Årsrapport år 5 2019/2020

(1)

Årsrapport år 5

2019/2020

(2)

Förord

Nu har ytterligare två GRASCA-doktorander disputerat på sina licentiatavhandlingar! Vi- vian Smits på Västarvets Studio Västsvensk Konservering och Ivonne Dutra Leivas på Kal- mar läns museums Museiarkeologi Sydost för- svarade sina insikter om samspelet mellan ak- törerna i skapandet av kulturarvet och om arkeologins potential i skolan.

Under det gångna året har vi bland annat jobbat hårt att komma längre i processen att göra doktorandforskningen och vårt samarbete an- vändbara för företagens utveckling. Detta är en uppgift som inte är helt enkel men avgö- rande för att forskarskolan ska uppnå sina mål. Vi ska fortsätta med detta arbete än mer intensivt framöver, nu när doktoranderna befinner sig i slutskedet av sina projekt.

Cornelius håller tal till Ivonne Dutra Leivas i sam- band med hennes lic-seminarium den 26 februari 2020.

De senaste månaderna har ”coronakrisen” på- verkat vår forskarskola. En del av doktorandernas resplaner gick inte att genomföra, be- hövde ändras eller skjutas på framtiden. Men framförallt har vi sedan mars månad 2020 varit tvungna att förlägga GRASCA-veckorna och alla våra möten och samtal online. Det har dock gått rätt så smidigt tack vare zoom och genom att vi känner varandra väl efter alla fy- siska möten vi har haft genom åren. När sam- hället genomgår en kris, ges det också nya möjligheter, till exempel i detta fall att finna nya, effektiva mötesformer.

Krisen har också understrukit fördelarna (och ibland nödvändigheten) med nationella och internationella samarbeten. Samarbeten i hela Sverige har GRASCA praktiserat sedan forskarskolan startade. Nära samverkan och talrika utbyten på alla nivåer, mellan individuella an- ställda lika mycket som på ledningsnivå och mellan olika institutioner, stärker alla parters intressen och underlättar GRASCA:s målsätt- ning att bredda marknaden för uppdragsarkeologin i hela Sverige.

Cornelius Holtorf

Föreståndare för GRASCA och professor i arkeologi vid Linnéuniversitetet

Omslagsbild: styrelsen för GRASCA under en paus i samband med mötet i december 2019 i Kalmar.

(3)

Vem är vem i GRASCA 2019/2020

Namn Arbetsgivare Roll i forskarskolan

Kristian Kristiansen Göteborgs universitet Styrelsens ordförande Maria Jansén Statens historiska museum Extern styrelseledamot

Gerald Wait Triskelion Heritage Extern styrelseledamot

Åsa M Larsson Riksantikvarieämbetet Extern styrelseledamot Roger Edenmo Länsstyrelsen i Uppsala län Extern styrelseledamot

Cornelius Holtorf LNU Föreståndare GRASCA, handledare

Mikael Eboskog Bohusläns museum Bitr föreståndare, företagsrepresentant

Anders Högberg LNU GRASCA kommunikationsansvarig, hand-

ledare

Liv Nilsson Stutz LNU GRASCA undervisningsansvarig, handle-

dare

Bodil Petersson LNU GRASCA forskningssekreterare, handle-

dare

Anders Hansson Jamtli Företagsmentor

Roger Nyqvist Bohusläns museum Företagsmentor

Sara Roberts Västarvet Studio Västsvensk konservering Företagsmentor, företagsrepresentant Elin Engström Stiftelsen Kulturmiljövård Företagsmentor

Johan Åstrand Kalmar läns museum Företagsmentor

Helena Victor Kalmar läns museum Företagsmentor, företagsrepresentant (i ledningsgruppen)

Örjan Molander Kalmar läns museum Företagsrepresentant (i styrelsen) Marie Svedin Stiftelsen Kulturmiljövård Företagsrepresentant

Kristina Jonsson Jamtli Företagsrepresentant

Jonnie Hovdegård LNU Ekonom

GRASCA:s styrelse består av ledningsgruppen samt fem externa ledamöter varav en är styrelsens ordförande. Kristian Kristiansen som leder styrelsen är professor i arkeologi vid Gö- teborgs universitet och har mycket stor erfarenhet av att leda stora projekt inom arkeologi och kulturarv. De externa ledamöterna Maria Jansén, Gerald Wait, Åsa M Larsson och Roger Edenmo har alla mångårig erfarenhet som ledare inom kulturarvssektorn och bidrar med såväl nationella som internationella

infallsvinklar på uppdragsarkeologi, relevant lagstiftning och kulturpolitik.

Styrelsen träffas i Kalmar två gånger om året, en gång i maj och en gång i december. De externa medlemmarna engageras regelbundet för att hålla föreläsningar för doktoranderna och andra intresserade, där de ger sina perspektiv på sektorn.

Styrelsens externa ledamöter, fr.v. Kristian Kristiansen, Göteborgs universitet, Maria Jansén, Statens historiska museer, Gerald Wait, Triskelion Heritage, Åsa M Larsson, Riksantikvarieämbetet och Roger Edenmo, Länsstyrel- sen i Uppsala län.

(4)

Doktorandernas projekt, en översikt

Doktorand Projekt Företag Huvudhandle-

dare

Företags- mentor Clara Alfsdot-

ter Human Taphonomy and Forensic Ar-

chaeology Bohusläns mu-

seum Anders Högberg Roger

Nyqvist Delia Ní

Chíobháin Enqvist

Digital Maritime Sights. Investigating Visual Digital Documentation and Communication in Scandinavian Con- tract Archaeology

Bohusläns mu-

seum Bodil Petersson Roger Nyqvist

Ulrika Söder-

ström Excavating a Sustainable Future Kalmar läns museum/Museiar- keologi sydost

Anders Högberg Helena Victor Ivonne Dutra

Leivas Arkeodidaktik Kalmar läns mu-

seum/Museiar- keologi sydost

Anders Högberg Johan Åstrand Fredrik Gun-

narsson A Digital Contract. The Making of Knowledge in the Digital Environ- ment of Contract Archaeology

Kalmar läns museum/Museiar- keologi sydost

Bodil Petersson Helena Victor Vivian Smits At skapa ett kulturarv Västarvet Studio

Västsvensk Kon- servering

Cornelius

Holtorf Sara Ro- berts Charina Knut-

son Archaeology in Sápmi. Policies, Im- plementations and Challenges in a Postcolonial Context

Jamtli Cornelius

Holtorf Anders

Hansson Ellinor Sabel Deltagande arkeologi Stiftelsen Kultur-

miljövård Liv Nilsson Stutz Elin Eng- ström Mats Nelson Deltagande i forntida landskap. En

analys av förmedlingsmetodik inom uppdragsarkeologin

Stiftelsen Kultur-

miljövård Liv Nilsson Stutz Elin Eng- ström

Ögonblicksbild från doktorandseminarium via Zoom i april 2020 på temat coronakrisen och dess inverkan på doktorandernas arbete inom forskarskolan GRASCA.

