Studerandevårdsplan
Borgå Gymnasium
Studerandevårdsplan för Borgå Gymnasium
Enligt Läroplansgrunderna 2019 Den gemensamma studerandevården
1. åtgärder för ökad gemenskap
2. åtgärder för att främja hälsa, välbefinnande och trygghet i studiegemenskapen och studiemiljön
3. samarbete och åtgärder som stärker de studerandes delaktighet
4. samarbete och åtgärder som stärker vårdnadshavarnas medverkan och delaktighet 5. studerandehälsogruppens praxis och förfaringssätt
6. hur man informerar om studerandevården 7. samarbetet ungdomsarbete, barnskydd, polis m.m.
8. samarbete mellan skolhälsovård och undervisning i hälsokunskap 9. närvaro/frånvaro - uppföljning och åtgärder
10. hinderfri och tillgänglig studiemiljö
11. olyckor, första hjälp - hur olyckor förebyggs, hur förstahjälpen är ordnad 12. tobak, alkohol och andra rusmedel (antirusmedelsplan)
13. enkäter -> åtgärder
14. våld, mobbning, trakasserier (antimobbningplan) 15. akuta kriser och farliga situationer (krisplan)
Den individuella studerandevården – förfaringssätt 16. Hur studerandehälsovårdstjänaternas ordnas 17. Praxis i den yrkesöveergripande expertgruppen
18. Samarbete med studiehandledare, speciallärare (pedagogiskt stöd) 19. Samarbete med utomstående samarbetsparter
Samarbetet med studerande och vårdnadshavare Disciplinära åtgärder (Plan för disciplinära förfaringssätt)
Innehållsförteckningen hösten 2020
1. Studerandevårdsverksamheten i Borgå Gymnasium 3
2. Bogy ”Vi bryr oss” – gemensamma studerandevården 4
3. Arbetsfördelningen inom den gemensamma studerandevården 5
4. Studerandevårdsgruppen – ett yrkesövergripande samarbete 7
5. Studerandevårdsgruppens uppgifter 9
6. Samarbetet mellan hälsorådgivning och undervisning i hälsokunskap 9
7. Den individuella studerandevården 9 8. Sammankallande av en expertgrupp 10
9. Stöd för lärande i gymnasiet 10
10. Samarbetet mellan hem och skola 11 11. Hinderfri och tillgänglig studiemiljö 11 12. Yrkesövergripande arbete 11 13. Nyckelteamet 12
14. Informationsöverföringen i övergången mellan grundskolan och gymnasiet 12 15. Förverkligande, utvärdering och uppföljning av studerandevårdsplanen 12
1. Studerandevårdsverksamheten i Borgå Gymnasium
Studerandevårdens mål är att skapa en god studiegemenskap där de unga mår bra och avancerar i studierna i enlighet med sina förutsättningar och mål. Alla studerande tryggas möjlighet till en slutexamen från andra stadiet.
Studerandevårdsverksamheten indelas i två delar: den gemensamma samt den individuella åtgärdande. Den gemensamma berör alla i skolan och all verksamhet där, som på ett eller annat sätt påverkar välbefinnandet i studiegemenskapen (se bild 1). Alla som arbetar inom läroanstalten ansvarar för sin del för studerandevården genom att aktivt se och bry sig om den unga. Det betyder både att kunna identifiera positiva möjligheter och stöda förverkligandet av dessa och att identifiera svårigheter och handleda den studerande enligt hens behov. Den studerande
uppmuntras att ta del av och ansvar för uppbyggandet av en god studiemiljö. Här har också tutor- och studerandekårsverksamheten en viktig roll. Ett gott samarbete mellan olika aktörer inom och utanför skolan samt mellan hemmet och skolan är av stor betydelse för främjandet av
välbefinnandet inom studiegemenskapen.
Borgå Gymnasium har en studerandehälsogrupp (SHG) som planerar och koordinerar
verksamheten. Krissituationer hanteras i enlighet med gymnasiets och bildningsväsendets direktiv.
