Trelleborg AB 90 år

(1)

TRELLEBORG w

KONCERNEN

Årsredovisning 1 994

(2)

Trtikborg 90 år 2

Konc~rnchifen har ordet 4

Organisation och ltdning 6

Verksamhetm i sammandrag 7

Koncern.konomi 8

Resultat 8

Finansiell ställning 8

Investeringar, finansverksambetro 9

Mi/jöftågor 10

Metallmarknaden, metallpriser 12 Verksamhetsområde Gtuvor & Smältverk 15 Verksamhetsområde Gummiprodukter 20 Verksamhetsområde Metallforiidling 24

Verksamhetsområde Distribution 26

Ah/sel/AB 26(

Bröderna Belstrand AB 28

ÖVriga bolag 30

Förvaltningsberättelse 31

Förslag till vinstdirposition 31

&sultaträlmingar, koncernen 33 ~

Balansräkningar, koncernm 34

Finansieringsanalyur, koncernen 36

&sultaträkningar, moderbolaget 37 Balansräkningar, moderbolaget 38 Finansieringsanalyser, moderbolaget 40

&dovirningsprinciper 41

Värderingsprinciper 42

Noter 43

&viriomberättels~ 50

Alttiekapital och ägarforhållandm 51

Koncernkdning 53

Sty,.,lse och revisorer 54

Femårsöversikt, definitioner 56

Sammanfattande diagram 57

Adresser 59

(3)

r

Ordinarie bolagsstämma hålls fredagen den 12 maj 1995 kl15.00 i Trelleborg Industri ABs anläggningar på det östra industriområdet i Trelleborg

(ca 2,5 km öster om centralorten).

Stämman kan följas på storbildsskärm i Expolaris Konferenscentrum, Kanalgatan 73, Skellefteå.

Stämman direktsänds via tv-länk, vilket gör det möjligt

även for delragarna i Skellefteå att ställa frågor till stämmapodiet i Trelleborg.

I Trelleborg är deltagarna välkomna till en fabriksvisning före stätnman när som helst mellan kl11.00 och 14.00.

l Skellefteå arrangeras ett särskilt program som börjar kl14.00.

ANMÄLAN OM DELTAGANDE ) Anmälan om deltagande i stätnman i

Trelleborg respektive i Skellefteå skall göras senast tisdagen den 9 maj 1995 kl 15.00. Anmälan kan lämnas per telefon 0410-67031,67030 (direktval), 67000 (växel), per telefax 0410-198 69 eller per post under adress Trelleborg AB, Styrel- sen, Box 153,23122 Trelleborg.

För rätt att delta i stämman måste aktieägare senast tisdagen den 2 maj 1995 vara införd i den av Värdepappers- centralen VPC AB förda aktieboken.

Aktieägare, som låtit förvaltarregistrera sina aktier, måste således senast denna dag tillfhlligt ha registrerat aktierna i eget namn (sådan registrering bör begäras ett par dagar i förväg hos den som forvaltar aktierna).

UTDELNING

Scyrelsen och verkställande direktören föreslår utdelning for verksamhetsåret

f 1994 med l kr per A-och B-ak~ie samt med l O kr per C- och D-aku e. Som avstämningsdag for utdelningen föreslås onsdagen den 17 maj 1995. Beslutar bolagsstämman enligt förslaget, beräknas j utdelningen komma att skickas ut från VPC onsdagen den 24 maj 1995. Note- ras bör au C- och D-aktierna inte är garanterade viss utdelning men har före- trädesrätt framför A-och B-aktierna till och med för verksamhetsåret 1996 till utdelning med l O kronor, forutsatt att utdelning lämnas.

EKONOMISK INFORMATION OCH RAPPORTERING Trelleborg AB publicerar regelbundet rapporter om företagets utveckling. Pre- liminär bokslutskommunike lämnades den 28 februari 1995. Definitiv bok- slutsrapport offentliggjordes den 30 mars 1995. Rapport för första kvartalet 1995 lämnas i samband med bolags- stämman den 12 maj. Årsredovisningen är tillgänglig i slutet av april. Halvårsrap- port kommer att lämnas måndagen den 21 augusti och rapport t o m tredje kvartalet onsdagen den l november 1995.

LÄSANVISNINGAR

Sifferuppgifterna inom parentes avser om inte annat sägs 1993 års verksamhet.

Svenska kronor (SEK) används genom- gående. Miljarder kronor förkortas mdr, miljoner kronor Mkr och tusen kronor tkr. Samtliga belopp avser Mkr om inte annat anges. Miljoner ton förkortas M ton.

ADRESSÄNDRINGAR VPC hämtar automatiskt adressändring- ar för fysiska personer från DAFNSPAR.

Det innebär au särskild anmälan om adressändring inte behöver göras till aktieägares kontoförande institut (Kl), utan det räckeF med den vanliga flytt- ningsanmälan som görs på posten.

Observera att aktieägare som valt att inte ha automatisk adressuppdatering, själv måste anmäla ny adress till sitt Kl. Alla andra typer av ändringar beträffande VP-kontot måste också göras via respek-

tive Kl.

AKTIEÄGARSERVICE Bokslutskorom unike, årsredovisning och halvårsrapport sänds automatiskt till alla direktregistrerade aktieägare som till bolaget anmält sig vilja ha det och till förvaltarregistrerade aktieägare som låtit registrera det p~ sitt VP-konto via Kl.

Sådan ekonomisk och annan information kan också beställas direkt från Trel- leborg AB, Informationsavdelningen,

Box 153, 23122 Trelleborg.

Trelleborg erbjuder även aktieägarser- vice per telefon. Via ett särskilt telefon- nummer, 08-30 62 80, kan den intresse- rade

ra

svar på frågor, beställa tidningar, broschyrer o dyl,

a

kontakt med exper- ter inom ett visst område etc. Den som vill veta de aktuella metallpriserna, är välkommen att ringa fröken Metall, 08-623 11 00, som ger besked om dags- priserna i noteringsvaluta och svenska kronor på guld, silver, koppar, bly, zink och nickel. Rapporten uppdateras varje vardag efter kl15.00.

EMISSIONSBEMYNDIGANDE Styrelsen avser föreslå bolagsstämman att liksom tidigare lämna styrelsen fortsatt bemyndigande att intill nästa ordinarie bolagsstämma kunna besluta om nyemission med avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt. En s~dan emission avses att riktas till den internationella kapital- marknaden och uppgå till högst l 0% av vid emissionstillfallet totalt utestående antal aktier samt ske på för marknaden sedvanliga villkor.

(4)

Trelleborg AB, ~n~r Trelleborgs Gummi- fabriks AB som det di hette, registrera- des den 30 oktobc:t 1905 och fyller allt&

90 h i host. Om tvi lr, d vs 1997, k.m det emell.ertkl: ~ pi sitt sätt fira l 00- lrsdagen av sin tillkomst.

DET BÖRJADE MED CYKElDÄCK Bolaget hade namligcn en foregångare i AB Velox, registittat den 8 februari 1897. Det var Trdkborgs mångsidige handelsman Johan Kock som året innan borjat diskutera planerna pi en fabrik fOr

"vdocipedluftringar". Ydox verksamhet st.tttades i Malmö, men flyttades redan hösten 1897 over till en nyuppföt<~

&brik i Trelleborg. Forutom cykeld:.tJc:

upptog sortimentet industrislang, ra• t ·

mar. packningar, formgjorda artiklar och valsbdäggning.u. Provtillverkning av bil- däck inleddes 1904.

Stanen blev emeUertid inte flnble.:u- fri. Yelo:x: drogs med stora reklamatior.-.r som bidrog till ett ekonomiskt underm l ligt result.lt. Forhandlingar togs U ;:'l·

med konkurrerande fOretag. bla Hcl· singborgs Gummifabriks AB (sc:denner-..1 Tretom), grundat 1890 av hamningenjö- ren Johan Dunker.