(5)

Licentiatseminarier under året

Vivian Smits lade fram sin licentiatavhandling den 6 november 2019.

Licentiatseminarium

Vivian Smits

Att skapa ett kulturarv

Ämne Arkeologi

Fakultet Fakulteten för konst och humaniora Datum Onsdagen den e november , kl. :

Plats CK, Falken, Kalmar

Opponent: Docent Ola Jensen, Riksantikvarieämbetet Stockholm Ordförande: Professor Cornelius Holtorf, Linnéuniversitetet Betygsnämnd: Professor Lena Liepe, Linnéuniversitetet

Docent Björn Magnusson Staaf, Lunds universitet Dr. Charlotte Hedenstierna-Jonson, Uppsala universitet Handledare: Professor Cornelius Holtorf, Linnéuniversitetet Ext.handledare: Dr. Christian Mühlenbock, Lödöse Museum Examinator: Docent Bodil Petersson, Linnéuniversitetet

Abstract

Det övergripande målet för detta arbete ligger i att utveckla samarbetet mellan aktörerna i det uppdragsarkeologiska verksamhetsfältet, i syfte att optimera urvalet och användningen av tingen som genereras.

Tyngdpunkten i licentiatuppsatsen ligger på de processer och strukturer som ligger till grund för formering av samlingarna och genom vilka det arkeologiska källmaterialet får en ny identitet som musealt kulturarv.

Studien tar sin utgångspunkt i två forskningsfrågor: Hur har arkeologins utveckling till uppdragsarkeologi som ett eget fält påverkat samlingarna? Med vilka effekter? Samt, hur påverkar kommunikation och begreppsval processflödet som förvandlar källmaterial till ett kulturarv? Med vilka konsekvenser?

I studien undersöks organisationsstrukturen för verksamhetsfältet och granskas hur kommunikationsprocesser påverkar vad fältet genererar. Fyndhanterings- och värderingsprocesser analyseras utifrån organisationsstrukturella förutsättningar, den historiska utvecklingen inom enskilda professioner i verksamhetsfältet, samt kommunikationen aktörerna emellan och utåt – mot allmänheten. Studien har genomförts med ”actor-network theory” som utgångspunkt och använder ett lingvistiskt perspektiv. Den bygger på litteratur- och dokumentstudier underbyggda med en fallstudie som kombinerar en enkät med en komparativ analys över urval och gallring av källmaterial i ett historiskt perspektiv.

Studien visar hur verksamhetsfältets organisationsstruktur samt kontrollen på, och uppföljning av, fyndhanteringsprocessen leder till en skev representation av ting i samlingarna, vilket i slutändan resulterar i en förvanskad syn på det förflutna. Detta förstärks ytterligare av

”kulturarvsparadoxen” – motsättningen mellan mål och uppdrag eller teori och praktik, med ursprung i en tudelad begreppsförståelse kring vad som är kulturarv och vilket syfte det tjänar.

(6)

Ivonne Dutra Leivas lade fram sin licentiatavhandling den 26 februari 2020.

(7)

Doktorandernas arbeten och framsteg

Clara Alfsdotter: Forensisk arkeologi i Sverige

Doktorsavhandlingen handlar om utvecklingen av forensisk arkeologi i Sverige, med fokus på human tafonomi från ett osteologiskt perspektiv. Andra halvan av avhandlingen bygger vidare på de tafonomiska studier av Sandby borg som utgjorde delar av licentiatavhandlingen.

Doktorsdelen kommer att bestå av tre artiklar samt kappa. Den ena studien företas på Forensic Anthropology Center vid Texas State University, där jag studerar förruttnelsen av lik i olika deponier. Studien utvärderar metoden arkeothanatologi samt utvecklar förståelsen mellan skeletal displacering och förruttnelse- processen. Jag har fått ekonomisk finansiering för del 2 av studien (del 1 genomfördes mellan februari och maj 2019) från Kungliga Vit- terhetsakademien, Kungliga Gustav Adolfs Akademien samt Stiftelse Konung Gustaf Vi Adolfs fond för svensk kultur. Fältperioden var planerad till april 2020, men på grund av inre- seförbud så är det ännu oklart när jag kommer att kunna resa till USA. Ett utkast till artikeln som studien mynna ut i har skrivits, men den kan ej färdigställas innan all data samlats in.

Artikel två planeras genomföras i samverkan med Rättsmedicinalverket i Linköping, genom samarbete med rättsläkare Anja Petaros. Stu- dien fokuserar på kvantifiering av retrospektiv data om kroppens nedbrytning i Sverige, i olika kontexter och temperaturer. Ingen tidigare studie har kvantifierat denna typ av data från Sverige. Studien bedömdes av Etiknämn- den hösten 2019, men vi har stött på omfattande problem med att få RMV att ta ställning till externa forskares tillgång till data. Vi invän- tar nu agerande från RMV:s forskningschef, och hoppas att studien kommer att påbörjas innan sommaren 2020.

Den tredje delstudien undersöker Polisens och Rättsmedicinalverkets praxis och styrdo- kument för undersökning och analys av skelet- terade, brända eller begravda mänskliga

kvarlevor, samt vilka utmaningar och utveckl- ingsarbeten som finns inom fältet forensisk arkeologi i Sverige. Studien bygger på kvalitativa intervjuer som genomfördes under vintern 2019/2020. Introduktion och analys har förfat- tats.

Utöver avhandlingsarbete så har stora delar av läsåret 2019/2020 präglats av kursläsning. Jag har deltagit i två Dialogues-with-the-past- kurser, en i “The Value of the Past: Heritage, Economics, and Sustainability” och en i “Aca- demic Writing”. Jag har även läst en kurs i 'The Ethics of Research in the Humanities' som gavs av Göteborgs univeristet, samt en kurs i 'Fo- rensic Radiology' vid Cranfield University (Cranfield Defence Academy) i England. Mot bakgrund av kursen i etik så har jag författat ett etik-avsnitt till kappan för avhandlingen.

Jag blev under året del av styrelsen för det ny- startade nationella nätverket ForArk, som grundades 2017 för att skapa samarbete och utbyte av kunskap mellan olika yrkesutövare och forskare inom området Forensisk Arkeo- logi. Syftet med nätverket är att utveckla forensisk arkeologi inom en svensk kontext, inom organisationer som Polisen, Nationellt Forensiskt Centrum och Rättsmedicinalverket, akademiska institutioner på högskolor och universitet såväl som privata aktörer. Jag har även antagits som medlem av CRICC, Cranfield Recovery and Identification of Conflict Casu- alties team, som är ett forensisk-arkeologiskt team som arbetar med att lokalisera, gräva ut och identifiera avlidna från konflikter.

