2016/0151 VON Bilaga
Utredning av prisuppräkningsmodeller, momskompensation och ersättning för antal dagar i vård- och omsorgsnämndens valfrihetssystem
1 Uppdrag
Vård- och omsorgsnämnden har fått i uppdrag av kommunstyrelsen att se över de prisuppräkningsmodeller, momskompensation och hur många dagar som ersätts i nämndens valfrihetssystem.
Nämnden har valfrihetssystem avseende följande insatser
• Särskilt boende för äldre
• Hemtjänst
• Dagverksamhet
• Grupp- och serviceboende
• Daglig verksamhet
• Korttidstillsyn
• Korttidsvistelse
• Ledsagarservice
• Kontaktperson
• Avslösarservice
• Boendestöd
2 Sammanfattning och kontorets förslag Prisuppräkningsmodell
Prisuppräkning enligt OPI leder till kostnadsökningar som nämnden med nuvarande resurstilldelningsmodell inte kan finansiera samt till en kostnadsutveckling utanför nämndens kontroll. De år som löneförhandlingarna drar ut på tiden medför
prisjustering enligt OPI även en osäkerhet i nämndens ekonomiska prognoser.
Kontoret föreslår att nämnden frångår OPI i valfrihetssystemen och istället fastställer ersättningen årligen utifrån nämndens ekonomiska förutsättningar.
Prisuppräkningsmodellen i LOV-avtalen är möjlig att ändra innan uppräkning för år 2017 är aktuell.
Momskompensation
Kontoret föreslår att nämnden fattar ett principiellt beslut om att inte betala ut momskompensation till utförarna, men att beslutet implementeras successivt i samband med att förfrågningsunderlagen revideras.
Antal ersatta dagar
Kontoret föreslår att ersättning ska utgå för 30 dagar per månad även i valfrihetssystemet för bostad med särskild service.
3 Förutsättningar att ändra villkoren i valfrihetssystemen
Vård- och omsorgsnämnden har förbehållit sig rätten att förändra villkoren i valfrihetssystemen. Om en utförare inte kan acceptera de nya villkoren har de möjlighet att säga upp avtalet. Uppsägningstiden är tre månader.
3.1 Kontorets kommentar
Det är kontorets uppfattning att eventuella förändringar av avtalsvillkor bör aviseras minst tre månader i förväg så att de utförare som vill har möjlighet att lämna
valfrihetssystemet innan de nya villkoren träder i kraft.
4 Prisuppräkningsmodeller
Ersättningen till utförarna justeras varje år för att ersättningen ska följa med
kostnadsutvecklingen i samhället. Vård- och omsorgsnämnden har fram till nyligen använt omsorgsprisindex (OPI) för att räkna upp ersättningarna.
OPI är ett vägt index bestående av lönekostnadsindex (80 procent) och
konsumentprisindex (20 procent). SKL publicerar OPI i december varje år. De år då de centrala löneförhandlingarna drar ut på tiden publiceras ett preliminärt OPI och det definitiva OPI publiceras senare.
Nyligen har nämnden ändrat prisuppräkningsmodellen i valfrihetssystemet för särskilt boende för äldre och i valfrihetssystemet för daglig verksamhet. Från och med nästa år kommer nämnden årligen att fastställa ersättningen utifrån nämndens ekonomiska förutsättningar. Ingen utförare har valt att lämna valfrihetssystemet p.g.a. de förändrade villkoren.
4.1 För- och nackdelar med prisjustering enligt OPI
Ur utförarperspektiv ger prisjustering enligt OPI en förutsägbarhet och ekonomisk trygghet. I och med att utförare förhållandevis snabbt kan säga upp ett LOV-avtal är behovet av förutsägbarhet dock inte lika stor som vid upphandling enligt LOU.
Ur vård- och omsorgsnämndens perspektiv medför prisjustering enligt OPI att kostnadsutvecklingen ligger utanför nämndens kontroll.
Med kommunens nuvarande resurstilldelningsmodell kompenseras nämnden inte fullt
År 2015 räknades utförarnas ersättning upp i enlighet med OPI med 2,2 procent, vilket medförde en kostnadsökning för nämnden med totalt 17,4 mkr (LOV- och LOU-avtal).
Redan vid ingången av år 2016 var nämndens kostnadsnivå högre än den budgeterade kostnadsnivån.
