Kommunplan 2019-2021 med budget för 2019
Fastställd av Kommunfullmäktige Fastställd datum: 2018-11-29 Dnr 2018-00752 §68 Version [1.0]
VISION
”GNOSJÖ- MÖJLIGHETERNAS ANDA”
2
Innehållsförteckning
Kommunplanens syfte och funktion Driftmedel
Vi vill utveckla och göra Gnosjö kommun ännu bättre!
Gnosjö kommun - en översikt Så styrs Gnosjö kommun
Förklaring till bilden (styrmodellen) Inriktningsmålen 2018-2021 Vision
Styrning och uppföljning av nämndernas verksamheter Riktlinjer för god ekonomisk hushållning
Roll- och ansvarsfördelning
Mål för god ekonomisk hushållning i Gnosjö kommun 2018-2020 Resultatutjämningsreserv
Budgetprocessen
Ekonomiska förutsättningar
Budgetförslag - Verksamhetsbehov Drift
Budgetförslag - Verksamhetsbehov Investeringar Budgetramar
Kommunstyrelsen
Kommunledningsförvaltningen Socialförvaltningen
Kultur- och utbildningsförvaltningen Teknik- och fritidsförvaltningen Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsförvaltningen Räddningsnämnden
Valnämnden Framtidsutmaningar
Övriga uppdrag som ska genomföras under 2019 Uppföljning av privata utförare
Program för uppföljning och insyn i verksamheter som utförs av privata utförare Resultatbudget
Balansbudget
3 3 3 4 5 6 8 9 10 11 11 12 13 14 16 23 24 26 27 27 29 32 33 34 34 37 37 37 38 38 39 42 43
3 Kommunplanens syfte och funktion
Kommunplanen är ett kommunövergripande dokument, som syftar till att knyta ihop politikens mål med verksamhets- planering och budget. Verksamhetsplaneringen görs i tre nivåer: kommunplan, nämndplan och enhetsplan
(förvaltningsnivå)
I Kommunplanen ingår bl.a.
• Styrprocessen
• Uppdrag till verksamheterna
• Kommunövergripande mål samt mål för god ekonomisk hushållning
• Styrning och uppföljning av nämndernas verksamheter
• Driftbudget för 2018
• Treårsplan
• Investeringar och finansiering
• Uppföljning av privata utförare
• Kvalitets- och servicedeklarationer
Vi vill utveckla och göra Gnosjö kommun ännu bättre!
• Stärka korttidsvården inom äldreomsorgen
• Starta upp familjecentralen med öppen förskola
• Ungdomsmottagning
• Stödassistent i funktionshinderomsorgen
• Kompensation för förlorad assistansersättning
• Ny förskola i Hillerstorp som ersätter ”Ekorren”
• Meröppet på biblioteket i Hillerstorp
• Läsplattor till åk 1-6
• Rehabbassäng i Töllstorp
• Bygga ut gymmet i Töllstorp
• Ett utegym vid skateparken
De omfördelningar och förstärkningar som genomförs i 2018 års tilläggsbudget följer med 2019-2021.
Utöver det så stärker vi socialförvaltningen med 4,7 mkr och kultur-och utbildningsförvaltningen med 2,8 mkr.
• Överföra från lönerevisionen till socialförvaltningen 2 000,0 tkr
• Tillskjuta medel från lönerevision till socialförvaltningen för assistans, 725,5 tkr
• Tillfällig förtätning förskola 3 tjänster, tas från lönerevision 900,0 tkr
• Att överföra medel från kommunledningsförvaltningen till socialförvaltningen avseende feriearbetare 693,0 tkr
• Återföra budgetmedel till kommunledningsförvaltningen 200,0 tkr
• Budgetmedel till kommunledningsförvaltningen, avser bidrag till Kamratstödet för 2019 600,0 tkr
• Digitaliseringsstrateg 500,0 tkr
• Uppdatering av skatteintäkter i resultatbudget enligt SKLs cirkulär 18:35 ( SKLs prognos visar en minskning i skatteintäkter för 2019 med 2 183 tkr)
Förändringar efter att budgetramarna för 2019 fastställdes på kommunfullmäktige i juni 2018
Driftmedel
Investeringsmedel
• Att utöka investeringsbudgeten för spinningshallen 1 000,0 tkr
4
Gnosjö kommun - en översikt
MANDATFÖRDELNING
KOMMUNFULLMÄKTIGE 2015-2018 UTDEBITERING PER SKATTEKRONA
Socialdemokraterna...12
Moderaterna...7
Kristdemokraterna...6
Centerpartiet...3
Sverigedemokraterna...5
Miljöpartiet...1
Liberalerna...1
Församling
Gnosjö...34,78 kr Kävsjö...35,17 kr Kulltorp...35,11 kr Källeryd...35,17 kr Åsenhöga...35,10 kr
Den kommunala debiteringen är 22,24 kr.
Den landstingskommunala debiteringen är 11,26 kr.
Dessa belopp ingår i ovanstående totala utdebitering.
Kommunfullmäktige
Kommunstyrelse Samhällsbyggnads-
nämnd
Allmänt utskott Kultur- och
utbildningsutskott Socialt utskott
Kommun- lednings- förvaltning
Teknik- och fritidsförvaltning
Kultur- och utbildnings- förvaltning
Social- förvaltning
Samhälls- byggnads- förvaltning
Räddningsnämnd
(ihop med Gislaveds kommun)
Räddningstjänst (ihop med Gisla- veds kommun) Samhällsbyggnads-
utskott Fastighets AB Järnbäraren
100 %
Ordförande Jan Sandberg (m) VD Gunnar Lindow
GNOSJÖ KOMMUN Kf ordförande Johan Malm (c) Ks ordförande Kristine Hästmark (m)
Kommundirektör Anna Engström Stiftelsen J E Hylténs 100 %
Ordförande Folke Johansson (m) Sekreterare Klas-Göran Park
Stiftelsen Isabergstoppen 10 %
Ordförande Hasse Johansson (m) VD Louise Söderlund
KOMMUNENS ORGANISATION KONCERN
Valnämnd
5 Så styrs Gnosjö kommun
Gnosjö kommun arbetar utifrån en styrmodell som utgår från dem som kommunen är till för – invånare och bru- kare av tjänster. Styrmodellen anger vad kommunfullmäk- tige beslutat ska gälla för hur kommunen styrs vad gäller ekonomi, mål, uppföljning och förbättring m.m.
De viktigaste processerna handlar om:
• Invånarna i fokus i allt som görs.
• Demokratisk genomslagskraft i mål och budget. Det invånarna väljer som politisk inriktning avgör vilka mål politikerna sätter vilket sedan också påverkar hur pengarna fördelas.
• Kontinuerlig uppföljning och förbättring genom engagerade ledare som baserar beslut på fakta och agerar utifrån att kvalitet skapas närmast brukaren/
invånarna.
• Samverkan och samarbeten över gränserna mellan förvaltningar och verksamheter för att uppnå god kvalitet i alla verksamheter.
Det är politikerna i kommunfullmäktige och nämnder som bestämmer vad som ska göras och formulerar visio- nen samt mål och fördelar resurser för arbetet. Förvalt- ningarna bestämmer sedan hur arbetet ska gå till vilket beskrivs i verksamhetsplaner. Gnosjö kommun arbetar med kommunplan med budget – vilket är det övergripan- de budgetdokumentet för hela kommunen. Kommunen har sedan nämndplaner samt enhetsplaner vari förvalt- ningarna planerar sina verksamheter.
