Kandidatuppsats
Sjuksköterskeprogrammet 180 hp
Kvinnors upplevelse av alopeci till följd av kemoterapi.
En litteraturstudie
Omvårdnad 15 hp
Varberg 2021-03-25
Kvinnors upplevelse av alopeci till följd av kemoterapi
En litteraturstudie
Författare:
Samira Bayle Fatema Jafari
Ämne Omvårdnad
Högskolep oäng
15hp
Stadoch datum
Varberg 2021-03-25
Titel Kvinnors upplevelse av alopeci till följd av kemoterapi. En litteraturstudie.
Författare Samira Bayle och Fatema Jafari
Akademi Akademin för hälsa och välfärd
Handledare Marcus Rosenburg, Doktorand, Universitetslektor i omvårdnad, Fil.mag
Examinator Barbro Boström, Universitetslektor i omvårdnad, Med.dr
Tid Vårtermin 2021
Sidantal 15
Nyckelord Alopeci, Bröstcancer, Kemoterapi, Kvinnors upplevelse
Sammanfattning
Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och den näst vanligaste orsaken till död av cancer hos alla kvinnor. Kemoterapi är den viktigaste
behandlingen för många maligna tumörer, men förutom deras fördelaktiga resultat orsakar de också relaterad toxicitet och biverkningar. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur kvinnor med bröstcancer upplever alopeci till följd av kemoterapi. Det induktiva tillvägagångssättet användes då fokus låg på att förstå mänsklig erfarenhet inom det utvalda området genom att samla fakta. Med hjälp av innehållsanalys analyserades tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Litteraturstudiens resultat presenteras i fem kategorier: alopeci-synen på sig själv, alopeci-andras reaktioner, vikten av att få information om alopeci, strategier för hantering av alopeci,
omgivnings betydelse. I resultat framkom att alopeci är en traumatisk upplevelse för de flesta bröstcancerpatienter. Alopeci orsakade en minskning av självkänslan bland kvinnor och ett ökat missnöje med utseendet. Något som också hade en negativ effekt på kvinnor i förhållande till alopeci var att de upplevde att deras identitet förändrades till ”cancerpatient”
Title Women’s experience of alopecia as a result of chemotherapy. A literature study.
Author Samira Bayle and Fatema Jafari
School School of health and welfare
Supervisor Marcus Rosenburg, Lecturer in nursing, MNSc
Examiner Barbro Boström, Senior Lecturer in nursing, PhD
Period Spring 2021
Pages 15
Key words Alopecia, Breast cancer, Chemotherapy, Women’s experiences
Abstract
Breast cancer is the most common form of cancer among women and the second most common cause of death in cancer among women. Chemotherapy is the most
important treatment for many malignant tumors, but in addition to their results, they also cause related toxicity and side effects. The purpose of the literature study was to shed light on how women with breast cancer experience alopecia as a result of chemotherapy. The inductive approach was used when the focus was on
understanding human experience in the selected area by gathering facts. With the help of content analysis, ten qualitative scientific articles were analyzed. The result of the literature study is presented in five categories: the alopecia view of oneself, the
reactions of alopecia by others, the importance of getting information about alopecia, strategies for managing alopecia, the significance of the environment. The results showed that alopecia is a traumatic experience for most breast cancer patients.
Alopecia caused a decrease in self-esteem among women and increased
dissatisfaction with appearance. Something that also had a negative effect on women in relation to alopecia was that they experienced that their identity was changed to
"cancer patient"
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
Bakgrund ... 1
Bröstcancer ... 1
Kemoterapi ... 2
Alopeci ... 2
Känsla av sammanhang ... 3
Sjuksköterskans betydelse i cancervården ... 3
Problemformulering ... 4
Syfte ... 4
Metod ... 4
Datainsamling ... 4
Inklusion- och exklusionskriterier ... 5
Artikelsökning i CINAHL ... 5
Artikelsökning i Medline ... 5
Artikelsökning i PsycINFO ... 5
Artikelsökning i PubMed ... 6
Databearbetning ... 6
Forskningsetiska överväganden ... 6
Resultat ... 8
Alopeci- synen på sig själv ... 8
Alopeci- andras reaktioner... 8
Vikten av att få information om alopeci ... 9
Strategier att hantera alopeci ... 9
Omgivnings betydelse ... 10
Diskussion ... 11
Metoddiskussion ... 11
Resultatdiskussion ... 12
Konklusion och implikation ... 14
Referenser Bilagor
Bilaga A: Sökordsöversikt Bilaga B: Sökhistorik
Inledning
Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor (Assi et al., 2021). År 2016 diagnostiserades omkring 2 000 000 kvinnor med bröstcancer globalt och cirka 7 500 kvinnor i Sverige. Medianåldern för sjukdomen är drygt 65 år
(Socialstyrelsen, 2018, World Health Organization, 2020). Framsteg i diagnos och behandling har lett till minskad dödlighet och förlängd överlevnad under de senaste decennierna, trots detta har bröstcancer en stor inverkan på kvinnors liv (Olsson Möller, 2020; Smit al., 2019). Att diagnosticeras med bröstcancer upplevs
som en omvälvande händelse som kan förändra livet. Efter att ha diagnostiserats med cancer kämpar kvinnor för att hitta meningen och syftet med livet, ifrågasätter tidigare syn på livet och väcker frågor relaterade till existens och religiös andlighet (Devi
& Fong, 2019).
Kemoterapi utgör en viktig del av behandlingen för många maligna tumörer, men förutom deras eventuella fördelaktiga resultat orsakar de också relaterad toxicitet och biverkningar (You et al., 2019). Alopeci är en vanlig bieffekt av kemoterapi vilket innebär att patienter som får flera olika läkemedel upplever håravfall (Chung et al., 2013; McGarvey et al., 2001). År 2019 fick omkring 13 600 kvinnor över 20 år i Sverige kemoterapibehandling och därför är det viktigt att öka kunskapen om hur kvinnorna upplever denna, i många fall oundvikliga biverkan (Socialstyrelsen, 2019b).
Bakgrund
Bröstcancer
Bröstcancer är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige, cirka var fjärde patient med bröstcancer dör av sjukdomen (Socialstyrelsen, 2018). Bröstcancer utvecklas under lång tid och majoriteten av de som nu avlider i bröstcancer diagnostiserades för tio år sedan eller tidigare. Sedan 1980-talet har vården för bröstcancer genomgått stora förändringar och detta beror på att forskning har lett till tidigare diagnosticering, bättre diagnostiska metoder och nya effektivare behandlingar (Folkhälsomyndigheten, 2020).
Enligt Sköld Nilsson (2010) uppstår bröstcancer när balansen i celldelningen rubbats på grund av initierande faktorer såsom övervikt, rökning och sen menopaus. När cellerna rubbats skickar generna fel signaler till en eller flera celler. Cellerna börjar dela sig okontrollerat och efter hand bildar dessa celler en tumör. Bröstcancer betraktas oftast som en sjukdom, men i själva verket finns det flera olika typer av bröstcancer med olika sjukdomsbild och behandlingar. Sköld Nilsson (2010) skriver att den vanligaste formen kallas carcinom och det
förekommer de flesta fall i bröstets mjölkkörtlar. Den andra typen av bröstcancer är sarkom, som förekommer i bindväven mellan mjölkkörtlarna. Båda typerna kan sprida sig till andra delar av kroppen, genom så kallad metastasering. I många fall
upptäcks bröstcancer när patienten känner något, stort som en ärta eller större klump i bröstet (Sköld Nilsson, 2010). Vid knuta eller andra symtom från bröstet ska
trippeldiagnostik genomföras. Trippeldiagnosen består av följande steg: klinisk undersökning av bröstet, mammografi och vävnadsundersökning. Klinisk undersökning syftar till att läkaren noggrant undersöker och palperar bröst och armhålor. Vid mammografi tas röntgenbilder av brösten och även små tumörer kan upptäckas. I vävnadsundersökning används en nål för att suga ut celler från den misstänkta tumören i bröstet eller i armhålan (Sköld Nilsson, 2010).
Socialstyrelsen (2019a) skriver att icke-spridd bröstcancer behandlas vanligtvis med kirurgi. Antingen en del eller hela bröstet avlägsnas och lymfkörtelkirurgi genomförs i armhålan. Vid spridd bröstcancer beror symtomen på vilka organ som
drabbas. Exempel på metastaser kan vara skelettmetastaser som kan leda till svår smärta, benfrakturer och oförmåga att gå. Behandling för att sakta ner och lindra sjukdomen görs med kemoterapi, hormonbehandling,
strålbehandling och smärtlindring. Behandlingen justeras individuellt beroende på tumörens egenskaper och placeringen av eventuella metastaserna
(Socialstyrelsen, 2019a).