De år då OPI inte publiceras i december innebär prisjutering enligt OPI även en osäkerhet i nämndens prognoser. År 2016 kommer OPI troligen att publiceras först någon gång i maj. Under antagande att utfallet av OPI inte överstiger 2,0 procent prognosticeras nämndens kostnader år 2016 för prisuppräkning av utförarnas
ersättningar uppgå till 17,6 mkr. År 2016 har kommunstyrelsen avsatt 8,5 mkr av de oförutsedda bundna medlen för att täcka vård- och omsorgsnämndens
kostnadsökningar p.g.a. OPI. Även med hänsyn taget till dessa medel ligger nämndens kostnadsnivå efter prisjustering ca 9,1 mkr högre än vad som ryms inom budget.
Fram till och med år 2014 erhöll nämnden ingen kompensation alls för
prisuppräkningarna av utförarnas ersättning. Vissa år har nämnden trots detta klarat sin budget, bl.a. med hjälp av volymkompensationen.
4.2 Så här prisjusterar andra kommuner
Tabell 2: Prisjustering i valfrihetssystem för hemtjänst (LOV)
Tabell 3: Prisjustering i valfrihetssystem för daglig verksamhet (LOV)
Av tabellen ovan framgår att merparten av de kommuner som vård- och
omsorgsnämnden brukar jämföra sig med har valt att justera utförarnas ersättning genom beslut i ansvarig nämnd eller kommunfullmäktige.
4.3 Kontorets förslag avseende prisjusteringsmodell
Kontoret föreslår att nämnden frångår modellen med prisjustering enligt OPI för att istället årligen ta ställning till hur stor prisuppräkning som är möjlig med hänsyn taget till nämndens ekonomiska försutsättningar. På sikt är det inte möjligt att helt avstå från prisuppräkning eftersom det riskerar att urholka konkurrenskraften i ersättningen.
Hänsyn behöver även tas till hur ersättningsnivåerna utvecklas i andra kommuner samt prisutvecklingen i samhället. Det kan vara lämpligt att som en del i beslutsunderlaget beakta utfallet av OPI.
De nya ersättningarna bör gälla från den 1 april året därpå. Det ger den utförare som eventuellt inte kan acceptera ersättningen en möjlighet att lämna valfrihetssystemet innan de nya ersättningarna träder i kraft.
Uppskattning av ekonomiska konsekvenser
År 2016 räknas ersättningarna upp enligt OPI i enlighet med avtal. Utfallet av OPI är ännu inte känt. Beräknat på ett utfall på 2 procent och volymer i enlighet med
budgeterade volymer, uppskattar kontoret att den totala kostnadsökningen p.g.a.
prisjusteringen i både LOV- och LOU-avtal kommer att bli 17,6 mkr. Knappt 40
skulle den totala kostnadsökningen p.g.a. prisjusteringen ha blivit 0 kr. Observera att ingen hänsyn har tagits till momskompensationen i detta teoretiska resonemang. Om utbetalningarna till utförarna hade varit lägre skulle nämnden ha återsökt
momskompensation på ett lägre belopp.
Om nämnden beslutar att ändra prisjusteringsmodell i LOV-avtalen kan den år 2017 påverka prisjusteringen av ersättningen till utförarna. Den ekonomiska effekten är svår att uppskatta eftersom så många parametrar (OPI 2016, OPI 2017, nämndens
ekonomiska försutsättningar, volymutveckling etc.) är okända.
5 Momskompensation
Kommunen/nämnden kompenseras av staten för ingående moms i upphandlade verksamheter inom vård- och omsorgsområdet.
I samtliga valfrihetssystem betalar nämnden ut hela den summa som återsöks från staten och momskompensationen är således ett nollsummespel för nämnden.
Den statliga momskompensationen uppgår idag till sex procent. Under förra året gjordes en utredning och statlig översyn av ersättningen till kommuner och landsting för s.k. dold mervärdesskatt. Översynen ledde fram till ett förslag om att
momskompensationen ska sänkas till fem procent från den 1 januari 20171. Om riksdagen beslutar i enlighet med förslaget behöver motsvarande förändring införas i samtliga förfrågningsunderlag för att momskompensationen ska förbli ett
nollsummespel för nämnden.
5.1 För- och nackdelar med att betala ut momskompensation till utförarna
Ur utförarperspektiv är det av mindre betydelse om och i så fall med vilken procentsats som kommunen betalar ut momskompensation. Det som är intressant för utföraren är vilken intäkt de får. Det illustreras i tabellen nedan med ett exempel avseende
ersättning per dygn och demensplats olika kommuner valfrihetssystem för särskilt boende för äldre.