Uppföljningen av hur det gick med det som planerats att göra, stöds av en kommunövergripande analysgrupp be- stående av experter på kvalitet och ekonomi. Dessa följer upp, utreder avvikelser mot mål och önskvärd kvalitet samt föreslår åtgärder utifrån forskning, goda exempel i andra kommuner och förvaltningarnas egna idéer. För- bättringar planeras sedan i åtgärdsplaner som verksamhe- terna genomför.
Visionen
St atlig styrning K oncerntänket
Kommunfullmäktiges inriktningsmål Nämndmål och indikatorer
Resursfördelning
INVÅNARNAS BEHOV
INVÅNARNAS BEHOV TILLFREDSSTÄLLT
Planera verksamhetsplan
Följa upp Genomföra
strategier, policys, program, riktlinjer
AG FV
FV
FV
K valitetsledningsprinciper
Förbättra ÅtgärdsplanLG
FV
6
Förklaring till bilden (styrmodellen)
Fokus inställd på invånaren/användaren av våra tjänster Styrmodellen består ytterst av ett ”öga” eller en ”pupill”.
Pupillen är den runda cirkeln, där invånarens behov och tillfredställelse står i centrum och bildar fokus, alla som jobbar för kommunen på alla nivåer ska alltid ha invånar- nas behov i blickfånget, när beslut, i stora som små frågor ska tas.
Uppgiften för kommunen som organisation är att leverera tjänster utifrån invånarnas och användarnas verkliga behov (vad de efterfrågar) med målet att användarna själva ska uppleva att behovet är tillfredställt (så långt det är möjligt inom det kommunala uppdraget).
Ett tvådelat hus – olika roller och ansvar
Styrmodellen består av två delar. Den övre våningen i
”huset” är den politiska styrningens domän. Här beslutar politikerna ”vad” kommunen ska göra. Till sin hjälp har politikerna olika styrformer. I modellen är det visionen, mål- och resultatstyrning (mål och indikatorer), ekonomi- styrning (resursfördelning) samt kvalitetsledning (beslu- tade kvalitetsledningsprinciper med PDCA-cykel).
Den ”undre våningen” i huset är den andra delen. Här finns tjänsteledningens och förvaltningarnas domän. Den- na del handlar om ”hur” kommunen ska genomföra vad politikerna beslutat. Förvaltningarna regleras därmed av den politiska styrningen, vad som ska göras, men bestäm- mer själva hur det ska gå till. Denna viktiga rollfördelning symboliseras i bilden av det mellanrum som finns mellan de två ”våningarna” i huset.
Kvalitetsledningsprinciper
I kvalitetsledningsprinciperna har sammanställts de, för Gnosjö kommun, viktigaste principerna för att uppnå en kvalitetskultur i en organisation.
Kvalitetsledningsprinciperna är styrande för hur kvali- tetsledningen ska organiseras och gå till, på alla nivåer, såväl inom politik som i verksamheterna. Det handlar om att kortfattat berätta hur kommunen tänker sig att kvalitetsförbättringar blir till och vad som ska prioriteras.
Principerna stödjer därför kommunen att göra vägval i olika beslut.
Kvalitetsledningsprinciper i Gnosjö kommun:
• Engagerade ledare
• Basera beslut på fakta
• Kvalitet blir till i mötet med brukaren
• Designa verksamheten efter invånarens/brukarens behov
Engagerade ledare
Ledningens betydelse för att kvalitet ska bli till är en av de viktigaste hörnstenarna i kvalitetsledning. Organisa- tionen behöver engagerade ledare i kvalitetsfrågor ända från politisk nivå, till förvaltnings- och enhetschefsnivå, som driver på, efterfrågar, uppmuntrar, håller i och håller ut.
Basera beslut på fakta
Det krävs bra underlag för att ta bra beslut. Därför är den andra av hörnstenarna i kvalitetsledningen att basera beslut på fakta, och fakta som är väl underbyggda med källhänvisning, så att inte beslut fattas på troligheter el- ler enskilda perspektiv. Därför måste kommunen skaffa, strukturera och analysera olika typer av information för att göra en så opartisk bedömning som möjligt. Det kan handla om fakta från verksamheterna, från brukarna, från forskning, från jämförelser med andra kommuner eller liknande. Detta analysarbete måste alltid fungera utifrån en hög nivå av vetenskaplig metodik.
Kvalitet blir till i mötet med brukaren
Struktur behövs för att skapa ordning i en organisation.
Det blir mer effektivt när alla vet vad de ska göra, när det följs upp och förbättras. Men det allra viktigaste är resultatkulturen. Resultaten blir till i mötet mellan vår personal och invånaren. Det är i mötet med brukaren av tjänsterna som kvaliteten skapas. Medarbetaren och bru- karen ska inte bara få vara delaktig i utvecklingen, utan vara medskapare till förbättring av verksamheten.
Designa verksamheten efter invånarens/användarens behov
För att kunna designa verksamheten efter invånarens/
användarens behov kan förvaltningarna använda tjänste- design. Det betyder att förvaltningarna planerar och or- ganiserar verksamheten, både människor, kommunikation och service, utifrån att invånaren/användaren ska få den bästa upplevelsen. All verksamhet ska utgå från invånar- nas behov i ett försök att tillfredsställa deras behov så långt det är möjligt inom ramen för vårt uppdrag.
För att göra detta krävs att förvaltningarna arbetar aktivt för att förstå brukarnas beteende och behov och utifrån undersökningarna skapa verksamhet som efterfrågas av brukarna. Det kan handla om intervjuer, observationer, forskning, brukarresor, brukarråd etc.
Statlig styrning
Förutom dessa ”våningar” så styrs hela kommunen även av statlig regelstyrning i form av statliga direktiv och la- gar etc. Kommunen styrs även i hög grad av styrning från EU.
7
Pilarna – det viktiga kommunikationsflödet
Pilarna mellan våningarna är viktiga. De visar att politik och förvaltningar hela tiden behöver återkoppla mellan varandra för att kunna styra kommunen på de två nivå- erna. Pilarna går också från förvaltning till invånaren. Det beror på att verksamheterna ska genomföra tjänsterna för och i samverkan med invånaren och uppföljningen baseras på hur det gick med kommunens ambition att tillfredsställa invånarens behov. I denna uppföljning ingår att ta reda på vad invånaren, som berörs av våra verksam- heter, själv tycker att denne behöver och vad den fick.
Både kommunstyrelse, nämnd och förvaltning ska därför inte bara följa upp vad verksamheterna gör, utan också vad de bör göra utifrån invånarens behov.
Planera, genomföra, följa upp, förbättra – PDCA-hjulet Både förvaltningarna och politiken berörs av plane- ring, genomförande, uppföljning och åtgärder. Politiker planerar vad som ska göras, cheferna planerar hur det ska gå till, verksamheterna genomför. Politikerna och chefer frågar ”hur gick det?”, stödprocesserna (i kommunens analysgrupp) samlar in information och levererar en upp- följning av resultat med redovisning av eventuella avvikel- ser från plan. Politikerna efterfrågar ständig förbättring av resultaten, verksamheterna föreslår åtgärder. Politikerna ger nya uppdrag, verksamheterna planerar hur det ska gå till och genomför osv.
8
Inriktningsmål 2018-2020
Inriktningsmålen är kommunfullmäktiges mål. De syftar till att peka ut inriktningen för hur visionen skall uppnås och behöver ej vara mätbara.
Fullmäktiges kommunövergripande mål utgår från fyra perspektiv: Invånare, Verksamhet, Personal, Ekonomi. De olika perspektiven är viktiga strategiska områden gällande kommunens styrning.
De framtagna inriktningsmålen konkretiseras i nämnd- mål, för vilka nämnderna är ansvariga för måluppfyllelse.
Nämndmålen är därför detsamma som nämndmål och behöver vara mätbara samt visa hur respektive nämnd verkställer inriktningsmålen.
