Trelleborg AB

Trelleborg AB

o

o

o

o

Innehåll

Koncernchefen har ordet__ 2 Orgam'>aUon _ _ _ _ _ _

v~rksamheten l

&amroa.ndrag - - - - - Koucernekononu _ _ _ _ _ RE'sultat _ _ _ _ _ _ _ _ Fmanstell stallmng _ _ _ _ Investermgar. fwa.Jls-

4

5 6 6 7

vHrksamhaten 7

Mlljofrågor 8

Meta1lprodukt10n,

m€!tallprtser l l

AffaNområdP.

BolidP-n Mweral 14

~ .\ft"ar&vmråde

Boliden Metall 16

Affan;område

TrP.Ileborg Iudustn 18

Affarsområde Munksjo 20

Affar~områdE' E.nertE'ch 22 Affarsowråde Ahlr:.ell 24 Affår<>område

Brodarna Edstrand 26

<\frårsområde Vtmtllanon _ _ 27 FalconbndgE'

(intrP.c;c;ebolag) 28 Swegon lmtrw>&P.bolag) 31 Svedala lndustn

(intre!Jsebolag) 32

Ovnga bolag 34

Fin"\<altrung!'>berattelse 35 For:.lag till vmstdlSpO!>JUOn _ _ 35 Resultatråknmgar,

koncernen 37

Balansrakmngar.

k~ncernen 38

FinansJermg&analyser,

koueernl!n 40

Ro1>ulta traknmgar,

moderbolaget 41

Balansrakrungar.

moderbolaget 42

Fw&Jlsienngsanalyser,

moderbolaget 43

Bokslutskommantar~r 44

N•>tcr 45

Rt~"tsionsberattt<lse 55 Aktiekapital och

agarforhållanden 56

styrelse och re"J~orer 58

K.oncernlednmg 60

Femår soversikt,

defimt10ner 61

Sammanfattande

diagram 62

Adresser 64

Bolagsstämma

Ordinarie bolagsstämma hålls i Trelleborg fredagen den 28 maj 1993 kl13.30 i Söderslättshallen, Klörupsvägen 48, Trelleborg.

Stämman kan följas på storbildsskärm

i Expolans Konferenscentrum, Kanalgatan 73, Skellefteä.

Stämman direktsänds via tv-länk, varför även deltagarna i Skellefteå kan ställa frågor till stämmopodiet i Trelleborg.

Efter stämman arrangeras särskilda program för stämmobesökarna såväl i Trelleborg som i Skellefteå.

Anmälan om deltagande

Anmälan om deltagande i stämman i Trelleborg respektive i Skellefteå skall göras senast måndagen den 24 maj kllS.OO. Anmälan kan lämnas per telefon 0410-51419, 51103 (di- rektval), 51000 (växel) eller per post under adress Trelleborg AB, Styrel- sen, 23181 Trelleborg.

För rätt att delta i stämman måste aktieägare senast tisdagen den 18 maj 1993 vara infård i den av Värde- papperscentralen VPC AB förda ak- tieboken. Aktieägare, som genom banks notariatavdelning eller annan fårvaltare har förvaltarregistrerade aktier, måste senast den 18 maj hos VPC tillfälligt registrera aktierna eget namn.

Utdelningen

styrelsen och verkställande direktö- ren föreslär att någon utdelning inte lämnas för räkenskapsåret 1992. N o- teras bör att C-och D-aktierna inte är garanterade viss ut-delning men har företrädesrätt till och med 1996 fram- får A- och B-aktierna till utdelning med 10 kronor om utdelning skulle lämnas.

Emissions- bemyndigande

styrelsen avser föreslå bolagsstäm- man att liksom tidigare lämna styrel- sen fortsatt bemyndigande att intill nästa ordinarie bolagsstämma kun- na besluta om nyemission med avvi- kelse från aktieägarnas företrädes- rätt. En sådan emission avses att riktas till den internationella kapital- marknaden och uppgå till högst 10%

av vid emissionstillfället totalt utestå- ende antal aktier samt ske på för marknaden sedvanliga villkor.

Läsanvisningar

Sifferuppgifterpa inom parentes av- ser om inte annat sägs 1991/1990 års verksamhet. Svenska kronor {SEK) används genomgående. Miljarder kronor förkortas mdr, miljoner kro- nor Mkr och tusen kronor tkr. Samt-

liga belopp avser Mkr om inte annat anges. Miljoner ton förkortas Mton.

Ekonomisk information och rapportering

Trelleborg AB publicerar regelbun- det rapporter om företagets utveck- ling. Preliminär bokslutskommunike lämnades den11mars 1993. Definitiv bokslutsrapport offentliggjordes den 14 april1993. Rapportförförsta terti- alet 1993 lämnas i samband med bo- lagsstämman den 28 maj i Trelle- borg. Årsredovisningen är tillgänglig i början av maj. Halvårsrapport kom- mer att lämnas tisdagen den 31 au- gusti 1993.

Adressändringar

VPC hämtar automatiskt adressänd- ringar från DAF NSPAR på alla fysis- ka personer som är kyrkobokförda i Sverige. Det innebär att särskild an- mälan om adressändring inte behö- ver göras till VPC, utan det räcker med den vanliga flyttningsanmälan som görs på posten. Andra ändring- ar, t ex registrering av affärsadress i stället för folkbokföringsadress, an- mäls direkt till VPC, 17118 Solna, tel 08-799 06 00.

Aktieägarservice

Bokslutskommunike, årsredovisning och halvårsrapport sänds direkt till aktieägare som anmält till VPC att de vill ha sådana. De kan också beställas direkt från Trelleborg AB, Informa:.

tionsavdelningen, 23181 Trelleborg.

Trelleborg erbjuder också aktie- ägarservice per telefon. Via ett sär- skilt telefonnummer, 08-30 62 80, kan den intresserade få svar på frå- gor, beställa tidningar, broschyrer o dyl, få kontakt med experter inom ett visst område etc. Den ~om vill veta de aktuella metall priserna, kan ringa fröken Metall, 08-6231100, som ger besked om dagspriserna i noterings- valuta och svenska kronor på guld, silver, koppar, bly, zink och nickel.

Rapporten uppdateras varje vardag efter kl15.00.

Koncernchefen har ordet

1992 blev i några avse- enden trots allt ett bra år. Påståendet kanske förvånar en del. Hur kan ett krisår med stora för- luster för flertalet fOre- tag vara ett bra år? Jo, det jag tänker på är det hårda och framgångsri- kaarbete som utförts in- om koncernen för att

trimma såväl produktionsapparat, produkter som administration. Detta har skett samtidigt som vi ägnat be- tydande resurser åt att banta balans- räkningen och minska kapitalbind- ningen.

Under 1992 har i Trelleborgskon- cernen på alla fronter pågått ett am- bitiöst och målmedvetet arbete för att sänka kostnader, rationalisera pro- duktion och förbättra produkter. Det har bl a skett genom ett nytänkande som jag är övertygad om inte hade kommit till stånd under ett mer nor- malt år.

Vi har sett nya ideer födas och nya produkter utvecklas. Människor har trätt fram på nya områden och tagit stort ansvar i en besvärlig situation.

Jag är övertygad om att allt det arbe- tet kommer att vara till stor nytta och glädje för oss också när den här svåra

perioden - för såväl Trelleborg som för övrig svensk industri-väl är över.

Det är därför jag påstår att 1992 i vis- sa avseenden trots allt var ett bra år.

Det var den positiva sidan av det gångna året. Åtskilligt har under lång tid redan ordats om den negativa delen. Internationell lågkonjunktur, ofred och oro på många håll, finans- kris med här hemma åtföljande kol- laps inom byggbranschen. Förutsätt- ningarna för vårt arbete 1992 var med andra ord inte särskilt lysande.

Den ogynnsamma utvecklingen för främst den byggrelaterade verksam- heten accentuerades under årets se- nare del och vi fick konstatera bety- dande resultatförsämringar. Även gruvverksamheten hartvingats arbe- ta med både svag efterfrågan och fortsatt låga metallpriser.