VELOX BLIR TRELLEBORGs GUMMIF.\BRIKS AB 1894 hade Johan Dunk.er lämnat over chdSkapet i Tretorn till sonen Henry, under vars ledning Helsingbvrgsfabriken utvecklades mycket snabbt. Dunker jr tog kontakt med handelsmannen Johan Kock, Velox grundare, och i augu.~ti

1905 swude de gemensamt Trelleborgs Gummifabriks AB, som overtog Velox rörebe.

U.o.der Dunkers kraftfulla ledning genomfontes sannolikt svensk gummiin- dum is stcrsra strul turrationalisering.

Tret'-' rr..s Yed Sll n~het 1.0H..:n•<-~~;ades åll sl.M <'d, h..:!rllr, m:J. n l'rcU~boq; spe-:::.t- lhcr.u:l.:. ~i..: pl i'1Jmui.1:ur.:t.ui., dlick mm. ~·ct~.:<iH·. edc...Inj.; av hilJ:.:.d..: p.:J,~·r

j:t~> 19117.

f.r'ln Hlv ^:Ul!t·~li::la c.~~ en om~åttnir.b

pi kii.•PP~ U .5 ~'tio: 1 'JOS vnte T: e!l~

(,._,r~ fr .. m ti:l ~' 1~;;5 till ttt ~~nr;:\

~:Ftil!.!.; o..:h en omsäuni.J,& pil O :ML:r.

Trelleborg AB 90 år

INTERNATIONALISERING Från att ha varit en utpr~glad hemma- marknadsindustri, byggde Trdleborg efter andra våridskrigets slut snabbt upp en betydande aportvelbamhet.

1955 hade antalet arutållda okat tiU 3.®0 och omsättningen till 125 Mkr. I Sverige fanns 9 egna rorsåljningsbolag.

Udandsforsåljningc:n, ~om fråmst 1tkcdde via agenter och egna återfors.Ujare, svan- de fot mrmare 15% av o.tmåttningen.

1962 invigdes en fabrik i Holland.

K1 .. Jjt:ingsboLlg hade etablerats i Dan-

mark.

~ol •• rr,~. England, Frankrike, Schweiz, Österrike och USA

~Ö~lNTRODUK"TlON 'frelle~J ,.: introducerades 1964 på

~tuckho:ms Fondbörs. Samarbete inled-

• !('·; n.d 'irt:.~orn. BoLlgen fick bla

ge~nwn st,relse och VD. Produkt- u:,...Äeln.inf!ell mdl..m lOtetap,:en bibe-_l _l_.TU _{~ ,.} _....

hi1l!s 'toc.k.

1975 hade foretagct r..9()(\ ar.ställda o..:n omsatte 950 Mkr. Aude!en !itlands-

l~ irsåljning uppgick till i4 ';; ·. ilestut togs .>.tt lagga ner aU tillvc::i.:ninJ :;v i'OWn- bilsdåck och huvuddt.!-:Jl aY cykddack- en. Bakgnu :den v.a ndiald.:r~ ~'ts g~lom

brott. som krt

u

fl kr~~~.~ 0\'Ctprodukcion av bildi:::k vädd.:n ö~.::: odt ert förödan- de priskrig. C}'I::etd~:d.:n nl:löotttes for hård pres5 ~clu FJ::rra.'l Öl.teru-import.

Nc:r!liggningtn för.:)(.>akade ~wra konna- Jcr i fnrm :r; oucnyttjad ~pacitct och

ö·:~t:.tlig ~:x>O:Jt, och l.!dcl.: till en sam- J., J r:irlnst ~v ca iCCl Mh under åren

1'.176-'."d.

n .

•k~:~n.:.mnet

r.:

rlrortades 1977. till Tretltborg AB. Knncen:sau:1.rbetet med Trzt .• ul upphörd~ her d:irp~.

SNABB EXPANSION 1983 inleddes en kraftig ommuktu- rering genom a\'yttring av foretag och nerl.åggning aY olonsam.ma verksamheter. Ytterligare kapital frigjordes genom sale/1~ back-affärer avseende industri- och kontorsfastigheter. Ett omfattande mternt rationaliseringsprogram startades, som g:tV stora kostnadssånkningat, bl a genom kraftigt minskade lager.

Sedan lonsambeten återstållts, plbör- jades 1985 en mabb expansion.

1985-1986 koptes foretag och verksamheter med tillsammans ca l ,8 miljarder kronor i omsättning och 2.800 amtållda.

Bland större forvån märktes Atlas A/S Den Nerske Remfabrik, Goodall Rubber Co, USA, Matakikoncernen, norska (' ~

V'tking Mjöndal-:n AiS och en grupp ~

svensb plastforetag .

FORVÄRV AV BOLIDEN Vhen 1986 forvårv2.de Trdleborg aktier i Boliden AB motsvarande 44% av roo-

;erna. l början av 1987 utökade.s innehavet till drygt 50~c. och hösten samma år lämnade Trdleborg w. uppkapserbju- dande till resterande ~">are i Boliden.

Bolidenkoncern.:n hade sitt ursprung i en guldmalm som 1924 p1tt2ffades i Värterooacn vid d:n plats som sedan

·rä.xte ut till Bolidens samhalle. Boliden- gruvan borjade brytas i mars 1926. Ett p:u- h senare inleddes byggandet av ett

småleverk på Rönnskär utanfor Skellef-i tcl som togs i drift 1930. Under 1940- talet togs ett tiotal nya gruvor i drift, bl a i Kristinebcrg och I..aM.v.all.

Under 1960-talet forvärvad.:s kemifö- retaget Reymersholms Gamla Industri : ,\r; (sed::rmer~ Boliden Kemi) i Helsing- borg loamt ltälften av det norska zink-

~ma.ltverket Nonink NS.

Genom ett uppkepserbjudande tnför- livades Ahldl.kona:rnen med Boliden

1986.

(5)

Under Trelleborgs ledning inleddes hös- ten 1986 ett omfatt.mde åtg~ptogram i syfte att kon<.entrera Bolidenk.onc:ernens vetbarnhet till ett antal huvudområden samt att drastlbkt sanka kostnaderna.

Flera verksamheter såldes eller avvt'clda.- des. Omfattande ratio~l'111g31' genom- fordes i

gru,._

oc.h metallver.ksamheten.

Avyttri.ng.lma fomatte under 1987.

Ett 15-tal företag med en lrsomsåttning

1 av drygt 2,3 miljarder kronor och 2.200 anstålida sildes. Samtidigt komplettera- des kåroverksamheten genom köp av mer ån 30 foretag med en årsomsattning av ca 3,2 miljarder o<.h 5.800 :umällda.

1 Bia förvärvades Gusums metallverk.'illr.t- het och den spanska zinkguvan Az.na.l- colla.r. Det stor8ta kopet .tvsag 11 f'oretag från Allis-Chalmers som senare tillsammans med Svedala Arbrå och Treilex kom att bilda Svedala Industri AB. Ä ven Trelleborg forvärvade en rad företag, bl a Vtsbfors, Vtking Mjondalen och Plitlu- na, med s.munanlagt l ,3 miljarder i orosanning och drygt 1.800 .mställda.

1988 präglades ¹.m högre gtad a\•

expansion genom forvårv. Det nu sam- manslagna 1relleborg!Boliden kopte f'örerag med en sammanlagd omsåttiung av nåra 5,8 miljarde1 kronor och 4.500 ansta.llda, däribland Broderna Edsrrand och Saab-Scania Enertech.

A

andra sid.m avyttrades hela dlvarande aff.irsområdet El-entreprenader (oms;lttning 2 rniljat- der, 4.50V an~tällda).

FALCONBRIDGE OCH SVEDALA Det stoma förvåcvet l 989 avsåg 50% av den kan:tdensisb gtUvkoncemen Fal- conhJidge (årsom~ttnmg 14 miljarder kronor, 9.500 anstallda). Daruto~er

kaptes ett 30-ta! andra företag med sammanlagt 2, 7 miljarder i omsattDing och 2.500 anst2llda. Den storsu avyttringen under lret var Boliden Kemi (omsått- nbg 2 miljarder, l. 500 anstall da). Marl- nadsinrroduktion av ...-erksamheten inom omtldet Mmeralhantering forbereddes genom bildandet av dotterkoncernen Svedala lndustri AB.