Kemoterapi
Kemoterapi är en av hörnstenarna i behandlingen av tidig bröstcancer, vilket leder till minskning av dödligheten (Giarratano et al., 2020). Kemoterapi dödar tumörcellerna eller hämmar deras tillväxt. Dessa läkemedel ges oftast intervenöst, via dropp eller injektion och transporteras till alla delar i kroppen, vilket förstör de sjuka cellerna som bildar tumörer och förhindrar att den sprids i kroppen. Kemoterapi ges mestadels i form av kur, hur många kurer och hur länge behandlingen pågår varierar men i de flesta fall pågår kemoterapibehandlingen i fem månader efter operationen.
Kemoterapi kräver oftast långvarig behandling, sjukhusvistelser och leder till en serie med allvarliga biverkningar såsom illamående, kräkningar, svaghet, aptitlöshet och alopeci (Choi et al., 2014; Lobo et al., 2014).Eftersom kemoterapi vanligen utförs på poliklinisk basis, har sjuksköterskan en viktig roll i att öka patientens kunskap om behandlingen. Det är känt att ökad kunskap ökar patientens möjlighet till att hantera biverkningar och acceptera behandlingens påverkan på livet (Parker et al., 2020).
Alopeci
Dua et al., (2017) och McGarvey et al., (2001) skriver att alopeci innebär håravfall, och är en vanlig bieffekt av den kemoterapibehandling som ges vid exempelvis bröstcancer. Vissa läkemedel hämmar även friska celler som bidrar till hårväxt och påverkar all kroppsbehåring.Vanligtvis börjar håravfall en till två veckor efter att kemoterapi påbörjats, och patientens hår kan falla av helt inom en till två månader.
Vanligtvis är håravfall reversibelt och det tar ungefär tre till sex månader för håret att växa igen efter att kemoterapi har slutförts. Hårets struktur, färg och övergripande utseende kan skilja sig från före behandlingen (Dua et al., 2017; McGarvey et al.,
2001). Hårbottenkylning är en förebyggande åtgärd för kemoterpiinducerad alopeci, syftet med hårbottenkylning är att förhindra alopeci hos personer som genomgår kemoterapi. Det fungerar genom att begränsa blodflödet till hårbotten och detta kan minska mängden kemoterapi som når huvudet och skyddar hårsäckarna från kemiska läkemedel (Grevelman & Breed, 2005).
Känsla av sammanhang
Enligt Antonovsky (1991) kan ohälsa och sjukdomar förebyggas och behandlas genom att arbeta för att upprätthålla och utveckla människors hälsa. Antonovsky (1991) använde termen salutogen, vilket innebär att skapa
hälsa. Antonovskys salutogena modell föreslår att målet med hälsoforskning ska vara att identifiera och beskriva vägar, faktorer ochorsaker till positiv hälsa och utöka kunskap om ohälsa. Antonovsky forskade för att ta reda på vad som hjälpte vissa personer att hålla sig friska och kom fram till en faktor som han själv kallar KASAM- känsla av sammanhang (eng. Sense of Coherence-SOC). KASAM innehåller tre delar:
Meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Huss och Samsun (2018) betonar att känslan av sammanhang är en kontinuerlig tendens att världen är begriplig, vilket innebär att världen anses vara rationell, förståelig och sammanhängande. Med hanterbarhet avses användning av resurser för att hantera situationer, medan meningsfullhet avser engagemang för att hantera motivation och emotionell investering i ledningsprocessen (Huss & Samsun, 2018).
Enligt olika rapporter har patienter med bröstcancer antagit vissa hanteringsstrategier för att hantera biverkningar (Ginter, 2020). Bröstcancerbehandling är en betydande stressfaktor och hur patienten hanterar stressen skiljer sig åt (Shor et al., 2015). Enligt Antonovsky (1991) leder en hög känsla av sammanhang till bättre hantering av stress och kan främja livskvaliteten. Trusson och Pilnick (2017) skriver att sjuksköterskan kan göra situationen begriplig, hanterbar och meningsfull för patienten genom öppen och ärlig kommunikation, tillhandahålla relevant information, motivera och
tillhandahålla resurser för att stödja patienter (Trusson & Pilnick, 2017).
Sjuksköterskans betydelse i cancervården
Ballard och Hill (2016) skriver att patienter med cancer förekommer överallt inom sjukvården och de träffar olika professioner såsom sjuksköterska, läkare och undersköterska. Enligt Socialstyrelse (2015) bör hälso- och sjukvården utvärdera olika behandlingsalternativ för bröstcancerpatienter. Hälso- och sjukvården har ansvar att erbjuda en kontaktsjuksköterska för alla individer med bröstcancer. I studier som utfördes av Komatsu & Yagasaki (2014) och Sakai et al., (2020) tydliggörs att alla patienter med cancersjukdom ska ha tillgång till en kontaktsjuksköterska som ansvarar för uppföljning av läkemedelsbehandling och klinisk undersökning.
Kvinnors behov av uppföljning av bröstcancer varierar och det kan vara svårt att hitta en uppföljningsrutin som passar alla, eftersom kvinnorna kan ha olika sjukdoms konsekvenser och förutsättningar som ger olika behov av uppföljning. Genom att
förstå patientens egen potential och identifiera patientens mål kan kontaktsjuksköterskor ge individanpassad omvårdnad och stöd under cancerbehandling (Komatsu &Yagasaki, 2014; Sakai et al., 2020).
Luck et al., (2017) skriver att sjuksköterskans ansvar är att erbjuda
bröstcancerpatienter kontinuerlig vård, från diagnos till avslutad behandling. För att sjuksköterskan ska kunna stödja patienter och deras anhöriga krävs det kunskap.
Problemformulering
Många kvinnor med diagnosticerad bröstcancer genomgår
kemoterapibehandling. Alopeci är ofta en oundviklig konsekvens av denna behandling. Sjuksköterskan har en central roll genom hela behandlingsförloppet;
bland annat genom att stödja kvinnan till att känna meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. För att kunna stödja behöver sjuksköterskan kunskap om hur patienter upplever livet med alopeci.
Syfte
Syftet var att belysa hur kvinnor med bröstcancer upplever alopeci till följd av kemoterapi.
Metod
En allmän litteraturstudie genomfördes och det innebär en systematisk sökning, kritisk granskning och sammanställning av litteratur inom det valda ämnet eller problemområdet. Det induktiva tillvägagångssättet användes då fokus låg på att förstå mänsklig erfarenhet i det utvalda området genom att samla fakta (Forsberg
& Wengström, 2016).
Datainsamling
Datainsamlingen genomfördes med en strukturerad sökning i databaserna Cumulated index to nursing and allied health literature (CINAHL), Public Medline (PubMed), Medical Literature Analysis and Retrieval System Online (MEDLINE) och American Psychological Association (PsycINFO). För att få fram relevanta artiklar som
innehåller omvårdnadsforskning används databaserna ovan (Forsberg & Wengström, 2016). Utifrån syftet med studien valdes dessa sökord: alopecia, breastcancer, chemotherapy, breast neoplasma, women och hair loss. Subject heading i Cinahl, Medical Subjects Headings (MeSH) i PubMed samt Medline och APA theasurs of Pyschologial index terms i PsycINFO (se tabell 1) används som strategi för att genomföra en systematisk sökning. För att sökningarna ska vara mer specifika används enligt Östlundh, (2017) den booleska operatorn AND för att binda ihop söktermerna och OR för att expandera sökningen för att få träffar på en av söktermen eller båda söktermerna.
Inklusion- och exklusionskriterier
Inklusionskriterier för de här sökningarna var vetenskapliga peer-reviewed artiklar som publicerats mellan 2011 och 2021. Artiklarna skulle vara skrivna på engelska och innehållet skulle svara mot litteraturstudiens syfte. Resultat artiklarna
skulle uppnå gard I och II enligt Carlsson och Eimans (2003)
bedömningsmall. Artiklarna innehåll skulle handla om vuxna kvinnor över 18 år med bröstcancer med pågående kemoterapi eller hade genomgått kemoterapi. Alla artiklar skulle ha etiskt godkännande. Exklusionskriterier var kvinnor med andra former av cancer, artiklar med grad III enligt bedömningsmallen, review artiklar, artiklar som innehöll upplevelser från kvinnor under 18 år och artiklar som inte motsvarar syftet.