KursförliJster i samband med kro-

nans försämrade värde, strukturkostnader av engångskaraktär, ytter- ligare nedskrivningar av varulager och kostnader för omfattande produk- tionsstopp under jul- och nyårshelgerna - sam-_ mantaget har detta b lastat det gångna årets resultat med engångs- kostnader på drygt l miljard kronor.

För en koncern av Trelleborgs ka- raktär, med stora internationella e · gagemang, har det varit naturligt at~ ~

ta upp lån huvudsakligen i utländsk valuta. I det under lång tid förhållan- devis stabila valutaläget har det ju heller aldrig funnits anledning till oro för kursförluster. Vår uppfattning är och har alltid varit, att en fast kron- kurs är det bästa såväl för svensk in- dustri som för Sverige som nation.

Tillsammans med många andra fick vi tyvärr se oss som förlorare när det gäller tilltron till den svenska kro- nan. Jag kan bara beklaga att riks- banken tvingades släppa den fasta växelkursen. Ännu har vi väl inte sett alla konsekvenser av den flytande kronkursen, och osäkerheten om den svenska valutans egentliga värde kvarstår.

Det förtjänar att tilläggas att vårt totala finansnetto, trots valutakurs- förlusterna, blev endast marginellt sämre än om vi haft all vår upplåning i svenska kronor. En upplåning i svenska kronor hade nämligen varit betydligt dyrare.

-- Koncernens flöden i USA-dollar, amför allt avseende gruvproduk- -fion, terminssäkras löpande. Det gör

att den positiva effekten av dollarns ökade värde gentemot kronan får en . ..fördröjd inverkan på Trelleborgs re-

)Iltat, vilket vi också meddelade re- o.an i december förra året.

I en djup och långvarig lågkonjunk- tur som den vi upplever nu, gäller det att stärka företagets uthållighet. Det kan naturligtvis göras på många olika sätt, beroende på omständigheterna.

I Trelleborg har vi prioriterat arbetet med att stärka balansräkningen.

Trots bl a den stora kursförlusten un- der senare delen av årethar vi lyckats hålla soliditeten på i stort sett samma nivå som 1991.

Även under det här verksamhets- året kommer Trelleborg att prioritera åtgärder för att reducera nettoskuld- sättningen och koncentrera verk- samheten till koncernens kärnområ- den. Bantningen av balansräkningen fortsätter och vi har som målsättning

att åstadkomma strukturlösningar inom några av våra verksamhetsom- råden.

Ett ytterligare steg i den riktningen togs i slutet på mars när vi avyttrade större delen av affärsområde Ener- tech till engelska Wolseley plc. Kvar i Trelleborgskoncernen blir NAF-en- heterna (N ordiskaArmaturfabriken).

Försäljningen innebär for Trelleborg bl a en reavinst på ca 250 Mkr.

Vi kan tyvärrinteräkna mednågon snabb förbättring av industrikon- junkturen inom de branscher där vi är verksamma. Våra insatser måste därför inriktas på faktorer som vi själva kan påverka. Trimningen av verksamheten på alla plan - admini- stration, produkter, produktionsap- parat - kommer naturligtvis att fort- sätta. Jag är övertygad om att det kommer att ske med samma energi och uppfinningsrikedom som denjag beskrev inledningsvis och med uthål- lighet som riktmärke.

Produktivitetsökning är en viktig del av arbetet med att minska ett före- tags kostnadE~_r. Inom Trelleborg är detta en ständigt pågående process och sedan ett antal år har vi inom ett flertal atrårsomräden haft en mycket god utveckling därvidlag. Dessa pro- duktivitetsförbättdngar kommer

självklart att ge god utdelning i en framtida konjunkturuppgång.

I tider av lågkonjunktur uttrycks of- ta farhågor för att enskilda individer skall .förlora intresset för aktiespa- rande. Under det konjunkturläge som råder är det därför med speciell glädje jag konstaterar att antalet ak- tieägare i Trelleborgskoncernen fort- sätter att öka. Under 1992 uppgick ökningen till närmare 8.000 och i början av april1993 hade koncernen ca 49.500 aktieägare .

Verksamhetsberättelsen är ett mycket viktigt led i informationen till just våra aktieägare. För 1992 har vi jämfört med tidigare år kompletterat redovisningen på ett antal punkter och lämnar bl a fördjupad informa- tion om Trelleborgs arbete på miljö- området. Jag hoppas att den utökade inblicken i vår verksamhet skall upp- skattas av såväl gamla som nytill- komna aktieägare som av alla andra intressenter.

*

r

Ventilati(JO

993 Mkr

fr o m 23/12--9.2

Trelleborg· . Industri. ·

2 8{l1 Mkt ~. :·

Trelleborg AB

Koncernomsattnir.g 1992 23.125 Mk1 ·.

lmressebc:Eg

1992 i sammandrag

• Resultat efter finansnetto -1.564 Mkr (+475)

• Resultat per aktie efter 30% schablonskatt -21:80 kr (+5:10)

• Fakturerad forsäljn1ng 23,1 miljarder (21.5). För jamförbara enheter ca 5% lå.gre omsåttning jåmf'ört med föregående år

• Stora kostnader genom svenska kronans fall

• soliditeten i stort ororändrad tack vare bantad balansräkning

Utsikter för 1993

Mot bakgrund av det osäkra konjunkturläget kan nå- gon meningsfull prognos for 1993 for närvarande in- te lamnas. Utvecklingen kommer att nårmare kom- menteras vtd bolagstå.mman. Dock kan nämnas att dollaruppgången kommer att få en fordröjd effekt på Trelleborgskoncernens resultat till följd av gjorda valutasäkringar i huvudsak kopplade till koncernens gruvverksamhet.

Organisation och ledning

Koncernen är engagerad i verksam- heter inom områdena Gruvor &

Smältverk, Industri samt Bygg & Dis- tribution. Organisatoriskt indelas verksamheten i ett antal affärsområ- den. Dessa beskrivs närmare på sid 14 ff. Resultatansvaret är starkt de- cen trallsera t.

Viktigare intressebolag, dvs bolag i vilka Trelleborg äger betydande mi- noritetsposter, är Falconbridge (sid 28), Svedala Industri (sid 32) och Swegon (sid 31). Övriga större intres- sebolag (Norzink. Phoenix, Sorbin- vest) redovisas på sid 34.

Koncernledningen utgörs av:

• VD Kjell Nilsson (koncernchef och VD i Trelleborg AB)

• vVD FredrikArp

{VD i Trelleborg Industri AB)

• vVD Anders Biilow

(VD i Boliden Metall AB)

• vVD Bo Jacobsson (Ekonomi/Finans)

• vVD Bengt Lötkvist (VD i Boliden Mineral AB) samt följande koncernstabschefer:

• Carl Aspegren (Styrelsesekretariat)

• Lennart Bergstedt (Personal)

• Hans Nyberg

(ADB och Intemrevision)

• LarsVVallenberg (Juridik}

• Leiföberg Onformation)

Övriga ledande befattningshavare är följande atfårsområdeschefer:

• Runar Andersson (Ventilation)

• Rolf Ekedahl (Munksjö)

• Bengt Olsson (Ahlsell)

• Jan Söderberg (Bröderna Edstrand)

Verksamheten i sammandrag

Koncernen (Mkr om inte annat anges) 1992 1991 1990

Fakturerad försäljning 23.125 21.474 25.216

Resultat:

efter finansiella intäkter och kostnader -l S64 475 2.263

före skatt -1.504 124 2.326

efter skatt och minoritetsandelar -1.239 -150 1.661

Räntabilitet%:

på eget kapital efter 30% schablonskatt neg 4,5 22,5

på totalt sysselsatt kapital före skatt neg 9,4 18,4

dito, operativa enheter (exklusive intressebolag} 0,2 3,8 21,1

Nettoskuldsättning vid årets utgång 10.431 9.988 6.404

Andel eget kapital, soliditet I, % 24,0 25,2 29,0

Andel eget kapital, soliditet II, % 26,0 27,3 32,7

Andel riskbärande kapital % 26,8 29,8 35,7

Investeringar i anläggningar 1.077 1.201 1.488

Medeltal anställda 21.801 19.674 21.939

Vinst, kr per aktie efter 30% schablonskatt -21:80 5:10 24:30

Eget kapital, kr per aktie 78.90 107:90 117:40

Riskbärande kapital, kr per aktie 81:20 119:40 130:40

Utdelning, kr per aktie *) 6:SO 6:50

Börskurs 31 december, B fria, kr 53:00 87:80 91:50

Dito, C fria 61 00 110:90 111:80

*) För 1992 ingen utdelning enligt styrelsens och VD:s förslag. För en mer detaljerad uppställning över den fmansiella utvecklingen och övriga nyckeltal samt definitioner, se sid 61-62.