Läroanstaltens välfärdsmodell
Allardt 1976; A. Konu 2002; Suomala 2010
Undervisning och fostran Inlärning
Välfärd Läroanstalt
Having loving being health
Skolförhållandena
-Omgivning, skolutrymmen -Organiserandet av
undervisning -Raster, säkerhet -Påföljder, tjänster
-skolmåltiden
Sociala relationer
- inlärnigsatmosfären -ledarskapet -Förhållandet mellan
lärare och elev -Gruppernas verksamhet
-mobbning -Samarbete mellan hem
och skola
Möjlighet till självför- verkligande
-Arbetets betydelse och uppskattning -Möjlighet till:
•Utveckling av självkänsla
•Feedback, uppmuntran
•Att påverka
Hälsotillstånd -Psykosomatiska symptom
-långtidssjukdom -sjukdomar
-flunsor Y
m P Ä R Ö I V Y m p ä r ö i v ä O m g i v a n d e
S a m h ä l l e
Bild 1. Figuren beskriver mångfalden av faktorer som inverkar på välbefinnandet i en studiegemenskap.
2. Må Bra i BoGy – Vi bryr oss!
Den gemensamma studerandevården går under devisen ”Må Bra i BoGy – Vi bryr oss!”.
Den gemensamma studerandehälsan ska genomsyra skolvardagen och stöda gemenskap och trivsel i skolan. Lärarkåren och annan personal har det primära ansvaret för skolsamfundets välbefinnande.
Den årligen återkommande verksamheten har sammanfattats i en årsklocka (se bilaga 1.).
Handledningen, såväl den individuella som grupphandledningen, spelar en viktig roll här.
Tyngdpunktsområdet för grupphandledningen är i åk 1. Nya studerande deltar i en särskild introduktionsdag i augusti. Grupphandledningen är effektiverad under hela den första terminen och i period 2 erbjuder grupphandledaren individuella samtal för sina studerande. Grupperna har egna tutorer som bl.a. presenterar skolans traditioner för de nya. Under de första perioderna har grupperna de obligatoriska kurserna basgruppsvis för att lära känna varandra. Under
studiehandledningskursen behandlas bl.a. studieteknik och stresshantering. I samband med kursen utreder specialläraren studerandes läs- och skrivfärdigheter och informerar om stöd för lärande som skolan erbjuder.
I samband med den introducerande handledningen presenteras även hälsovårdaren, kuratorn och skolpsykologen och de informerar om sina tjänster. Hälsovårdaren träffar samtliga elever i åk.1. I åk 2 fortsätter grupphandledningen. De två sista perioderna planerar studiehandledaren avläggande av studentexamen med alla studerande enskilt. Specialläraren erbjuder tider för läs- planering inför höstens skrivningar. Grupphandledningen fortsätter även under åk 3/4, och under period 2-3 träffar studiehandledaren alla treor/fyror för ett samtal om framtida karriärplanering.
Studerandekårsverksamheten erbjuder studerande möjlighet att aktivt påverka utvecklingen i skolan. Skolan har också en aktiv tutorverksamhet. Representanter från studerandekåren och tutorer ges en möjlighet att medverka i skolans delaktighets- och demokratigrupp. Via grupen kan studerande påverka skolans verksamhet. Olika evenemang i skolan ger guldkant i vardagen och har också en viktig funktion med tanke på välbefinnandet i skolan. Skolan har en arbetsgrupp vars uppgift är att behandla frågor gällande handledning och pedagogik.
En hälsosam och säker inlärningsmiljö upprätthålls genom att sköta om skolans utrymmen och inventarier.
Studerande, studerandekårsstyrelsens representanter, tutorer, lärare eller vårdnadshavare kan också vid behov delta t.ex. i studerandevårdsgruppens möten bl.a. när skolans hälsofrämjande arbete planeras.