Nämndmålen återfinns i respektive nämndplan. För att kunna följa upp resultat, finns till varje nämndmål en eller flera indikatorer. Indikatorerna är mätetal vilka ger en indikation för hur långt verksamheterna nått mot målen.
Inriktningsmålen för kommunens verksamheter arbetades fram vid en strategidag i november 2015 med kommun- fullmäktiges ledamöter.
Inriktningsmålen, samt nämndmål, kan komma att för- ändras efter valet 2018. Om så sker revideras kommun- planen 2019-2021 samt nämndplaner med dessa mål.
Nedanstående mål gäller tills annat är beslutat i kom- munfullmäktige.
Kommunfullmäktiges inriktningsmål är:
Invånare
Gnosjö kommun ska vara en attraktiv kommun att bo, verka och vistas i.
Verksamhet
Kommunens verksamheter ska vara effektiva, serviceinrik- tade och hålla en hög kvalitet.
Personal
Kommunens organisation ska ha en god arbetsmiljö där medarbetarnas kompetens och initiativ tas tillvara.
Ekonomi
Våra gemensamma resurser ska hanteras på ett ansvars- fullt sätt.
Mål för god ekonomisk hushållning
Mål för god ekonomisk hushållning beslutas av kom- munfullmäktige och används för att mäta om kommunen använder sina resurser på ett hållbart och effektivt sätt.
Gnosjö kommuns nämndmål för god ekonomisk hushåll-
ning återfinns under perspektivet ”Ekonomi”. Nämnd- målen med tillhörande målnivåer och indikatorer hittas i denna kommunplan under rubrik ”Mål för god ekono- misk hushållning 2018-2020” samt i nämndplanen för kommunstyrelsen.
Uppföljning av inriktningsmålen
Alla indikatorer i mål- och resultatstyrningen är underlag för verksamheternas utvärdering av om målen har nåtts eller inte. Indikatorn ger signaler (indikationer) som talar om ifall verksamheterna är på rätt väg mot målen.
För varje indikator anges ett acceptabelt värde för alla år som målet gäller. Det kan ses som ett målvärde för varje specifikt år.
Målen åtföljs av en viktningsmodell i vilken utfallen ana- lyseras för varje indikator. Viktningsmodellen har också en ”trafikljustabell” med procentsatser vilken anger vilken nivå varje mål måste ha nått för att få anses vara uppnått (grönt), på god väg (gult), eller inte uppnått (rött). Det finns också möjlighet att ange färgen grå när svårigheter uppstått vid t.ex. mätning och därför inte har några siffror.
Vikningsmodellen används för att väga målen så att inte mål som anses mindre ”tunga” viktas på samma sätt som mål som är ”tunga”. Med tunga menas stor inverkan på invånarens liv och hälsa. Skola, vård och omsorg viktas därför generellt högre än andra mål och indikatorer.
Indikatorerna är kopplade till nämndmålen och återfinns därför i nämndplanerna.Viktningsmodellen återfinns i anvisningarna för mål- och resultatstyrningen.
Tidsplan uppföljning av mål
Målen följs upp vid delår och årsredovisning.
Delår
Uppföljning kommunövergripande av de nämndmål som går att följas upp, i övrigt följs aktiviteterna i enhetspla- nerna upp (aktiviteter som är kopplade till nämndmål).
En bedömning görs för hur långt kommunen nått mot inriktningsmål samt prognos för hur resultatet kommer se ut vid årsredovisningen.
År Uppföljning kommunövergripande av alla inriktningsmål och nämndmål. En slutgiltig bedömning görs för hur långt kommunen nått mot inriktningsmål enligt fastsla- gen viktningsmodell. Resultatet kommenteras, samman- fattas och utvärderas.
9
Vision
Visionen ska beskriva ett önskvärt framtida tillstånd i Gnosjö kommun. Den anger en färdriktning och ligger till grund för framtagning av inriktningsmålen. Därmed bör visionen ses över inför varje ny mandatperiod då man också tar fram, eller ser över, nya inriktningsmål.
Efter valet 2018 kommer politiken ta fram en ny vision, eller revidera den gamla.
Nuvarande vision:
”Gnosjö - möjligheternas anda”
Begreppsförklaring:
Vision Beskriver ett framtida önskvärt tillstånd
Inriktningsmål Inriktningsmålen är kommunfullmäktiges mål. De ska peka ut riktningen för hur visionen skall uppnås och behöver ej vara mätbara.
Nämndmål Nämndmålen är nämndernas mål. De ska vara mätbara och visa hur nämnderna ska uppfylla inriktningsmålen.
Verksamhetsidé Beskriver varför en verksamhet finns, vad den skall göra och för vem.
Mål för god ekonomisk hushållning beslutas av kommunfullmäktige och används för att mäta om kommunen använ- der sina resurser på ett hållbart och effektivt sätt.
10
Styrning och uppföljning av nämndernas verksamheter
Kommunfullmäktiges inriktningsmål och nämndernas nämndmål.
Invånare Verksamhet Personal Ekonomi
KF:
Inriktningsmål
Gnosjö kommun är en attraktiv kommun att bo, verka och vistas i
Kommunens verk- samheter är effektiva, serviceinriktade och håller en hög kvalitet
Kommunens orga- nisation har en god arbetsmiljö där medar- betarnas kompetens och initiativ tas tillvara
Våra gemensamma resurser hanteras på ett ansvarsfullt sätt
Nämndernas nämndmål
2020 har alla invånare i Gnosjö kommun möjligheter till en rik fritid i en hälsosam och hållbar livsmiljö
2020 är Gnosjö Sve- riges bästa kommun, med under 15 000 invånare, på digitali- sering
2020 är Gnosjö kommun en av Sveriges mest attraktiva kommunala arbetsplatser
Gnosjö kommuns ekonomiska resultat uppgår genomsnittligt till minst 2,0 % av skatteintäkterna och generella statsbidrag år 2017-2020 2020 möjliggör
Gnosjö kommun stora kulturupplevelser genom gränsöverskri- dande samarbeten och digital innovation.
2020 är Gnosjö kommun en av länets sex bästa skol- kommuner
Alla tillsvidare-an- ställda har den sysselsättningsgrad som de önskar
Gnosjö kommuns tjänster utförs, senast 2020, på ett effektivt sätt, med en hög nöjdhet till en rimlig kostnad
Gnosjö kommun erbjuder ett företagsklimat i toppklass
Gnosjö kommun tar tillvara brukarens självbestämmande och stärker medborgaren till ett tryggt och självständigt liv
Alla investeringar, exklusive nybyggnation, finansieras med egna medel
2020 är Gnosjö kommun bland de 25
% bästa i Sverige på service, tillgänglighet och gott bemötande
11 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning
Om god ekonomisk hushållning
Alla kommuner ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs ge- nom andra juridiska personer. Det är kommunfullmäktige som ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushåll- ning. Om kommun har en resultatutjämningsreserv ska riktlinjerna även ange hanteringen av denna reserv (Kom- munallagen 2017:725 11 kap. 1 §).
Ekonomisk hushållning handlar om att styra ekonomin både i ett kortare och i ett längre tidsperspektiv. Om kostnaderna i ett längre perspektiv överstiger intäkterna innebär det att skulden skjuts över på kommande gene- rationer. Regler för det så kallade balanskravet (Kommu- nallagen 2017:725 11 kap. 12 §) anger hur ekonomiska underskott ska beräknas och regleras. Normalt sett ska kommunen uppvisa ett positivt resultat på en nivå som gör att dess ekonomi inte urholkas av inflation eller av för låg självfinansieringsgrad av investeringar. Målsättningen för nivåerna på exempelvis ekonomiskt resultat, skuldsätt- ning och förmögenhet ska beslutas lokalt av varje kom- mun och landsting.