Försäljning och rörelseresultat per affärsområde

Fakttaet·ad rorsäljning

(koncer.nexter.n)~

1992 1991 1990

Rörelseresultat efter avskrivningar Mkr 1992 1991 1990

Avkastning på sysselsatt kapital %

1992 1991 1990 CSruvor/SEnältverk

Boliden Mineral1l

Industri

Trelleborg Industri Enertech

Boliden Metall Munksjö ²)

S:a Industri Bygg/Distribution Ahlsell

Bröderna Edstrand Ventilation

Swegon ³l

S:a Bygg/Distribution Övrigt 4l

4.258 2.801 1.583 3.005 3.104 10.493 3.324 1.472 993 925 6.7H 1.660

4.128

3.046 1.587 3.048 7.681 3.476 1.785 1.543 1.007 7.811 1.854

4.790 3.226 1.446 2.359 7.031 3.683 2.224 2.010 397 8.314 5.081

140 106 94 42 45 287 -109 -38 -22 -24 -1CJ3 -210 Summa exkl. finansposter 23.125 21.474 25.216 24 Andelar i intressebolags resultat ^5l

l) Inkluderar strategisk metallhan- del med resultat efter avskriv- ningar 1992 -44 Mkr (290/348).

2) Konsolideras fr o m den 31 decem- ber 1991.

3) Ingår från den l oktober 1990 till den 22 december 1992.

4) Omfattar koncerngemensamma kostnader. Vidare ingår Boliden

178 Intertrade, Mataki, Trelleborg NV- SA, Velox, Svedala Industri (till den l juli 1990), GavleAhlsell { tillden 9 novembef1990) och Ahlsell Mine- ral (till den 13 april 1992).

5) Härav Falconbridge 191 Mkr(251/

610), Svedala -61 Mkr (103/89) och övriga netto 48 Mkr (83/72).

185 130 107 53 290

1.127 180 98 95 373 30 152

20 95

-2 30

14 31

62 308 -179 70 358 1.878 437 771

4 i 18

4 2

s

.6

9 21

s

lO 51 12 22 13 14

neg 3 20 neg 5 24 neg neg 9 neg 3 27 neg 3 19

o

Avkastningen på. sysselsatt kapital beräknas på. rörelseresutta te t efter planenliga avskrivningar inklusive minoritetsandelar, dividerat med ge- nomsnittlig balansomslutning (be- räknad på varje må.nads utgående balans) minus aktier, räntebärande placeringar och icke räntadragande rörelseskuld er.

Fakturerad försäljning, mdr

30.---~--~

1988 1989 1990 1991 1992

• Totalt

CJ Utlandsförsäljning

• Export från Sverige

Koncernens fakturerade försäljning 1992 uppgick till 23.125 Mkr (1991:

21.474/1990: 25.216 Mkr). Ökningen beror på konsolideringen av Munk- sjökoncernen per den 31 december 1991. För jämförbara enheter mins- kade faktureringen med ca 5%.

Swegon AB med dotterbolag, som har en årsomsättning om ca 970 Mkr och drygt 1.000 anställda, redovisas som intressebolag frän och med den 22 december 1992 sedan en större post röststarka A-aktier sålts till ett dotterbolag till Investment AB La- tour. Under året avyttrades Ahlsell Mineral AB, produktområdet Hyd- raulslang inom Trelleborg Industri samt verksamheten i Stifab Plåt AB.

De sålda enheterna omsatte ca 360 Mkr på årsbasis och hade omkring 300 anställda. Trelleborg Industri och Enertech köpte under året fyra mindre företag i Sverige, England och Irland med en sammanlagd årsom- sättning av ca 110 Mkr.

I slutet av mars 1993 avyttrades större delen av affärsområdet Ener- tech tillengelska Wolseleyplc. De sål- da enheterna omsatte 1992 ca 1,3 mdr med 1.100 anställda. Köpeskil- lingen uppgick till drygt 650 Mkr, vil- ket förutom en reavinst på drygt 270 Mkr ledde till en bantning av balans- räkningen med ca 800 Mkr.

Omsättningen inom Gruvor &

Smältverk ökade något under 1992.

Lägre metallpriser uppvägdes av ökad produktion i de svenska gruvor- na, 19,5 Mton malm mot18Mton året

Koncernresultat, mdr

-1,6 '---~--""--'

1988 1989 1990 1991 1992

• Resultat efter fmansposter

• Resultat efter avskrivningar

Koncernekonomi

innan, samt högre metallutbyte. Läg- re volymer och priser, främst på de skandinaviska marknaderna, gjorde att Trelleborg Industris omsättning sjönk med 8%, medan Enertech och Boliden Metall kunde upprätthålla samma nivå som föregående år. För enheterna inom Bygg & Distribution, som är starkt beroende av den sven- ska byggmarknaden, blev 1992 ett år av ytterligare kraftiga volymfall.

Resultat

Rörelseresultatet efter avskrivningar uppgick till 24 Mkr (358/1.878). Hu- vuddelen av resultatminskningen, el- ler 255 Mkr, hänförde sig till Bygg &

Distribution, inom vilket område samtliga enheter drabbades av stora volym-och resultatbortfalL Fallet var störst för Ahlsell, vars resultat blev 139 Mkr sämre än föregående år. Re- sultaten för enheterna inom Gruvor &

Smältverk samt Industri sjönk något jämfört med 1991.

Från och med 1992 tillämpas en ändrad, restriktivare princip for re- dovisning av extraordinära poster.

Försäljning av enheter respektive kostnader för strukturtörändringar inom ett och samma affärsområde el- ler intressebolag betraktas som del av den ordinarie verksamheten och redovisas på särskild rad i koncer- nens resultaträkning under rubriken

"Omstruktureringsposter".

Omstruktureringsposterna under 1992,-210 Mkr (-36/-52), utgör net-

Vinst, kr per aktie

30r---~~---,

- 1 0 1 - - - -

-30 '--~~---'

1988 1989 1990 1991 1992

• Efter 30% schablonskatt

tot av realisationsvinster på avyttra- de tillgångar, 94 Mkr, samtkostnader för avvecklingar och strukturföränd- ringar, 304Mkr. Destörstakostnads- posterna har avsett nedskrivning av ett gruvprojekt, Pirites Alentejanas i Portugal, samt större strukturföränd- ringar inom Boliden Metall, Munksjö, Trelleborg Industri, Ventilation och Ahlsell.

Räntenettot försämrades med 227 Mkr till -781 Mkr (-554/-514) till följd av den under 1991 ökade netto- skuldsättningen. Kursdifferenserna uppgick till -765 Mkr mot +257 re- spektive +280 de båda föregående åren, främst som en följd av de facto- devalveringen av den svenska kro nan. Övriga finansiella poster utgjor- de netto -10 Mkr (+13/-100).