Gt:nom en nyemisston 1990 i Svedala Industri AB, riktad till Trelleborg<; aktieagare, sjonk Trelleborgs .tgaranJel till 49.5%.

Via intressebolaget Mun~ jo Iocressenter blev Trelleborg hosten J. 990 tillsamm.ms med Custodia ägare ull Munksjökoncer- nen (lrsomsättning 6,1 miljarder kronor, 6.500 ~allda). Munksjo hade max innan i sin ru.r forvarvat Hc:xagonkon- cernen. Efter uppgorel8C med Nmdban- ken och övriga aktieagare ¹ Custodia konsoliderades Munksjo &ån och med den 31 december 1991 i Trelleborgskon- cemen.

HO&ten 1990 kopte Trelleborg Munk- sjos aktiepost i den borsnoterade indus- trikoncernen Swegon AB motw.uande 62% av kapira.let och 84% av rösterna i Swegon (omsättrung drygt l milJard kro- nor, ca l .000 anst:ilida). Därutöver

ror-

värvades samma år ett 30-tal mindre och medelstora tOretag m~ sammanlagt drygt l, 7 miljarder i omsattning och ca 900 anställda. Den s~öl'lJta avyttringen av~ Gavle/Ahlsdl-gruppc:n i Sverige, Norge och Danmark (omsättn.:nt; 500 Mkr, 400 anstållda).

VIKANDE KONJUNKTUR Ännu i inledningen av 1991 fortsatte en

VI~ expansion av verksamheten. Boltden Metall kopte ett b1irtiskt massings.dng- verk och t'D belgisk radiatorfabri.l.: med sammanlagt ca 925 Mkr i årsor:nätt- ning. Inom affiirwmrårfena Ahlsdl, Enertech och Trelleborg Industri förvår- vades ett tiotal mindre foretag.

Under ~ret skedde em~ll.:nid en påtaglig orosvingning i ~mnjunkturen.

OtrlSattningen inom koncernens gruvverksamheter minskade till töljd av ~liväl

lagre metallpriser som lägre volymer. De byggrelaterade verksamheterna kände av en kraftigt vib.ude wensk byggmarknad med lågre volymer och pressade priser som följd. Trelleborg Industri drabbades av betydande \ olymbo~ll på grund av den mycket kraftiga kcnjunkturned- gången i Sk.mdinavi.m.

Som en foljd av det allt mer förnunrade konjunkturläget och behovet att for- ståeka den finansiella basen kom åren 1992-1994 &arnst att praglas av en kon- centration till koncernens kårnorutA.den.

Betydande ~erksamhetsdelar avveclJades under dessa år.

1992 saldes en storre post rOststarka A--aktier i Swegon AB (ca 970 Mkr i omsåttning, drygt 1.000 ansta.llda) till lovestment AB l..atour. Samma år avytt-

rad~ vida.te Ahlsell Mineral AB, pro- duktororMer Hydraulslang inom Trelle- borg Industri samt vetbarnbeten i Stif.1b Plåt AB med wnmanlagt ca 360 Mkr i momsättning och 300 anstållda.

l slutet av mars 199.3 sildes storre Jelen av aff.irsomddet Enenech med ca 1,3 miljarder i omsättning och 1.100 anstållda. ! s;2uband med en rikrad nyemission i S',;:dlla. Industri AB sålde TrelleborG i juni samma lr 2,95 miljoner aktier i SveJala till institutiondta mves- tera.re. Äguandelen i Svedala sjonk hår- iJ;e!lOm frln 49,5% riU 29,2%. Delar ~v

ak.rieln.!'duv.:r i NordieTel Holdings AB av yttrades i juni till PacTel. Som en l~ i

reno<!liu~n av Munksjos verlaamher såldes ,\B ID Kort (omsättning 140 Mkr, 15tl ;.nru.ilda} till G:aphium AB. I sam bane~ m~ 001 ;:mroduktiou a:-•

Munksji~ AB s.! nare p~ hosten .Mck Trel · leborg ur 75% av aL..:en1a i d-:tta bol~_;.

Resterantie ~ktieinr, ~hav i 'iv~ah lnJus- tri AB .wymades i uktcl>er. l <b·cmLI r såldes aktieinueh:tl'et i Gru'..kratt -\il

(50,81~ av rösterna:' till Graningevc:rkea.

Under 1994 ~Ides det 2v% -isa aktie·

inndtavet i det tfSka ~tnill!:..IÖ1~ragt:t

Pt10:nix AG och S<iiD.Uip;.t kvarvarx-.dc aktic:r i NordieTel Holdill5J. Fristad, ,\Il (omsättning 331 Mkr, 451 amtäliJa) börsinoooucerades och kvarva:.L"tdl aktieinnehav i Swegon avyttrades. BPA AB forvärvade genom en apporremis:;ion samtliga aktier i Ventilationsuniou AB (otrlSåttning 924 Mkr, 850 anstållda), varefter Trelleborg äger 19,5% av aktierna i BPA. I samband med nye::uission och börsintroduktion av iocressebolaget Falconbridge Ltd minshdes Trelleborgs ägacandel ^jbolaget från 50 till28,3%.

3

(6)

Koncernchefen har ordet

För Trelleborg blev 1994 det år då vänd- ningen kom. Okad efterfrågan drog upp volymerna och marginalerna förbättra- des. Den internationella metallmarknaden präglades av successivt stigande efterfrågan på de flesta metallerna. Även på den svenska marknaden fanns klart positiva inslag. För samtliga enheter har fortsan kostnadsjakt varit en av de star- kast bidragande orsakerna till resultatför- bänringen. Därtill har den alltjämt svaga kronan givetvis gynnat de exporterande svenska enheterna.

ATGÄRDSPROGRAMMET SLUTFÖRT

Det omfattande åtgärdsprogram som pågått inom alla delat av koncernen är nu slutfört. De viktigaste komponenter- na i programmet, som till vissa delar inleddes redan 1992, har varit kostnadsneddragningar, sammanslagningar och rena avvecklingar. Bland större avyttringar finns Fristads, Swegon och Venti- lationsunion.

Nettoskuldsättningen har från en toppnivå i september 1993 i stort sett kunnat halveras. Vi har därtill gjort omdisponeringar av koncernens lån, och nettoskulden täcks numera helt av lång- fristig upplåning.

Koncernens viktigare ekonomiska nyckeltal är idag goda. Allt talar för att de kommer att förbättras ytterligare de närmaste åren.

STIGANDE METALLPRISER Metallpriserna är som bekant den faktor som har störst inverkan på Trelleborgs resultat. Konsumtionen av basmetaller och därmed också priserna påverkas i sin tur i hög grad av världsekonomin i stort.

Under 1994 kunde vi därför se en successivt ökande efterfrågan och ökande

priser. Det gäller framför allt koppar, bly och nickel och i viss mån även zink.

Ädelmetallpriserna har i stort sett varit stabila.

Den positiva metallprisutvecklingen väntas fortsätta, även om priserna fluktuerat kraftigt under början av 1995. Des- sa snabba upp- och nedgångar har sin grund i att det spekulativa inslaget på marknaden ökat sedan flera stora fonder i bl a Nordamerika kommit in som nya aktörer. Den underliggande efterfrågan på basmetaller forrsätter dock att vara stark, vilket bl a visas av fortsatt minskande lager.

UTÖKAD MALMBAS Nu när de senaste årens intensiva åt- gärdsarbete krönts med framgång, är framtidstron mycket stark inom de en- skilda verksamhetsområdena. Ett uttryck för det är Boliden Minerals kraftiga satsning på prospektering. Under de när- maste åren kommer vi att lägga ner extra resurser på att säkra och utöka malmba- sen. Redan idag har vi lokaliserat ett antal intressanta uppslag.

NYA MARKNADER

Framtidstron inom Trelleborg Industri

ar

sitt uttryck bl a i etableringar på nya marknader. Under 1994 startades för- säljningskontor i bl a Singapore, Malay- sia och Filippinerna. Hittills i år har Trel- leborg Industri etablerat sig i Hong Kong och Brasilien, och uppbyggnad av egna försäljningskontor i Polen och Tjeckien pågår.