Principer för god ekonomisk hushållning i Gnosjö kommun
Principer för god ekonomisk hushållning i Gnosjö kom- mun innebär att varje generation själv måste bära kostna- derna för den service som den konsumerar. Detta innebär att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat.
God ekonomisk hushållning i verksamheten innebär inte enbart en ekonomi i balans utan innefattar även ett krav på att resurserna används för rätt ändamål och på ett ef- fektivt sätt. Därför ska även målen för verksamheten följas upp och utvärderas.
Styrning och ledning för god ekonomisk hushållning För att skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter.
För att åstadkomma detta samband krävs bland annat en utvecklad planering med framförhållning och handlings- beredskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om av- vikelser gentemot uppställda mål.
Resultatanalyser och kontroller visar sedan hur verksam- hetens prestationer och kvalitet motsvarar uppställda mål.
För att kunna styra verksamheterna måste kommunen sä- kerställa processer för att bedriva dessa kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Målen skall för varje budgetår anges i budgetdokumentet.
Styrmodellens olika delar fungerar som verktyg för ovan- stående principer.
Roll- och ansvarsfördelning
Kommunfullmäktige
Kommunfullmäktige fastställer kommunens mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Alla ändringar från målen eller eventuella avvikelser från riktlinjerna för god ekonomisk hushållning skall godkännas i förväg av kommunfullmäktige.
Kommunstyrelsen
Kommunstyrelsen har det löpande ansvaret för uppsikten över kommunkoncernens samlade verksamhet och ekono- mi. Kommunstyrelsen övervakar att kommunfullmäktiges beslut om mål och riktlinjer efterlevs. Vidare samordnar och leder kommunstyrelsen arbetet med budget, uppfölj- ning och årsredovisning samt fastställer, inom ramarna för dessa riktlinjer, hur arbetet skall bedrivas.
Nämnder
Nämnderna ansvarar för att fullmäktiges beslut om mål och ekonomi för den egna verksamheten följs. Nämn- derna skall kontinuerligt följa anslagsförbrukning samt utvecklingen av kvalitet och kvantitet i sin verksamhet.
Befaras större avvikelser skall detta rapporteras till kom- munstyrelsen. Nämnderna skall vidta de åtgärder som krävs för att hålla sig inom beviljade anslag.
Kommunrevisionen
Revisorerna är fullmäktiges instrument för den demokra- tiska kontrollen med uppdrag att granska och ytterst ge fullmäktige underlag till prövning och beslut om ansvars- frihet och måluppfyllelse.
Mål för god ekonomisk hushållning för Gnosjö kom- mun
Gnosjö kommuns mål för ekonomisk hushållning åter- finns under det ekonomiska inriktningsmålet i målstyr- ningen. Under detta perspektiv ska finnas både mål av finansiell art och mål som handlar om en effektiv verk- samhet till låg eller rimlig kostnad, dvs. en sammanväg- ning av kvalitet och ekonomi.
Mål där sammanvägning ska ske mellan kvalitet och ekonomi bör innehålla mål och indikatorer som utgår från verksamheter som har stor påverkan på invånares liv, hälsa och väl i kombination med stor resursåtgång i kom- munens budget.
Uppföljning av mål för god ekonomisk hushållning Uppföljning av mål för god ekonomisk hushållning
12
skall ske minst två gånger om året både i delårsrap- port och i årsredovisning. Det är kommunstyrelsen som i förvaltningsberättelsen utvärderar uppfyllelsen av de inriktningsmål som kommunfullmäktige fastställt.
Kommunstyrelsen skall även göra en samlad bedömning huruvida god ekonomisk hushållning har uppnåtts. För att kommunstyrelsen skall kunna göra denna bedömning är det viktigt att kommunfullmäktige anger en lägsta nivå av måluppfyllelse för att god ekonomisk hushållning skall ha uppnåtts. Lägsta nivån anges, i 2018-2020 års målstyr- ning, i indikatorernas målnivåer.
Målen och indikatorerna viktas utifrån en angiven vikt- ningsmodell.
För att uppnå god ekonomisk hushållning krävs att:
Samtliga nämndmål under inriktningsmålet ekonomi har uppfyllts under räkenskapsåret.
Mål för god ekonomisk hushållning i Gnosjö kommun 2018-2020
Alla indikatorer återfinns i KOLADA (kommun- och landstingsdatabasen) vilket medger jämförbarhet med andra kommuner. Jämförbarhet stödjer kommunen att bl.a. hitta kommuner att inspireras av i utvecklingsarbete.
Målnivåerna för alla indikatorer återfinns i kommunpla- nen med budget.
Inriktningsmål ekonomi
Våra gemensamma resurser hanteras på ett ansvarsfullt sätt
Nämndmål
Gnosjö kommuns tjänster utförs, senast 2020, på ett ef- fektivt sätt, med en hög nöjdhet till en rimlig kostnad Syftet med god ekonomisk hushållning är att skapa så stor nytta som möjligt för kommuninvånarna med de resurser som står till förfogande. Målet är avsett för att säkerställa hög kostnadseffektivitet inom kommunens största kärnverksamheter. Kostnadseffektiva verksamheter bidrar till bättre ekonomiskt resultat och har stor bety- delse i den finansiella måluppfyllelsen.
En del av målet avser kvalitet för invånaren/brukaren, den andra avser kostnaden för det uppnådda resultatet.
I indikatorerna inkluderas de enheter som har de största kostnaderna i kommunen och därför spelar en stor roll för det ekonomiska resultatet - utbildning och äldreomsorg.
Nämndmål
Gnosjö kommuns ekonomiska resultat uppgår genom- snittligt till minst 2,0 % av skatteintäkterna och generella statsbidrag år 2017-2020.
För att säkerställa servicenivåer i framtiden och bibehålla tillgångarnas värde måste resultatmålet vara på en sådan nivå att inflationen inte urgröper kommunens ekonomi.
Om resultatnivåerna inte motsvarar inflationen innebär det att nuvarande generation förbrukar den förmögenhet som tidigare generationer har byggt upp. Resultatmålet säkerställer också att utrymme finns för oförutsedda händelser och risker, t ex negativ skatteunderlagsutveck- ling, eventuella infriande av borgensåtaganden, oväntade kostnadsökningar etc.
13
Nämndmål
Alla investeringar, exklusive nybyggnation, finansieras med egna medel.
Målet innebär att investeringar inom den skattefinansie- rade verksamheten normalt inte ger någon avkastning.
Lånefinansiering av dessa investeringar innebär på sikt en ökad finansiell belastning och tar resurser från övriga verksamheter vilket påverkar kommunens handlingsut- rymme och betalningsberedskap.
Resultatutjämningsreserv
Enligt kommunallagen 11kap 1 § ska kommunfullmäk- tige besluta om god ekonomisk hushållning. Om kommu- nen har en resultatutjämningsreserv (RUR) ska riktlinjer- na även omfatta hanteringen av den. Enligt lagstiftningen får medel från en resultatutjämningsreserv användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel.
Följande gäller som Gnosjö kommuns riktlinjer för hantering av resultatutjämningsreserven.
Reservering till RUR
Reservering får göras med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger 1 procent (vid positivt eget kapital
inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser annars 2 procent) av summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomiskutjämning.
Disponering av RUR
Syftet är att RUR ska vara en reserv för att utjämna konjunkturcykler. Det är balanskravsresultatet som ska vara negativt och reserven får användas för att nå upp till ett 0-resultat. Något av följande kriterier skall vara uppfyllt för att reserven ska få nyttjas.