Resultatandalarna från in tress e bo- lag minskade med 259 Mkr till 178 Mkr (437/771). Falconbridges resull ta t sjönk på grund av lägre nickelpri- ser och nickelproduktion, vilket dock till del kompenserades av större pro- duktion av koppar och kobolt, fortsat- ta kostnads- och produktivitetsför- bättringar samt lägre räntekostna- der. Dess resultatandel minskade med 60 Mkr till 191 Mkr (251/610).

Svedala Industris resultat försämra- des kraftigt, vilket gjorde att Trelle- borgs resultatandel sjönk från +103 Mkr 1991 till-61 Mkr 1992.

Resultatet efter finansiella intäkter och kostnader blev -1.564 Mkr (+4751+2.263), vilket motsvarar -21:80 kr (+5:10/+24:30) per aktie ef-

Riskbärande kapital och soliditet Kapitalstruktur, mdr 1991 Kapitalstruktur, mdr 1992

20 20

8 1 - - - i

1S 15

10 10

s 5

o o

s

lO 10

Q Ul....- - lL..I.- . . . , . _- ' -.._-.1...1...- ' - J o/o 15 15

1988 1989 1990 1991 1992

O

• Soliditet II, %

ter 30% schablonskatt beräknat på genomsnittligt antal aktier.

Resultatet efter skatt och minori- tetsandelar blev -1.239 Mkr {-150/

+1.661).

Årets skatt blev sammanlagt +309 Mkr (-267/-662), varav andelenfrån intressebolag utgjorde -169 Mkr (-279/-424). Förändringen av kon- cernbolagens obeskattade reserver påverkade årets skattekostnad med +557 Mkr {+90/-36).

Avkastningen på såväl eget som sysselsatt kapital blev negativ (4,5/

22,5%respektive 9,4/18,4%). Avkast- ningen på det operativt sysselsatta _ -,kapitalet {exklusive intressebolag)

jnotsvarade 0,2% (3,8/21,1%).

Finansiell ställning

Nettoupplåningen ökade under året med 443 Mkr till10.431 Mkr (9.988/

il.404). Exklusive effekterna av den svenska kronans fall minskade netto- upplåningen under året med drygt 900 Mkr. Minskningen skedde dels genom fOrsäljning av bolag, dels ge- nom reduktion av rörelsekapital in- om befintliga enheter.

Likvida medel sjönk med 230 Mkr till1.981 Mkr (2.211/3.049). Balans- likviditeten (omsättningstillgångar i relation till kortfristiga skulder) ut- gjorde vid årets slut l, O (0,9/1,0).

Långfristiga räntebärande place- ringar minskade med 1.115 Mkr ge- nom försäljning av långfristiga obli- gationer och motsvarande förtidsin-

• Likvida medel • Omsättning"stillgångar D Anläggningstillgångar

• Icke räntebärande skulder • Räntebärande skulder D Eget kapital

lösen av långfristiga lån. Detta ledde bl a till att de totala räntedragande skulderna under året minskade med 902 Mkr. Genom upptagande av nya långfristiga lån kunde de kortfristiga räntadragande skulderna reduceras med totalt 2.842 Mkr.

Det riskbärande kapitalet sjönk med 1.430 Mkr till6.355 Mkr (7. 785/

8.505).

Trots deprecieringen av den sven- ska kronan kunde balansräkningen under 1992 bantas med drygt 2,5 mdr. soliditeten sjönk med 1,2% till 24,0% (25,2/29,0). Åtgärder för att reducera nettoskuldsättningen samt koncentrera verksamheten till kärn- områdena prioriteras.

Investeringar

Koncernens bruttoinvesteringar i an- läggningstillgångar (exklusive befmt- liga anläggningar i förvärvade bolag) belöpte sig till 1.077 Mkr (1.201/

1.488). Boliden Mineral stod för hälf- ten av investeringarna, eller 5 31 Mkr, varav den helt dominerande delen satsades i Aznalcollargruvan i Spa- nien.

Finansverksamheten

Samordning av koncernens finans- verksamhet sker genom Trelleborg Finance BV i Bryssel, som utgör in- ternbank gentemot övriga koncern- bolag. Verks~mheten omfattar han- tering av koncernens likvida medel

och upplåning samt valutor och rän- tor.

Koncernens centrala finansfunk- tion bevakar löpande de substantiella valutaexponeringar som uppkom- mer genom befmtliga och förväntade kommersiella flöden. Den största in- täktsexponeringen vid valutakursför- ändringar uppstår inom såväl de hel- ägda som de delägda gruvverksam- heterna. Den viktigaste valutan härvidlag är USA -dollarn och dess re- lation till den funktionella valutan för respektive produktionsställe. Som en del i koncernens policy ingår att säk- ra framtida valutaflöden. Detta sker genom upptagande av lån eller ter- minsförsäljning i valutor motsvaran- de beräknade framtida flöden. Detta medför att den positiva effekten av dollarns ökade värde gentemot kro- nan får en fördröjd inverkan på kon- cernens resultat.

Kurssäkring sker dessutom av hu- vuddelen av den valutaexponering som uppkommer genom koncernens investeringar i utländska nettotill- gångar. Kursdifferenser som uppstår vid dessa valutasäkringar, elimine- ras i koncernen mot kursdifferenser- na på dessa nettotillgångar (s k ^Offi- räkningsdifferenser).

Trelleborgs- koncernen

i ett

miljöperspektiv

Inom Trelleborgskoncernen finns en bred erfarenhet beträffande miljö- skydd. Kunskapsöverföring mellan koncernens olika enheter sker bl a genom regelbundet återkommande s k milj öd agar, senast i Boliden i okto- ber 1992.

Boliden Mineral

Hos Boliden Mineral genomförs re- gelbundna miljörevisioner för att sä- kerställa att gällande villkor och fore- tagets miljöpolicy uppfylls samt tör att identifiera och åtgärda miljöris- ker. Totalt sett innehålls villkoren mycket väl. Enstaka fall, där riktvär- det överskridits, har i de flesta fall snabbt kunnat korrigeras. Inom flera områden har rekordlåga utsläppsni- våer kunnat nås. Nedanstående dia- gram över arsenikutsläppen sedan 1985 illustrerar de framsteg som gjorts vid Rönnskärsverken.

Arsenikutsläpp från Rönnskär

5 0 r . - . - - r - , - - r - . - - r -. .

85 86 87 88 89 90 91 92

• As till luft, tonlår

D As till vatten, tonlår

Även inom grovverksamheten har punktutsläppen nått allt lägre nivåer.

En ny kalkningsanläggning vid sand- magasinet är huvudf<irklaringen till

Utsläpp till vatten, Boliden

15~---~

12

9

-

6

---

3

-

o

84 85 86 87 88 89 90 91 92

III

att metallutsläppen till vatten från Bolidenregionens verksamheter nu nått sina hittills lägsta nivåer.

De låga utsläppsnivåerna vi Rönnskärsverken innebär att de av koncessionsnämnden 1986 besluta- de gränsvärdena för utsläpp till vat- ten (gällande från 1992) nu under- skrids med stor marginal, och att motsvarande värden för utsläpp till luft (som gäller från 1994) endast med två undantag (koppar och bly) nu överskrids. För att nå gränsvärdesni- vå för samtliga ämnen har beslutats att installera ett textilt spärrfilter i konverterventilationen: Filtret be- räknas kunna tas i drift under 1993.

I takt med att utsläppen från gruv- verksamheten successivt klarats av inriktas miljöskyddet allt mer mot av- veckling av industriområden och de- ponier. Åtgärder eller utredningar avseende efterbehandling genomförs för praktiskt taget alla Boliden Mine- rals gruvområden.

I stekenjokk har ett drygt l km² stort sandmagasin förvandlats till en --..ganska normal fjällsjö. Samtliga byggnader har rivits. De delar, som -/inte fraktats bort, har begravts under

tjocka lager naturmateriaL

I saxberget efterbehandlas ett ca 0,5 km² stort sandmagasinsområde genom jordtäckning. Arbetet sker i samverkan med Naturvårdsverket, som står för halva kostnaden. Orsa- ken till detta är att en del av området är så gammalt, att det bedömts som oskäligt att Boliden skall stå för hela kostnaden.