Artikelsökning i CINAHL
Databasen CINAHL innehåller vetenskapliga artiklar om omvårdnad, sjukgymnastik och arbetsterapi. CINAHL specialiserar sig på omvårdnadsforskning och innefattar tidskrifter som inte finns i Medline (Forsberg & Wengström, 2016). I databasen Cinahl genomfördes tre olika sökningar. Följande sökord användes i första sökningen:
alopecia (Cinahl Subject heading), breast cancer (fritext), chemotherapy (fritext).
Sökningen gav 67 träffar, samtliga titlar lästes varav 64 abstrakt lästes och två artiklar valdes ut till resultatet (se tabell 2). För den andra sökningen i CINAHL används sökorden: breast neoplasma (Cinahl Subject heading), alopecia (fritext), hairloss (fritext). Den andra sökningen resulterade i 154 träffar, där 150 abstrakt lästes och 15 artiklar granskades och en artikel valdes ut som resultatartikel. I den tredje sökningen användes följande söktermer, breast neoplasms (Cinahl subject heading), alopecia (fritext), chemotherapy (fritext), women (fritext). Sökningen gav 35 träffar; alla titlar lästes varav 33 abstract lästes, tre artiklar granskades och en artikel valdes ut som motsvarar studiens syfte. Sammanlagt gav sökningar i CINAHL fyra resultatartiklar.
Artikelsökning i Medline
Medline är en omfattande databas som inkluderar medicin, omvårdnad och tandvård (Forsberg & Wengström, 2016). Det gjordes en sökning på Medline.
Nyckelorden breast neoplasms (MeSH), alopecia (fritext), chemotherapy (fritext) och women (fritext) användes (se tabell 2). Antalet träffar för denna sökning var 48, där 43 abstract lästes, fem artiklar granskades och två artiklar valdes ut. De övriga artiklarna som valdes bort handlade om andra typer av biverkningar och inte
om alopeci.
Artikelsökning i PsycINFO
PsycINFO är en databas med psykologisk forskning inom medicin, omvårdnad och andra relaterade områden (Forsberg & Wengström, 2016). I databasen PsycINFO genomfördes en sökning med följande sökord: breast neoplasma (mainsubjects), alopecia (fritext), hairloss (fritext). Antal träffar för denna sökning var 21, där samtliga titlar och abstrakt lästes, varav fem artiklar granskades och tre artiklar som
överensstämde med litteraturstudiens syfte valdes till resultatartikel (se tabell 2).
Artiklarna som valdes bort handlade inte om alopeci.
Artikelsökning i PubMed
PubMed är en version av Medline som innehåller material från olika utgivare.
PubMed omfattar artiklar inom medicin, omvårdnad och odontolgi (Forsberg &
Wengström, 2015). En sökning genomfördes med sökorden alopecia (MeSH), breast cancer (fritext) och chemoterapy (fritext) vilket resulterade i 100 träffar (tabell 2).
Samtliga titlar lästes, dock lästes endast 80 abstrakt och slutligen valdes en artikel ut utifrån syftet. Många av de artiklar som valdes bort handlade mestadels om
förebyggande åtgärder mot alopeci och inte själva upplevelsen av alopeci.
Databearbetning
Som resultat valdes tio vetenskapliga kvalitativa artiklar. Databearbetning genomfördes med hjälp av innehållsanalys vilken omfattar fem steg (Forsberg
& Wengström, 2016). I första steget lästes alla artiklar individuellt och tillsammans flera gånger för att bli bekant med materialet och säkerställa att innehållet i artiklarna motsvarade litteraturstudiens syfte. I det andra steget sammanställdes en översikt över samtliga resultatartiklar (se bilaga C). Alla vetenskapliga artiklar bedömdes enligt kriterierna i Carlsson och Eimans (2003) bedömningsmall. I mallen räknas poäng och konverteras sedan till procent, vilket resulterar i att artiklarna har ett vetenskapligt betyg på grad I, II eller III. Där grad I motsvarar hög kvalitetsnivå och grad III motsvarar låg kvalitet. Endast artiklar som bedömdes med grad I och II inkluderades i litteraturstudien. I det tredje steget kontrolleras artiklarnas resultat likheter och skillnader, och innehållet i artiklarnas resultat delas in i fem kategorier beroende på likheten i det fjärde steget. Kategorierna som presenteras
i litteraturstudiens resultat är: alopeci-synen på sig själv, alopeci-andras reaktioner, vikten av att få information om alopeci, strategier för hantering
av alopeci, omgivnings betydelse. I sista steget tolkades och diskuterades kategoriens innehåll tillsammans för att uppnå enlighet.
Forskningsetiska överväganden
Kjellström (2017) betonar vikten av att säkerställa människors grundläggande rättigheter vid olika typer av forskning. Forskningsetiken förespråkar att bemöta människor med respekt samt skydda individer som deltar i forskningar av olika slag.
Vid varje forskning är det väsentligt att följa olika etiska
principer såsom autonomiprincipen och icke skada principen, och därför måste forskning som använder människor som resurs ha godkänts vid
en etikprövning. Kjellström (2017) beskriver också att om deltagarna är utsatta eller på annat sätt sårbara är etiken speciellt viktig, det gäller att värna deltagarnas
integritet och välbefinnande. Konkreta exempel på sårbara grupper kan vara barn,
gravida, personer med funktionshinder samt personer med allvarliga sjukdomar (Kjellström, 2017).
Ett flertal av internationella etiska koderna såsom Helsingforsdeklaration och Belmontrapport har uppkommit på grund av tidigare etiska skandaler (Kjellström, 2017). Helsingforsdeklaration fokuserade på medicinsk-klinisk forskning och därefter har World Medical Association (2018) utvecklat Helsingforsdeklarationen genom åren. Enligt Helsingforsdeklaration får medicinsk forskning, där människor medverkar endast genomföras av individer som tillämpar etiska principer och har utbildning och kvalifikationer. Deklarationen betonar att oberoende personer bör granska forskningen för att då fatta beslut om forskningen har tillämpat etiska principer och följt etiska lagar (World Medical Association, 2018).
Belmontrapporten (1978) beskriver olika riktlinjer och etiska principer såsom göra gott principen och rättvisa principen. Den här rapporten är en vidareutveckling av Helsingforsdeklarationen och tar hänsyn till forskning i andra länder samt svaga grupper och kvinnor. En forskare bör följa de etiska principerna för att handla på ett etiskt korrekt sätt i forskningssammanhang. De tre grundläggande etiska principerna om forskning på människor från Belmontrapporten är skyldighet att göra gott, rättvis behandling och respekt för individen.
Enligt lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor får forskning endast genomföras enligt vissa villkor; ett av de villkoren är samtycke, vilket innebär att varje deltagare måste ge sitt samtycke innan forskningen påbörjas.
Ett samtycke ska vara frivilligt och alla som deltar ska informeras om syftet med studien och om de olika metoder som ska användas. Målet med lag om etikprövning av forskning som avser människor (2003:460) är att säkerställa rätten till samtycke och försvara människors rättigheter. Lag (2018:218) med kompletterande
bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning gäller personuppgifter. Enligt denna lag (2018:218) måste deltagarnas personliga uppgifter skyddas i olika studier.
Nio av resultatartiklarna fick godkännande av etisk kommitté och en av de fick godkännande av den institutionella granskningsstyrelsen. Författarna i samtliga studier har fått informerat samtycke från varje deltagare och förklarat studiens syfte och de olika metoder som ska användas. Deltagarna fick också information om att de har rätt att dra sig ur studien när som helst utan några konsekvenser. Inga deltagare har kommit till skada, anonymitet och konfidentialitet försäkrades av författarna i samtliga studier. Nyttan med studierna riktar sig mot kvinnor med bröstcancer som upplever alopeci, genom att lyfta fram hur kvinnor med bröstcancer upplever alopeci kan det skapas bättre förståelse angående alopeci och kvinnor med bröstcancer får bättre vård i framtiden.
Resultat
Litteraturstudiens syfte var att belysa hur kvinnor med bröstcancer upplever alopeci till följd av kemoterapi. I resultatet framkom
fem kategorier: alopeci-synen på sig själv, alopeci-andras reaktioner, vikten av att få information om alopeci, strategier för hantering av alopeci, omgivnings betydelse.