Förändringen av årets underliggande skatteunderlag ska understiga den genomsnittliga.
Om antal invånare 1/11 året före redovisningsåret har minskat med mer än 50 invånare jämfört med ett år tidigare får RUR användas detta år för att ge tidsutrymme till anpassningar.
Reserven får även användas för att täcka oförutsedda underskott. Underskottet får dock ej ha samma karaktär under 2 på varandra följande år.
14
Budgetprocessen
Budgetregler
Driftbudgetanslagen är bundna på 2 positioners an- svarsnivå och omfördelningar får ej medföra långsiktiga bindningar som exempelvis anställande av personal utöver personalbudgeten. Omfördelning får göras mellan kon- tobegrepp inom samma ansvar och beslutas av respektive utskott.
Investeringsbudgetanslagen är bundna på identitetsnivå.
Om en investering ej kan göras inom beviljad ram skall ärendet lyftas till kommunstyrelsen för omdisponering alternativt till fullmäktige för utökade investeringsramar.
Möjlighet till omdisponering av medel mellan identiteter inom samma ansvar finns upp till ett belopp av 50 tkr och skall beslutas av förvaltningschef. Omdisponeringen får inte avse nya objekt/investeringar.
Inrättande av ny eller förändrad tjänst beslutas av kommunstyrelsen efter förslag från respektive utskott.
Förändringen skall inrymmas inom respektive avdelnings ekonomiska ramar.
(Undantag från att hantera ny eller förändrad tjänst i kommunstyrelsen gäller för lärare, dagbarnvårdare, under- sköterskor, personliga assistenter samt elevassistenter).
Budget och budgetuppföljningar
Efter att budgeten har fastställts bör antalet förändringar begränsas under pågående budgetår. I uppföljningsarbetet kommenteras avvikelser i förhållande till prognostiserad volym, fastställd kvalitetsnivå och ekonomiskt utfall.
Vid befarad budgetavvikelse (underskott) skall, av berört utskott, fastställd åtgärdsplan lämnas skriftligen till KF.
Observera att ett äskande om tilläggsmedel inte är att jämställa med åtgärdsplan.
15
Mindre budgetuppföljningar görs efter mars, maj, september, oktober och november. Efter fyra och åtta månader görs tertialbokslut 1 och 2, samt slutligen görs ett årsbokslut.
Tidsplan budget
När Vad Vilka
Nov-Dec Strategidag KF
Nov-feb Vision och inriktningsmål en gång per mandatperiod KF
Planeringsförutsättningar, riktlinjer
Mar Förslag till budgetramar KDLG
Apr-Maj Budgetberedning KF
Jun Beslut om ramar KF
Aug-dec Detaljbudget Förvaltn/enhet
Verksamhetsmål Nämnder
Nov Fastställa budget, skattesats och taxor KF
16
Ekonomiska förutsättningar
Inledning
Enligt kommunallagen 8 kap 5§ skall budgeten inne- hålla en plan för ekonomin för en period av tre år och där budgetåret skall vara periodens första år. Syftet med en långtidsplan är att få en överblick över den framtida utvecklingen för att åstadkomma bättre styrmöjligheter och därmed en möjlighet att anpassa verksamheterna efter de behov och resurser som finns. Långtidsplanen är en ytterst viktig del i styrningen av kommunens verksam- heter på lång sikt.
Under respektive nämnd/utskott redovisas den ekonomis- ka resurstilldelningen samt hur nämnden skall bidra till att målen uppnås. Långtidsplanen sätter fokus på större förändringar under de kommande åren utifrån dagens förutsättningar.
Regeringens bedömning av den makroekonomiska utvecklingen
(Nedan följer utdrag från cirkulär18:17 och 18:18, från Sveriges Kommuner och Landsting)
Regeringens bedömning är att en positiv internationell konjunkturutveckling medför att svensk export ökar. Det skapar i sin tur förutsättningar för ökade investeringar.
Vidare anser regeringen att flera faktorer talar för en fortsatt god tillväxt av hushållens konsumtion de kom- mande åren. Den statliga konsumtionen väntas vara mer eller mindre oförändrad 2019 medan den kommunala konsumtionen fortsätter utvecklas i linje med genomsnit- tet sedan år 2000. Regeringens samlade bedömning är att resursutnyttjandet i svensk ekonomi är högre än normalt 2018 och 2019. Under 2018 bedöms svensk ekonomi fortsätta att utvecklas starkt, åren därefter väntas BNP växa i en måttligare takt.
Konjunkturuppgången i världsekonomin har enligt reger- ingen breddats och blivit allt starkare. Alla de stora eko- nomierna växer nu samtidigt i relativt god takt för första gången sedan finanskrisen. En betydande optimism om den ekonomiska utvecklingen bland företagen talar för att det goda konjunkturläget i omvärlden fortsätter och även hushållen är optimistiska om framtiden. De finansiella förhållandena är gynnsamma för tillväxten. Dessutom är sammansättningen av tillväxten i omvärlden gynnsam för svensk export.
Regeringen anser att stigande inkomster, fortsatt låga räntor och en fallande arbetslöshet talar för en fortsatt god tillväxt av hushållens konsumtions de kommande
åren. Delvis till följd av en snabb minskning av utgifterna kopplade till migration avtog ökningen av den offentliga konsumtionen under 2017. Framöver förväntar reger- ingen inte att det kommunala skatteunderlaget ska öka skatteinkomsterna i samma utsträckning som behovet av kommunal konsumtion växer. För att motverka kommu- nala skattehöjningar och nedskärningar inom välfärden bedömer regeringen att det behövs statliga tillskott till kommunsektorn de kommande åren. År 2018 bedöms offentlig konsumtion växa i jämförelsevis god takt. Den statliga konsumtionen väntas, givet att inte nya refor- mer beslutas, vara mer eller mindre oförändrad 2019, medan den kommunala fortsätter att utvecklas i linje med genomsnittet sedan 2000. Det leder till att tillväxten av offentlig konsumtion dämpas 2019. Man påpekar också att prognosprinciperna för 2020 och 2021 kan få som konsekvens att den kommunala konsumtionen avviker från det demografiska behovet.
När den globala konjunkturen nu stärks bedömer reger- ingen att behovet av kapacitetshöjande investeringar inom svensk exportindustri ökar, vilket gör att investeringstill- växten väntas bli hög även 2018 och 2019. Bostadsinves- teringarna har ökat snabbt under flera år, men mot slutet av 2017 planade bostadsbyggandet ut. Enligt regeringen talar bland annat det faktum att antalet bostäder har ökat långsammare än befolkningen det senaste decenniet för att bostadsbyggandet och investeringarna även fortsätt- ningsvis kommer ligga på historiskt höga nivåer.
Regeringens BNP-prognos ligger högre än förbundets bedöm- ningar för 2020–2021 i MakroNytt 1/2018. Förklaringen är framförallt att regeringens beräkningar baseras på en mer långvarig högkonjunktur, med större ökning av arbetade tim- mar dessa år.
19 Tabell 1. Sammanfattningstabell över regeringens prognos i vårpropositionen
Procentuell förändring om inte annat anges, prognos 2017–2021
2017 2018 2019 2020 2021
BNP1 2,7 2,9 2,2 2,1 1,8
Arbetade timmar1 1,9 1,7 0,8 0,4 0,1
Arbetslöshet2 6,7 6,2 6,2 6,1 6,1
BNP-gap3 0,7 1,4 1,3 1,0 0,5
Timlöner4 2,5 2,8 3,1 3,4 3,4
KPIF, årsgenomsnitt 2,0 1,7 1,7 2,0 2,1
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 300 47 200
Finansiellt sparande i off. sektor5 1,1 1,0 1,0 1,3 1,9
Konsoliderad bruttoskuld5 40,3 37,3 34,2 31,6 29,0
1Kalenderkorrigerade. 2Procent av arbetskraften. 3Procent av potentiell BNP.