ÖKAD EFTERFRÅGAN Verksamhetsområde Metallförädling, dvs Boliden Metall, förbättrade förra året sitt resultat med nära 40 procent. Till det bidrog ökande efterfrågan och stigande marginaler på alla marknader men också det gynnsamrna kostnadsläge som upp- nåtts genom de senaste årens föränd- ringsarbete.

GODA VINSTNN.ÅER Inom verksamhetsområde Distribution kan vi glädjas åt att vinsterna börp.t komma tillbaka till tidigare, goda nivåer.

Vinsttillväxten för Ahlsell är imponeran- de, inte minst mot bakgrund av att stör- re delen av tillväxten är resultatet av kostnadsneddragningar och effektiviseringar.

Men Ahlsell har också framgångsrikt kunnat fånga upp nya strömningar på marknaden och därmed förstärkt sin

position. ,

Även Bröderna. Edstrand hade ~n(~

mycket god utveckling 1994 och mer an "·

tredubblade sitt resultat. En betydligt förbättrad efterfrågan från verkstadsin- dustrin gör sig märkbar samtidigt som . Bröderna Edstrand påbörjat en omfat-( ) · .. ' tande satsning på vidareförädling av vis~ "' . sa produkter.

FALCONBRIDGE- MINDRE ANDEL, STÖRRE VÄRDE samband med att det kanaden~iska intressebolaget Falconbridge börsintro- ducerades under sommaren 1994 genomfördes också en nyemission. Trel- leborg deltog inte i emissionen och minskade därmed sin ägarancid från 50. till drygt 28%. Falconbridgeaktien fick redan från start ett positivt mottagande på den kanadensiska börsen. Kursen hat sedan stigit under året, och TrellebOrgs minskade andel i Falconbridge har idag ett högre värde än det tidigare 50%-iz:t innehavet. Därtill har Falconbridges verksamhet haft en mycket positiv utveckling under 1994, och Trelleborgs resultatandel uppgick till drygt 400 mil~

joner kronor.

(7)

Samtliga enheter i koncernen visar nu positiva siffror. Vi har stärkt vår finansiella bas, och de stora krafttagen för omstrukturering, effektivisering och kostnadsneddragningar ligger bakom oss. Nu är det snarare offensiv som gäller, men en sparsmakad sådan. Eventuella förvärv, samarbetsprojekt eller satsningar på nya produkter eller marknader ska genomföras bara om de har naturlig hemvist inom våra nuvarande verksam- hetsområden. Etc villkor för alla satsningar kommer också att vara att de inte på något sätt äventyrar de krav vi ställt upp vad gäller koncernens ekonomiska ställning.

STARKARE 1995

Sammantaget blev 1994 som sagt ett bra år. Grunden till detta lades redan under 1992 och 1993 genom alla de åtgärder som då initierades. Det arbetet kommer att ge oss fortsan god utdelning - både i år och kommande år. I skrivande scund har vi en turbulent sicuation på världens valutamarknader. Bland annat mot den bakgrunden finner jag det ännu så länge vanskligt att sia om resultatet för innevarande verksamhetsår mer i detalj. Men jag vågar påstå att 1995 kommer att bli ett ännu starkare år än 1994.

LÖN FÖR MÖDAN

Trelleborgskoncernens resultat 1994 är glädjande inte minst därför att det nu finns utrymme för aktieutdelning igen.

Att kunna ge företagets ägare återbäring på satsat riskkapital är en viktig del av lönen för mödan.

Till alla koncernens intressenter - anställda, aktieägare m fl- riktar jag här- med ett varmt tack för starkt stöd och goda insatser under det gångna verksam- hetsåret.

Kjell Nilsson

5

(8)

Organisation och ledning

Verksamheten är organisatoriskt indelad i fyra områden: Gruvor & Smältverk, Gummiprodukter, Metallförädling och Distribution. Dessa verksamhetsområ- den beskrivs närmare på sid 15 ff. Resul- tatansvaret är starkt decentraliserat.

Viktigare imressebolag, d v s bolag i vilka Trelleborg äger betydande minori- tetsposter, är Falconbridge och Norzink (sid 18-19) samt Munksjö och Sorb- invest (sid 30).

Koncernledningen utgörs av:

VD Kjell Nilsson

(koncernchef och VD i Trelleborg AB) v VD Fredrik Arp

(VD i Trelleborg Industri AB) vVD Anders Biilow

(VD i Boliden Metall AB) vVD Bo Jacobsson (Ekonomi/Finans) v VD Bengt Löfkvist (VD i Boliden Mineral AB) samt följande koncernstabschefer:

Carl Aspegren (Styrelsesekretariat) Lennart Bergstedt (Personal) Hans Nyberg

(ADB och lnternrevision) Lars Wallenberg

Quridik) LeifÖberg (Information)

Övriga ledande befattningshavare är följande affiirsområdeschefer:

Rolf Forssell (Bröderna Edstrand) Bengt Olsson (Ahlsell)

Övriga bola!J 837 Mkr

Boliden Mineral 5 901 Mkr

Bröderna Edstrand 1 972 Mkr

ln~retseliolag

,·.;

Trelleborg AB

Koncernfakturennu 1994 19135~

Falconbridgf' Norzink

SCPM Murtks!6

Trelleborg lndustn 3 918 Mkr

1994 I SAMMANDRAG

Boliden Metall

3 682 Mkr

Fakturerad försäljning 19, l miljarder (21,6). För jämförbara enheter öbde faktureringen med 14%

Resultat efter finansiella intäkter och kostnader 904 Mkr, en förbättring med 2.420 Mkr från foregående år Resultat per aktie efter full skatt 5:60 kr (-13:50) 1,2 miljarder lägre nettoshud

soliditet 32,4% (27,8)

UTSIKTER FÖR 1995

Det omfattande åtgärdsprogram med kosmadsneddragningar och utforsäljningar, som till vissa delar inleddes redan 1992, har nu slutförts.

Nettoskuldsättningen har i stort halverats. Även övriga ekonomiska nyckeltal har fårbättrats markant. Efterfrågan och priser har ökat får flertalet av koncernens viktiga metaller. Denna positiva utveckling väntas fortsätta, även om metallpriserna fluktuerat kraftigt under årets första månader. Den underliggande efterfrågan är fonsatt stark.

Mot bakgrund av den för närvarande turbulenta situationen på världens valutamarknader är det ännu så länge svårt att lämna en mera preciserad prognos får resultatet innevarande verksamhetsår. Förutsättningarna är emellertid goda för act 1995 skall bli ännu bättre än 1994.

(9)

Koncernen (Mkr om inte annat anges)

Fakturerad fårsäljning

Resultat efter finansiella intäkter och kostnader N ettaresultat

Räntabilitet %:

på eget kapital efter full skate på totalt s~se!satt kapital Andel eget kapital, soliditet I, o/o Andel eget kapital, soliditet II, o/o Resultat, kr per aktie efter full skatt Eget kapital, kr per aktie

Nettoskuldsättning vid årets utgång Investeringar i anläggningar Medeltal anställda

Utdelning, kr per A- och B-aktie *) Dito, kr per C. och D-aktie *) Börskurs 31 december, B-aktien, kr Dito, C-aktien

*) För 1994 enligt styrelsem och VDs forslag

För en mer detaljerad uppställning över dm finamiel/a utvecklingen och övriga nyckeltal samt tkfinitioner, se sid 56.