Boliden Metall

Inom Boliden Metall, med återvin- ning av skrot som gemensam nämna- re, sker en ständig utveckling av en mer miljöanpassad hantering såväl vid de svenska enheterna som utom- lands. Av särskilt intresse är Boliden Bergsöe ABs blysmältverk i Lands- krona, som specialiserat sig på åter- vinning av bly ur batterier.

Under 1992 mottogs ca 56.000 ton batterier vid anläggningarna i Lands- krona. Detta motsvarar ca 3 miljoner batterier. Den totalamängden utvun- net bly från batterierna och annat skrot var 3 7. 000 ton. Insamlingsgra- den av blybatterier, d v s relationen mellan mängden insamlade batterier och mängden försålda batterier i Sve- rige, varunder 1992 överlOOo/o. Detta beror på att miljöavgiften på blybat- terier lett til~ insamling av batterier som funnits/i garage, bilverkstäder och hos privatpersoner under flera år.

Den systematiserade insamlingen av blybatterier minskar markant ris-

kerna att batterierna med innehåll av bly och svavelsyra kastas på vanliga soptippar. Återvinningen i Landskro- na reducerar således i mycket hög grad det totala utsläppet av bly och svavelsyra till naturen.

Återvinningsanläggningen i Lands- krona medför, trots mycket modern reningsutrustning och trots ytterstri- gorös kontroll av reningsanläggning- arna, visst utsläpp tillluft och vatten.

Utsläppen av bly till luft, räknat på årsbasis 1992, motsvarar ungefår blyinnehållet i 40 batterier och ut- släppet till vatten halva blyinnehållet i ett batteri. Totala utsläppet tillluft och vatten utgör ca 0,01 promille av inkommande mängd bly, vilket får anses försumbart jämfört med den mängd bly som okontrollerat skulle släppas ut i mark och vatten utan återvinning i Landskrona.

Systemet med batteriåtervinning fungerar väl men de internationellt låga blypriserna påverkar kraftigt det ekonomiska resultatet. Boliden Berg- söe AB har under de senaste åren in- vesterat bortåt 60 Mkr i syfte att främst tillgodose miljön samt det för- utsedda behovet av återvinningska- pacitet. Under stora delar av 80-talet och även in på 90-talet har de inter- nationella blypriserna sjunkit samti- digt som kostnaderna för återvinning av bly har stigit, bl a till följd av åtgär- der för arbetsmiljö och yttre miljö. Ut- vunnet metallvärde vid återvinning kan numera ej balansera återvin- ningskedjans totala kostnader.

Diskussioner pågår med batteri till- verkarna, insamlingsledet, Boliden Bergsöe AB och olika berörda myn- digheter för att finna ekonomiska lös- ningar som gör det möjligt att system- et för blybatteriåtervinning kan fort- sätta att fungera. Dep_ kretslopps- proposition, som nyligen kom, har sitt intresse för bly batterier. I Sverige har i princip kretsloppstänkandet realiserats för blybatterier redan på 40-talet, då insamling påbörjades och blyåtervinning startade i Lands- krona.

Trelleborg Industri

l det sedan ett antal år pågående kon- cessionsärendet avseende Trelleborg Industris anläggningar i Trelleborg har synnerligen omfattande utred- ningar genomförts och redovisats för berörda myndigheter. Ärendet vän- tas komma upp till slutlig behandling sommaren t993.

I utredningarna ingår en omfattan- de och till stora delar unik undersök- ning om vulkrökens möjliga påver- kan på miljön (vulkning= process för tvärbindning av gummi, varvid mate- rialet överförs från ett plastiskt till ett elastiskt tillstånd; sker vanligen un- der tryck och uppvärmning samt med svavel som vulkmedel). Arbetet har genomförts som ett samnordiskt branschprojekt, lett av Trelleborg Industri och i samråd med statens Naturvårdsverk. Undersökningen re- dovisar omfattande kemiskt analys- arbete och såväl human- som eko- toxikologiska bedömningar av fri- stående expertis. Den miljömässiga belastningen från vulkröken är enligt specialisterna försumbar i jämförelse med påverkan från trafik, uppvärm- ning etc. Undersökningen, som är den första i sitt slag, har rönt interna- tionellt intresse och presenterats for branschföreningar inom EG, USA och Japan.

Inom såväl de svenska som ut- ländska enheterna bedrivs ett syste- matiskt arbete för att minska an- vändningen av organiska lösnings- medel. Avvecklingen av klorerade lösningsmedel har varit framgångs- rik. Kvarstående hantering sker i slutna system eller utgörs av mindre kvantiteter i arbetsoperationer som kräver explosionssäkra klistringssy- stem. Introduktion av vattenbasera- de vidhäftningssystem fOr gummi!

metall pågår inom ett par produk- tionsavsnitt Sedan en beslutad in- stallation av reningsutrustning i produktionsenheten for bestrukna vävar färdigställts, kommer emitte- rad mängd lösningsmedel från an- läggningarna i Trelleborg att ha minskat med ca 70% jämfört med lä- get i slutet av åttiotalet.

Avveckling av blyhanteringen vid tillverkning av industrislang fortgår planenligt, och en betydande del av produktionen har konverterats till nyutvecklad teknik utan blyanvänd- ning.

Betydande investeringar har gjorts fOr att sänka den externa bullernivån från det centrala fabriksområdet i Trelleborg.

Munksjö

Som inlandsbaserat skogsindustriellt företag med anläggningar i anslut- ning till känsliga recipienter har Munksjö AB under de senaste decen- nierna målmedvetet utvecklat och ut- format produkter i syfte att minimera den totala yttre miljöpåverkan. Ge- nomiörda investeringar på miljöom- rådet gör att man nu, för samtliga en- heter, ligger väl inom tillåtna ut- släppsgränser. Den målmedvetna satsningen på ett högkvalitativt re- turpapperssortiment för hygien-, för- packnings-och kuvertområdet samt helt klorfri avsalumassa är en god bas for framtida utveckling i en alltmer miljömedveten omvärld.

Massabruket i Aspa var i början av 70-talet först i världen med att inf6ra ett syrgassteg i blekprocessen för till- verkning av blekt, långfibrig sulfat- massa. Inre slutningsåtgärder och fortsatt utvecklingsarbete ledde till attAspa t990 också varfOrstmed att tillverka en avsalumassa, blekt utan tillsatser av klor eller klorf6reningar.

Bruket står idag rustat för tillverk- ning av helt klorfri massa tilltOO% av sin kapacitet. Utsläpp av skadliga klorföreningar till den känsliga reci- pienten, Vättern, elimineras helt.

På papperssidan har Munksjö kon- centrerat sin tillverkning till oblekta specialprodukter. Utsläpp av fibrer och biologiska, kemiskt syreforbru- kande substanser har drastiskt redu- cerats genom inre slutningsåtgärder och installation av interna fiberåter- vinningsutrustningar. Massa- och pappersbruket i Billingsfors genom- går en moderniseringsfas där miljö- frågorna väger mycket tungt vid val av insatser.

Munksjö Förpackningar är den en- da wellpapptillverkaren i landet vars pappersbruk tilltOO % går på retur- fl.ber. Anläggningen i Timsfors är se- dan 2 år utrustad med ett biologiskt slutreningssteg.

Hygienpappersenheterna i Jönkö- ping och Drammen baseras huvud- sakligen på insamlingsreturer från hushållen som råvara. De moderna

"deinking" -anläggningarna har hårt slutna system såväl på vatten- som energisidan. Det norska pappersbru- ket har efter senare års investeringar tilldelats flera utmärkelser för sin go- da miljösituation.

Norzink

Vid det hälftenägda norska zink- smältverket Norzink har sedan mit- ten av 80-talet genomrörts omfattan- de miljöförbättrande investeringar.