1 http://www.regeringen.se/contentassets/eb21c2ec332a4c7c8de1f60554c46c21/oversyn-av-
ersattning-till-kommuner-och-landsting-for-s.k.-dold-mervardesskatt-sou-201593
Tabell 4: Ersättning i valfrihetssystem för särskilt boende för äldre (LOV)
Sollentuna kommun betalar 1 905 kr/dygn och plats, lägger på 6 procent i
momskompensation vilket ger den utförare som säljer en demensplats till Sollentuna en intäkt på 2 019 kr/dygn. Sollentuna ersätter 30 dagar per månad (360 dagar per år), vilket ger utföraren en intäkt på 726 840 kr per år.
Solna kommun betalar inte ut någon momskompensation. Utförarens intäkt per dygn och plats är ändå högre om den säljer en plats till Solna än till Sollentuna. Solna ersätter dessutom för 365 dagar per år vilket ger utföraren en intäkt på 729 635 kr per år.
Upplands Väsby kommun betalar inte heller ut någon momskompensation. Den
utförare som säljer en plats till Upplands Väsby får en lägre årsintäkt än den som säljer en plats till Sollentuna, trots att Upplands Väsby ersätter för 365 dagar per år så är utförarens årsintäkt också lägre än i Sollentuna.
Ur vård- och omsorgsnämndens perspektiv är det ekonomiskt fördelaktigt att ange en högre ersättning och inte betala ut någon momskompensation till utföraren. Det illustreras i tabellen nedan med ytterligare ett exempel avseende ersättning per dygn och demensplats i nämndens valfrihetssystem för särskilt boende för äldre. Idag köper vård- och omsorgsnämnden 12 demensplatser.
Tabell 5: Ersättning i valfrihetssystem för särskilt boende för äldre (LOV)
utföraren en intäkt på 2 019 kr/dygn. Den utförare som säljer tolv platser till Sollentuna får en årlig ersättning på ca 8,7 mkr/år.
Om ersättningen istället skulle ändras till 2 019 kr/dygn och ingen momskompensation utbetalas skulle det inte göra någon skillnad för utföraren. Vård- och omsorgsnämnden däremot skulle fortfarande återsöka 6 procent i momskompensation från staten, på ett högre belopp, och öka sina ”intäkter” med drygt 520 000 kr/år.
Om vård- och omsorgsnämnden tog bort momskompensationen utan att justera ersättningen skulle utförarens intäkter minska med 500 000 kr/år, medan vård- och omsorgsnämndens ”intäkter” skulle öka med ca 490 000 kr/år.
5.2 Så här hanterar andra kommuner momskompensationen
Det är mycket få kommuner som i likhet med Sollentuna betalar ut sex procent i momskompensation till sina utförare.
Särskilt boende
I samband med revideringen av förfrågningsunderlaget för särskilt boende enligt LOV gjorde vård- och omsorgskontoret en jämförelse med andra kommuner. Jämförelsen visade att Nacka, Sollentuna och Halmstad betalar ut sex procent i momskompensation medan Upplands Väsby och Solna inte betalar ut någon momskompensation. Lidingö betalar ut 5,6 procent, Stockholms stad 4,2 procent och Danderyd 2,5 procent. Övriga kommuner anger att ersättningen inkluderar momskompensation men specificerar inte momssatsen.
Hemtjänst
SKL gör varje år en sammanställning och jämförelser av kommunernas
valfrihetssystem inom hemtjänsten2. År 2015 uppgav 96 av 139 kommuner, d.v.s.
nästan 70 procent, att de betalar ut momskompensation. Momskompensationens storlek varierade mellan 0,6 och 8 procent. Den genomsnittliga procentsatsen var 3,1 procent.
Daglig verksamhet
År 2013 gjorde SKL en motsvarande sammanställning avseende daglig verksamhet3. Jämförelsen omfattade 21 kommuner. Åtta kommuner, däribland Solna, Tyresö och Uppsala, uppgav att de inte betalade ut momskompensation till utförarna. Järfälla, Nacka, Västervik och Västerås betalade ut 6 procent.