Gruvor/Smältverk Boliden Mineral Gummiprodukter Trelleborg Industri Metallförädling Boliden Metall Distribution Ahlsell

Bröderna Edstrand Summa Distribution

Övrigt inklusive omstruktureringsposter') Summa

Försäljning och rörelseresultat per verksamhetsområde

Fakturerad flirsäljning Rörelseresultat efter (koncemextern) Mkr avskcivningar Mkc

1994 1993 1994 1993

5.901 5.440 352 -358

3 918 3.493 235 130

3682 3.186 160 115

2.825 2.829 138 -32

1.972 1.468 119 37

4 797 4.297 257 5

837 5.201 -98 -218

19.135 21.617 906 -326

Andelar i intressebolags resultat

Falconbridge 403 -275

ÖVriga intressebolag 125 48

Summa 528 -227

1994 19 135 904 652

10,) 11,6 32,4 35,2 5:60 55:20 5 979 650 12.351 l 10 108.50 117:00

1993 21.617 -1.516 -1.142

neg neg 27,8 31,3 -13:50 50:80 7.212 620 17.566

79:50 84:00

Avkastning på

syssdsatt kapital %

1994 1993

10 neg

14 8

14 lO

23 neg

31 11

26

o

11 neg

"_Al

' 1 Omfottar koncerngemensamma kostnader. Vidare ingår . Y:.elkborg NV-SA, vtlox, Enertech (till tkn 31 mars 1993), Munksjö (till dm 26 november 1993}, Fristads (till den28mars 1994) och alforsområde Ventilation (till den 30 juni 1994).

Avkastningen pd syss~lsatt kapital beräknas på rörelseresultatet efter avskrivningar inklusive minoritetsantklar. divitkrat med genomsnittlig balamomslutning (beräknad pt1 varje månads utgtlende balans) minus aktier, räntebärantk placeringar och icke räntebärande rötrlseskulder.

7

(10)

Fakturerad försäljning, mdr 30

25

20

15

10

5

o 1990 1991 1992

Totalt Utlandsför>äljning Expon frhl Sverige

1993 1994

sTRUKTURFÖRÄNDRINGAR Under 1994 slutfördes det omfattande rekonstruktionsprogram som inleddes 1993 i syfte att koncentrera verksamheten och förstärka koncernens finansiella bas.

Det 20%-iga aktieinnehavet i der rys- ka gummiföretaget Phoenix AG såldes.

Fristads AB avyttrades genom en börsin- troduktion, och kvarvarande aktieinnehav i Swegon AB såldes. Samtliga aktier i Ventilationsunion AB förvärvades av BPA AB via en apportemission, efter vilken Trelleborg äger 19,5% av aktierna i BPA I samband med nyemission och börsintroduktion av intressebolaget Fal- conbridge Ltd minskades Trelleborgs ägacandel i bolaget från 50 till 28,3%.

Inom verksamhetsområdena Gummi- produkter och Distribution genomför- des under het en del mindre förvärv och avyttringar av verksamheter.

FÖRSÄLJNING

Koncernens fakturerade försäljning 1994 uppgick till19.135 Mkr (1993: 21.617).

Minskningen är en följd av genomförda strukturförändringar. Efter justering för förvärvade och avyttrade enheter ökade försäljningen med ca 14%.

Boliden Mineral kunde under året dra nytta av betydande metallprisuppgångar.

Sålda volymer var dock något lägre än föregående h.

Koncernekonomi

Koncernresultat, mdr 3,0

2,0

1,0

o

-1,0

-2,0

1990 1991 1992 Rdultat efter finansposter Resultat efter a"'kcivning2.<

1993 1994

Omsättningsökningen för Trelleborg Industri, Boliden Metall och Bröderna Edstrand var både volym- och prisrelate- rad. Ahlsell uppnådde, trots en svagt minskande marknad, oförändrade volymer och en omsättning på samma nivå som fjolhet.

Av den totala försäljningen hänför sig 58% (55%) till marknader utanför Sve- rige. Exporten från Sverige uppgick till 3.436 Mkr (3.906).

RESULTAT

Rörelseresultatet efter avskrivningar uppgick till 906 Mkr (-326), varav omstruktureringsposter svarade för 213 Mkr (349). Av omstruktureringsposter-· na utgjorde 528 Mkr nettot av realisa- tionsvinster och -förluster och resterande 315 Mkr engångskostnader inklusive reserveringar avseende fastighetsVärden med roralt 120 Mkr.

Resultatet exklusive omstruktureringsposter, 693 Mkr, innebär en förbättring mot föregående år på 1.368 Mkr. För- bämingen är främst en följd av högre metallpriser, volym- och produktivitets- förbättringar samt minskade kostnader.

Samtliga verksamhetsområden redo- visar resultatförbättringar jämfört med fjolåret.

Finansnettot förbättrades med 433 Mkr jämfört med föregående år främst som en följd av att den genomsnittliga

Resulbt, kc per aktie 40

30

20

10

o

-10

-20

1990 1991 Efter full skatt

1992 1993 1994

nettoskuldsärtrlingen kraftigt reducerades.

Resultatandelarna i intressebolag för- bättrades med 755 Mkr till 528 Mkr (-227). För huvuddelen svarade resultat- andelar i Falconbridge, som steg med 678 Mkr till 403 Mkr (~275). Bättre metallpriser, fördelaktig valutakursut- veckling samt reducerade räntekostnader till följd av genomförd nyemission var de främsta orsakerna till resultatförbättring- en i Falconbridge.

Koncernresultatet efter finansiella intäkter och kostnader utgjorde 904 <

Mkr (-l. 516). Arets skattekostnad u p p- gick till ~238 Mkr (+390) och minori- tetsandelar till-14Mkr (-16).

Koncernens nettoresultat utgjorde därmed 652 Mkr (-1.142), vilket mot-( ) svarar 5:60 kr (-13:50) per aktie efter full skatt beräknat på genomsnittligt antal aktier.

Avkastningen på eget kapital efter full skatt uppgick till 10,5% (neg) och på sysselsatt kapital till 11,6o/o (neg). Det operativt sysselsatta kapitalet, exklusive inrressebolag, förräntades med · 11,3%

(neg).

FINANSIELL STÄLLNING Nettoupplåningen minskade under året med 1.233 Mkr till 5.979 Mkr (7.212) främst till följd av genomförda desinves- teringar, positiva operativa kassaflöden samt valutakursförändringar.

(11)

35

30

25

20

15 lO

5

o 1990 1991 1992 1993 1994 Soliditc:• r.%

Soliditc:t n. %

Trelleborgs tidigare garantiåtaganden på 3.652 Mkr for lån upptagna av Fal- conbridge upphörde när lånen löstes efter den genomförda nyemissionen.

Koncernens likvida medel minskade under året med 822 Mkr till 1.582 Mkr (2. 404). Balanslikviditeten (omsättnings- tillgångar i relation till kortfristiga skulder) ökade till 1,4 (0,9) som en följd av under året genomförd långfristig finan- sieting på 350 MUSD. Koncernens net- toskuld var vid årsskiftet helt finansierad av långfristig upplåning.

soliditeten forbättrades med 4,6 pro- centenheter till32,4% (27,8%).

Marknadsvärdet på koncernens inne- hav av börsnoterade aktier uppgick vid

, årsskiftet till 7,3 miljarder kronor. Det

bokförda värdet utgjorde 4,4 miljarder kronor.

INVESTERINGAR

Koncernens bruttoinvesteringar i anlägg- ningar belöpte sig till 650 Mkr (620), varav Boliden Mineral svarade för ca 65% och Trelleborg Industri för ca 25%.

FINANSVERKSAMHETEN Koncernens verksamhet innebär riskex- poneringar bl a när det gäller metall priser, valutor och räntor. Hanteringen av dessa risker sker företrädesvis inom koncernens centrala finansfunktion.

Finansverksamheten är centraliserad,

LO

5

o

-5

-10

-15

10

o

-5

-10

-15

Likvida medel Räntebärande skulder

Omsättningst~gar

Icke tiintc:bärande skulder

Anläggningstillgingar Eget kapital

vilket innebär att all upplåning, place- ring av likvida medel och exernt utnyttjande av riskhanteringsinstrument sköts av koncernstab Finans.

Organisatoriskt består denna av en internbank i Bryssel (Trelleborg Finance BV) samt av enheter för valuta- och ränte-respektive metallprisrisker i Stock- holm (Trelleborg AB/Finans respektive Boliden AB).