3. Arbetsfördelningen inom den gemensamma studerandevården
Den gemensamma studerandevården berör alla som arbetar i skolsamfundet. Det hör till varje lärares och handledares uppgift att stödja de studerandes utveckling till goda, harmoniska och bildade människor som har kunskaper och färdigheter för studierna, arbetslivet och för en allsidig personlighetsutveckling. Lika viktigt är att läraren kan identifiera eventuella svårigheter, diskutera oro som väckts med den studerande samt erbjuda förebyggande handledning och stödåtgärder.
Ämneslärare och grupphandledare är nyckelpersoner inom det hälsofrämjande och förebyggande arbetet (se bild 2.) eftersom de möter de studerande i vardagen. Oftast är det ämnesläraren som först lägger märke till behovet av stöd hos en studerande varefter grupphandledaren kan kopplas in. Vid behov kontaktas hemmet och/eller studerandevårdspersonalen.
Kommentoinut [HC1]: studerandevårdsgruppen
Bild 2.
Ämneslärarens möter den studerande dagligen i samband med undervisningen. Ämnesläraren har således möjlighet att ta del av den ungas vardag, göra iakttagelser och på basis av dem vid behov vidta åtgärder. Vid misstanke om att en studerande har inlärningssvårigheter eller andra problem som påverkar studierna, för ämnesläraren ärendet vidare genom att själv handleda den unga eller hänvisa hen till stödtjänster inom studerandevården eller till specialläraren. Ämnesläraren informerar grupphandledaren och/eller kontaktar vid behov någon inom
studerandevårdspersonalen. Till ämneslärarens uppgifter hör:
- att identifiera den studerandes positiva möjligheter och stöda förverkligandet av dem - att handleda studeranden i studieteknik, val av studieavsnitt och studentskrivningar i det
egna ämnet och för framtida studier
- att identifiera svårigheter och snabbt vidta åtgärder när en studerande har behov av stöd
Ämneslärarens uppgifter – se handledningsplanen och planen för stöd för lärande och specialundervisning
Grupphandledaren är en allmän kontaktperson som handleder den studerande i studieärenden, ansvarar för uppföljningen av studieprestationerna och vid behov hänvisar till andra handledare i
Expertgrupp Studerande- vårdspersonal och handledare
Vid behov hemmet Grupphandledare
Ämneslärare
Studerande
skolan eller till studerandevårdstjänster. Vid behov kontaktar grupphandledaren vårdnadshavaren.
Grupphandledaren träffar sina studerande under grupphandledningstillfällen ca en gång per vecka. Till grupphandledarens uppgifter hör:
- att sträva till att skapa en bild av den studerandes positiva möjligheter och intressen och stöda hen att nå sina mål
- att följa upp studieprestationer, studieavsnitt och val
- att snabbt vidta åtgärder i fall av frånvaro, avbrutna kurser, svaga prestationer eller annat behov av stödåtgärder
Grupphandledarens uppgifter – se handledningsplanen och planen för stöd för lärande och specialundervisning
4.Studerandehälsogruppen – Ett yrkesövergripande samarbete
Ett yrkesövergripande samarbete möjliggör en bredare professionell synvinkel för
studerandevårdsarbetet. Samarbetet medför flera nätverk som kan utnyttjas när gruppen söker efter lösningar till problemen som behandlas eller vid utvecklandet av verksamheten. I och med att flera yrkeskårer är representerade ökar förtroendet till de beslut som fattas.
Stadigvarande medlemmar i Borgå Gymnasiums studerandehälsogrupp (SHG) är rektor, studiehandledare, kurator, psykolog, hälsovårdare och speciallärare.
Studerande kan vända sig till kuratorn då de konfidentiellt vill diskutera frågor i sin livssituation.
Kurators uppgift är att stödja studerandes psykiska och sociala välmående samt studieframgångar.