4Konjunkturlönestatistiken. 5Andel av BNP.
Källa: 2017 års vårproposition.
År 2017 var efterfrågan på arbetskraft hög. Antalet sysselsatta ökade i en snabbare takt än befolkningen och därmed steg sysselsättningsgraden. Samtidigt minskade arbetslösheten i en långsammare takt än tidigare, vilket delvis berodde på att antalet personer i
arbetskraften ökade snabbt. Framåtblickande indikatorer tyder enligt regeringen på en fortsatt god efterfrågan på arbetskraft. Den höga aktivitetsnivån i svensk ekonomi bedöms medföra att arbetslösheten minskar till 6,2 procent 2018 och 2019.
Antalet sysselsatta inom industrin ökade tydligt 2017, efter att ha minskat flera år. Även i byggbranschen och de offentliga myndigheterna ökade sysselsättningen i god takt, men det var tjänstebranscherna som bidrog mest till den sammantagna utvecklingen. Även framöver väntar regeringen att tjänstebranscherna står för den största delen av sysselsättningsökningen. Den demografiska utvecklingen och regeringens satsningar på välfärden medför att efterfrågan på arbetskraft ökar i kommuner och landsting. Sysselsättningen bedöms därmed fortsätta öka inom dessa sektorer.
Avtalsrörelsen 2017 resulterade för de flesta i treåriga avtal med löneökningar på i genomsnitt 2,1 procent per år. Därmed förväntas den totala löneökningstakten 2018 och 2019 bli dämpad. Samtidigt väntas ett högt resursutnyttjande på arbetsmarknaden påverka löneökningstakten med viss fördröjning och medföra något större löneökningar 2019.
Ett högre resursutnyttjande än normalt i Sverige och omvärlden talar för att den underliggande inflationen stiger snabbare de kommande åren. Ett antal faktorer bidrar dock enligt regeringen till att dämpa denna utveckling.
Regeringens skatteunderlagsprognos
Regeringen räknar med samma skatteunderlagsutveckling som SKL och Ekonomistyrningsverket 2017. Därefter visar regeringens prognos större ökning av skatteunderlaget samtliga år utom 2021, då SKL är något mer optimistiska. Den starka skatteunderlagstillväxten i regeringens bedömning förklaras framförallt av att de utgår från att arbetade timmar ökar mer. Den större ökningen av arbetade timmar beror på att regeringens beräkningar baseras på att högkonjunkturen består perioden ut, men också på högre potentiell sysselsättning än enligt SKL:s bedömning.
17
År 2017 var efterfrågan på arbetskraft hög. Antalet sys- selsatta ökade i en snabbare takt än befolkningen och därmed steg sysselsättningsgraden. Samtidigt minskade ar¬betslösheten i en långsammare takt än tidigare, vilket delvis berodde på att antalet personer i arbetskraften ökade snabbt. Framåtblickande indikatorer tyder enligt re¬geringen på en fortsatt god efterfrågan på arbetskraft.
Den höga aktivitetsnivån i svensk ekonomi bedöms medföra att arbetslösheten minskar till 6,2 procent 2018 och 2019.
Antalet sysselsatta inom industrin ökade tydligt 2017, efter att ha minskat flera år. Även i byggbranschen och de offentliga myndigheterna ökade sysselsättningen i god takt, men det var tjänstebranscherna som bidrog mest till den sammantagna utvecklingen. Även framöver väntar re- geringen att tjänstebranscherna står för den största delen av sysselsättningsökningen. Den demografiska utveck- lingen och regeringens satsningar på välfärden medför att efterfrågan på arbetskraft ökar i kommuner och landsting.
Sysselsättningen bedöms därmed fortsätta öka inom dessa sektorer.
Avtalsrörelsen 2017 resulterade för de flesta i treåriga avtal med löneökningar på i genomsnitt 2,1 procent per år. Därmed förväntas den totala löneökningstakten 2018 och 2019 bli dämpad. Samtidigt väntas ett högt resursut- nyttjande på arbetsmarknaden påverka löneökningstakten med viss fördröjning och medföra något större löneök- ningar 2019.
Ett högre resursutnyttjande än normalt i Sverige och om- världen talar för att den underliggande inflationen stiger snabbare de kommande åren. Ett antal faktorer bidrar dock enligt regeringen till att dämpa denna utveckling.
Regeringens skatteunderlagsprognos
Regeringen räknar med samma skatteunderlagsutveckling som SKL och Ekonomistyrningsverket 2017. Därefter visar regeringens prognos större ökning av skatteunderla- get samtliga år utom 2021, då SKL är något mer optimis- tiska. Den starka skatteunderlagstillväxten i regeringens bedömning förklaras framförallt av att de utgår från att arbetade timmar ökar mer. Den större ökningen av arbe- tade timmar beror på att regeringens beräkningar baseras på att högkonjunkturen består perioden ut, men också på högre potentiell sysselsättning än enligt SKL:s bedöm- ning.
21 Tabell 2. Olika skatteunderlagsprognoser
Procentuell förändring
2017 2018 2019 2020 2021 2017–2021
Reg apr 4,5 3,6 3,9 3,7 3,5 20,8
ESV apr 4,5 3,4 3,5 3,2 2,9 18,8
SKL feb 4,5 3,3 3,2 3,1 3,6 19,1
Källa: Ekonomistyrningsverket, Regeringen, SKL.
Regeringens kommentar om skatteunderlaget är att det bedöms ha ökat relativt kraftigt både 2016 och 2017 men mattas något framöver. Det beror främst på att tillväxten i lönesumman börjar avta något. Man påpekar också att skatteunderlaget påverkas av regelförändringar, främst sänkt skatt (höjt grundavdrag) för personer över 65 år.
Välfärdsmiljarderna
Regeringen föreslår inga förändringar av de övergripande principerna för fördelningen av de så kallade välfärdsmiljarderna. Detta innebär att det till kommunerna förs 7,5 miljarder 2019, där 3,5 miljarder ingår i det generella statsbidraget, och 4 miljarder fördelas utifrån mottagandet av nyanlända och asylsökande. SKL har presenterat en prognos över den kommunvisa fördelningen 2019. Regeringen kommer sannolikt att besluta om den definitiva fördelningen i samband budgetpropositionen i höst.
År 2020 kommer 4,9 miljarder att fördelas via det generella statsbidraget och 2,4 miljarder utifrån mottagandet av nyanlända och asylsökande. År 2021 fördelas hela beloppet, 7 miljarder, via det generella statsbidraget.
Tabell 3. Fördelning av välfärdsmiljarderna, kommuner Miljoner kronor
År Totalt Generell
fördelning
Modellberäknad fördelning
2019 7 500 3 500 4 000
2020 7 300 4 900 2 400
2021 7 000 7 000 0
Källa: Regeringens skrivelse Preliminär fördelning kommuner och landsting.
De ”nya” välfärdsmiljarderna, enligt BP18 fördelas i sin helhet via det generella statsbidraget. Inte heller här föreslås några förändringar.
Högkonjunkturen kulminerar 2019
Svensk ekonomi är inne i en högkonjunktur och vi räknar med att BNP växer med närmare 3 procent i år. Inhemsk efterfrågan förväntas försvagas under 2019, men samtidigt blir utvecklingen i omvärlden något bättre vilket gynnar svensk export. Högkonjunkturen når då sin topp, men svensk BNP växer långsammare. I och med att antalet arbetade timmar inte beräknas öka alls nästa år sker det en snabb uppbromsning av skatteunderlagstillväxten. Det innebär att ett betydande glapp riskerar uppstå mellan kommunsektorns intäkter och de kraftigt växande behov av skola, vård och omsorg som den snabba befolkningsutvecklingen för med sig.
