Kost och psykisk hälsa

Kost och psykisk hälsa

Mats Humble Psykiater Örebro Universitet

För mycket och för litet skämmer allt…

• Vissa onyttiga saker äter många alldeles för mycket av.

• Samtidigt äter många för lite av nyttiga saker.

• I båda fallen kan matvanorna bidra till ohälsa av olika slag.

Två linjer i kostforskning

• En del mat är skadlig och bör undvikas.

• Vi måste byta onyttig mat till nyttig.

• Vår mat inne- håller för litet av näringsämnen vi behöver.

• Kan lösas genom kosttillskott.

Hur människan påverkats av kulturutvecklingen

Jordbruket: Säd och baljväxter

Jordbruket: Säd och baljväxter

Industrin: Renat socker och fett Kostskillnader

Stenåldern

Inget rent socker

Ont om rent fett

Energifattig

Mycket fibrer

Mer vitaminer

Mer mineraler

Nutid

Gott om rent socker

Gott om rent fett

Energirik

Fiberfattig

Mindre vitaminer

Mindre mineraler

Hur bra är vår kost?

Är bristtillstånd vanliga?

•

•

•

Finns det riskgrupper?

•

•

•

•

•

•

Ensidig kost inom psykiatrin

• Personer med autism – Ofta extremt ensidig kost

– En pojke åt i 5 år endast pommes frites Fick livshotande vitaminbrist (fr.a. A och D) Nära förlora synen

• Ätstörningar (fettbrist el. kolhydratöverskott)

• Missbrukare fr.a. alkohol – Ofta B-vitaminbrist

– Kan leda till Wernicke-Korsakov syndrom, svår närminnesstörning, som botas av B- vitaminer.

Hur kan mat påverka hjärnan?

• Genom att orsaka inflammation i kroppen

• Genom att förändra tarmfloran (förbättras av surkål, yogurt)

• Genom att innehålla för litet av nutrienter (fettsyror, vitaminer, mineraler, antioxidanter) som behövs särskilt för hjärnan

Raison et al. 2010, Arch Gen Psychiatry

Kost som tycks motverka depression

• Traditionella kostmönster, beprövade av tiden, t.ex. ”Medelhavskost”

• Grönsaker, baljväxter, frukt, nötter, fullkorn

• Mera omega-3-fett: fisk, skaldjur, linfrön

• Mera antioxidanter

• Tillräckligt med magnesium och D-vitamin

• Mindre färdig snabb-mat, processad mat, bakverk, sötsaker och godis.

Opie et al. 2016 Lucas et al. 2014

Inflammationsdrivande mat:

ökar risken för depression

Lucas et al. 2014, Brain Behav Immun

• Socker, söta drycker, söta bakverk

• Vitt mjöl, vitt bröd, vitt ris, pasta, pizza, pannkakor

• “Rött kött”

• Margarin

• Kalorifri läsk

Anti-inflammatorisk mat:

motverkar depression

Gröna grönsaker Kål, morötter Oliver, olivolja Kaffe

Vin

“Medelhavskost”

Lucas et al. 2014, Brain Behav Immun

SMILES-studien

• Supporting the Modification of lifestyle In Lowered Emotional States

• Randomisering till kost-terapi hos dietist eller nätverksstödjande socioterapi

• 67 patienter med depression, 72 % kvinnor, medelålder 40 år, BMI 29,5

• MADRS 25

• Antidepressiva 69 %, psykoterapi 45 %

Jacka et al. 2017 Jacka et al. 2017

ModiMed-

pyramiden

Resultat: MADRS

0 5 10 15 20 25 30

Studiestart 3 månader

ModiMed Nätverk

Jacka et al. 2017

Hur många blev ”riktigt bra”?

Jacka et al. 2017

• Remission enligt MADRS:

< 10 poäng

• I ModiMed-gruppen:

33 % (10/33)

• I Nätverks-gruppen:

8 % ( 2/34)

• NNT = 4,1

Spelade det någon roll om patienterna följde dietråden?

Jacka et al. 2017

Vad i maten är mest inflammationsframkallande?

• Socker (fr.a. sackaros och fruktos)

• Raffinerad stärkelse

• Artificiellt trans-fett

• Omega-6-fett (?)

• Alkohol i överskott

• Processat och/eller ”rött” kött

• Gluten (för vissa)

Nyttiga och onyttiga fetter

• Alla är överens: konstgjort transfett (”delvis härdat vegetabiliskt fett”) är farligt!

• Nästan alla är överens: fleromättat omega- 3 fett (fet fisk, linfröolja) är bra.

• De flesta är överens: enkelomättat fett (olivolja) är OK men inte omega-6-fett (fleromättade oljor: majs-, solros-, soja-)

• Stor oenighet: Är mättat fett (smör, kokosfett) farligt eller nyttigt?