Internbanken svarar för huvuddelen av koncernens upplåning samt all kon- cernintern in- och utlåning, valutaaffä- rer, nertingsystem och rådgivning till samtliga koncernbolag.

Den centrala finansfunktionen beva- kar de valutaexponeringar som uppkom- mer genom kommersiella flöden. Den största intäktsexponeringen vid valuta- kursförändringar uppstår inom såväl de helägda som delägda gruvverksamheter- na. Den viktigaste valutan härvidlag är USD och dess relation till den funktio- nella valutan för respektive produktions- ställe beroende på att metallpriserna noteras i USD. Koncernen säkrar en del av dessa exponeringar av förväntade framtida kommersiella flöden. För detta ändarnål används såväl terminer som optioner. , ~

Den valutaebcponering som uppkom- mer genom investeringar i utländska nettotillgångar kurssäkras. Storleken av kurssäkringen varierar från högst investe-

ringens hela värde inklusive skatteeffekt ner till den nivå där koncernens soliditet hålls intakt vid valutaförändringar. Kurs- differenser som uppstår vid dessa valuta- säkringar, elimineras i koncernen mot kursdifferenserna på dessa nettotillgång- ar (s k omräkningsdifferenser}.

Det bokförda värdet på koncernens nettotillgångar i utlandet uppgick den 31 december 1994 till ca 6.500 Mkr.

Koncernens räntebärande lån har till helt övervägande del korta räntebind- ningstider.

Metallpriserna är starkt cykliska och varierar kraftigt med bl a världskonjunk- turen. I syfte att begränsa riskerna för negativ påverkan på resultatet av dessa svängningar arbetar koncernen med olika strategier for att uppnå en rimlig marginal i förhållande till produktionskost- naderna för olika metaller.

Detta kan ske genom försäljning av metaller på termin eller genom att för- säkra sig om rätten att sälja metaller till visst pris, d vs med hjälp av olika optionsstrategier.

Därutöver sker en affiirsmässig handel med metaller och valutor, främst genom utnyttjande av termins-och optionshan- det i syfte att skapa ett bättre resultat genom högre genomsnittliga metallpriser och lägre finansieringskostnader.

9

(12)

Trelleborgskoncernen i ett miljöperspektiv

BOLIDEN MINERAL 1994 innebar ännu ett år med för de flesta verksamheter rekordlåga utsläppsnivå- er. Rönnskärsverkens svaveldioxidut- släpp kunde för första gången begränsas till under 4.000 ton, och därigenom med en marginal på drygt 1.000 ton under- skrida det gränsvärde som började gälla 1994. För Rönnskärsverken klaras alla övriga gränsvätden med mycket goda marginaler. Marginalerna har kunnat skapas genom kompletterande miljöin- vesteringar i kombination med ett effek- tivt arbete av många medarbetare.

Under året redovisades en miljömedi- cinsk undersökning,_ inriktad på lungcancer hos närboende, icke Rönnskärs- anställda. Slutsatsen av undersökningen var att ingen forhöjd risk för lungcancer föreligger för dem som bor i verkets när- het. Boliden har genom slutförandet av lungcancerstudien genomfört hela det miljömedicinska program, som beslöts av Koncessionsnämnden för miljöskydd 1986 och som förutom lungcancerstudien omfattade undersökningar av expo- sition och belastningar av arsenik, kad- mium, bly och kvicksilver samt reproduktionsepidemiologiska uppfölj- ningar. Samtliga undersökningar visar att de som bor näta Rönnskär inte utsätts för någon förhöjd hälsorisk.

En för Rönnskärsverken betydelsefull kategori råmaterial är s k sekundäta smältmaterial, d v s skrot, askor m m.

Efter internationella överenskommelser har en ny, restriktiv lagstiftning inforts för att säkerställa en miljömässigt säker hantering av dessa material. Under året har Boliden erhållit det formella tillstånd som den nya lagstiftningen kräver, var- igenom Rönnskärsverkens ställning som en effektiv och miljösäker återvinnings- anläggning har stärkts.

Inom gravverksamheten har utsläp- pen bibehållits på en generellt låg nivå.

Det ökade vattenflödet i Laisvallgruvan i samband med brytning av malm under sjön Laisan har krävt beslut om installa- tion av ytterligare en reningsanläggning, vilken tas i bruk i början av 1995.

Efterbehandling utgör det enskilt största miljöskyddsområdet inom gravverksamheten. Under året har efterbe- handlingsarbeten genomförts vid de nedlagda gruvorna Udden, Asen, Holm- tjärn, Rudtjebäcken och Enåsen. Det efterbehandlingsprojekt, som i samarbete med staten bedrivs i Saxberget, har fortgått och närmar sig sin avslutning.

Uppföljningen av det efterbehandlade sandmagasinet i Stekenjokk har givit mycket tillfredsställande resultat, då minskningen av metallflödet går snab- bare än förväntat. Under året har efter- behandlingsplaner för sandmagasin i Kriseineberg fätdigställts och planer för efterbehandling av Aitikområdet kom- pletterats.

Det centrala miljöskyddsarbetet har stärkts genom vidareutveckling av den interna miljörevisionen, vilken komplet- terats med riskhanteringsanalys. Arbetet med branschens miljöskyddsfrågor har i ökande utsträckning inriktats på EU, där frågor av betydelse for Boliden drivs genom organisationen Eurometaux.

BOLIDEN METALL Inom Boliden Metalls olika produktions- enheter, vars gemensamma drag är åter- vinning av metallskrot, utvecklas stän- digt mer miljöanpassade hanteringar.

Av särskilt intresse är Boliden Bergsöe ABs blysmältverk i Landskrona som är centrum i Skandinavien för återvinning av blybatterier. Systemet med insamling av förbrukade blybatterier och återvin- ning av bly ur dessa fungerar och har sedan flera år fungerat mycket bra. Vid återvinningsanläggningen i Landskrona mottogs under 1994 ca 56.000 ton för- brukade blybatterier, vilket motsvarar mer än 3 miljoner blybatterier. Tillsam- mans med stor andel annat blyskrot utvanns ca 42.500 ton bly. Insamlings- graden, d v s relationen mellan kvan tire- ten insamlade respektive försålda blybatterier, låg för 1994 i Sverige fortsatt över 100%.

Miljöavgift vid försäljning av nya blybatterier har införts i Danmark och Nor- ge. Insamlingsgraden i dessa länder har därför under 1994 ökar markant och är nu omkring 100%.

Boliden Bergsöe AB har fastställt en miljöpolicy med övergripande mål för miljöarbetet. Arbete pågår med kvalitets- säkring enligt ISO 9002. Utarbetade kvalitetshandlingar innefattar hela säker- hets-, hälso-och miljöområdet.

Det kontinuerliga arbetet att öka funktionssäkerheten vid installerad reningsutrustning har medfört att utsläppen tillluft och vatten, trots en ca 20%-ig produktionsökning, legat på samma nivå som 1993.

Atervinningsanläggningen i Lands- krona tar också hand om det lödtennsav- fall som erhålles vid bl a elektronik- och bilkylartillverkning i de nordiska län- derna. Avfallet innehåller en tenn/bly- legering som renas och legeras för att 8f..

återanvändas i bl a de ovan nämnda

~·

industrierna. 1994 utvanns ca 1.400 ton lödtenn. Det slutliga omhändertagandet av detta avfall följer den fastställda miljö- policyn.

TRELLEBORG INDUSTRI Koncessionsnämnden har under våren meddelat tillstånd för Trelleborg Industri ABs verksamhet i Trelleborg. Slutliga villkor har fastställts för stofr, avlopps- vatten, buller och avfall. De slutliga vill- koren för lösningsmedel och vulkrök skjuts upp under en prövotid, under vilken företaget skall utreda möjligheterna till ytterligare minskning av utsläppen genom rening och processtekniska åtgär- der. Resultatet av utredningarna skall presenteras för koncessionsnämnden senast den 31 december 1997.

Under hösten har kontrollprogram för verksamheten fastställts i samråd med länsstyrelsen. Företaget har fastställt ruti- ner och organisation för egenkontrollen, som är igång sedan årsskiftet.