Under gymnasietiden drabbas många av stress, ångest och nedstämdhet. Vissa sociala kontakter kan vara utmanade. Det är viktigt att i förtroende få diskutera om sin egen roll och
familjesituation. Målsättningen är att genom kartläggning av livssituationen stöda den unga vuxna att bli självständig.
Många studerande har behov av att reflektera över sig själv, sin uppväxt och framtid. Föräldrar kan också vända sig till kuratorn för att diskutera. Kuratorn har tystnadsplikt och endast med
studerandes tillåtelse får kuratorn diskuterar den studerandes angelägenheter. Kuratorn samarbetar vid behov med olika berörda yrkesgrupper både inom och utanför skolan bl.a.
socialtjänster och ungdomspsykiatrin samt uppsökande ungdomstjänster. Kuratorn deltar i gymnasiets studerandehälsogruppsmöten.
Psykologen ger individuell experthjälp åt de studerande och vid behov också råd till
vårdnadshavarna och personalen i gymnasiet i frågor som gäller de studerandes välbefinnande.
Psykologen deltar i studerandehälsogruppens möten och håller kontakt med gruppens medlemmar också utanför möten i studerandevårdsärenden.
Psykologen är medlem i läroanstaltens studerandehälsogrupp och deltar enligt behov även i pedagogiska grupper och expertgrupper. Fokus ligger på förebyggande arbete samt grupp- och individuellt arbete. I det individuella arbetet ingår utredningar (områden: kognitivt
[inlärningsmässigt], emotionellt, koncentration) och stödsamtal. Vid behov deltar psykologen i möten med samarbetsparter (psykiatri, familjerådgivning, barnskyddet etc.). Psykologen ger även enligt överenskommelse konsultation till personal, vårdnadshavare, samarbetsparter, samt kolleger. Psykologen skriver utlåtanden, sammanfattningar och remisser i koppling till arbetet med studerande och vårdnadshavare.
Målet för skolhälsovården är att stödja de ungas fysiska, psykiska och sociala uppväxt och utveckling under skoltiden genom att sätta sig in i den ungas studier och livssituation.
Hälsovårdaren Målet för studerandehälsovården är att stöda de ungas fysiska, psykiska och sociala uppväxt och utveckling under gymnasietiden och sätta sig in i den ungas studier och livssituation. Hälsovårdaren har tillgång till de flesta studerandes hälsojournal och deltar i studerandevårdsgruppens möten. Då studerande inleder studierna får de information om vad studerandehälsovården erbjuder för tjänster och ett frågeformulär angående hälsan skickas ut till varje studerande. Hälsovårdaren strävar till att kalla in alla första årets studerande till
hälsogranskning utgående från frågeformulärets svar. Hälsovårdaren står till alla studerandes förfogande och handleder i frågor gällande hälsan, upplyser i preventivt syfte, hjälper vid sjukdomsfall och hänvisar till läkartjänster antingen inom eller ytterom skolan. Pojkarna har en läkargranskning på åk.2 för att det behöver ett läkarintyg till uppbådet där det framkommer tjänsteduglighetsgraden. Flickor kallas endast vid behov till läkaren. Om vårdnadshavaren är orolig för studerandes hälsa kan kontakt tas till hälsovårdaren.
Tandvård: För studerandes tandvård svarar den hälsovårdscentral till vars distrikt den studerande enligt boningsort och adress hör. Det året den studerande fyller 17 år inkallas hen till
tandgranskning. Tandvården är avgiftsfri för alla under 18 år.
Studiehandledaren följer upp studerandes studiepoäng och studieprestationer och för eventuella ärenden vidare till grupphandledare, ämneslärare, handledare samt studerandevårdspersonal.
Studiehandledaren samarbetar med specialläraren och handleder studerande i frågor gällande studier och studiemotivation. Syftet är att stöda studerande till självreflektion och beslutsfattande angående framtida utbildning. Studiehandledaren är också en kontaktlänk till andra gymnasier och skolor inom andra stadiet och hjälper studerande som t.ex. planerar byte av skola.