Alla rester från zinkproduktionen lagras sedan 1986 i stora,

tor

svarar vad som sprängs ut i en medel- stor sulfidmalmsgruva. Efter investe- ringar i vattenuppsamlingssystem, reningsanläggningar m m genomför- ":\

des t992 ett pionjärprojekt, "Eitr-

J

heimsvågen", med invallning och övertäckning av gamla utsläpp i strandkanten till Norzinks verksam- hetsområde. Ett av de mera spekta- kulära inslagen var täckning av bot- ten med nära tOO.OOO m² fiberduk.

Projektet har genomförts i nära sam- arbete med det norska miljödeparte- mentet, som bidragit med ca tO MNOK av den totala kostnaden på 40 MNOK. Effekterna från miljösyn- punkt har så långt överträffat för- väntningarna.

Särskild arbetsmiljöfond

1989 avsattes 50 Mkr inom koncer nens svenska enheter for speciella långsiktiga arbetsmiljösatsningar vid sidan av löpande åtgärder. Av belop- pet disponeras 4,5 Mkr av intresse- bolaget Svedala Industri AB. Medlen skalliförstahandanvändasförforskJ ning och utveckling inom områdena miljö- och arbetarskydd, fö'r utveck- ling av prototyper till maskiner, verk- tyg och andra utrustningar samt för speciella projekt kring mest utsatta arbeten eller arbetsplatser.

Till och med t992 hade bidrag be- viljats till ett 80-tal projekt med sam- manlagt 40,6 Mkr, medan ett 60-tal ansökningar avslagits eller avförts av andra skäl, t ex foretagsöverlåtelse.

Hittills har drygt 18,3 Mkr utbetalts i bidrag till genomf6rda projekt. Flera av projekten har samtidigt beviljats bidrag från Arbetslivsfonden, hittills med sammanlagt t5,6 Mkr.

Metallproduktion och metallpriser

Bolidens gruvproduktion av koppar, bly och zink ökade jämfört med 1991, i första hand till följd av högre pro- duktion vid gruvorna i Aitik, Laisvall och Bolidenområdet Rönnskärsver- kens metallproduktion av koppar och bly nådde rekordnivåer.

Prospekteringen var under året främst inriktad mot tre områden i Skelleftefåltet (Kristineberg, Petik- näs-Renström och Boliden), där främst olika komplexmalmsuppslag undersöktes.

Produktionen vid det tillsammans med statliga Petramin ägda gruvföre- (-~get Saudi Company for Precious

~....,_\fetals i Saudiarabien utvecklades väl.

Vid Aznalc6llargruvan i Spanien pågick under året ett projekt med om- fattande avröjning av gråberg som Jrån hösten 1993 skall ge malm för yt- - tertigare två års brytning. Låga me- tallpriser, låg dollarkurs och höjda smältlöner medförde att 1992 blev ett resultatmässigt svagt år för den spanska gruvverksamheten.

Prospekterings- och undersök- ningsarbetena vid Falconbridges nickelfyndighet i norra Quebec i Ka- nada. Raglan. avslutades under som- maren, och en s k feasability-studie påbörjades som skall vara klar under 1993. De hittills genomförda under- sökningarna har bekräftat en malm-

. ··-{ 992 blev ytterligare ett besvärligt år /ör flertalet av världens gruv-och me- - tallföretag. Många producenter av

zink, bly och nickel tvingades redovi- sa fortsatta förluster, medan koppar- __ producenterna gynnades av - trots

'.conjunkturläget - relativt goda pris- nivåer.

Genornfårda produktionsneddrag- ningar var inte tillräckliga för att bromsa en fortsatt lageruppbyggnad, vilket minskar möjligheterna till en snar prisuppgång på basmetaller.

Guld- och silvermarknaderna prägla- des av fortsatt ointresse frän investe- rare. Flera centralbanker sålde un- der året delar av sina guldreserver.

Valutaoron i Europa bidrog i näs- tan lika hög grad som metallpris- svängningarna till att påverka kon- kurrenskraften för olika gruvor och

Koncernens metallproduktion

Grovproduktion Rafrmerad metall *)

1990 1991 1992 1990 1991 1992 Boliden:

Koppar, tusen ton 59,1 61.1 Bly, tusen ton 105,3 84,7 Zink. tusen ton 201,3 140,3 Silver, ton 241,0 251,9 Guld, kilo 4.200 4.958 Falconbridge och Norzink {50%):

Koppar, tusen ton 77,3 75,3 Zink, tusen ton 78,6 59,8 Nickel, tusen ton 31,1 31,7 härav ferronickel 14,4 14,6

Silver, ton 98,5 92,3

Guld, kilo l. 735 1.251

74,1 104,4 150,4 279,5 4.474

72,9 72,6 31,4 13,8 50,7 1.281

97,4 35,4 274,4 7.946

83,1 127,9 43,3 14.4

96,6 49,2 300,5 8.481

76,6 131,6 43,9 14,6

112,9**) 54,1 296,9 6.406

80,4 134,4 41,6 13,8

'*) varav för Boliden ungefår hälften egna koncentrat

'*") 11.llrav blisterkoppar 11,2

bas på över 18 Mton. som med en nickelhalt av 3,13% och en koppar- halt på 0,88% gör Raglan till en av världens idag rikaste kända nickel- fyndigheter.

Vid kopparfyndigheten Collahuasi i norra Chile har pågående prospek- tering och undersökningsarbeten på- visat en fyndighet med minst 170 Mton malm innehållande 1,6% kop- par. Efter årets undersökningar upp- går den samlade fyndigheten enligt nuvarande beräkningar till över en

miljard ton med en kopparhalt på i genomsnitt 0,92%. Falconbridge äger en tredjedel av fyndigheten. Öv- riga delägare är Shell Chile och gruv- företaget Minorco, som hösten 1992 förvärvade en tredjedelfrån oljebola- get Chevron.

Produktionskapaciteten vid det norska zinksmältverket Norzink var helt utnyttjad under året. Nytt pro- duktionsrekord slogs med 130.300 ton zink mot 124.916 ton året innan.

Metallpriser i sammandrag

Metallpriser London MetaJ Exchange (LME)

januari-mars 1993 1992 1991 1990

Koppar USD/ton 2.203 2.283 2.336 2.663

Zink USD/ton 1.041 1.240 1.114 1.520

Nickel USD/ton 5.982 7.001 8.154 8.893

BlyGBP/ton 283 307 315 460

Guld USD/oz 329 344 362 384

Silver USD/oz 3,66 3,95 4,06 4,83

Kurs SEK/USD 7:49 5:81 6:05 5:96

Priserna avser genomsrrittsnoteringar (cash-noteringar).

smältverk. De facto-devalveringen av den svenska kronan med 20-30%

den 19 november innebar motsva- rande uppgång av metallpriserna i svenska kronor.

-Under sen,_.. ,are delen , av året blev

tecknen på en begynnande konjunk- turuppgång i USA allttydligare. Detta bör mediöra en långsam uppgång av konsumtionen av met~ller och möj- ligheter till en mer balanserad mark- nad .

4000

..---.---r---r---....--"T"l

1500 1--,1--t---f---+---H

1000 L - - - L - - . . . _ _ _ . J . . . _ _ __L__...LJ

1988 1989 1990 1991 1992

Koppar

Kopparpriset rörde sig under första halvåret i intervallet 2.100-2.450 USD/ton (ca 11.500-13.650 SEK/

ton). Förväntningar om en konsum- tionsökning under hösten ledde i au- gusti till en prisuppgång tillsom högst 2.554 USD/ton (13.574 SEK/ton). Då konsumtionsökningen uteblev föll priset å ter till som lägst 2 .114 USD/

ton {12.583 SEK/ton) i november för att sedan öka något till i slutet av de- cember. Genomsnittspriset för året blev 2.283 USD/ton (13.231 SEK/

ton), en minskning med 2,3% (5, 7%) jämfört med 1991.