Alopeci- synen på sig själv
Kim et al., (2012) fann att de flesta deltagare beskrev håravfall som en traumatisk och destruktiv upplevelse, som de aldrig vill uppleva igen. Upplevelsen av håravfall betonades i alla kvinnors berättelser eftersom alopeci främst leder till förändringar i kvinnors självbild under kemoterapi. Vissa patienter hade svårt att titta sig i spegeln på grund av den negativa uppfattningen om alopeci och det faktum att de inte kände igen sig själva (Barros et al., 2019; Cebeci et al., 2012). Enligt Cebeci et al., (2012) och Kim et al., (2012) rapporterade deltagarna att de upplevde förändringar i
sin självuppfattning som ett resultat av alopeci eftersom utseendet återspeglar viktiga aspekter av identiteten. Alopeci orsakade en minskning av självkänsla bland kvinnor och ökat missnöje med utseendet. Något som också hade en negativ effekt på kvinnor i förhållande till alopeci var att de upplevde att deras identitet förändrades
till ”cancerpatient” (Cebeci et al., 2012; Kim et al., 2012).
Daniel et al., (2020) och Iddrisu et al., (2020) fann att kvinnor som hade genomgått kemoterapi ansåg håravfall som en stor förlust på grund av hur
beundransvärt deras hår var. En kvinna beskrev att hon hade långt vackert hår och folk gav henne mycket komplimanger för håret, men nu var allt borta och det gjorde henne ledsen (Iddrisu et al., 2020). I studien av Smit et al., (2018) framkom vikten av ögonbryn och ögonfransar som är viktiga inslag i kvinnors utseende. Kvinnorna beskrev att ögonbryn och ögonfransar ger ansiktet definition och struktur, och lyfter fram en viktig aspekt av kvinnlighet. En kvinna påpekade att ögonbrynen var mycket viktiga för henne innan hon blev sjuk och hon ser konstig ut utan dem (Smit et al., 2018). Det har framkommit i studierna att många kvinnor var bekymrade över sitt utseende och fick dålig självkänsla efter att de har förlorat hår, ögonbryn och ögonfransar (Iddrisu et al., 2020; Kim et al., 2012; Smit al., 2018).
Alopeci- andras reaktioner
De flesta kvinnor upplevde att alopeci hade stor inverkan på både deras egen
och deras familjs vardag och detta manifesterades av att de vägrar att gå ut och delta i olika aktiviteter för att de var obekväma att befinna sig på allmänna platser (Cebeci et al., 2012; Kim et al., 2012). Cebeci et al., (2012) och Kim et al., (2012) fann också att deltagarna fick en negativ uppfattning och negativa känslor av att göra
andra människor obekväma, något som gjorde att de minimerar sina sociala
aktiviteter. Deltagarna påpekade att människors sympati och fördomar mot alopeci- patienter var frustrerande och hindrade dem från att njuta av det sociala livet. En av fördomarna som har dykt upp i kvinnors berättelser var att många människor tror att håravfall är en viktig indikator på sjukdomens svårighetsgrad. Enligt Daniel et al., (2020) beskrev en kvinna att hon inte kan gå till templet för att folk kommer att ställa frågor angående håret; kvinnan ville inte förklara för alla att hon genomgår
kemoterapi och vill undvika empati från andra människor. En annan kvinna berättade att hon undvek att träffa sitt barnbarn för att hon var orolig hur barnbarnet skulle reagera på när ser henne utan hår, men barnbarnet bemötte henne på samma sätt som tidigare. Tighe et al., (2011) beskrev att kvinnor som upplever alopeci inte bara hade negativa uppfattningar, utan att de såg det positiva i livet och att de brydde sig mindre om andras åsikter och reaktioner.
Vikten av att få information om alopeci
Enligt Anarado et al., (2017) och Kim et al., (2012) rapporterade deltagarna att trots alopeci diskuterades i början av kemoterapi, så saknades detaljerad information om alopeci. Patienterna fick veta att de skulle uppleva håravfall två till tre veckor efter påbörjandet av kemoterapin, men fick ingen ytterligare information om hur de skulle förbereda sig eller hantera förlusten av sitt hår. Anarado et al., (2017) skrev att en deltagare beskrev att hon fick information från läkare och sjuksköterska att
läkemedlet skulle hjälpa henne och om hon inte tar det kommer hon att dö, dock fick hon ingen information om hur läkemedlet påverkade hennes kropp och hår. När håravfall inträffade blev kvinnan besviken och hon ville inte fortsätta behandlingen.
Enligt Kim et al., (2012) beskrev en deltagare att hon kommer att få kemoterapi nästa vecka, men hittills hade hon inte fått någon information om alopeci på sjukhuset. Hon berättade att hon önskade att kliniker kunde berätta för henne hur hon skulle förbereda sig och hantera alopeci. En annan deltagare beskrev också att hon fick information om alopeci men när alopeci väl hade inträffat var hon inte ledsen över sitt hår utan hon var ledsen över att hon inte hade fått tillräcklig information om hur hon ska hantera det. Enligt Anarado et al., (2017) och Kim et al., (2012) hade patienterna även påpekat att de fick information främst från internet eller av individer som hade
upplevt alopeci.
Strategier att hantera alopeci
Det framkom att de deltagarna som har fått goda förklaringar från hälso- och
sjukvårdspersonal hade en god förståelse för cancerbehandlingen och tyckte att deras sjuksköterska har hjälpt dem att komma överens med diagnosen och acceptera behandlingen och dess eventuella biverkningar (Cebeci et al., 2012; Daniel et al., 2020). Flertalet studier pekade på att peruker, hattar och huvuddukar var en strategi för kvinnor att dölja alopeci. Det framkom tydligt att många kvinnor ansåg
peruken som sitt förstahandsval, eftersom det döljer alopeci bättre och får dem att se mindre uppenbart sjuka ut (Cebeci et al., 2012; Daniel et al., 2020; Kim et al., 2012., Tighe et al., 2011; Zannini et al., 2011). Det fanns också några deltagare
som valde att avstå från peruken på grund av att de inte kände sig bekväma med peruk och föredrog att använda hattar och huvudduk istället. En av deltagarna indikerade att hon var obekväm med en peruk eftersom hon tyckte att peruken symboliserade dåliga kvinnor (Cebeci et al., 2012). Enligt Daniel et al., (2020) hjälpte peruk vissa kvinnor att hantera alopeci; i början kände de sig konstiga och obekväma när de använde peruk men både kvinnor och deras familj vande sig efter ett tag, och därefter ökades kvinnornas självförtroende. Iddrisu et al., (2020) fann att en del patienter förlitade sig på peruk och de köpte flera typer av peruker för att vara vackra och attraktiva.
Daniel et al., (2020) nämnde att vissa kvinnor använde andra hanteringsstrategier, vilka var att sysselsätta sig med olika aktivitet och hobbyer såsom att ta hand om växter, laga mat och titta på favoritprogram. Dessa kvinnor berättade att de använde dessa strategier för att inte blir upprörd över att tänka på alopeci. En kvinna använde en annan metod för att hantera och acceptera alopeci, vilken var att läsa om
sjukdomen och alopeci, snarare än att fokusera på att hon har en fruktansvärd sjukdom. Hon försökte samla in information från olika källor för att utöka sin
kunskap. Shaw et al., (2016) fann att kvinnorna som har genomgått hårbottenskylning rapporterade också helt eller delvis alopeci, dessa kvinnor var inte redo för att hantera och använda strategin då alopeci var något oväntat. Shaw et al., (2016) fann att andra deltagare som genomgått hårbottenskylning metod uppfattade alopeci som ett
misslyckande och de var besvikna över det. Därför var det svårare för dem att acceptera och hantera alopeci.
Omgivnings betydelse
Enligt Kim et al., (2012) upplevde patienterna varierande grad av obehag
av alopeci beroende på individuella, sociala och miljömässiga faktorer. Patienter som fick emotionellt stöd av familjemedlemmar, särskilt makar, upplevde mycket mindre stress. Cebeci et al., (2012) fann att vissa deltagare uppgav att de fick stöd från sina familjemedlemmar under kemoterapin och till och med när de upplevde sorg och gråt på grund av alopeci relaterad till cancerbehandlingen (Cebeci et al., 2012).
Kvinnor hade upplevt att deras närstående hade stor roll att normalisera alopeci, vilket hjälpte kvinnorna att klara olika behandlingar och biverkningar och detta utökade även kvinnors självkänsla (Daniel et al., 2020). Daniel et al.,
(2020) poängterade att när kvinnor inte fick stöd från närstående kände de sig utlämnade, ensamma och hade ingen att prata med om vad de går genom. Cebeci et al., (2012) fann att kemoterapibehandlingen process och biverkningar
såsom alopeci begränsade alla kvinnors liv på olika sätt då alopeci ledde till isolering och kvinnorna var ledsna att inte hade kontakt med omgivning, dessa kvinnor saknade sina rutiner och sitt normala liv.