Under konjunkturåterhämtningen har det framför allt varit den inhemska efterfrågan som drivit tillväxten. Tillväxten i omvärlden har varit svag. Nu tar den internationella utvecklingen bättre fart och svensk export växer också snabbare. I Europa, där många länder har haft en mycket svag återhämtning sedan 2010, tar det något bättre fart. I USA är förväntningarna, åtminstone på kort sikt, positiva. Även i tillväxtländerna har en negativ trend brutits.
Däremot mattas tillväxten i svensk inhemsk efterfrågan av något. Nästa år förväntas tillväxten i investeringarna växla ned. Det är framförallt bostadsbyggandet som från en hög nivå inte längre kan växa i samma takt som tidigare. Även hushållens och kommunsektorns konsumtion ökar långsammare Regeringens kommentar om skatteunderlaget är att det
bedöms ha ökat relativt kraftigt både 2016 och 2017 men mattas något framöver. Det beror främst på att tillväxten i lönesumman börjar avta något. Man påpekar också att skatteunderlaget påverkas av regelförändringar, främst sänkt skatt (höjt grundavdrag) för personer över 65 år.
Välfärdsmiljarderna
Regeringen föreslår inga förändringar av de övergripande principerna för fördelningen av de så kallade välfärds- miljarderna. Detta innebär att det till kommunerna förs 7,5 miljarder 2019, där 3,5 miljarder ingår i det generella statsbidraget, och 4 miljarder fördelas utifrån mottagan- det av nyanlända och asylsökande. SKL har presenterat en prognos över den kommunvisa fördelningen 2019. Re- geringen kommer sannolikt att besluta om den definitiva fördelningen i samband budgetpropositionen i höst.
År 2020 kommer 4,9 miljarder att fördelas via det gene- rella statsbidraget och 2,4 miljarder utifrån mottagandet av nyanlända och asylsökande. År 2021 fördelas hela beloppet, 7 miljarder, via det generella statsbidraget.
De ”nya” välfärdsmiljarderna, enligt BP18 fördelas i sin helhet via det generella statsbidraget. Inte heller här före- slås några förändringar.
20
Tabell 2. Olika skatteunderlagsprognoser Procentuell förändring
2017 2018 2019 2020 2021 2017–2021
Reg apr 4,5 3,6 3,9 3,7 3,5 20,8
ESV apr 4,5 3,4 3,5 3,2 2,9 18,8
SKL feb 4,5 3,3 3,2 3,1 3,6 19,1
Källa: Ekonomistyrningsverket, Regeringen, SKL.
Regeringens kommentar om skatteunderlaget är att det bedöms ha ökat relativt kraftigt både 2016 och 2017 men mattas något framöver. Det beror främst på att tillväxten i lönesumman börjar avta något. Man påpekar också att skatteunderlaget påverkas av regelförändringar, främst sänkt skatt (höjt grundavdrag) för personer över 65 år.
Välfärdsmiljarderna
Regeringen föreslår inga förändringar av de övergripande principerna för fördelningen av de så kallade välfärdsmiljarderna. Detta innebär att det till kommunerna förs 7,5 miljarder 2019, där 3,5 miljarder ingår i det generella statsbidraget, och 4 miljarder fördelas utifrån mottagandet av nyanlända och asylsökande. SKL har presenterat en prognos över den kommunvisa fördelningen 2019. Regeringen kommer sannolikt att besluta om den definitiva fördelningen i samband budgetpropositionen i höst.
År 2020 kommer 4,9 miljarder att fördelas via det generella statsbidraget och 2,4 miljarder utifrån mottagandet av nyanlända och asylsökande. År 2021 fördelas hela beloppet, 7 miljarder, via det generella statsbidraget.
Tabell 3. Fördelning av välfärdsmiljarderna, kommuner Miljoner kronor
År Totalt Generell
fördelning Modellberäknad fördelning
2019 7 500 3 500 4 000
2020 7 300 4 900 2 400
2021 7 000 7 000 0
Källa: Regeringens skrivelse Preliminär fördelning kommuner och landsting.
De ”nya” välfärdsmiljarderna, enligt BP18 fördelas i sin helhet via det generella statsbidraget. Inte heller här föreslås några förändringar.
Högkonjunkturen kulminerar 2019
Svensk ekonomi är inne i en högkonjunktur och vi räknar med att BNP växer med närmare 3 procent i år. Inhemsk efterfrågan förväntas försvagas under 2019, men samtidigt blir utvecklingen i omvärlden något bättre vilket gynnar svensk export. Högkonjunkturen når då sin topp, men svensk BNP växer långsammare. I och med att antalet arbetade timmar inte beräknas öka alls nästa år sker det en snabb uppbromsning av skatteunderlagstillväxten. Det innebär att ett betydande glapp riskerar uppstå mellan kommunsektorns intäkter och de kraftigt växande behov av skola, vård och omsorg som den snabba befolkningsutvecklingen för med sig.
18
Högkonjunkturen kulminerar 2019
Svensk ekonomi är inne i en högkonjunktur och vi räknar med att BNP växer med närmare 3 procent i år. Inhemsk efterfrågan förväntas försvagas under 2019, men samtidigt blir utvecklingen i omvärlden något bättre vilket gynnar svensk export. Högkonjunkturen når då sin topp, men svensk BNP växer långsammare. I och med att antalet arbetade timmar inte beräknas öka alls nästa år sker det en snabb uppbromsning av skatteunderlagstillväxten. Det innebär att ett betydande glapp riskerar uppstå mellan kommunsektorns intäkter och de kraftigt växande behov av skola, vård och omsorg som den snabba befolkningsut- vecklingen för med sig.
Under konjunkturåterhämtningen har det framför allt varit den inhemska efterfrågan som drivit tillväxten.
Tillväxten i omvärlden har varit svag. Nu tar den interna- tionella utvecklingen bättre fart och svensk export växer också snabbare. I Europa, där många länder har haft en mycket svag återhämtning sedan 2010, tar det något bättre fart. I USA är förväntningarna, åtminstone på kort sikt, positiva. Även i tillväxtländerna har en negativ trend brutits.
Däremot mattas tillväxten i svensk inhemsk efterfrågan av något. Nästa år förväntas tillväxten i investeringarna växla ned. Det är framförallt bostadsbyggandet som från en hög nivå inte längre kan växa i samma takt som tidigare.
Även hushållens och kommunsektorns konsumtion ökar långsammare än tidigare. Sammantaget innebär det att vi räknar med att kalenderkorrigerad BNP växer med 2,9 procent i år, 2,1 procent 2019 och 1,4 procent 2020.
Trots ett alltmer ansträngt arbetsmarknadsläge antas löneutvecklingen bli fortsatt dämpad. De löneavtal som slutits för de närmaste åren ligger på låga nivåer och löneglidningen är låg. Därmed är det inhemska inflationstrycket svagt. KPIF som 2017 ökade med 2,0 procent väntas bli något lägre i år och nästa år, för att 2020 komma något över 2 procent. Riksbanken antas därmed dröja med att höja styrräntan till i början av 2019.
I takt med att styrräntan sedan stegvis höjs stiger också de räntor som påverkar hushållens ekonomi, därmed ökar KPI betydligt snabbare än KPIF.
Med den högkonjunktur som Sverige befinner sig i är det rimligt med överskott i de offentliga finanserna. I takt med att konjunkturläget normaliseras minskar överskottet i finansiellt sparande till 0,3 procent av BNP.