Simopoulos 2002, 2011; Lands 2005, Kiecolt-Glaser 2011, 2012

Omega-6 och omega-3 skall vara i balans

Simopoulos 2002, 2011; Lands 2005, Kiecolt-Glaser 2011, 2012

Synaps i hjärnan

Fett i psykiatrin

Omega-3-fett (w3) inom psykiatrin:

•

•

•

•

•

•

•

Ketogen kost vid epilepsi

Emulgeringsmedel (E433, E466) ger kolit och metabolt syndrom hos möss

Chassaing et al. 2015, Nature

Emulgeringsmedlen ändrar tarmfloran;

skyddande slemskikt bryts ned, läckage ökar.

Chassaing et al. 2015, Nature

Emulgeringsmedlen ändrar tarmfloran;

skyddande slemskikt bryts ned, läckage ökar.

Chassaing et al. 2015, Nature

Diet och nutrition vid ADHD

Eliminationsdiet för barn med ADHD

Pelsser et al. 2011, Lancet

Probiotika mot depression?

• Olämplig tarmflora

• “Läckande tarm”

• Ökning av inflammation (cytokiner) i kroppen

• Aktivering av stresshormoner m.m.

Dinan et al. 2013, Biol Psychiatry

De vanligaste bristerna i svensk kost

• D-vitamin

• Magnesium

• Selen

• Omega-3-fett

• Hos äldre: Fett överlag

Magnesiumbrist förbisett?

• Mest magnesiumrikt: Grönagrönsaker, frukt, fisk och skaldjur.

• Reglerar nervsystemets retbarhet, brist kan ge bl.a.

muskelkramper och sömnsvårigheter.

• Orsaker till brist – Diabetes

– Alkoholöverkonsumtion – Magsyrahämmare (omeprazol) – Vätskedrivande medel (diuretika)

• Svårt att upptäcka, många läkare har inte förstått detta.

• Kan bidra till depression, kanske även till ADHD.

Barragan-Rodriguez et al. 2007, Eby 2010

Norsk studie: mindre magnesium i kosten är kopplat till ökad risk för

depression

Jacka et al. 2009

Selen: problem i Nordeuropa

• Förekomst

– Finns i berggrunden och kommer att ingå i det som odlas där och i de djur som äter foder därifrån.

– Olika mängd i olika geografiska områden.

– Sverige ligger lågt, USA högt.

– Paranötter mest selenrika födan

• Antioxidantium

− Brist ökar risken för hjärtsjukdomar och cancer.

− Låga nivåer kan bidra till depression och ångest.

EMPower+ mot bipolär sjukdom Gately & Kaplan 2009

• Patienter via internet

• Diagnos via hemklinik

• Tillägg till ordinarie medicinering

• Noggrann

symptomskattning via internet

• Databasstudie

• Ingen kontrollgrupp

EMPower+ mot ADHD

• 80 vuxna med ADHD

• 8 veckors behandling

• Nya Zealand

Rucklidge et al. Br J Psychiatry 2014

Naturliga antioxidanter är bäst

Maasai

D-vitamin-nivån hos jägare/samlare i Afrika (115 nmol/liter)

Luxwolda et al. Br J Nutrition 2012 Hadzabe

25-OH-D-nivåer bland olika diagnoser i svensk öppenvårdspsykiatri n = 105

S-25-OH-D related to major diagnostic groups

Median 25%-75%

Non-Outlier Range Outliers Extremes

Autism Schizophrenia Bipolar Depressive Anxiety/BPD ADHD

N = 11 18 22 34 11 9 0

25 50 75 100 125

25-OH-D, nmol/L

0 25 50 75 100 125

Medelsvår brist: 41%

Önskvärd nivå: 15%

Insufficiens: 29%

Svår brist: 15%

Humble et al. 2010

Dubbelblind, kontrollerad studie av D-vitamin 1500 IE/d mot depression

0 10 20 30

0 2 4 6 8

Hamiltons Depressionsskala

Behandlingsvecka

D-vitamin + FXT Placebo + FXT

Khoraminya et al. 2012 20 patienter i varje grupp Samtliga fick Fluoxetin 20 mg/d

*= p < 0.05

* * *

26-årig kvinna från Mellanöstern

Insjuknad i svår psykos ½ år efter ankomst till Sverige 2006

April 2008 fortfarande svårt psykotisk trots långvarig medicinering

Svår D-vitaminbrist med PTH-stegring

Behandlad med 40 mg (1600 IE) D₃/d + Ca

Dramatiskt förbättrad efter 4 månader ¹³

70 73

34

20

12 24

19

0 10 20 30 40 50 60 70 80

April Oktober

25-OH-D iPTH CRP ALP x 10

26-åriga kvinnans lab-utveckling

Behöver alla extra D-vitamin?

• Olika åsikter

• 4000 IE (100 µg) per dag garanterat ofarligt

• 2000 IE räcker för de flesta som vill behålla sommarnivåerna året om.

• Maj – september behövs inget tillskott om man tar vara på solen.