2
http://skl.se/demokratiledningstyrning/driftformervalfrihet/valfrihetssystemersattningssystem/socialo msorg/ersattningssystem/ersattningssystemhemtjanst.1064.html
3
http://skl.se/demokratiledningstyrning/driftformervalfrihet/valfrihetssystemersattningssystem/socialo msorg/ersattningssystem/ersattningssystemdagligverksamhetinomlss.1757.html
5.3 Kontorets förslag avseende momskompensation
Kontoret föreslår att nämnden inte ska betala ut momskompensation till utförarna. I förfrågningsunderlagen ska den ersättning som anges vara det samma som utförarens intäkt.
Kontoret rekommenderar att nämnden fattar ett principiellt beslut enligt ovan.
Kontoret anser dock att implementeringen av beslutet måste ske successivt eftersom beslutet innebär att utförarens intäkt sänks. Innan momskompensationen tas bort behövs därför en utredning av hur den sänkta ersättningen står sig i relation till ersättningen i andra kommuner. Annars riskerar nämnden att ersättningen tappar i konkurrenskraft och godkända utförare väljer att säga upp sitt avtal.
Det finns behov av att se över ersättningsmodellen i flera valfrihetssystem och dessa förändringar genomförs lämpligen samtidigt som en eventuell förändring av
momskompensationen och eller förändring av antal ersatta dagar.
Uppskattning av ekonomiska konsekvenser
Om nämnden år 2016 inte hade betalat ut någon momskompensation till utförarna i valfrihetssystemen skulle kostnaderna ha varit 17,8 mkr lägre. Det är dock ett rent teoretiskt exempel beräknat på antagandet att ersättningen till utförarna sänkts med 6 procent, vilket inte är ett realistiskt antagande, och att OPI utfaller med 2 procent.
6 Ersättning för 30 dagar per månad (360 dagar per år)
Bland nämndens valfrihetssystem är det endast insatserna särskilt boende för äldre och bostad med särskild service som ersätts per dygn.
Fram t.o.m. sista mars år 2016 utgick ersättning med en fast summa per belagd plats och kalenderdag i valfrihetssystemet för särskilt boende för äldre. Från och med april år 2016 kommer ersättning att betalas ut för 30 dagar per månad, oavsett det faktiska antalet kalenderdagar.
I valfrihetssystemet för bostad med särskild service utgår ersättning fortfarande för faktiskt antal kalenderdagar. I dagsläget (2016-03-15) är två boenden godkända enligt LOV, men de har ännu inga kunder från Sollentuna. Allt eftersom AB SOLOM beviljas tillstånd från IVO avseende de LSS-boenden som idag drivs av SOLOM
Ur vård- och omsorgnämndens perspektiv innebär en förändring en kostnadsminskning motsvarande fem dagar per år och plats i valfrihetsystemet bostad med särskild
service. Under skottår motsvarar kostnadsminskningen sex dagar per år och plats. Ur kontorets perspektiv är det administrativt enklare att ersättning utgår för samma antal dagar varje månad. Det är också önskvärt att samma princip gäller för samtliga
boenden. Nämnden har redan påbörjat en förändring till ersättning för 360 dagar per år (30 dagar per månad). Ändringen är redan gjord i valfrihetssystemet för särskilt
boende och även i de LOU-upphandlade boendena Gillbogården, Lenalundsgården och Ulrikas gård.
6.2 Kontorets förslag avseende antal ersatta dagar
Kontoret föreslår att ersättning ska utgå för 30 dagar per månad även i valfrihetssystemet för bostad med särskild service.
Uppskattning av ekonomiska konsekvenser
Beräknat på alla boende platser som nämnden köper, oavsett upphandlingsform, medför den extra dagen i skottåret 2016 en merkostnad på totalt 2 mkr.
I dagsläget skulle en minskning av antal ersatta dagar i valfrihetssystemet för boende med särskild service inte få någon faktisk effekt eftersom inga platser i bostad med särskilt service köps enligt LOV. Endast två boenden är godkända i valfrihetssystemet och de har inga lediga platser.
År 2017 förväntas dock flertalet av de LSS-boenden som SOLOM driver ha övergått till AB SOLOM och ingå i valfrihetssystemet. Avseende två boenden kommer övergången att ske redan under hösten 2016.
Om SOLOM år 2015 hade fått ersättning i enlighet med nu gällande ersättningsmodell i valfrihetssystemet för bostad med särskild service så skulle nämndens kostnad ha uppgått till 80,5 mkr.
Om SOLOM år 2015 hade fått ersättning i enligt ersättningsnivån i valfrihetssystemet, men för 360 istället för 365 dagar, så skulle nämndens kostnad ha uppgått till 79,4 kr.