Under läsåret har jag pratat om min forskning på flera konferenser: Sandby borg - New per- spectives for Iron Age archaeology in the Bal- tic region, European Meeting in Forensic Ar- chaeology, Arkeologi & Analys, samt på EAA i Bern där jag även var med och organiserade en session i tafonomi.

(8)

I augusti publicerades ett stort inslag om min pågående forskning i Forskning och framsteg, och under vintern var jag med i ett radioinslag i P4 Väst. Under vistelsen i Texas 2019 gjordes

ett inslag om min forskning till en dokumentär om Sandby borg, som var ett samarbete mellan Smithsonian Channel och BBC.

Filminspelning i Texas.

(9)

Publicering i Forskning och Framsteg under 2019.

(10)

Ivonne Dutra Leivas: Arkeodidaktik

Under hösten 2019 påbörjade jag doktorand- kursen The value of the past: Heritage, econo- mics and sustainability, inom forskarskolan Di- alogues with the Past, en kurs som jag deltog i tillsammans med flera av mina doktorandkol- legor inom GRASCA och som Liv Nilsson Stutz ansvarade för. Inför kursen skrev jag en upp- sats med titeln Equip for sustainable future där jag bland annat diskuterade vilka arkeologiska frågor som skulle kunna bidra till håll- bara perspektiv inom skolans undervisning.

Uppsatsen ventilerades sedan i samband med undervisningen som var förlagd till en vecka i oktober i Grekland, dels i Aten, dels i Thessalo- niki.

Under hösten blev även min licentiatuppsats godkänd av min examinator Bodil Petersson varför jag också ägnade mig åt slutredigering och tryckning av min licentiatuppsats.

Licentiatavhandlingen.

Uppsatsen blev färdigtryckt i december. Då jag ännu inte hade gått upp för opponering, på- började jag min fortsatta forskning med doktorsavhandlingen. I december påbörjade jag därför ytterligare en doktorandkurs vid Linnéuniversitetet, Historiedidaktiska forsk- ningsperspektiv I, ett perspektiv jag kommer att använda mig av i min avhandling. Kursen omfattade 7,5 poäng och i kursen ingick

obligatorisk litteratur och två skrivuppgifter.

Den ena skrivuppgiften syftade till att redo- göra för historiedidaktisk forskningstradition och diskutera tillämpade historiedidaktiska studier och deras relation till relevant teori.

Den andra skrivuppgiften syftade till att redo- göra för och diskutera för det egna forskning- ens relevans av historiedidaktisk teori samt re- sonera kring definitioner av centrala historiedidaktiska begrepp och relationerna dem emellan.

Den 26:e februari 2020 försvarade jag min li- centiatuppsats Stadsarkeologi, förmedling och skolan. Bortom historieämnets horisont. Op- ponent var Anita Synnestvedt från Göteborgs universitet. I betygsnämnden satt Niklas Am- mert, professor vid Linnéuniversitetet, Elisa- beth Nordbladh, professor vid Göteborgs universitet, Göran Gruber, fil.dr. från Trafikverket samt suppleant Lars Andersson Hult, fil.dr. vid Högskolan i Kristianstad.

Den 27:e februari, dagen efter jag hade för- svarat min uppsats, var jag inbjuden av Läns- styrelsen i Östergötland till ett arkeologimöte i Linköping med temat Förmedling där jag pre- senterade min licentiatuppsats och mina resultat. Syftet med arkeologimötet var att få igång ett samtal om förmedling och publik arkeologi inför de kommande arkeologiska undersökningarna av ”ostlänken”.

Omedelbar respons på min forskning, förutom nämnda arkeologimöte, är att delar av min licentiatuppsats kommer att användas vid hög- skoleutbildningar, dels inom kurser arkeologi- utbildningen vid Linnéuniversitetet, dels vid lärarutbildningar vid Linköpings universitet.

Under resterande del av våren 2020 har jag uteslutande arbetat med mitt fortsatta dokto- randarbete där jag undersöker vilka förutsätt- ningar det finns för att inom arkeologin utveckla ett ämnesdidaktiskt forskningsområde.

Mina övergripande frågeställningar är Vad kan ett arkeodidaktiskt fält innehålla? och På vil- ket sätt kan en arkeodidaktik fungera som verktyg för att utveckla samarbetet mellan uppdragsarkeologin och skolan?

(11)

Ivonne i Grekland.

(12)

Delia Ní Chíobháin Enqvist: Maritime Archaeology and Digital Media

My PhD research deals with the creation and utility of digital archaeological data for research and communication purposes. The first stage of my PhD project resulted in a licentiate thesis (Digital Maritime Sights: Digital visual documentation and communication in Scandi- navian contract maritime archaeology). In this, I investigate the use of digital visualisations for knowledge production and communication of underwater maritime heritage among contract maritime archaeologists operating in Sweden, Denmark and Norway. The study draws on digital archaeology, maritime archaeology and heritage studies, as well as dis- course and thematic analysis to understand the current use of digital visualisations.

My PhD thesis will focus on virtual representa- tions of maritime sites and employs digital archaeological and media theory to understand the consequences of digital 3D recording on both archaeologists and future users of the data. The project aim is the creation of a workflow that considers end user experience from the outset, allowing archaeological data to be reused and experienced in new ways.

Questions that inform this line of enquiry in- clude: Is it possible that identical data sets can be used by specialists and wider audiences alike? Should archaeologists be charged with this task or are there experts in other fields better equipped to do this? Could maritime archaeology benefit from other scientific fields where access is limited to experts, such as space exploration? It is intended that my work will expand potential audiences and future re- use of digital data.

(13)

Fredrik Gunnarsson: A Digital Contract

Under vår och sommar 2019 fick avhandlingsarbetet stå tillbaka något p.g.a. sjukdom i fa- miljen. Avhandlingsarbetet avstannade dock inte utan har fortsatt om än med annan tids- plan. Under hösten 2019 läste jag mina sista kurspoäng i och med kursen ”The Value of the Past” som genomfördes i Aten och ”Digital Data in Practice”, en workshop i York kring de- signprocessen av digitala produkter.

I slutet av terminen skickades en förfrågan ut till 25 av landets uppdragsarkeologiska aktörer (utförare, länsstyrelser och Riksantikvarieäm- betet) om intervjuer som sedan bokades och genomfördes under VT2020. P.g.a. Corona- pandemin övergick intervjuerna från person- liga möten till videosamtal men genomfördes ändå enligt plan under VT2020. Doktorsav- handlingens manus beräknas vara klart för be- dömning till sommaren 2021.

På min arbetsplats har jag sedan tidigare upp- rättat en arbetsgrupps kring digital utveckling där min forskning bidrar på ett konstruktivt sätt. Under HT2019 och VT2020 har gruppen drivit utvecklingen och framtagandet av ett

’virtual reality (VR)-bibliotek’ som nu är redo att öppna för allmänheten. Tanken är att erbjuda en digital publik plattform på museet där besökare kan få tillträde till otillgängliga delar av kulturarvet på ett nytt sätt.