I de miljömässiga förbättringar, som pågår kontinuerligt, kan nämnas avfalls- hantering. Ett system ·för källsortering av avfall vid anläggningarna i Trelleborg har resulterat i att andelen som förs till

(13)

ökat. För 1994 uppgick den 'ill

% .

Källsorteringssystemet oml n.n 4

grupperna vulkan18erat re'p 0'1111 ~e

rat gummi, plast, stål, merall od1 kanclr gods, trä, wellpapp, k:o.ntor..p.J.t1pet, lysrör, asbest, romfat, barte!lt"T ~ kvicksilveravfall, miljofarligt .avJ .all pm1

brännbara och Jcke brånnbara sopqt:.

Genom dåckleveramöternas ~--~·".' ,,.,,-.

har företager tilliammans med ö"Y producenter och import6rer av byggt upp och startat ett · system omhändertagande av Ul.tjänra däck.

Fortsart satsning på ringar som minskar

såväl klorerade som icke · .... v'""'""""' ningsmedel pågår vid flera enheter Trelleborg Industri. Som en följd hår.1.'v har lösningsmedelsutsläppen ti¹l · luft ytterligare reducerats. För enhetern~ l

Trelleborg skedde en minskninf! under . 1994 med 30% till ca 50 ton.

I Sjöbofabriken har processforänd- ringar likaledes lett framtill reduceringar aV Utsläpp aV f·,CniltU•tMI'llll

till luft.

Vid anlaggningarna 1 V.am:uno h.ar införts en mer miljöanpa~>~•l v\llluuu~

ringsprocess bl a genom •'fl n vulksystem och ert hdt gi(tJiltT Bullernivåerna i fabrikens 01np mng reducerats och ligger ¹¹¹¹kl••rr tm.-fcr lande normer. Ert nytt '~Wl

ningssystem gbr att oljed.iurng IU&fanefi.

ter endast behover ~.e n•1dcr .ro~;j.:.:.t

kalla vinterdagar. En allt större del a:v gummiavfallet används för energiåter- vinning i samband med cementcillverk~

ning. Alla större elektromagm:tisk.a fålt i fabriken har avskarmats, och· ct:t nytt · ergonomisystem, som ocks.\ inneburit ökad produktivitet, har infö ru lid påläggning av tape

tn

tä,tmngsl~.st ·r.

Liknande projekt for reducdifls lösningsmedelsanvåndning ;:~ il'-&Il pågår vid flertalet av verksamh<:bOill-' rådets ovriga anläggningar.

1989 avsattes 50 Mkr inom koncernens svenska enheter för speciella långsiktiga arbetsmiljösatsningar vid sidan av löpan- de åtgärder. Av beloppet avsattes 4,5 Mkr till sedermera avknappade Svedala Industri AB. Syftet var att medlen i för- sta hand skulle användas för forskning och utveckling inom områdena miljö- och arbetarskydd, för utveckling av proto- typer till maskiner, verktyg och andra ut- rustningar samt för speciella projekt kring mest utsatta arbeten eller arbetsplatser.

Fonden har letts av en partssammansatt komroitre under ordförandeskap av Karl-Axel Lindsko g, arbetstagarrepresen- tant i Trelleborgs styrelse 1979-1993.

Kommittens arbete har i huvudsak slutförts. Till och med mars 1995 hade bidrag beviljats med hela det till förfo- gande stående beloppet, 45,5 Mkr, till sammanlagt 82 projekt, medan 81 ansökningar om bidrag hade avslagits eller avförts av andra skäl, t ex företags- överlåtelse. Hittills har drygt 38,3 Mkr utbetalts till genomförda projekt, av vilka huvuddelen återfinns inom Boliden Mineral och Trelleborg Industri. Flera av projekten har samtidigt beviljats bidrag från Arbetslivsfonden, hittills med sammanlagt ca 21, l Mkr.

Bland intressanta projekt inom Boli- den Mineral kan nämnas miljöforbätt- rande åtgärder vid f.iltdiamantborrning, arbetsplatsprogram för bl a Bolidens anrikningsverk samt Petiknäs-och Lais- vallgruvorna, utveckling av ny typ av vägg och tätning i fumingverket samt utveckling av system för kommunika- tion och dataöverföring i underjordsgru- vor. Större projekt i Trelleborg har bl a omfattat smältlimning av kemskydds- dräkter, reducerad användning av lös- ningsmedel, utveckling av arbetsplatser för skärning av kordväv, åtgärder för att eliminera vulkrök vid pressning av tunga däck samt utveckling av automatiserad anläggning for uppvägning av småkemi- kalier.

l Boliden Bergsöes sekundära blysmältverk i Landskrona omhändertal årligm ca 3 miljoner uttjänta hlybattmer.

11

(14)

Metallmarknaden, metallpriser

. En

^starki~erhamtning av världsekono- . · . ·. . !pin gav kraftiga metallprisökningar

.. ,bnder 1994. Få rorutsåg den styrka med

vilken

världsekonomin återhärmade sig

·. Under

lret. USA. som var först ut ur låg-

. .kpnjtmkturen, noterade en mycket stark

·. :.,

~ng· av BNP och industriproduk-

·.: ·:·~EUropa ~isade under året en begyn-

. > nandc:

tillväxt med England och Tysk-

·. )·:'·tand i spetsen. Expansionen har även F..:;;;~· \.;:.gynnat typiska exportlander, bl a i Sydo-

• · .-~ .. stasien. Japan V1sar tecken på begynnan- de tillväxt, v.ilket tilli-ammans med till- växten i ovtiga världen tet sig positive for den narmaste framtiden.

Basmeullpriserna har hksom världs- ekonomin återhåmtat sig på ett spekta- kulärt · iaf!:. Kopparpri8et ökade under

1994 med over 75% och nickelpriset med ~vet 70%. En av orsakerna är den '· ·1ni&ka expansionen, som inneburit la;lftlgt ökad konsumtion och ett mark-

~ underskott . för flera basmetall er.

thga .basmetaller var under 1994

mU

for stort ~pekulativc intresse,

n iJ:rog till ökade prissvångningar.

1•msionen av vaddsekonomin och därigenom okande basmetallkon- trntionen indikerar att basmetallerna kommer att fortsätta att utvecklas posi- mt även under199.5.

Metallprioer London Meta!~ (l.ME) K<li>PJ1 V~J?Itoo

.&k C 'D.' er n. ·

J'ru.·:· .c.;.t· .

.. 'lltk:kd USDiton

• · .:&udUSDio-l Sdver tJSO/m KlmUSD/~K·

1/1-29/3 1995 2.936 1.071 611 8.544 379 4,70 7:36

h;;,ma

~~ tmoms~lttsnoteringar (cashnoteringar ).

~-~,..."'t·,.··jljlnlik r4kopJNU ur m konverterugn.

.UU"'IU-.r.•.,~ vu/ Ron~Ukarrverlun är kompliurad,

1 p4 ~ typer av mtältmaterial och

• 11''"'1/'TIIJ )lfr/.JJå/J. Procmtegm är rostning,

~ ~::~.~:,., ltonvnttt mg o,·h raffinering.

Kina, som är en stor importör av koppar och en stor exportör av zink och bly, flr en ökande inverkan på basmetall- marknaderna. Politiska förändringar har vid ett flertal tillfållen lett till kraftiga och oförutsägbara förändringar i handeln. Ställt utom allt tvivel är dock att Kina rar en allt större betydelse för utvecklingen på metallmarknaderna.

KÄNSLIGHETSANALYS Gravverksamheten präglas av mycket stora fluktuationer i mecallpriserna.

€}

Koncernens känslighet för förändringar i metallpriser framgår av nedanstående grova analys, som bygger på planerade produktionsnivåer 1995 och kurserna USD/SEK 7:50 respektive CAD/SEK 5:35. Förändringar i produktionsnivåer samt terminsaffärer i metaller och valutor kan dock påverka de beräknade resul- tateffekterna.

Rc.ultatdfda

Koppar +1-100 USD/ton Zink +1-100 USD/ton Nickel (inkl ferrorucke!)