21 Under konjunkturåterhämtningen har det framför allt varit den inhemska efterfrågan som drivit tillväxten. Tillväxten i omvärlden har varit svag. Nu tar den internationella utvecklingen bättre fart och svensk export växer också snabbare. I Europa, där många länder har haft en mycket svag återhämtning sedan 2010, tar det något bättre fart. I USA är förväntningarna, åtminstone på kort sikt, positiva. Även i tillväxtländerna har en negativ trend brutits.
Däremot mattas tillväxten i svensk inhemsk efterfrågan av något. Nästa år förväntas tillväxten i investeringarna växla ned. Det är framförallt bostadsbyggandet som från en hög nivå inte längre kan växa i samma takt som tidigare. Även hushållens och kommunsektorns konsumtion ökar långsammare än tidigare. Sammantaget innebär det att vi räknar med att kalenderkorrigerad BNP växer med 2,9 procent i år, 2,1 procent 2019 och 1,4 procent 2020.
Trots ett alltmer ansträngt arbetsmarknadsläge antas löneutvecklingen bli fortsatt dämpad. De löneavtal som slutits för de närmaste åren ligger på låga nivåer och löneglidningen är låg. Därmed är det inhemska inflationstrycket svagt. KPIF som 2017 ökade med 2,0 procent väntas bli något lägre i år och nästa år, för att 2020 komma något över 2 procent. Riksbanken antas därmed dröja med att höja styrräntan till i början av 2019. I takt med att styrräntan sedan stegvis höjs stiger också de räntor som påverkar hushållens ekonomi, därmed ökar KPI betydligt snabbare än KPIF.
Med den högkonjunktur som Sverige befinner sig i är det rimligt med överskott i de offentliga finanserna. I takt med att konjunkturläget normaliseras minskar överskottet i finansiellt sparande till 0,3 procent av BNP.
Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges
2016 2017 2018 2019 2020 2021
BNP* 3,0 2,7 2,9 2,1 1,4 1,6
Sysselsättning, timmar* 2,6 2,0 2,1 0,1 -0,4 0,1
Relativ arbetslöshet, nivå 6,9 6,7 6,2 6,3 6,5 6,6
Timlön, nationalräkenskaperna 2,2 2,7 2,9 3,1 3,4 3,5
Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,4 2,5 2,9 3,1 3,4 3,5
Konsumentpris, KPIF-KS 1,3 1,7 1,6 1,6 2,1 2,0
Konsumentpris, KPI 1,0 1,8 1,7 2,1 2,8 2,8
Realt skatteunderlag 2,6 1,3 1,4 0,5 0,0 0,6
Befolkning 0,9 1,1 0,6 0,7 0,4 0,5
*Kalenderkorrigerad utveckling.
Stark skatteunderlagstillväxt i år, men sedan går det trögare
Skatteunderlagsprognosen är baserad på den samhällsekonomiska bild som sammanfattas här ovan och presenteras utförligt den 15 maj i Ekonomirapporten, maj 2018.
Våra beräkningar bygger på att den långa konjunkturuppgången i svensk ekonomi bryts 2019 och att högkonjunkturen övergår till ett läge med konjunkturell balans i slutet av 2020.
Det betyder att den starka skatteunderlagstillväxt vi kunnat vänja oss vid under den långa konjunkturuppgången sedan 2010 består till och med i år, men dämpas betydligt från och med 2019 (diagram 1). Efter flera år med ökningstal på 4,5 procent eller mer förväntar vi oss ett par år med en ökningstakt under det historiska genomsnittet. Det
främsta skälet är att arbetade timmar utvecklas betydligt svagare när vi närmar oss konjunkturtoppen, minskar 2020 och bara ökar marginellt 2021. Även pensionsinkomsterna
ökar i långsammare takt från och med i år. Detta motverkas endast i viss utsträckning av att lönerna väntas stiga snabbare.
Stark skatteunderlagstillväxt i år, men sedan går det trögare
Skatteunderlagsprognosen är baserad på den samhälls- ekonomiska bild som sammanfattas. här ovan och presen- teras utförligt den 15 maj i Ekonomirapporten, maj 2018.
Våra beräkningar bygger på att den långa konjunkturupp- gången i svensk ekonomi bryts 2019 och att högkonjunk- turen övergår till ett läge med konjunkturell balans i slutet av 2020.
Det betyder att den starka skatteunderlagstillväxt vi kun- nat vänja oss vid under den
långa konjunkturuppgången sedan 2010 består till och med i år, men dämpas betydligt
från och med 2019 (diagram 1). Efter flera år med ök- ningstal på 4,5 procent eller mer förväntar vi oss ett par år med en ökningstakt under det historiska genomsnit- tet. Det främsta skälet är att arbetade timmar utvecklas betydligt svagare när vi närmar oss konjunkturtoppen, minskar 2020 och bara ökar marginellt 2021. Även pensionsinkomsterna ökar i långsammare takt från och med i år. Detta motverkas endast i viss utsträckning av att lönerna väntas stiga snabbare.
22 Diagram 1. Skatteunderlagstillväxt och bidrag från vissa komponenter
Procent respektive procentenheter
Källa: Skatteverket och SKL.
År 2018 håller höjningen av grundavdraget för personer som fyllt 65 år tillbaka skatteunderlaget med 0,6 procentenheter. Den faktiska ökningstakten är därmed lägre än den underliggande. Detta kompenseras kommunerna för genom en höjning av anslaget Kommunalekonomisk utjämning med ett belopp som motsvarar avdragshöjningens beräknade effekt på skatteintäkterna.
Tabell 2. Olika skatteunderlagsprognoser Procentuell förändring
2017 2018 2019 2020 2021 2017–2021
SKL apr 4,5 3,8 3,2 3,1 3,7 19,6
Reg apr 4,5 3,6 3,9 3,7 3,5 20,8
ESV apr 4,5 3,4 3,5 3,2 2,9 18,8
SKL feb 4,5 3,3 3,2 3,1 3,6 19,1
Källa: Ekonomistyrningsverket, Regeringen, SKL.
Jämförelse med regeringens och ESV:s prognos
Regeringens prognos visar klart starkare skatteunderlagstillväxt än SKL:s. Skillnaden förklaras till övervägande del av en mer positiv syn på sysselsättningsutvecklingen. Det beror dels på att regeringen räknar med att det fortfarande råder högkonjunktur vid utgången av 2021, dels på att man utgår från större ökning av den potentiella sysselsättningen.
Ekonomistyrningsverkets (ESV) prognos visar mindre ökning av skatteunderlaget än SKL:s om man ser till hela prognosperioden. Det är en nettoeffekt av att SKL:s bedömning resulterar i större skatteunderlagstillväxt i början och slutet av perioden medan ESV räknar med större ökningstal 2019 och 2020. Den huvudsakliga förklaringen är att bedömarna har olika syn på sysselsättningsförloppet.
SKL förutser större sysselsättningsuppgång än ESV i år, att konjunkturen börjar mattas 2019 och övergår i ett neutralt konjunkturläge 2020. ESV:s bedömning är att högkonjunkturen består lite längre, med större sysselsättningsnedgång 2021 som följd.
De olika bedömarnas uppfattning om vilken löneökningstakt som kan väntas är mer likartad. Den största skillnaden är att ESV räknar med större löneökningar än SKL och regeringen 2019.
-1 0 1 2 3 4 5
2017 2018 2019 2020 2021
Sysselsättning , timmar Timlön
Övrigt Exkl. regeleffekter
Summa
Diaram 1. Skatteunderlagstillväxt och bidrag från vissa komponenter
Procent respektive procentenheter