Planerade akademiska sammankomster har under VT2020 inte kunna genomföras p.g.a.

Covid-19. Jag blev inbjuden att hålla en workshop på konferensen Digikult kring digital för- medling, att delta i ett seminarium kring digital kunskapsproduktion i projektet CAPTURE och fick en paper accepterad till den internat- ionella konferensen Conference on Computer Applications and Quantitative Methods in Ar- chaeology (CAA2020) i Oxford. Sammankoms- terna kan komma att genomföras under HT2020 eller VT2021.

Mitt doktorandprojekt har fortsatt att bidra till undervisning på Linnéuniversitetet (LNU) på

grundnivå men nu också på avancerad nivå där jag är med och undervisar på en ny online- kurs i Digital Humanities (DH). DH initiativet har under året intensifierats och jag deltog i en interkonferens där jag talade om mitt projekt och bjöds in till att skriva i en antologi som ges ut HT2020 som kurslitteratur till DH på LNU.

Aktivt nätverkande har fortsatt med både offentliga och privata aktörer i syfte att öka museets konkurrens på marknaden. Arbetet med forskarinstitutet RISE intensifierades HT2019 och i april 2020 kunde en gemensam ansökan till Vetenskapsrådets utlysning ‘Projektbidrag för digitalisering och tillgängliggörande av kul- turarvssamlingar’ lämnas in.

Under HT2019 deltog jag också i flera seminarier kring digital kommunikation (Immersiva medier, Kulturarvsseminarium i Skövde) och under VT2020 ingick jag i en referensgrupp kring en ny museiutställning på Naturum i Fjärås Bräcka.

(14)

Charina Knutson: Archaeology in Sápmi

Mitt arbete handlar om arkeologi och urfolk, med svenska samer som exempel. Internat- ionellt (och också nationellt) finns många policies och etiska riktlinjer kring hur arkeologi bör bedrivas i områden med urfolk. Målet är oftast att motverka koloniala strukturer. Min fråga är hur dessa riktlinjer efterlevs i daglig uppdragsarkeologisk praktik i Sverige, men också om det finns kompletterande problem- ställningar som de etiska riktlinjerna har

missat. Jag vill också hjälpa till att hitta lös- ningar på dessa problem, inte minst genom att lyssna till de människor som ingår i och berörs av det uppdragsarkeologiska systemet.

Under det senaste året har jag fortsatt att arbeta på min licentiatavhandling. Jag har for- mulerat och kompletterat intervjukapitlet och jobbat på teori och slutdiskussion.

I oktober 2019 deltog GRASCA-doktoranderna i kursen “The Value of the Past: Heritage, Economics, and Sus- tainability” som arrangerades av Dialogues with the Past. Bilden är från en uppskattad heldagsexkursion Dll Thessaloniki.

(15)

Vivian Smits: Att skapa ett kulturarv

Det gångna året har främst kretsat kring att färdigställa licentiaten inför examinationen i november 2019. I anslutning till licentiatexa- men har jag läst kursen historiedidaktik för att få en bredare inblick i det pedagogiska arbetet i anslutning till arkeologiskt och musealt arbete. Tiden vid sidan om GRASCA har ägnats åt att organisera och genomföra konferensen Nätverksforum för Arkeologi och Analys. Kon- ferensarrangemanget blev framgångsrikt tack vore de kontakter vi fått via GRASCA och med stöd av GRASCA samarbetspartner såsom Kal- mar läns museum.

Avhandlingsarbetet utgår ifrån frågan hur det materiella kulturarvet i museisamlingarna kan bli relevant för fler, med utgångspunkt i att uppdragsarkeologins resultat inte har den relevans för civilsamhället såsom det ofta argu- menteras för i försök att motivera det arkeologiska arbetet. I det förarbetet som gjorts i

licentiatuppsatsen har samtida processer och strukturer som ligger till grund för skapandet av museisamlingarna med hjälp av uppdragsarkeologin kartlagts. Här presenteras bland annat en genomgång av organisationsstruktur, processflöden och kommunikationsvägar, vilket kompletteras med en undersökning av fak- tisk tillämpning av lagstiftning och regelverk vid urval och gallring av källmaterial från uppdragsarkeologiska undersökningar. Studien landar i att det finns en motsättning mellan mål och uppdrag samt teori och praktik, med ursprung i, och förstärkt av, en tudelad be- greppsförståelse av kulturarv – vilken jag har valt att kalla för kulturarvsparadoxen. Det fortsatta avhandlingsarbetet tar avstamp i detta och undersöker alternativ och möjlig- heter för att lösa paradoxen med avsikten att öka relevansen av uppdragsarkeologins resultat.

Vivian Smits och opponenten Ola W Jensen samtalar under Vivians licentiatseminarium.

(16)

Ulrika Söderström: Excavating a Sustainable Future

Månaderna april och maj 2019 präglades för min del av intensivt jobb för företaget. Två av projekten som jag arbetade i under perioden, Riksintresseutredning för Glasriket och Skylt- projekt för utemiljön vid kv. Valnötsträdet, hade koppling till mitt avhandlingsarbete i GRASCA. Skyltprojektet initierades av Kalmar kommun och syftade till att på ett kreativt sätt utveckla de traditionella informationsskyltarna för områdets historiska miljö genom att låta nutid möta dåtid i fotomontage. Projektet ge- nomfördes bl.a. i samverkan med fotograf och arkeolog Daniel Lindskog, arkeolog Stefan Lar- sson (Kulturen) och författaren Dick Harrison.

Parallellt med att jag under våren och sommaren arbetade med att få ordning på forsk- ningsplanen för doktorsavhandlingen pågick också återkommande samtal med handledare och företagsmentor kring tidplan och upplägg för den kvarstående forskningstiden. Då detta tog upp mycket energi och tankekapacitet valde jag att prioritera forskningen före andra aktiviteter under ht2019. Detta innebar bl.a.

att jag inte deltog i den doktorandkurs som gick i Aten i oktober månad.

I september gjorde jag min första fältarbets- resa för materialinsamling till

doktorsavhandlingen. Turen gick till Kiruna, där den stora stadsomvandlingsprocessen ut- gör en av mina fallstudier. Under resan säk- rade jag ett antal viktiga kontakter inför det fortsatta arbetet och genomförde platsobser- vationer.

Under senhösten skrev jag abstract till den kommande konferensen ACHS (Association for Critical Heritage Studies) 2020 som går i Lon- don på temat ”Heritage Futures”. Jag deltog också som åhörare vid ett internationellt seminarium i Göteborg arrangerat av Center för Critical Heritage Studies (CCHS) på temat

”Current Discourses and Global Challenges”.