Diskussion
Metoddiskussion
En allmän litteraturstudie genomfördes med induktiv ansats för att belysa hur kvinnor med bröstcancer upplever alopeci till följd av kemoterapi. Enligt Forsberg och
Wengström (2015) innebär induktiv ansats att samla in information av erfarenheter, analysera den och därefter dra en slutsats. För att stärka studiens trovärdighet
användes fyra olika databaser; Cinahl, Medline, PubMed och psycINFO för att de är omvårdnadsspecifika, vilket ökar chansen att hitta artiklar som motsvarar syftet (se tabell 1). De valda sökorden i de olika databaserna gav dubbletter, vilket kan innebära att sökorden är väldefinierade och korrekt kombinerade. Eftersom sökorden gav dubbletter ökar studiens trovärdighet (Henricson, 2017). Ordet experience användes inte som sökord, dock söktes manuellt vilket kan påverka studiens pålitlighet eftersom det finns möjlighet att missa relevanta artiklar som motsvarar studiens syfte. Peer review artiklar används som en begränsning för alla databaser för att stärka studiens trovärdighet, enligt Henricson (2017) är peer review en process där experter inom ämnesområdet granskar vetenskapliga artiklar innan de godkänns för publicering.
Litteraturstudiens sökstrategi bestod av både ämnesordssökning i kombination med fritext för att få relevanta artiklar och att den allra senaste forskning skulle ingå som inte var indexerade under ämnesord i databaserna. Henricson och Billhult
(2017) hävdar att kvalitativ metod används när man studerar ett fenomen som sociala mönster och beteenden mellan grupper eller hur individer uppfattar och reagerar i vissa situationer. Kvantitativ metod innebär användning av någon form av objektiva mätmetoder eller observationer för att få svar på aktuella forskningsfrågor.
Trianguleringen är en metod vilken innebär att använda både den kvantitativa och den kvalitativa ansatsen för att belysa ett fenomen. Enligt Forsberg och Wengström (2015) stärks studiens resultat genom att använda både kvalitativa och kvantitativa.
Litteraturstudien omfattades endast av tio kvalitativa artiklar och
trianguleringsmetoden användes inte i studien, vilket kan påverka studiens trovärdighet. I studien hade fem av resultatartiklarna samma design och enligt Henricson (2017) kan studier med samma design väljas för att öka studiens trovärdighet.
Tillförlitlighet i litteraturstudien ökades genom användning av Carlsson och Eimans (2003) granskningsmall för att bedöma den vetenskapliga kvaliteten av resultatartiklarna. Alla resultatartiklar har granskats tillsammans för att säkerställa att båda har samma syn på dess innebörd (Henricson, 2017). De valda resultatartiklarna uppnådde kvalitetgrad I och II vilket motsvarar hög och medelgrad av vetenskaplig kvalitet. Artiklar som uppnådde grad III i bedömningsmallen
exkluderades. Inledningsvis analyserades alla utgångsartiklar individuellt för att förstå de övergripande innehåll i artiklarna. Därefter analyserades artiklarna tillsammans för att skapa kategorierna (Henricson, 2017). Under arbetets gång granskades
studiens innehåll av handledare och medstudenter vilket stärkte studiens bekräftelsebarhet.
Resultatartiklarnas studier utfördes i Nigeria, Brasilien, Turkiet, Indien, Ghana, Korea, Australien (två artiklar), England och Italien. På grund av att studierna utfördes i olika länder med olika kulturer kan detta påverka överförbarheten, vilket kan betraktas både negativt och positivt i litteraturstudien. Det är positivt i
den avsikten att det presenterar en synpunkt från andra kulturer och länder än Sverige och det är väsentligt att belysa kvinnors upplevelse av alopeci oavsett var studier är gjort. Men det negativa är att det kan vara svårare att tillämpa resultaten i ett svenskt sammanhang. Samtidigt kan den kulturella mångfalden som lyfts fram i forskningsresultaten ses som en fördel eftersom den svenska befolkningen har många olika kulturella bakgrunder och sjuksköterskor kan tillgodose dessa människors behov när det gäller vård.
Resultatdiskussion
I resultatet har det framkommit att alopeci kunde leda till en negativ kroppsbild och sänkt självkänsla (Cebeci et al., 2012; Daniel et al., 2020; Kim et al., 2012; Zannini et al., 2012). Detta är i linje med en studie av Dua et al., (2017) som beskriver att
utseende är en viktig del av hur människor ser på sig själva eftersom det gör det möjligt för människor att berätta för andra vilka de är som individer. Dua et al., (2017) fortsätter förklara att alopeci kan vara en av de svåraste kroppsliga följderna för cancerpatienter på grund av den inverkan som alopeci har på kroppsbilden.
Kroppsbilden består av utseendet, men också av känslor förknippade med utseendet.
(Dua et al., 2017). Dua et al (2017) skriver även att denna påverkan på kroppsbilden ökar risken för att utveckla depression eller ångestsyndrom.
I litteraturstudien framkom att deltagarna upplevde förändringar i synen på sig själv som ett resultat av alopeci eftersom utseendet speglar viktiga aspekter av identiteten (Cebeci et al., 2012; Kim et al., 2012). I en studie av Trusson och Plinick (2018) framkommer att håravfall är det mest synliga tecknet på sjukdomen och det som verkar vara särskilt upprörande är med den hastighet som detta händer. Enligt Trusson och Plinick (2018) ökar människans medvetenhet om den egna kroppen i samband med sociala interaktioner, särskilt märkbart är detta när det finns märkbara
förändringar, såsom alopeci. Därutöver finns antagande om att kvinnor utan hår inte överensstämmer med sociala normer. Det bekräftas även av Choi et al., (2014) som beskriver att skönhetsidealet förändras över tid och i olika kulturer, men det finns vissa egenskaper som människor över hela världen anser som vackra: perfekt hy och långt hår är ett exempel på dagens skönhetsideal. Detta kan bero på att orealistiska skönhetsstandarder har gjort saker värre och lett till frustration när kvinnor kämpar för att leva upp till dessa standarder. Att se sig själv som utanför normen och inte ha möjlighet att passa in kan leda till utanförskap och dålig hälsa hos kvinnor (Choi et al., 2014).
I litteraturstudien framkom att dessa kvinnor upplevde att de blev en cancerpatient på grund av alopeci, och att identiteten förändrades till ”cancerpatient ” (Cebeci et al., 2012; Kim et., 2012). Hilton et al., (2008) och Patersson et al., (2021) menar att håravfall kan ha en negativ inverkan oavsett kön, vilket kan resultera i känslor av sårbarhet och reducering till att vara en ”cancerpatient”.
I litteraturstudiens resultat framkom att kvinnorna inte hade fått tillräcklig information om hur de skulle hantera alopeci från hälso- och sjukvårdspersonal (Anardo et al., 2017; Cebeci et al., 2012; Kim et al., 2012). Denna bild verkar vara vanligt
förekommande och bekräftas även av Hilton et al., (2008) och Patersson et al., (2021) som finner att även män upplever otillräcklig information om alopeci och att
sjuksköterskor och läkare använder tämligen lite tid för att hjälpa dem i deras anpassning till kemoterapiinducerad alopeci. (Hilton er al., 2008; Patersson et al., 2021).
I litteraturstudien rapporterade deltagarna att trots alopeci diskuterades i början av kemoterapi, saknades detaljerad information om alopeci (Anardo et al., 2017; Kim et al., 2012). I studien av Rosenzweig et al. (2000) framkommer att många
sjuksköterskor anser att informationen är för komplex för att kunna diskuteras med patienterna. Vidare förklarar Lei et al., (2011) och Van den Hurk et al., (2019) att bröstcancerpatienter och sjuksköterskor har olika synpunkter på vad som är viktig information. Bröstcancerpatienter framhåller metastaser, återfall, behandlingsplan och biverkningar såsom alopeci som särskilt viktiga. Medan sjuksköterskor poängterar snarare vikten av information om varaktighet och hur sjukdomen påverkar patientens liv som en viktig information, såsom uppgifter om risk för infektion i samband med kemoterapi, förebyggande åtgärder och behandling av infektioner. Denna skillnad kan bero på att sjuksköterskor anser att ge information om metastaser, återfall och
behandlingsplanen och olika biverkningar är läkarnas uppgift (Lei et al., 2011; Van den Hurk et al., 2019). Sjuksköterskor måste vara medvetna om att de måste utveckla sin kunskap om diagnos, prognos och behandling för att överbrygga klyftan mellan patienternas informationsbehov och deras åsikter (Let et al., 2011).