Specialläraren ger individuell handledning till studerande som av olika orsaker upplever
svårigheter i skolarbetet och denna möjlighet erbjuds alla. Syftet med handledningen är att stödja den studerande i svårigheterna och stärka den studerandes positiva bild av sig själv som inlärare samt ge verktyg till att själv kunna påverka och förbättra sin situation. Specialläraren utreder studerandes läs- och skrivfärdigheter och skriver utlåtanden till studentexamensnämnden.
Samtliga nya studerande genomgår en läs- och skrivscreening. Med dem som fått svaga resultat gör specialläraren upp en plan för stödåtgärder och uppföljning. Samarbetet med ämneslärare är viktigt. Även om en studerande inte har fått intyg över läs- och skrivsvårigheter efter screeningen
kan en ämneslärare hänvisa den studerande till specialläraren och rekommendera en vidare utredning eller t.ex. handledning i studieteknik i ett senare skede. Studerande kan också själva kontakta specialläraren när som helst under studiernas gång.
5.Studerandehälsogruppens uppgifter
1. Planerar, utvecklar, förverkligar, följer upp och utvärderar de gemensamma, förebyggande studerandevården i gymnasiet. Studerandehälsogruppen diskuterar strukturer och
verksamhetsformer samt koordinerar arbetet för att stöda välbefinnandet i skolan. Gruppen samlas två till tre gånger per läsår.
2. Samlar information från olika källor angående studerandehälsofrågor, bl.a. Hälsa i skolan, Trivselprofilen, Regionförvaltningsverkets och Utbildningsstyrelsens rapporter.
3. Utarbetar skolans studerandevårdsplan och fördelar arbetsuppgifter som berör studerandevården.
4. Värnar om studerandenas och vårdnadshavarnas delaktighet. En studerande, t.ex.
studerandekårens ordförande, en studerande som representerar tutorerna och lärare deltar i läroanstaltens gemensamma studerandevårdsarbete. Studerandevårdsgruppen besluter om hur vårdnadshavarna, studerandekåren, studerande o.s.v. hörs och är delaktiga i verksamheten samt i utarbetandet av läroplanen, övriga planer och ordningsregler.
5. Informerar studerande, vårdnadshavare och samarbetspartners om studerandevårdsarbetet i gymnasiet.
6.Samarbetet mellan hälsorådgivning och undervisning i hälsokunskap
Personalen inom studerandehälsovården deltar i skolgemenskapens gemensamma förebyggande studerandevård och i att stärka elevernas hälsokunskaper tillsammans med
undervisningspersonalen och experterna inom studerandevården. Undervisningen i hälsokunskap kan genomföras tillsammans med skolhälsovården och övrig studerandevård. Skolhälsovårdaren kan i mån av möjlighet delta i undervisningen i hälsokunskap som stöd för läraren.
Hälsogranskningarna inom skolhälsovården är en del av skolans hälsofostran. Inom
skolhälsovården förverkligas hälsorådgivning för ungdomar. Inom den individuella handledningen och i grupphandledning poängteras för folkhälsan viktiga ämnen och faktorer, som framkommer t.ex. i skolhälsoenkäten.
Samarbetet mellan studerandevården och lärarna inleds i samband med studieavsnittet TS 2 Gymnasieintroduktion i IT, studieteknik och välbefinnande.
7.Den individuella studerandevården
Med den individuella studerandevården menas skolhälsovårdens tjänster, psykolog- och kuratorstjänster samt det mångprofessionella studerandevårdsarbetet som berör en enskild studerande eller grupp av studerande. Målet med den individuella studerandevården är att följa med och befrämja studerandes utveckling, hälsa, välmående och inlärning.
Den individuella studerandevården bygger alltid på studerandens och vid behov vårdnadshavarens medgivande. Studerandens delaktighet, egna önskemål och åsikter tas alltid i beaktande vid åtgärder och beslut. Vid behov och i så fall med den studerandes medgivande, kontaktar studerandevårdspersonalen vårdnadshavaren.