+1- 100 USD/ron Bly +1- too USD/ron Silver +1- l USO/oz Guld +l- lO USD/oz

1994 2.313 998 549 6.343 384 5,29 7:70

1993 1.912 961 406 5.283 360 4,31 7:78

1992 2.283 1.240 542 7.001 344 3,95 5:81

+l-Mkr 80 100

15 90 70 13

1991 2.336 1.114 557 8.154 362 4,06 6:05

(15)

4000

3500

3000

2500

2000

1500

1000

1990 1991 1992 1993 1994 1995

KOPPAR

Kopparpriset rörde sig under ~ret i intervallet 1.720-3.088 USD/ton (14.061- 23.206 SEK/ton). Genomsnittspriset blev 2.311 USD/ton (17.719 SEK/ton).

Årets första börsdag noterades årslägsta.

Priset steg sedan med undantag för kort- variga rekyler under hela året till en toppnotering i mitten av december. Den kraftigt ökade konsumtionen har med- fört stora lagerneddragningar och därige- nom gett kraft ~t prisuppgmgen.

Konsumtionen av koppar ökade med över 7% under 1994 jämfört med 1993, medan produktionen av raffinerad koppar minskade med l ,4%. Den kraftigt ökade konsumtionen, i kombination med minskande produktion, har lett till ett marknadsunderskott pi strax under 400.000 ton koppar. Världslagren av koppar minskade därigenom under 1994 från motsvarande 7,1 veckors konsumtion till 4,6 veckor, vilket är en mycket låg nivå.

Nettoexporten från öst ökade kraftigt till cirka 450.000 ton för 1994. Orsaken var att Kina importerade väsentligt mindre volymer än under 1993.

Gruvproduktionen var i stort oföränd- rad järnfort med 1993. TiUgingen på kopparkoncentrat var knapp under hela året, vilket begränsade möjligheten till ökad produktion av raffinerad koppar.

2500

2000

1500

1000

500

1990 1991 1992 1993 1994 1995

ZINK

l

Zinkpriset rörde sig under året i intervallet 903-1.181 USD/ton (7.078-8.710 SEK/ton). Genomsnittspriset blev 997 USD/ton (7.667 SEK/ton). Arslägsta noterades i mitten av april. Under augusti svängde marknaden frin överskott till underskott och sjunkande totallager.

Detta startade en prisuppgång, som i oktober nådde ~rshögstanoteringen.

Konsumtionen av zink ökade under 1994 med knappa 4% jämfört med 1993. Produktionen minskade med 2%

jämfört med 1993. Förändringarna i konsumtion och produktion var tillräck- liga för att vända marknaden till ett svagt underskott under andra hälften av året.

Totallagren av zink uppgick vid årets slut till motsvarande 14,2 veckors konsumtion att jämföra med 13,3 veckor året innan. Lagren nådde emellertid en topp på motsvarande 15,8 veckor i slutet av första kvartalet.

Nettoexporten av zink frin öst fortsatte att öka kraftigt och nådde en ny rekordnivå på över 500.000 ton. Huvud- orsaken till ökningen var kraftigt ökad export från Kina.

Efter den mycket starka minskningen av gruvproduktionen under 1993, for- blev produktionen under året i stort sett oförändrad. Tillgången på koncentrat var en begränsande faktor för produktionen av raffinerad zink.

130

120

110

100

900

800

700 600 so o

400 300

1990 1991 1992 1993 1994 1995

BLY

Blypriset rörde sig under året i intervallet 425-684 USD/ton (3.347-5.045 SEK/

ton). Genomsnittspriset blev 549 USD/

ton (4.208 SEK/ton). Aret inleddes svagt med vikande priser. I slutet av april startade en lång och kraftig prisuppgång fram till en toppnotering i början av november. Prisuppgmgen orsakades av stark efterfrågan och sjunkande blylager.

Konsumtionen av bly ökade under 1994 med över 5% jämfört med 1993.

Ökningen berodde på den kraftigt ökade nybilsproduktionen och även ökad efter- frågan på ersättningsbatterier.

Produktionen av bly ökade under 1994 med O, 7% jämfört med året innan.

Totallagren motsvarade vid årets början 7,6 veckors konsumtion. Efter en lager- topp i slutet av första kvartalet sjönk lagren stadigt under resten av året till en nivå motsvarande 7,1 veckor.

Nettoexporten frin öst uppgick till 185.000 con under 1994. Detta är ~n ökning jämfört med året innan och nära toppnoteringen frin 1992. Ökningen orsakades främst av större export från Kina.

Gruvproduktionen minskade med 1,8%, trots den mycket kraftiga minskning som skedde redan under 1993. slig- tillgången var kraftigt b~gränsande för primärproduktionen av bly.

Med en mycket stark efterfrågan och den mycket knappa koncentrattillgmg- en kan bly förväntas fortsätta sin starka utveckling.

13

(16)

l '

t j

^l

Nickel Guld Silver

20000 USD/con USD/cn USD/oz

450 7.00

6,50 425

15000 6,00

400

5,50

10000 375 s.oo

4,50 350

5000 4,00

325

3,50

o 300 3,00

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1990 1991 1992 1993 1994 1995

NICKEL

Nickelpriset rörde sig under :het i intervallet 5.195-9.220 USD!ton (41.002- 69.012 SEK/ton). Genomsnittspriset blev 6.328 USD!ton (48.583 SEK/ton).

Efter måttliga prisförändringar under första halvåret inleddes en spektakulär uppgång i mitten av augusti. Uppgången återspeglas endast delvis i lagerstatistiken och förklaras till stor del av spekulativa intressen och av osäkerhet om produktionen hos Norilsk Nickel i Ryssland.

Produktionen av rostfritt stål var fortsatt mycket stark under 1994 med en ökning på över l 0%. Den resulterande ökningen av primärnickelkonsumtionen blev cirka 9o/o.

Produktionen av nickel under 1994 ökade med nära 6o/o jämfört med 1993.

Den kraftigt ökade konsumtionen hej- dade också lageruppbyggnaden. Lagren sjönk något under året till en nivå motsvarande 20,6 veckors konsumtion i slutet av 1994 att jämföra med 22 veckor i slutet av året innan.

Exporten från östblocket förblev praktiskt taget oförändrad jämfört med 1993 trots enträgna rykten om produk- tionssvårigheter i Ryssland.

GULD

Guldpriset rörde sig under året i intervallet 370-398 USD/oz (87.900-106.295 SEK/kg). Genomsnittspriset blev 384 USD/oz (95.118 SEK/kg). Handeln skedde under hela året inom ett snäve prisintervall 375-395 USD/oz. Det stora spekulativa intresset för ädelmetaller- na under 1993 bland investerare matta- des något under året. Större intresse visades obligationer och valutor.

Intresset för guld ökade dock åter i Asien. Taiwan, Hongkong, Singapore och Oubai ökade kraftigt sin guldimport under året.

Västvärldens gruvproduktion av guld på 1.897 ton var i stort sett oförändrad jämfört med året innan. Exporten från forna Sovjetunionen och Kina minskade kraftigt under 1994. Även utförsäljning- ar från centralbanker minskade kraftigt, varför marknadsbalansen visade ett underskott på 35 ton.

SILVER

Silverpriset rörde sig under året i intervallet 4,64-5,75 USD/oz (1.114-1.453 SEK/kg). Genomsnittspriset blev 5,29 USD/oz (1.310 SEK/kg). Priset fluktue- rade kraftigt under perioden fram till månadsskiftet november~ecember i ett ganska brett spann mellan 5,10 och 5,75 USD/oz. I början av december etablera- des en ny prisnivå i ett intervall mellan 4,65 och 4,90 USD/oz.

Industrianvändningen av silver visade en hälsosam ökning. Importen till Indi- en däremot minskade på grund av den högre prisnivån under året.

Gruvproduktionen var i stort sett oförändrad mot 1993 då stora neddragningar i gruvproduktionen av bly och zink krafrigt minskade silverproduktio- nen. Silvermarknaden visade därför för femte året i rad ett betydande underskott.

l i '