Litteraturstudiens resultat belyste att de kvinnor som upplevde sig ha fått tillräcklig information från hälso- och sjukvårdspersonal lättare kunde acceptera diagnosen och den nödvändiga behandlingen och dess eventuella biverkningar (Cebeci et al., 2012;
Daniel et al., 2020). Detta är i enighet med en studie av Batchelor (2001) som skriver att sjuksköterskor spelar en viktig roll för att hjälpa patienten att hantera alopeci genom att tillhandahålla nödvändig information så att patienten ska kunna lära sig egenvårdsstrategier för att minimera och hantera alopeci, samt skydda huden och ögonen efter alopeci. Dessa insatser syftar till att hjälpa patienten att uppnå
välbefinnande. Batchelor (2001) skriver att patientreaktionen på alopeci varierar och kan bero på hårets individuella betydelse, graden av förväntat håravfall, mängden information och de förberedelser som ges. Patientundervisning och emotionellt stöd
hjälper patienten förstå och förutse håravfall, inse dess inverkan samt verbalisera en förståelse för faktorer som orsakar alopeci. Även om det finns mycket information om hår, håravfall, patientperspektiv och vård på nätet är mycket av denna information inte baserad på forskning. Enligt Batchelor (2001) finns det ett akut behov av att avgöra vilken information som är effektiv, vilka åtgärder patienten kommer att använda och hur effektiva dessa åtgärder är (Batchelor, 2001).
Kvinnor med bröstcancer använde olika strategier för att hantera håravfall, som att undvika sociala interaktioner, dölja alopeci och söka information (Cebeci et al., 2012;
Daniel et al., 2020; Iddrisu et al., 2020; Kim et al., 2012; Zannini et al., 2012).
Resultatet styrks av Dua et al., (2017) och Erol et al., (2012) som förklarar att användningen av peruker och andra former av huvudkläden kan vara till nytta för vissa kvinnor eftersom det gör det möjligt för dem att individualisera sitt utseende och återfå kontrollen över alopeci (Dua et al., 2017; Erol et al., 2012). KASAM är en indikation på hur en person reagerar på stressande situationer och när en person får reda på att hen har en allvarlig sjukdom, förändras livet oavsett graden av KASAM (Antonosky, 1991). Antonovsky (1991) hävdar även att ju högre KASAM har en person, desto högre acceptans av sjukdomen och behandlingar. Aderhold et al., (2019) skriver att i enlighet med Antonovskys (1991) salutogena teori kan
bröstcancerpatienter med hög KASAM ha mer tendens att betrakta sjukdomen, behandlingen och relaterade biverkningar som begripliga. Vidare skriver Aderhold et al., (2019) att bröstcancerpatienter med hög KASAM har hög kontroll över
sjukdomen och använder fler hanteringsstrategier, de kan också se sitt liv som
meningsfulla trots motgångar till följd av cancer. Individer med låg KASAM behöver mer stöd för att hantera sjukdomen och se meningsfullhet (Aderhold et al., 2019).
Borsellino och Young (2011) skriver att sjuksköterskor kan hjälpa sina patienter att återfå en viss känsla av kontroll över sitt förändrade utseende genom att prata om strategier för att minska ångest och sorg, till exempel om att klippa eller raka håret innan det faller av, prata om tillgängliga val för huvudkläde eller peruk och genom att hänvisa dem till psykologer. Enligt Borsellino och Young (2011) är sjuksköterskans första uppgift i ett patientmöte att förstå patientens förmåga att hantera påfrestande situationer. Att sjuksköterskan har kunskap om patientens förmåga att förstå, hantera och se mening i livet kan vara till hjälp för att tillämpa individuell omvårdnad.
Sammanfattningsvis hade alopeci en djupgående negativ påverkan på kvinnor som behandlas med kemoterapi. Det är intressant att kroppsbilden förändras oavsett kön och att även den manliga självbilden påverkas mycket av alopeci.
Konklusion och implikation
Syftet med litteraturstudien var att belysa hur kvinnor med bröstcancer
upplever alopeci till följd av kemoterapi. Resultatet visar att på grund av hårets betydelse för kvinnors kroppsbild och kvinnlighet upplevde patienter i
litteraturstudien alopeci som en traumatisk upplevelse. De utseendeförändringar som
förlorat sin identitet, och detta har indikerat att de hade svårt att acceptera det
förändrade utseendet. Resultatet visar även att otillräcklig information om alopeci från hälso- och sjukvårdpersonal gjorde att kvinnor upplevde mer oro och inte visste hur de skulle förberedda sig och hantera alopeci. För att underlätta för kvinnorna att acceptera och hantera alopeci behöver de mer information och stöd kring just alopeci. Det är viktigt att kvinnornas känslor och erfarenheter blir
uppmärksammade och bekräftade av hälso- och sjukvårdpersonal. Eftersom alopeci är oundvikligt hos många patienter som får kemoterapi, måste sjuksköterskorna försöka hjälpa patienten att förbereda sig för det plötsliga håravfallet och därmed minimera risken för negativa inverkan på patientens självbild.
Mer kunskap i ämnet hjälper sjuksköterskor att möta dessa kvinnors behov av stöd, information och vägledning under processen. Eftersom kvinnor verkar ha liten förståelse för de mentala och fysiska förändringar som orsakas av alopeci, måste sjuksköterskor bli bättre på att ge information om detta före påbörjan av
kemoterapibehandling. Många av de artiklar som studerats i denna litteraturstudie genomfördes utanför Europa. För att utöka kunskapen om håravfall och upplevelsen av kvinnors håravfall är det nödvändigt att göra ytterligare forskning i Europa, särskilt i Sverige.
Referenser
*resultatartiklar
Aderhold, C., Morawa, E., Paslakis, G., & Erim, Y. (2019). Protective factors of depressive symptoms in adult cancer patients: The role of sense of coherence and posttraumatic growth in different time spans since diagnosis. Journal of Psychosocial Oncology, 37(5), 616–635. https://doi-
org.ezproxy.bib.hh.se/10.1080/07347332.2019.1631931
*Anarado, A. N., Ezeome, E. R., Ofi, O. B., Nwaneri, A. C., & Ogbolu, Y. (2017).
Experiences and desired nursing assistance of women on out-patient breast cancer chemotherapy in Southeastern Nigeria. Psycho-Oncology, 26(3), 385–
391. https://doi-org.ezproxy.bib.hh.se/10.1002/pon.4034
Antonovsky, A. (1991). Hälsans mysterium. (2. utg.). Natur och kultur.
Assi, S., Torrington, E., Cheema, E., & Hamid, A. A. (2021). Adverse drug reactions associated with chemotherapeutic agents used in breast cancer: Analysis of patients’ online forums. Journal of Oncology Pharmacy Practice, 27(1), 108–
118. https://doi-org.ezproxy.bib.hh.se/10.1177/1078155220915767
Ballard, D., & Hill, J. M. F. (2016). The Nurse’s Role in Health Literacy of Patients With Cancer. Clinical Journal of Oncology Nursing, 20(3), 232–234.
https://doi-org.ezproxy.bib.hh.se/10.1188/16.CJON.232-234
Batchelor D. (2001). Hair and cancer chemotherapy: consequences and nursing care -- a literature study. European Journal of Cancer Care, 10(3), 147–163.
https://doi-org.ezproxy.bib.hh.se/10.1046/j.1365-2354.2001.00272.x
*Barros de Medeiros, M., Rosa Andrade Silva, R. M. C., Ramos Pereira, E., da Silva Melo, S. H., Lopes Joaquim, F., Marques dos Santos, B., & Pinto Goés, T. R.