8.Sammankallande av en expertgrupp
En mångprofessionell expertgrupp kallas samman när oro väcks för den ungas
fysiska, psykiska eller sociala hälsa. Den i personalen som har oro för studeranden kallar samman expertgruppen. Först kontaktas den studerande och i samråd med den unga kontaktas andra experter och vid behov vårdnadshavaren. Man kommer på förhand överens om gruppens sammansättning exempelvis per telefon eller Wilma. Under det första mötet antecknas den studerandes och vårdnadshavarens samtycke till gruppens sammansättning i
studerandehälsoberättelse-blanketten.
Expertgruppen väljer en ansvarsperson som ser till att arbetet bokförs i en
studerandehälsoberättelse. Ifall psykologen, kuratorn eller hälsovårdaren hör till expertgruppen registrerar de mötet i sina klientregister; psykologen och kuratorn i informationssystemet Aura, hälsovårdaren i patientuppgiftsregistret Lifecare.
Den mångprofessionella expertgruppen är en samarbetsgrupp som stöder den unga och familjen vid behov. Gruppen diskuterar stödbehovet, anordnandet av service och lösningar på problemen och gör sedan gemensamma beslut. Inom den individuella studerandevården skall den ungas förmån i första hand beaktas. Om en studerande eller en vårdnadshavare vägrar ta emot individuella studerandevårdstjänster, kan en barnskyddsanmälan göras, ifall den studerande är under 18 år.
Det är viktigt att minnas att ovannämnda förfaringsdirektiv endast gäller verksamhet som lyder under lagen om elev- och studerandevård, inte pedagogiska arrangemang.
9.Stöd för lärande i gymnasiet
I stödet för lärandet ingår lösningar som berör gemenskapen och studiemiljön samt att man svarar på den studerandes individuella behov. De två första kategorierna kan till exempel handla om olika stödjande studieavsnitt, ämneskliniker, läxläsningsklubbar eller om möjlighet för den studerande att arbeta i avskilt tyst utrymme. Stöd som svarar på den studerandes individuella behov beskrivs i planen för övrigt stöd för lärande och specialundervisning.
Stöd för lärande som verksamhet genomförs i samarbete med grupphandledare, ämneslärare, studiehandledare, speciallärare och vid behov studerandevårdspersonal. Den studerande uppmuntras till initiativtagande, öppenhet och ansvar gällande de egna stödåtgärderna. En diskuterande atmosfär angående inlärningssvårigheter möjliggör en kontinuerlig utvärdering och uppföljning, även i situationer då flera olika ämneslärare är involverade.
Specialundervisning i gymnasiet innebär främst undervisning i studieteknik och ges av specialläraren. I specialundervisningen är syftet att stöda den studerande till allt större medvetenhet om det egna lärandet och om de egna styrkorna samt att stärka den upplevda självförmågan hos den studerande.
10.Samarbetet mellan hem och skola - delaktighet och information
Vårdnadshavarna skall ges möjlighet att få information om studierna vid gymnasiet.
Gymnasiet ordnar föräldramöten årligen per årskurs och utöver dem kan andra former av samarbete förekomma.
Dataprogrammet Wilma är en kanal för informationsutbyte mellan skolan, studerande och hemmet. Vårdnadshavarna har egna lösenord och kan här igenom sända meddelanden om studerandes frånvaro eller kommunicera med grupphandledaren, ämneslärare och studerandevårdspersonalen. Vitsorden skrivs in på Wilma i slutet av perioden och kan alltså läsas där. Under några perioder utdelas även skilda periodbetyg. Information om gymnasiestudierna och studerandevården ges även via skolans hemsida, Wilma meddelanden och per brev.