Västvärldens grovproduktion av koppar ökade med 2,2% till 7,5 Mton medan metallproduktionen-inklusi- ve återvinning av skrot- ökade med 2,1 o/o ti118, 9 Mton. En omfattande ex- port av koncentrat för smältning och raffinering i öst bidrog till att reduce- ra överskottet av koncentrat i väst- världen.

Västvärldens konsumtion ökade med0,2%ti119Mton. Pågrundavme- tallexport från öst (ca 250.000 ton motsvarande ca 2, 7% av västvärl- dens konsumtion) ökade dock väst- världens metailager efter en viss ned- gång under första halvåret till 1,29 M ton vid årets slut. Detta motsvaran- de 7,5 veckors produktion jämfört med 6,4 veckor i slutet av 1991. På grund av fortsatt export från öst kan metailagren komma att öka ytterliga- re under 1993.

2500.----.--.---.----.---n

1988 1989 1990 1991 1992

Zink

Zinkpriset ökade under första halv- året från 1.114 USD/ton (6.318 SEK/

ton) i början av januari tilll.453 USD/

ton (8.373 SEK/ton) i slutet av maj/

början av juni. Efter en viss nedgång under sommaren ökade priset åter något under hösten för att i septem- ber/oktober falla kraftigt till som lägst 1.013 USD/ton (6.021 MSEK)ibörjan av november. Under slutet av året ökade priset åter något. Genom- snittspriset för året blev 1.240 USD/

ton (7 .171 SEK/ton), vilket var 11 o/o (6,5%) högre än det mycket låga ge- nomsnittspriset under 1991.

Västvärldens gruvproduktion av zink, som ökade kraftigt under 1990-91, uppgick 1992 till5,6 Mton, vilket var i stort sett oförändratjäm- fört med 1991. Metallproduktionen minskade dock något till5,3 M ton till f6ljd av fortsatt minskad konsumtion.

Detta ledde till ett fortsatt betydande överskott av zinkkoncentrat i väst- världen. Genom ökad export av zink- koncentrat för smältning i öst har dock ökningen av överskottet nu upp- hört.

Den kraftiga prisnedgången under hösten samt höga smältlöner har lett till att en stor del av gruvproducenter- na (uppskattningsvis 30-40%) nu in- te ens täcker sina produktionskost- nader. Detta väntas medföra en snab- bare anpassning av grovkapaciteten genom stängningar hos ett antal hög- kostnadsproducenter.

Till följd av fortsatt ökad nettoex- port från öst (ca 240.000 ton) ökade västvärldens lager av zinkmetall un- der året till närmare 1 Mton, vilket motsvarade 9,4 veckors konsumtion jämfört med 6,3 veckor i slutet av 1991. Mycket talar för att den stora nettoexporten från öst kommer att fortsätta även under 1993.

900 800

700

J

600

fi r\

- ·

~.Ii.. J &iV

~

....

~

-A

500 400 300

200

1988 1989 1990 1991 1992

Bly )

Blyprisetlåg under början av året i in- tervallet 275-320 GBP/ton (2.850- 3.345 SEK/ton). Förhoppningar om en konsumtionsökning - i kombinaQ tion med en strejk vid Doe Run's · smältverk i USA-drev under somma- ren upp priset till nivån 350 GPB/ton (3.660 SEK/ton). Under slutet av året föll priset åter till nivån 300 GBP/ton (3.200 SEK/ton). Genomsnittspriset för året blev 307GBP/ton {3 .129 SEK/

ton), vilket var 2,8% (7,0%) lägre än 1991. I USD blev genomsnittspriset 14,5% lägre än 1991 till följd av valu- taförändringar mellan pund- och dol- larkursen.

Västvärldens gruvproduktion av bly minskade under året med 2,5%

till 2,3 Mton. En ytterligare minsk- ning motverkades av den oförändra- de produktionen av zink, som i de flesta fall utvinns ur samma fyndighe- ter som bly.

Metallproduktionen i västvärlden- inklusive återvinningen av skrot - ökade något till4,4 Mton medan kon- sumtionen minskade med 0,9% till 4,4 Mton till följd av fortsatt låg ny - bilsproduktion och en mild vinter.~

Fortsatt kraftigt ökad export från öst (ca 130.000ton) medförde emellertid att västvärldens lager av blymetall i slutet av året hade ökat till 643.000 ton (den högsta siffran på lO år) mot- svarande 7,4 veckors konsumtion jämfört med 5,3 veckor i slutet av

1991.

20000

15000

10000

5000

o

1988 1989 1990 1991 1992

Nickel

Nickelpriset föll under i stort sett hela året från toppnoteringen 8.220 USD/

ton (48.260 SEK/ton) i början av feb- - ruari till som lägst 5.275 USD/ton ---'(31. 7 30 SEK/ton) i mitten av novem-

ber. I slutet av året ökade priset åter något till 5.920 USD/ton (41.680 SEK/ton). Genomsnittspriser för året blev 7.001 USD/ton (40.525 SEK/

ton), vilket var 14,2% (17,9%) lägre än genomsnittspriset för 1991.

Västvärldens produktion av pri- märnickel minskade under året med 2, 7% till5 70.000 ton medan konsum- tionen sjönk med 8,9% till 616.000 ton.· Nedgången orsakades av ökad användning av skrot i produktionen av rostfritt stål samt av minskad an- vändning av övriga nickellegeringar.

Detta i kombination med fortsatt stor nettoexport från öst (officiellt ca _,_ 100.000 ton primärnickel samt upp-

)kattningsvis ca 60.000 ton s k "back - door material" i form av primärnickel och nickel i skrot) bidrog till att väst- världens lager i slutet av året hade ökat till drygt 168.000 ton motsva- .,iande närmare 14 veckors konsum- .-tion jämfört med knappt 8 veckor vid

motsvarande tid 1991.

500

300

1988 1989 1990 1991 1992

Guld

Guldpriset sjönk under början av året från 357 USD/oz (68.150 SEK!kg) i mitten av januari till 335 USD/oz (62.300 SEK!kg) i början av maj. Pri- set började därefter åter röra sig upp- åt för att i mitten av juli notera års- högsta med 359 USD/oz (62.437 SEK/kg). Priset föll därefter åter - med undantag för en viss uppgång under september och början av okto- ber - till som lägst 330 USD/oz (63.660 SEK/kg) i mitten av novem- ber- den lägsta prisnivån på sju år.

Genomsnittspriset för året blev 344 USD/oz (64.201 SEK!kg), vilket var 5,0% (8,8%) lägre än genomsnittspri- set för 1991.

En starkt bidragande orsak till att guldpriset under året pressades ned- åt var den förstärkning av USA-dol- larn som skedde genom nedskrivning av ett flertal andra valutor och som framkallade hedgeförsäljning hos producenter i flera länder.

Den totala tillgången på guld i väst- världen uppgick i slutet av 1992 till

2. 700 ton, en ökning med 7% jämfört med 1991. Ökningen berodde i hu- vudsak på utförsäljningar från olika centralbanker.

Västvärldens gruvproduktion av guld var i stort sett oförändrad, l. 780 ton. Däremot var exporten från öst

betydligt lägre än under 1991.

8

7

~\

6

5

4

r•·~

~ A

' ^~

3

1988 1989 1990 1991 1992

Silver

Silverpriset fortsatte under året att falla från nivån 4,34 USD/oz (827 SEK!kg) i början av januari till som lägst 3,65 USD/oz (604 SEK!kg) i slu- tet av augusti. Under slutet av året stabiliserades priset med undantag för vissa fluktuationer på nivån 3, 70 USD/oz (825 SEK/kg). Genomsnitts- priset blev 3,95 USD/oz (737 SEK/

kg), vilket var 2,7% (6,7%) lägre än genomsnittet fOr 1991.

Gruvproduktionen av silver mins- kade med ca 1,4% till 11.470 ton.

stängningar av rena silvergruvor motverkades av ökad produktion i sil- verhaltiga basmetallgruvor. Industri- användningar av silver i bl a film och inom elektronik hade en svag utveck- ling, vilket ledde till att lagren fortsat- te att öka till nya rekordnivåer. Detta kommer självfallet att ha en dämpan- de inverkan på den framtida prisut- vecklingen.