(2019). Perception of women with breast cancer undergoing chemotherapy: a comprehensive analysis. Revista Brasileira de Enfermagem, 72, 103–110.
https://doi-org.ezproxy.bib.hh.se/10.1590/0034-7167-2018-0165
Belmontrapporten. (1979). Ethical principles and guidelines for the protection of human subjects of research. Hämtad 05 januari, 2021, från
https://www.hhs.gov/ohrp/sites/default/files/the-belmont-report- 508c_FINAL.pdf
Borsellino, M., & Young, M. M. (2011). Anticipatory coping: taking control of hair loss. Clinical journal of oncology nursing, 15(3), 311–315.
https://doi.org/10.1188/11.CJON.311-315
Carlsson, S. & Eiman, M. (2003). Evidensbaserad omvårdnad – Studiematerial för undervisning inom projektet ”Evidensbaserad omvårdnad – ett samarbete mellan Universitetssjukhuset MAS och Malmö högskola”. Rapport nr 2. Malmö:
Fakulteten för hälsa och samhälle. Malmö Högskola. Hämtad 05 januari, 2021,
*Cebeci, F., Yangın, H. B., & Tekeli, A. (2012). Life experiences of women with breast cancer in south western turkey: A qualitative study. European Journal of Oncology Nursing, 16(4), 406-412. doi:
http://dx.doi.org.ezproxy.bib.hh.se/10.1016/j.ejon.2011.09.003
Choi, E. K., Kim, I., Chang, O., Kang, D., Nam, S., Lee, J. E., . . . Cho, J. (2014).
Impact of chemotherapy‐induced alopecia distress on body image, psychosocial well‐being, and depression in breast cancer patients. Psycho-Oncology, 23(10), 1103-1110. doi: http://dx.doi.org.ezproxy.bib.hh.se/10.1002/pon.3531
Chung, S., Low, S.-K., Zembutsu, H., Takahashi, A., Kubo, M., Sasa, M., &
Nakamura, Y. (2013). A genome-wide association study of chemotherapy- induced alopecia in breast cancer patients. Breast Cancer Research, 15(2), R81.
https://doi-org.ezproxy.bib.hh.se/10.1186/bcr3475
*Daniel, S., Venkateswaran, C., Hutchinson, A., & Johnson, M. J. (2020). “I don’t talk about my distress to others; I feel that I have to suffer my problems...”
Voices of Indian women with breast cancer: a qualitative interview study.
Supportive Care in Cancer: Official Journal of the Multinational Association of Supportive Care in Cancer. 29(5), 2591–2600. https://doi-
org.ezproxy.bib.hh.se/10.1007/s00520-020-05756-8
Devi, M. K., & Fong, K. (2019). Spiritual Experiences of Women with Breast Cancer in Singapore: a Qualitative Study. Asia-Pacific journal of oncology nursing, 6(2), 145–150. https://doi.org/10.4103/apjon.apjon_77_18
Dua, P., Heiland, M. F., Kracen, A. C., & Deshields, T. L. (2017). Cancer-related hair loss: a selective review of the alopecia research literature. Psycho-Oncology, 26(4), 438–443. https://doi-org.ezproxy.bib.hh.se/10.1002/pon.4039
Erol, O., Can, G., & Aydıner, A. (2012). Effects of alopecia on body image and quality of life of Turkish cancer women with or without headscarf. Supportive care in cancer: official journal of the Multinational Association of Supportive Care in Cancer, 20(10), 2349–2356. -y https://doi.org/10.1007/s00520-011- 1338
Folkhälsomyndigheten. (2020). Dödlighet i bröstcancer. Hämtad 18 januari, 2021, från https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-
statistik/tolkad-rapportering/folkhalsans-utveckling/resultat/halsa/brostcancer- dodlighet/
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2015). Att göra systematiska litteraturstudier:
värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning (4:e uppl.). Natur
& Kultur.
Giarratano, T., Frezzini, S., Zanocco, M., Giorgi, C. A., Mioranza, E., Miglietta, F., Griguolo, G., Falci, C., Faggioni, G., Tasca, G., Di Liso, E., Vernaci, G., Menichetti, A., Mantiero, M., Grosso, D., Guarneri, V., & Dieci, M. V. (2020).
Use of scalp cooling device to prevent alopecia for early breast cancerpatients receiving chemotherapy: A prospective study. Breast Journal, 26(7), 1296–
1301. https://doi-org.ezproxy.bib.hh.se/10.1111/tbj.13711
Ginter, A. C. (2020). “The day you lose your hope is the day you start to die”: Quality of life measured by young women with metastatic breast cancer. Journal of Psychosocial Oncology, 38(4), 418–434. https://doi-
org.ezproxy.bib.hh.se/10.1080/07347332.2020.1715523
Grevelman, E. G., & Breed, W. P. (2005). Prevention of chemotherapy-induced hair loss by scalp cooling. Annals of oncology: official journal of the European Society for Medical Oncology, 16(3), 352–358.
https://doi.org/10.1093/annonc/mdi088
Henricson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (2: a uppl., s. 411–420).
Studentlitteratur AB.
Henricson, M. & Billhult, A. (2017). Kvalitativ metod. I. M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (2 uppl., s. 111–119). Studentlitteratur AB.
Hilton, S., Hunt, K., Emslie, C., Salinas, M., & Ziebland, S. (2008). Have men been overlooked? A comparison of young men and women's experiences of
chemotherapy-induced alopecia. Psycho-oncology, 17(6), 577–583.
https://doi.org/10.1002/pon.1272
Huss, E., & Samson, T. (2018). Drawing on the arts to enhance salutogenic coping with health-related stress and loss. Frontiers in Psychology, 9, 9. doi:
http://dx.doi.org.ezproxy.bib.hh.se/10.3389/fpsyg.2018.01612
*Iddrisu, M., Aziato, L., & Dedey, F. (2020). Psychological and physical effects of breast cancer diagnosis and treatment on young ghanaian women: A qualitative study. BMC Psychiatry, 20 (1), 353. doi:
http://dx.doi.org.ezproxy.bib.hh.se/10.1186/s12888-020-02760-4
*Kim, I. R., Cho, J., Choi, E. K., Kwon, I. G., Sung, Y. H., Lee, J. E., Nam, S. J., &
Yang, J. H. (2012). Perception, attitudes, preparedness and experience of chemotherapy-induced alopecia among breast cancer patients: a qualitative study. Asian Pacific journal of cancer prevention: APJCP, 13(4), 1383–1388.
https://doi.org/10.7314/apjcp.2012.13.4.1383
Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad (2: a uppl., s. 57–77).
Studentlitteratur.
Komatsu, H., & Yagasaki, K. (2014). The power of nursing: guiding patients through a journey of uncertainty. European journal of oncology nursing: the official journal of European Oncology Nursing Society, 18(4), 419–424.
https://doi.org/10.1016/j.ejon.2014.03.006
Lei, C. P., Har, Y. C., & Abdullah, K. L. (2011). Informational needs of breast cancer patients on chemotherapy: differences between patients’ and nurses’
perceptions. Asian Pacific Journal of Cancer Prevention: APJCP, 12(3), 797–
802.
Lôbo, SA, Carvalho Fernandes, AF, de Almeida, PC, de Lima Carvalho, CM, &
Sawada, NO (2014). Livskvalitet hos kvinnor med bröstcancer som genomgår kemoterapi. Acta Paulista de Enfermagem , 27 (6), 554–559. https://doi- org.ezproxy.bib.hh.se/10.1590/1982-0194201400090
Luck, L., Chok, H. N., Scott, N., & Wilkes, L. (2017). The role of the breast care nurse in patient and family care. Journal of Clinical Nursing (John Wiley &
Sons, Inc.), 26(21–22), 3422–3429. https://doi- org.ezproxy.bib.hh.se/10.1111/jocn.13704
Mardela, A. P., Maneewat, K., & Sangchan, H. (2017). Breast cancer awareness among Indonesian women at moderate-to-high risk. Nursing & Health Sciences, 19(3), 301–306. https://doi-org.ezproxy.bib.hh.se/10.1111/nhs.12345
McGarvey EL, Baum LD, Pinkerton RC, & Rogers LM. (2001). Psychological sequelae and alopecia among women with cancer. Cancer Practice, 9(6), 283–
289. https://doi-org.ezproxy.bib.hh.se/10.1046/j.1523-5394.2001.96007.x Mårtensson, J. & Fridlund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I M.
Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad (2: a uppl., s. 421–438). Studentlitteratur.
Olsson Möller, U., Olsson, I.-M., Sjövall, K., Beck, I., Rydén, L., & Malmström, M.
(2020). Barriärer och facilitatorer för individualiserad rehabilitering under bröstcancerbehandling - en fokusgruppstudie som undersöker vårdpersonalens erfarenheter. BMC Health Services Researc , 20 (1), 1–9. https://doi-
org.ezproxy.bib.hh.se/10.1186/s12913-020-05107-
Parker, P. D., Heiney, S. P., Adams, S. A., Friedman, D. B., & Dawson, R. M. (2020).