Här fick jag möjlighet att träffa några av de forskare som jag tror kan bidra på ett positivt sätt till mitt fortsatta avhandlingsarbete.

I skrivande stund är jag mitt uppe i arbetet med två av de andra i doktorsavhandlingen in- gående fallstudierna, ”saneringen” av kv. Ca- roli i Malmö på 1967–1973 samt omgestalt- ningen av kv. Valnötsträdet i Kalmar 2008–

2018. Planen är också att inom en snar framtid återvända till Kiruna för kompletterande materialinsamling och intervjuer.

Kiruna i omvandling.

(17)

Mats Nelson: Deltagande i forntida landskap

Trots Corona-pandemins förödande påverkan i världen har jag kunnat fortsätta bedriva min forskning under våren utan något mer omfattande hinder. Jag ställde in ett högre seminarium som jag tänkte hålla i Kalmar i slutet av mars och som skulle behandla den artikel som jag arbetar med och som ska ingå som första delen av min licentiatavhandling, i övrigt har både kurser i Kalmar och på Stockholms Uni- versitet kunnat fortlöpa på distans via zoom.

Jag känner nu att jag har börjat lära mig de digitala verktygen lite bättre och under slutet av april deltog jag bland annat i ett webinarium med Archaeobalt-projektet som handlade om arkeoturism och utveckling av förmedlingsme- toder, där bland annat många digitala lös- ningar testas. Jag har också varit med när vi på KM i ett arkeologiskt Ostlänks-projekt testat att hålla föredrag för en hembygdsförening via Zoom. Här uppvisade vi exempelvis filmklipp från drönarflygning, digitala arkiv och kartstu- dier, resultat blev mycket lyckat och uppskat- tat särskilt med tanke på att medelåldern för de närvarande föreningsmedlemmarna var ca 60 år. Jag fick också besked om att mitt paper blivit antaget till sommarens EAA i Budapest, detta rörande Creating Archaeological Lands- capes – Finding Ways for Mediation and Parti- cipation in Contract Archaeology. Tyvärr har EAA meddelat att konferensen inte kommer

kunna hållas på den tänkta platsen men att man kanske kommer hålla en digital version istället.

Mina kurser på Stockholms Universitet ingår i forskningsprogrammet The Spatial Turn in the Humanities, där den första delen i höstas be- handlade teori och applikationer om rumslig- het och den andra delen nu under våren tar upp minnen och platser. Under våren går jag även en avancerad teori- och metodkurs på Linneuniversitetet. I höstas deltog jag i en Dia- logues with the Past-kurs som hölls i Athen och med temat Value of the Past. Jag känner att alla kurser jag har deltagit i har gett mig mycket nya konkreta tankar och material att använda för min forskning. Under både hösten och våren har jag också hunnit deltaga i en handfull mycket produktiva event, exempelvis Nätverksträff för immersiva media i Norrkö- ping, Hack for Heritage i Visby och Svenska Fornminnesföreningens symposium i Stock- holm. Att få vara med om Ivonnes och Vivians licputationer har också varit mycket intressant och inspirerande, liksom de kontinuerligt åter- kommande träffarna (fysiskt eller digitalt) med alla Grasca-doktorander, föreläsare och lärare.

I dessa tider poängterar vi alla vikten av att bi- behålla kontakter och känsla av samhörighet.

Screenshot av mitt föredrag som jag höll om Creating Archaeological Landscapes på det webinarium som hölls inom Archaeobalt-projektet den 24 april och som sändes ut till allmänheten via Youtube.

(18)

Ellinor Sabel: Deltagande arkeologi

Min forskning handlar om hur vi kan utöka och förbättra möjligheterna för icke-professionella att delta och engagera sig i arkeologisk verksamhet i Sverige. Målsättningen med licentiatavhandlingen är att studera vilka effekter arkeologiska projekt där icke-professionella ut- gör aktiva deltagare kan ha på folkhälsa och välbefinnande, demokratiarbetet och för det arkeologiska kunskapsbyggandet. I min forskning kommer jag studera och analysera projekt och organisationer vars verksamhet base- ras på deltagande arkeologi och där professionellas och icke-professionellas gemen- samma engagemang ligger till grund för verksamhetens utformning. Denna del av forskningen syftar till att identifiera och belysa VARFÖR dessa projekt behövs och vilka vinster de kan generera både för samhället och för vetenskapen.

Då målsättningen är att mitt arbete ska utreda möjligheterna för såväl statliga som privata aktörer att utöka sin verksamhet inom detta område och kunna användas vid initiering och utformning av projekt, baserade på deltagande arkeologi, kommer jag i licentiaten på- börja, och sedan fortsätta med i doktorsavhandlingen, studier vilka syftar till att svara på HUR dessa projekt ska kunna realiseras. Ge- nom att undersöka vilka kriterier som behöver uppfyllas, vilka hinder och möjligheter det finns samt hur de kan finansieras hoppas jag kunna bidra till att deltagande arkeologi kan bli en utökad, mer permanent, långsiktig och naturlig del av den svenska paletten av arkeologisk verksamhet.

Jag har under året som gått arbetat med de vetenskapliga teorierna och metoderna avhandlingsarbetet kommer bygga på samt ut- fört mina första fält- och enkätstudier. Under arbetets gång kommer jag använda mig av olika teoretiska modeller kring vilka frågeställ- ningar (och i sin tur metoder) utformas. Då jag

är intresserad av att undersöka olika aktörers möjligheter till att agera och påverka (och på- verkas) inom rådande system blir modellerna ett användbart verktyg där aktörer, beroende på deras roll, kan ställas mot den struktur vilken utgör systemet kring svensk kulturmiljö- vård.

Mina fältstudier jag har gjort under 2019 kan betecknas som pilotstudier inför mer omfattande och djupgående studier jag ämnar bedriva under sommaren 2020. Projekten jag har studerat, och i år kommer fortsätta med, är Arkeologernas undersökningar i Biskopstuna och Arrendus/Gotlands folkhögskolas under- sökningar på södra Gotland. Till dessa tillkom- mer även under 2020 Vimmerby folkhögskolas sommarkurs i arkeologi. Huvudfokus under 2019 års studier var att undersöka arrangörs- rollen och under 2020 kommer jag övergå till att fokusera på deltagarrollen. Studien av de arkeologiska undersökningarna på Gotland kommer bli mer omfattande och djupgående än de övriga då jag planerar att ingå i projektet som deltagande observatör/grävhandle- dare.

De enkätstudier jag har gjort under 2019 har riktat sig till arrangörerna i projekten. Samtliga enkäter har inte inkommit ännu varför jag inte har kunnat analysera arrangörsrollen till fullo än. Vidare så har jag även låtit handläggare på Sveriges länsstyrelser svara på en enkät vilken har syftat till att undersöka omfattning, be- handling och attityder som rör projekt där icke-professionella tillåts delta i det arkeologiska fältarbetet.