Affärsområde Boliden Mineral

Chef: Bengt Lötkvist

Boliden Mineral driver 13 gruvor i Sverige och utlandet samt smältver- ket Rönnskär. Man producerar och säljer icke-järnmetaller och koncen- trat, baserade på råvarorfrån den eg- na gruvverksamheten, återvinning av metallskrot samt inköpta sliger och metallaskor. Teknik som utveck- las i gruvor och smältverk samt på svavelsyraområdet marknadsförs även externt.

Den svenska basverksamheten är organiserad i två divisioner. Division Koppar består av Aitik och Rönn- skärsverken, medan division Bly/

zink omfattar gruvområdena Lais- vall, Boliden och Garpenberg. Den in- ternationella gruvverksamheten sköts av Boliden International Mining AB. Boliden Contech AB och Boliden Process Control AB svarar för tekno- logiförsäljningen, medan Boliden Ore

& Metals AB säljer affärsområdets

metall- och koncentratproduktion samt Falconbridges kopparproduk- tion från Nilckelverk i Norge. Affärs- områdets metallåtervinningsföretag är AB Arv. Andersson i Sverige, Boli- den Metech Inc i USA och Boliden France SA i Frankrike.

Produktionen av koppar-och bly- metall säljs främst till kabel- och bat- teriindustrin i Norden, medan zink- koncentraten levereras till hälften- ägda Norzink i Norge samt kunder i Finland och EG-länderna. Blykon- centraten säljs i första hand till kun- der i Tyskland, Belgien och Frankrike.

Boliden Mineral är en av Europas större producenter av metaller och metallkoncentrat Gruvproduktionen

Från&ett koppar har affars.områd&ts m!ltaller prag- law av läga pnser under for>ta delt'Jl av 1993 Ingentifl!l tyder på att utvC'clJmgen kommer att bh hattre undt'-r re,:; ten av året På grund a" den \'aluta-

~mg som gjorts kommer den hogre dollarkursE-n mte att påverka re~ultatet under 1993 .<\n5ttang- rungazna under året kommer fram& t att mnkta~ p~

att b1behålla och forstarka d{l goda produktlonsre- sultat som uppnåtts under 1992 samt attytterligare trunma kOSUlad&ruvåa

l Arnalc6llar fort..atter arbetet mad att avrymma gråberg for att sakerstalla produk.1lon 1 ytterligare n-A år ProJektanngen av Los Fralla,:; ar inne i <slut- fasen stora forhoppnmgar !.talls på prospek.tc-

rin~m<Jat<>ema 1 Petikna&området o~h mtressantl.

uppslag i Sukha.ybaratområdet Fortsatta mojhghe- ter att salJa tllknt\.. och roiljokunnande ull Ostem opa och de forna &OVJP.tlska rE>pubbkema bedoms <.>om goda

av koppar täcker ca 60% av det sven- ska behovet. medan bly-och zinkpro- duktionen svarar för mer än 100% av behovet.

Under 1992 bröts totalt 19,5 Mton malm i 11 svenska gruvor, 2,4 Mton i Aznalc6llar i Spanjen och 672.000 ton i Sukhaybarat i Saudiarabien.

Metallproduktionen i den svenska verksamheten blev överlag högre än föregående år utom för guld. I Aznal- c6llar bidrog omläggning av produk- tionen till större utvinning av koppar- metall, medan utvinningen av bly och

zink blev lägre än planerad. Guldpro- duktionen i Sukhaybarat överträffa- de förväntningarna.

Verksamheten 1992

Nyckeltal 1991 1992

Fakturerad försäljning, Mkr 4.128 4.258 Härav utlandsförsäljning, % 58 74 Rörelseresultat efter

avskrivningar, Mkr 185 140

Räntabilitet på sysselsatt

kapital,% 6 4

Investeringar i anlägg-

ningstillgångar, Mkr 443 531 Antal anställda 31 december 4.579 4.225 Härav utanför Sverige 770 531

Försäljning och rörelseresultat för affärsområdets svenska del förbätt- rades kraftigtjämfört med 1991 tack vare högre produktivitet, medan den

internationella gruvverksamheten, trots mycket tillfredsställande resul- tat i Saudiarabien, hade ett svagt år.

Under åretinvesterades 531 Mkr, hu- vudsakligen i Aznalc6llargruvan Spanien.

Division Koppar

Chef: Gunnar Axheim

Division Koppar består av koppar- gruvan Aitik utanför Gällivare i N arr- botten samt smältverket Rönnskär i Våsterbotten. Aitik är en av Europas större dagbrottsgruvor med en årlig malmproduktion av 16 Mton. För att frilägga malmen bryts dessutom ca.

14 Mton gråberg per år. Malmens metallinnehåll är ca 54.000 ton kop- par, 1.900 kg guld och 44.000 kg sil- ver.

Aitiks produktion transporteras med järnväg till Rönnskär, där den utgör grunden för kopparframställ- ningen. Ca 50% av Rönnskärs kop- parproduktion kommer från Aitik, medan övrig råvara kommer från Bo- lidenområdets gruvor samt inköpta sliger, skrot. och metallaskor. Råva- ran till blymetallproduktionen kom- mer helt och hållet från blygruvan i Laisvall. Förutom huvudprodukterna koppar (103.000 ton) och bly (56.000 ton) framställs i Rönnskär guld, sil-

ver, zinkklinker, svavelprodukter och olika specialprodukter som selen.

Aitik hade ett starkt andra halvår, och produktionsrekord slogs vid flera tillfällen. Åtgärdsprogram för att nå större jämnhet i produktionen och lägre bemanning inleddes under 1992 och har nu genomförts. Rönn- skär hade ett år med hög tillgänglig- het i anläggningarna och rekordpro- duktion av koppar och bly.

Division Bly/zink

Chef: Lars-Eric Aaro

I Bly/zinkdivisionen ingår Laisvall, Boliden och Garpenberg. Produk- terna är zink-, bly- och kopparkon- centrat, som levereras till Rönnskärs- verken och NorzinkNS samt till and- ra kunder, främst i Europa.

I Garpenberg med två underjords- gruvor och ett anrikningsverk arbe- tar ca 350 personer. Arsproduktio- nen är ca 800.000 ton malm, vilken förädlas till koncentrat som, med un- dantag för koppar, transporteras till Gävle hamn får export. Produktivite- ten förbättrades ytterligare under året, vilket gjorde att kostnaderna nu ligger på 70-talsnivå. Malmbasen har ökat genom nya fynd.

I Bolidenområdet inklusive Kristi- neberg med 520 anställda har ett stort omstruktureringsarbete ge- nomförts. Idag anrikas ca 1,5 Mton malm från områdets sju gruvor i ett anrikningsverk i Boliden. Koncentra- ten, med undantag för koppar, leve- reras till Rönnskärs hamn för export.

Produktiviteten ökade väsentligt un- der 1992.

I Laisvall med ca 240 anställda bryts 1, 7 5 M ton malm, vilken anrikas till bly- och zinkkoncentrat som transporteras till Rönnskär för föräd- ling och/eller export. Under 1992 slogs flera produktionsrekord och produktiviteten förbättrades väsent- ligt. Arbete inleddes med att undersö- ka förutsättningarna för att bryta mer malm under sjön Laisan.

Boliden Ore &

Metals AB

VD: CurtJärnfeldt

Boliden Ore & Metals AB är försälj- ningsbolag får koncernens gruv- och smältverksprodukter o~h är uppdelat i två affårsgrenar: koncentratförsälj- ning och metallförsäljning. Koncen- tratgruppen säljer koncernens sven- ska och utländska gruvproduktion och är även försäljningsagent för Pirites Aleutejanas i Portugal. Ca 500.000 årston går på export. Metall-