11.Hinderfri och tillgänglig studiemiljö
Skolan är belägen i centrum av Borgå med närhet till kollektivtrafik. Parkeringen av bilar på skolgården är begränsad (parkeringslov krävs) och utmärkt med betongrisar och band. Parkering av cyklar och mopeder finns på egna anvisade platser. Tillräckligt med utrymme framför och mellan byggnaderna har reserverats för servicetrafik och utryckningsfordon.
En rullstolsramp finns vid huvudingången till huvudbyggnaden. Matsalsbyggnadens infart är hinderfri. I båda skolhusen finns hiss och Inva WCn.
12.Yrkesövergripande arbete
Den viktigaste principen inom studerandevårdsarbetet som gäller alla yrkeskårer är
konfidentialitet i relation till den studerande och dennes familj. Man måste noggrant överväga vad som är i den studerandes intresse och agera i enlighet med detta. För att skapa ett gynnsamt samarbete eftersträvas alltid den ungas medgivande för behandling av ärenden som gäller hen.
För att möjliggöra ett tidigt ingripande i svåra situationer, har kontakterna till yttre stödinstanser som t.ex. socialtjänsterna, psykiatrin och specialungdomsarbetet, en stor betydelse.
Medlemmarna i studerandevårdsgruppen kan vid behov konsultera representanter för olika yrkeskårer i ett ärende som gäller en ung människa eller hans eller hennes familj.
Kontakten till stödtjänsterna kan ske via studerandevårdsgruppen eller gruppens enskilda medlemmar, men den studerande/den studerandes familj har rätt att själv kontakta respektive instans.
Vid behov kan gymnasiet anlita det uppsökande ungdomsarbetet. Uppsökande ungdomsarbetets personal söker upp unga under 29 år med risk att bli utanför utbildning och arbetsliv och behöver stöd för att nå den offentliga sektorns tjänster.
Bild. Samarbetspartners som studerandehälsogruppen har eller utvecklar kontakten till, utanför skolan.
13.Nyckelteamet
Ett kontinuerligt yrkesövergripande samarbete bedrivs mellan den grundläggande utbildningen, andra stadiet och ungdomsarbetet. Nyckelteamet som består av svenskspråkiga skolors
studiehandledare, kuratorer, speciallärare samt representanter från ungdomsarbetet i Borgå med omnejd, sammanträder tre gånger om året (april, augusti och september). Teamets uppgift är att utreda och säkra att alla elever som avgått från åk 9 har en studieplats inom andra stadiet.
Samtidigt kontrolleras också byten av studieplatser och eventuella studieavbrott. Vid behov kopplas uppsökande ungdomsarbetet in.
14.Informationsöverföringen i övergången mellan grundskolan och gymnasiet
Elevuppgifter i samband med studerandevården (t.ex. läkar-, psykolog-, eller specialpedagogiska utlåtanden) överförs inte automatiskt från grundskolan till gymnasiet. Vårdnadshavarens eller den studerandes tillstånd behövs alltid för en informationsöverföring och det är via hemmet
eventuella intyg överlämnas till skolan.
Syftet med att överföra elevvårdsuppgifter är att stöda den ungas övergång från grundskolan till gymnasiet och främja en flexibel studiestart. Uppgiftsöverföringen syftar till att stöda den studerandes studieframgång och välbefinnande samt att hjälpa gymnasierna att förutse situationer där den studerande kan vara i behov av extra stöd. Överföringen av
studerandevårdsuppgifter ska alltid vara konfidentiell och ske i enlighet med den studerandes intressen.
15.Förverkligande, utvärdering och uppföljning av studerandevårdsplanen I skolans läsårsberättelse beskrivs planens förverkligande inom den gemensamma studerandevården och resursernas tillräcklighet. Utvärderingen sker i slutet av läsåret på studerandehälsogruppens möte, då också en plan för det följande läsåret görs upp. Rektor ansvarar för uppföljningen av planen. Vid det nya läsårets början gås planen igenom med lärarkåren och studerandehälsogruppen.