Utöver de aktiviteter som direkt rör min egen forskning har jag också under året deltagit i obligatoriska kurser, deltagit i kursen som ar- rangerades inom Dialogues With the Past vil- ken avslutades i Aten och Thessaloniki samt hållit mitt högre seminarium.

(19)

Deltagande arkeologi på Gotland och Biskopstuna, Österåkers kommun.

(20)

Extern kommunikation

Anders Högberg, Linnéuniversitetet

Kommunikationsarbetet som gäller GRASCA och som riktas till mottagare utanför universitetet utförs genom LNU:s kommunikationsavdelning. Undertecknad bereder underlag, skö- ter kontakter med LNU:s kommunikationsavdelning och är samordnare med GRASCA- företagen.

Skärmavbild från P4 Väst om Claras forskning.

Från april 2019 till mars 2020 har följande gjorts:

• Förra året fick GRASCA en ny struktur på hemsidan. Varje doktorand har nu en egen sida där de presenterar sig själva och sin forskning. På sidan ska det finnas länkar till publiceringar i DIVA. Strukturen har inte fungerat.

Under året har jag försökt få kommu- nikationsavdelningen till att åtgärda brister i hur doktoranderna presenteras, hur deras kontaktuppgifter fram- kommer och hur deras DIVA-arbeten länkas. Detta arbete är, med några få undantag, nu avslutat.

• Arbetet med att uppdatera GRASCAS hemsida lnu.se/grasca och dess engelska version med nya texter, bilder och länkar har fortgått under året. Vi har nu samtliga presentationer av varje doktorand på plats på engelska.

• Vi har under året lagt till ett informat- ionsblock på hemsidan som heter ” Uppmärksamhet i media (i urval)”, med motsvarande spegling på den engelska varianten. Tanken är att vi här ska kunna lyfta fram exempel där GRASCA-anknutna personer eller aktiviteter fått uppmärksamhet i media.

• Under förra året initierade vi ett arbete med att på hemsidan tydliggöra hur GRASCA successivt bidrar till utveckling inom företagen. Företagen har fått i uppgift att fundera över hur de vill att detta presenteras. De ska också leverera utkast till texter. Arbe- tet har inte utvecklats mer än så under året.

• Under året har lic-seminarium hållits. I samarbete med LNUs kommunikationsavdelning har vi jobbat med pre- sentationstexter och pressmeddelan- den inför seminarierna.

• Under verksamhetsåret har flera av GRASCA:s doktorander på olika sätt fi- gurerat i media. Vi har jobbat med LNU:s kommunikationsavdelning för att skapa press om detta.

• Under året har vi tryckt ett antal olika informationsfoldrar. Dessa har produ- cerats för specifika konferenser och möten. De trycks i små upplagor för att kunna uppdateras allteftersom arbetet inom GRASCA utvecklas.

(21)

Företagens perspektiv

Marie Svedin, Stiftelsen Kulturmiljövård Stiftelsen Kulturmiljövård utför kulturmiljövår- dande verksamhet, främst uppdrag och projekt inom områdena arkeologi, byggnadsvård, kulturmiljövård, förmedling och forskning. I dagsläget domineras verksamheten av uppdragsarkeologi. Den byggnadsantikvariska verksamheten har dock växt under de senaste åren. Stiftelsens kulturmiljöprojekt, publik verksamhet och förmedling riktad till allmän- heten befinner sig i ett starkt utvecklings- skede. Dessa projekt har ökat i omfång de senaste åren och har även utökats med uppdra- get att driva verksamheten på museet HAMN.

All verksamheten på Stiftelsen Kulturmiljövård bedrivs utifrån målet att den ska främja intres- set för vårt kulturarv och att det berör alla människor idag. Vi strävar efter att den publika verksamheten skall bidra till att vidga och fördjupa det offentliga samtalet och att till- gängligheten för personer med funktionsvari- ationer skall öka. Målet är att alla ska erbjudas förutsättningar att förstå förhistorien och samtiden. Vi är övertygade om att denna för- ståelse kan bidra till ett större samhällsenga- gemang, tillit och gemenskap.

Stiftelsen Kulturmiljövård har under åren medverkat och drivit egna forskningsprojekt inom olika ämnen. Vi anser att den arkeologiska uppdragsverksamheten är samhällsnyt- tig, men att dess fulla kapacitet inte används idag. Arkeologin är en integrerad del av det vetenskapliga arbete som förändrat männi- skans syn på verkligheten och människans roll i världen. Det finns en stor utvecklingskraft i ämnet som kan medverka till att samhället utvecklas på flera plan. Stiftelsen anser att forskning är en nödvändig och integrerad del av en samhällsrelevant kulturmiljövård.

Stiftelsen Kulturmiljövård strävar efter att ut- öka den forsknings- och utvecklingsrelaterade delen av verksamheten. Vi anser att forskningen kan fungera som en inspirationskälla för hela organisationen. På detta sätt kan samverkan mellan verksamhetens olika grenar un- derlättas, vilket berikar stiftelsen som helhet.

En viktig komponent i detta är samverkan med

andra parter. Vårt engagemang i GRASCA är en viktig del i detta utvecklingsarbete. I och med att vi engagerat oss i GRASCA har vi fått en närmare kontakt med den aktuella publika forskningen inom arkeologi. Uppdragsarkeolo- gin har potential att nå de kulturpolitiska må- len, men det är nödvändigt att bredda och uppdatera förhållningssätten till de metoder och praktiker som används. I de diskussioner och kontakter som skapas mellan företagen, doktoranderna och universitetet i GRASCA finns det stora möjligheter att utveckla nya ar- betssätt, metoder och områden för för- medling, publik verksamhet och uppdragsarkeologin i samhället.

Stiftelsen Kulturmiljövård bildades 2005 och över- tog verksamhet som tidigare bedrivits av Västman- lands Läns Museum. Stiftelsen har sin bas i Väs- terås, kontor i Stockholm och Norrköping samt Mu- seet HAMN i Nacka. Anundshögsområdet utanför Västerås är en viktig plats för vår publika verksam- het.

Via GRASCA har Stiftelsen kulturmiljövård fått ett nytt kontaktnät. Våra doktorander Mats Nelson och Ellinor Sabel har snart varit doktorander i GRASCA i ett och ett halvt år. De och deras doktorandprojekt har utvecklats mycket positivt under denna tid. De har tillfört Stiftel- sen Kulturmiljövårds nya kompetenser och idéer när det gäller anbud och hur de olika verksamheterna kan utvecklas. Ett exempel på vad medverkan i GRASCA har genererat är vår GRASCA mentor Elin Engströms arbete med att söka medel för ett forskningsprojekt mellan Stiftelsen Kulturmiljövård och Det kulturella universitetet, LNU.