Factors influencing chemotherapy knowledge in women with breast cancer.
Applied nursing research: ANR, 56, 151335.
https://doi.org/10.1016/j.apnr.2020.151335’
Paterson, C., Kozlovskaia, M., Turner, M., Strickland, K., Roberts, C., Ogilvie, R., Pranavan, G., & Craft, P. (2021). Identifying the supportive care needs of men and women affected by chemotherapy-induced alopecia? A systematic review.
Journal of cancer survivorship: research and practice, 15(1), 14–28.
https://doi.org/10.1007/s11764-020-00907-6
Rosenzweig, M. Q., Rust, D., & Hoss, J. (2000). Prognostic information in breast cancer care: helping patients utilize important information. Clinical journal of oncology nursing, 4(6), 271–278.
Sakai, H., Umeda, M., Okuyama, H., & Nakamura, S. (2020). Differences in
perception of breast cancer treatment between patients, physicians, and nurses and unmet information needs in Japan. Supportive care in cancer: official journal of the Multinational Association of Supportive Care in Cancer, 28(5), 2331–2338. https://doi.org/10.1007/s00520-019-05029-z
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm:
Utbildningsdepartementet. Hämtad 05 januari, 2021, från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003- 460
SFS 2018:218. Lag med kompletterande bestämmelser till EU:s
dataskyddsförordning. Justitiedepartementet. Hämtad 05 januari, 2021, från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/lag-2018218-med-kompletterande-bestammelser_sfs-2018- 218
*Shaw, J., Baylock, B., O’Reilly, A., Winstanley, J., Pugliano, L., Andrews, K., &
Boyle, F. (2016). Scalp cooling: a qualitative study to assess the perceptions and experiences of Australian patients with breast cancer. Supportive Care in
Cancer, 24(9), 3813–3820. https://doi-org.ezproxy.bib.hh.se/10.1007/s00520- 016-3206-2
Shor, V., Grinstein-Cohen, O., Reinshtein, J., Liberman, O., & Delbar, V. (2015).
Health-related quality of life and sense of coherence among partners of women with breast cancer in Israel. European Journal of Oncology Nursing, 19(1), 18–22. https://doi-org.ezproxy.bib.hh.se/10.1016/j.ejon.2014.08.004
Sköld Nilsson, A. (2010). Bröstcancerboken: från besked till färdigbehandlad.
Norstedt.
Smit, A., Coetzee, B. J., Roomaney, R., Bradshaw, M., & Swartz, L. (2019).
Women’s stories of living with breast cancer: A systematic review and meta- synthesis of qualitative evidence. Social Science & Medicine, 222, 231–245.
https://doi-org.ezproxy.bib.hh.se/10.1016/j.socscimed.2019.01.020
*Smith, K., Winstanley, J., Boyle, F., O’Reilly, A., White, M., & Antill, Y. C. (2018).
Madarosis: a qualitative study to assess perceptions and experience of Australian patients with early breast cancer treated with taxane-based
chemotherapy. Supportive Care in Cancer: Official Journal of the Multinational Association of Supportive Care in Cancer, 26(2), 483–489. https://doi-
org.ezproxy.bib.hh.se/10.1007/s00520-017-3852-z
Socialstyrelsen. (2015). Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård. (Artikelnr 2014-4-2).
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2014-4-2.pdf
Socialstyrelsen. (2018). Cancer i siffror 2018. Populärvetenskapliga fakta om cancer.
(Artikel nr 2018-06-10).https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/statistik/2018-6-10.pdf
Socialstyrelsen. (2019a). Bröstcancer. Hämtad 29 januari, 2021, från https://roi.socialstyrelsen.se/fmb/brostcancer/632
Socialstyrelsen. (2019b). Statistikdatabas för läkemedel. Hämtad 15 februari, 2021, från https://sdb.socialstyrelsen.se/if_lak/val.aspx
*Tighe, M., Molassiotis, A., Morris, J., & Richardson, J. (2011). Coping, meaning and symptom experience: A narrative approach to the overwhelming impacts of breast cancer in the first year following diagnosis. European Journal of
Oncology Nursing, 15(3), 226–232.
doi:http://dx.doi.org.ezproxy.bib.hh.se/10.1016/j.ejon.2011.03.004 Trusson, D., & Pilnick, A. (2017). The Role of Hair Loss in Cancer Identity:
Perceptions of Chemotherapy-Induced Alopecia Among Women Treated for Early-Stage Breast Cancer or Ductal Carcinoma in Situ. Cancer nursing, 40(2), E9–E16. https://doi.org/10.1097/NCC.0000000000000373’
Van den Hurk, C., Keizer-Heldens, P., Raats, I., Hoeijmakers, K., & Mols, F. (2019).
Improving Information Provision on Chemotherapy-Induced Alopecia and Scalp Cooling: A Comprehensive Approach Including A Website and Web- Based Decision Tool. Asia-Pacific journal of oncology nursing, 6(4), 336–342.
https://doi.org/10.4103/apjon.apjon_19_19
World Medical Association. (2018). WMA declaration of Helsinki – ethical principles for medical research involving human subjects. Hämtad 5 januari, 2021, från https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical- principles-for-medical-research-involving-human-subjects
World Health Organization. (2020). WHO report om cancer: Setting priorities, investing wisely and providing care for all. Hämtad 12, september, 2020, från https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/330745/9789240001299- You, J., Guo, L., Huang, M., Shi, X., Lin, M., Guo, Z., Cao, Y., Sun, Y., Xu, Q., Qu,
W., Liu, H., & Chen, J. (2019). The effect and mechanism of YH0618 granule on chemotherapy- induced hair loss in patients with breast cancer: study protocol for a randomized, double-blind, multi-center clinical trial. Trials, 20(1), 1–8. https://doi-org.ezproxy.bib.hh.se/10.1186/s13063-019-3893-3
*Zannini, L., Verderame, F., Cucchiara, G., Zinna, B., Alba, A., & Ferrara, M.
(2012). “My wig has been my journey’s companion”: perceived effects of an aesthetic care programme for Italian women suffering from chemotherapy- induced alopecia. European Journal of Cancer Care, 21(5), 650–660.
https://doi-org.ezproxy.bib.hh.se/10.1111/j.1365-2354.2012.01337.x
Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats – vägledning för litteraturbaserade examensarbete (3:e uppl., s. 59–81).
Studentlitteratur.
BILAGA A
Tabell 1: Sökordsöversikt
Sökord Cinahl Medline PubMed PsycINFO
Alopeci Alopecia (MH) Alopecia Alopecia (MeSH) Alopecia
Bröstcancer Breast cancer Breast cancer
Bröst neoplasma Breast neoplasms (MH)
Breast neoplasms Breast neoplasms
(MS)
Kemoterapi Chemotherapi Chemotherapy Chemotherapy
Kvinnor Women Women
Håravfall Hair loss Hair loss
BILAGA B
Tabell 2: Sökhistorik. (*) = Dubbletter
Datum Databas Sökord/Limits/
Boolska operatorer
Antal träffar
Lästa abstrakt
Granskade artiklar
Resultat artiklar
2021-02-01 CINAHL
MH "Alopecia") AND breast cancer AND chemotherapy Limiters:
Published Date: 20110101 - 20210131
English LanguagePeer Reviewed
67 64 (42*) 8 2(2*)
2021-02-01 Pubmed
(alopecia [MeSH Terms]) AND (breast cancer)) AND
(chemotherapy)
English Language 2011–2021
100 80 (41*) 10 1
2021-02-01 PsycINFO
MAINSUBJECT.EXACT("Breast Neoplasms") AND alopecia OR MAINSUBJECT.EXACT("Breast Neoplasms") AND hair loss Limiters: Published Date: 201101 01 -20210131
English LanguagePeer Reviewed
21 21(13*) 5 3(1*)
2021-02-01 CINAHL
(MH "Breast Neoplasms") AND Alopecia OR (MH "Breast Neoplasms") AND hair loss Limiters: Published
Date: 20110101–20210131 English Language
Peer Reviewed
154 150(72*) 15 1(1*)
2021-02-01 CINAHL
(MH "Breast Neoplasms") AND alopecia AND chemotherapy AND women
Limiter: Published Date:
20110101–20210131 English language
Peer Reviewed 35 33(29*) 3 1
2021-02-01 Medline
(MH "Breast Neoplasms") AND alopecia AND chemotherapy AND women
Limiters: 20110101-20210131 Language: English
48 43(31*) 5 2(1*)