(22)

Undervisningen inom GRASCA 2019/2020

Liv Nilsson Stutz, Linnéuniversitetet

”The Value of the Past. Heritage, Economy, and Sustainability,” doktorandkurs inom Nordiska forskarskolan i arkeologi (Dialogues with the Past) på plats i det Norska Institutet i Aten.

Inom forskarutbildningen i arkeologi vid Linnéuniversitetet ska de forskarstuderande genomgå kurser motsvarande totalt 30 hp (motsvarande 1 termins heltidsstudier) för li- centiatexamen och motsvarande totalt 60 hp för doktorsexamen.

Jag har sedan höstterminen 2017 varit ansvarig för att planera kurserna inom forskarutbildningen. Arbetet består i att utveckla och ansvara för nya kurser, samt att följa upp och försäkra att samtliga doktorander har möjlig- het att ta del av ett relevant kursutbud, och framförallt att försäkra att de nya doktoranderna inom forskarskolan som påbörjade sina studier i januari 2019 har tillgång till en likvär- dig undervisning som den som den som erbjudits den första kohorten.

Under det akademiska året 2019/2020 har föl- jande kurser erbjudits inom GRASCA:

The Value of the Past. Heritage, Economy, and Sustainability, 7hp

Jag har i samarbete med den nordiska forskar- skolan i arkeologi, Dialogues with the Past, ut- vecklat kursen gavs i oktober vid Norska Insti- tutet i Aten:

(https://www.hf.uio.no/iakh/english/research /dialogues-with-the-past/courses/the-value- of-the-past.html).

Kursen fokuserade på relationen mellan kulturarv, ekonomi, utveckling och hållbarhet.

Undervisningen organiserades kring litteratur- studier, föreläsningar av inbjudna föreläsare samt presentation av fallstudier som anknyter till doktorandernas egna projekt. Lärare på kursen var, förutom Liv Nilsson Stutz, Neil

(23)

Silberman (University of Massachusetts), Paul Burthenshaw (Sustainable Preservation Initia- tive), och Peter Gould (University of Pennsyl- vania och The American University of Rome).

Kursen innefattade också en exkursionsdag i Thessaloniki kring hur uppdragsarkeologi, kulturarv, ”austerity”, hållbarhet, ekonomi och

turism i Grekland påverkar varandra. Exkurs- ionen leddes av arkeologen Dimitris Paopout- sis. Från GRASCA deltog sex studenter i kur- sen. Eftersom kursen organiseras av Dialogues With the Past var utbytet med studenter och forskare från andra institutioner av särskilt värde för doktoranderna inom GRASCA.

Exkursion i Thessaloniki under ledning av arkeolog Dimitris Papoutsis.

Doktorandkurs i avancerad arkeologisk teori och metod , 15 hp

Under vårterminen 2020 gavs denna obligatoriska kurs under ledning av Bodil Peterson.

Kursens mål är att doktoranden ska förstå och kritiskt kunna förhålla sig till teoretiska och metodiska perspektiv och förändringar inom arkeologi och angränsande vetenskaper, framförallt från 2000-talet. Kursen presenterar nationella, europeiska och globala perspektiv på arkeologisk teoretisk och metodisk förändring och utveckling under senare år.

Kursen gavs i huvudsak för att GRASCAs nya doktorander (som antagits vt 2019) skulle kunna gå den, men dessutom deltog en doktorand som inte haft möjlighet att delta den

första gången kursen gavs för GRASCA studenterna. Undervisningen organiserades i form av seminarier och kom i samband med omställ- ningen till distansundervisning pga. Covid- 19/Corona-pandemin att bedrivas via Zoom.

Enligt både studenter och ansvarig lärare fun- gerade den övergången bra.

Planering framåt

Under det gångna året utförde Liv Nilsson Stutz en översikt av hur kursmomenten har fungerat för samtliga GRASCA studenter. Det är en relativt stor spridning i hur många hög- skolepoäng (hp) studenterna har klarat av under sin tid inom GRASCA. En del av denna spridning beror på rapportering av resultat av

(24)

externa kurser och i det fallet har studenter och handledare uppmanats att följa upp och kontrollera att uppgifterna i LADOK är uppda- terade.

Under höstterminen 2020 kommer det specifika GRASCA-utbudet av kurser att pausas för att ge studenterna inom GRASCA 2 en möjlig- het att fokusera på sin forskning under en sammanhållen period. Undervisningen kommer att upptas under vårterminen 2021 då kurser ur det ordinarie GRASCA utbudet kommer att erbjudas.

För att förebygga att studenter, som av olika anledningar inte haft möjlighet att ta de kurser som erbjudits inom GRASCA, blir sittande med rester planerar vi under de kommande månaderna att skapa kortare individuella för- djupningskurser om 3 eller 5 hp. Syftet med dessa kurser är att ge de studenter som sak- nar de hp som krävs för att uppnå kraven för examen en möjlighet att komplettera sina kurspoäng på ett flexibelt sätt. Innehåll och in- riktning på dessa individuella studier kommer att bestämmas i samråd mellan studenten, handledaren och examinatorn.

Brainstorming-seminarium med GRASCA i februari 2020.

(25)

Läget i sektorn

Mikael Eboskog, Bohusläns museum Pandemin

Den pågående pandemin av Covid-19 har på- verkat de flesta samhällssektorer och kommer sannolikt få långtgående inverkan på världse- konomin under flera år. En tydlig trend är att framförallt publika delar av våra verksamheter har hamnat i skuggan eller helt utanför sam- hällsutvecklingen och kommer få ekonomiska effekter för oss som aktörer. Även om sam- hället återgår till ett mer normalläge under sommaren kommer effekterna av denna kris vara kvar i något/några år. Vad för effekter det blir är för tidigt att säga, men en tydlig trend är en ökad digital verksamhet. Då inte bara som ett sätt att förmedla en ofta analog verksamhet utan också ett sätt att arbeta och verka digitalt. För många offentliga kulturinstitutioner är detta en utmaning eftersom de inte tidigare tillräckligt övergått till ett digitalt arbetssätt, inte arbetat med nya digitala processer eller digitala verktyg över hela organisationen.

Offentliga aktörer

Det finns fortfarande ett stort intresse om att ta hänsyn till kulturmiljöer i den hållbara sam- hällsutvecklingen såväl som i näringsutveckl- ingen. I större grad tas aspekter av miljö, kul- turmiljö, social hållbarhet med i planeringen.

Till viss del tas museer och andra kulturmiljö- institutioner med i det arbetet, men ännu inte i den grad som GRASCA har visat är möjligt.

Nu finns också de tio myndigheternas (Bover- ket, Fortifikationsverket, Havs- och vatten- myndigheten, Naturvårdsverket, Skogsstyrel- sen, Statens fastighetsverk, Statens jordbruks- verk, Sveriges Geologiska Undersökning, Till- växtverket och Trafikverket) handlingsplaner framtagna och ansvaret ligger hos länsstyrel- sen för att följa upp dessa planer. Hur det arbetet ska göras är ännu för tidigt att säga, och heller inte om eller hur andra kulturmiljöaktö- rer kan bli involverade.

Vad gäller kommuner och till viss del regioners arbete med kulturmiljöer i samhällsutveckl- ingen har framförallt kommunerna allt sämre ekonomi och besparingar fått negativ effekt.

Med den senaste utvecklingen är det rimligt att anta att medlen och resurser på området blir än mer begränsade. Här kommer företa- gen inom GRASCA behöva visa att effekterna av de tjänster vi utvecklar är långsiktig håll- bara för social och kulturell utveckling till rim- liga kostnader.

Kortfattat kommer konkurrensen om resurser från kommun och region att öka mellan olika samhällssektorer och risken för att den mer flyktiga kulturella sektorn drar det korta strået är stor. Vi behöver därför öka ansträngning- arna om att visa att det vi kan erbjuda är lön- samt i längden för samhället och att inte ta med dessa aspekter i sin planering är som att fuska med husgrunden.

Privata aktörer/ företag

I Sverige har tjänstesektorn stadigt ökat de senaste åren men på bara någon månad har den delen av tjänstesektorn (besöksnäringen) vi vänder oss till i GRASCA mer eller mindre ra- derats. Det betyder att många av de tidigare kunderna och potentiella sådana har eller kommer försvinna för oss. Det ger på kort sikt, något år eller så, att möjligheten för tillväxt för våra företag i denna sektor blir mycket li- ten. Många företag försvinner och fler kommer behöva rekonstrueras. En annan effekt på kort och kanske på lång sikt är att vi får för- ändrade resmönster med eventuell färre ut- landsresor på till och från Sverige. Hur det slår mot den inhemska besöksnäringen är svår att sia om över landet, men sannolikt kommer de tidigare mest attraktiva besöksmålen även fortsättningsvis vara attraktiva och där bli en snabb återhämtningen medan i områden som mödosamt byggt upp en besöksangelägenhet aldrig återhämtar sig. Dyster framtid kan tyckas, men det ger också oss en unik möjlig- het till innovativa nya grepp och vi kan också genom våra kompetenser/tjänster medverka till en snabbare återhämtning och kanske med nya former av besöksangelägenheter istället för att anpassa oss till befintliga och invanda besöksnäringar.

(26)

Vad gäller andra sektorer är vi ganska så små i dagsläget och om pandemin och lågkonjunktu- ren får effekter på vår möjlighet att växa beror nog på sektorns förutsättningar. Det är sannolikt att det slår olika då vissa kan få ökad efter- fråga, exempelvis om Regeringen gör olika satsningar för att möta lågkonjunkturen, och andra får en minskad efterfråga, exempelvis för att folk i allmänhet har mindre pengar att spendera.

Arkeologiska företag

Än så länge har det varit små negativa effekter av krisen hos de flesta arkeologiska företag, men många tror att detta kan bli aktuellt

längre fram när kommuner, privata byggher- rar känner av de den allt sämre ekonomin. Vid tidigare lågkonjunkturer har staten gjort satsningar på t ex infrastruktur, byggprojekt och för arbetslösa och som har varit gynnande för arkeologiska företag. Det är sannolikt att det blir så även denna gång, men antagligen inte än på något år.

Sammantaget är framtiden oviss och osäker med en rejäl dos av utmaningar, men med innovativa och nya grepp är det också en möjlig- het om man har förmågan och modet att satsa/ utveckla för en framtid istället för att spara.

Ivonne Dutra Leivas och opponenten Anita Synnestvedt, Göteborgs universitet, samtalar i samband med Ivonnes lic-seminarium den 28 februari 2020.

(27)

Aktiviteter och händelser under verksamhetsåret

Föreläsningar

I maj 2019 föreläste Kaja Hannedatter Son- tum, doktorand i arkeologi vid universitetet i Oslo om sina undersökningar av hur kulturarv används och ges mening bland unga i dagens Oslo. Hon presenterade resultat från sina studier som visar hur skolelever ser motsätt- ningar mellan hur kulturinstitutioner presenterar kulturarv och hur eleverna själva upple- ver kulturarv som identitetsskapande och under ständig förhandling.

Tiago Muniz, gästdoktorand från Federal Uni- versity of Pará, Brasilien, föreläste i december 2019 om “The seeds of modernity: historical and contemporary archaeology of the rubber period (1850-1920) at the Lower Amazon By the year 1876, Henry Alexander Wickham sold to Kew Gardens 70,000 seeds of rubber tree (Hevea brasiliensis). The germinated seeds went to Ceylon (actual Sri Lanka) collapsing the Brazilian economy in the following dec- ades. Wickham’s act changed the world economy. Hence, the items made of rubber shaped the world to what we might call modern.

Here, my focus is to discuss the entanglement in a things-human perspective addressing the rubber tappers heritage as a voice to be heard and its role in this process.”

Annalisa Bolin, postdoc-forskare vid LNU, före- läste i januari 2020 om: “The Heritage Politics of Post-Genocide Rwanda”, Higher Seminar- ium, Dept of Cultural Sciences with discussion, (link to Växjö) Since the 1994 genocide, the Rwandan government has focused on building a new nation with new powers, in part

through the strategic use of heritage. My past research has examined the processes of nation-building and domestic politics relating to Rwandan heritage. At LNU, I am focusing on the international politics of heritage repatria- tion between Rwanda and Germany—espe- cially how governments attempt to use heritage to decolonize and develop new futures.”

Claudio Pescatore, Affiliated Researcher, UNESCO Chair on Heritage Futures, LNU, före- läste i januari 2020 på temat “At the conflu- ence of archaeology, history and sustainable development: millennial time capsules”.

Sarah May, Senior Lecturer in Public History and Heritage, Swansea University, UK, före- läste i januari 2020 om: “Toxic Heritage and Community Futures: Contamination and re- generation in South Wales”.

Sara May håller seminarium med GRASCA.

(28)

En seminariedag på Kalmar läns museum den 5 november 2019

Program

9.10 Framtidsresa med Pedagogiska enheten (vi fikar under tiden). 11.40-12.30 Lunch på Kalmar läns museum.

12.30-14.00 Möte med av museets lednings- grupp där vi tar upp framtidsfrågor, forskning på Kalmar läns museum o.dyl. Därpå en kort (5 min) presentation av varje Grasca-doktorand (utom KLM). Vad har företagen för vision

av verksamhetsutveckling utifrån sina dokto- randers forskning?

14:00-14.15 Fika

14.15-16.30 Möte med Museiarkeologi sydost (uppdragsarkeologiska enheten) kring publik arkeologi, forskning inom enheten, verksamhetsutveckling mm samt kort (5 min) presentation av varje KLM-Grasca-doktorand

Örjan Molanders presentation under seminariedagen på Kalmar läns museum.