Ansökan om stöd. Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) Uppgifter om projektet. Annan finansiering. Statsstöd. Intäkter.

(1)

Ansökan om stöd

Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF)

Uppgifter om projektet

Namn på projektet

Nyckelprojektet Diarienummer ansökan om stöd

FFF2019/000154

Startdatum

2020-01-01 Inkom datum

2019-09-12

Slutdatum

2021-12-31 Reviderat datum

2019-09-12 Asyl Integration och laglig migration Återvändande

Annan finansiering

Projektet kan under inga omständigheter få ersättning från Europeiska unionens budget för samma kostnader avseende samma aktiviteter mer än en gång. Projektet får inte heller drivas med vinstsyfte eller gå med vinst. Med vinst avses att de totala intäkterna plus medfinansiering från AMIF är större än de stödberättigande kostnaderna i projektet. Har projektet ansökt om medfinansiering från annan EU-fond eller finansiär?

Ja Nej

Om ja, ange vilken EU-fond, finansiär och beslut för ansökan:

Statsstöd

Har stödsökande och någon eller några av stödmottagarna i detta projekt, vilken/vilka bedriver en ekonomisk verksamhet, mottagit statsstöd i enlighet med artiklarna 107-109 i EUF-fördraget eller stöd av mindre betydelse under innevarande och de två närmast föregående beskattningsåren.

Ja Nej Nej, Vi är en myndighet

Intäkter

Kommer projektet generera intäkter?

Ja, beskriv vilken typ av intäkter som projektet kommer att generera Nej

Sökande

Stödmottagare

Göteborgs stad

Postadress

Box 6131 Postnummer och ort

40060 Göteborg

Besöksadress (gata och ort)

Gårdavägen 2 ^Webbsidawww.goteborg.se

Organisationsform

Lokala offentliga organ Organisationsnummer

202100-1355

Kontonummer

306-6115 Behörig firmatecknare

Michael Ivarson

Telefon/mobiltelefon

070-669 67 65 ^Mejladressmichael.ivarson@socialresurs.goteborg.se

(2)

Kontaktperson för projektet

Projektledare (för och efternamn)

Helene Holmström ^BefattningVerksamhetschef

0739102050 E-postadress

helene.holmstrom@socialresurs.goteborg.se

Kontaktperson ekonomi

Ansvarig för ekonomhanteringen (för och efternamn)

Anders Dankvardt ^BefattningEkonom

0739102112 E-postadress

anders.dankvardt@socialresurs.goteborg.se

Ansvarig för ekonomhanteringen (för och efternamn)

Louise Stiernström ^BefattningInternationell utvecklingsledare

031-367 94 67 E-postadress

louise.stiernstrom@socialresurs.goteborg.se

Kontaktuppgifter till projektpartner

Organisationsnamn

Göteborgs Stadsmission ^SektorPrivat

Org.nr

802426-0195 Kontaktperson

Lars Durfelt

Telefon

0317553701 ^E-postlars.durfelt@stadsmissionen.org

Organisationsnamn

Föreningen Tidigt föräldrastöd ^SektorPrivat

Org.nr

Bodil Frey

Telefon

0734010977 ^E-postbodil.frey@enbrastart.se

Organisationsnamn

Västra Götalandsregionen ^SektorOffentlig

Org.nr

Britt Tallhage

Telefon

031-7478690 ^E-postbritt.tallhage@vgregion.se

Projektets koppling till de specifika och nationella målen f ̈or fonden

Inom respektive nationellt mål i det nationella programmet finns prioriterade finansieringar (en eller flera) formulerade med exempel på insatser. I er ansökan ska ni ange vilken finansierad prioritering ni avser bedriva er verksamhet inom.

Markera nedan inom vilket nationellt mål som projektet kommer att arbeta inom samt inom vilken prioriterad finansiering. För vägledning se Om Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF)

(3)

Specifikt mål 2 – Integration och laglig migration Nationellt mål 2: Integration

Artikel 9. Se vidare i det nationella programmet sidorna 15-16.

Prioriterad finansiering

• 3. Genomföra kapacitetsuppbyggnad för att minska tiden för förfaranden och processer i mottganingssystemet. Prioriteringarna kommer att omfatta bland annat ökad samverkan mellan myndigheter och bostadsföretag och att utveckla arbetsmetoder hos kommuner.

• 4. Utveckla sociala åtgärder för tredjelandsmedborgare som underlättar deras familjeliv och integration, till exempel genom föräldrastöd, föräldrakurser och samtalsstöd.

• 5. Utveckla hälsorelaterade åtgärder för att förebygga och motverka hälsoproblem som hinder för arbete. Planerade åtgärder kommer omfatta att till exempel utveckla hälsosamtal, arbetsförb eredande insatser och studier relaterat till hälsoproblem hos tredjelandsmedborgare.

• 7. Utveckla åtgärder som främjar deltagande av tredjelandsmedborgare i samhällslivet till exempel genom kurser i samhällsinformation.

Målgrupp

AMIF medfinansierar insatser som riktar sig till målgrupperna nedan. Personerna inom dessa målgrupper ska därför vara i fokus när ni planerar och genomför ert projekt. Funktionen för fonderna kommer löpande att följa upp att dessa personer har gynnats av insatserna. Projektet behöver ta fram en metod för att säkerhetsställa och dokumentera att de personer som projektet arbetar gentemot överensstämmer med målgrupperna i AMIF.

Tredjelandsmedborgare anses i AMIF:s mening även omfatta statslösa personer och personer med icke fastställd nationalitet.

EU-medborgare är inte en målgrupp för AMIF. Personer som har dubbelt medborgarskap, varav ett EU- medborgarskap, ingår inte i kategorin tredjelandsmedborgare.

Markera den målgrupp eller de målgrupper som projektet vänder sig till:

• Tredjelandsmedborgare som uppfyller särskilda bestämmelser som gäller före avresan och/eller uppfyller krav i nationell rätt, samt i förekommande fall i enlighet med unionsrätten, inklusive krav på förmågan att integrera sig i samhället i en medlemsstat.

• Tredjelandsmedborgare som är lagligen bosatta i en medlemsstat eller som i förekommande fall håller på att förvärva laglig bosättning i en medlemsstat.

Projektets arbete med målgrupp och deltagare i projekt

Arbete med målgrupp

Tydliggör på vilket sätt ovan angivna målgrupp eller målgrupper kommer att gynnas av projektet. Tänk på att begreppet målgrupp endast är applicerbart på tredjelandsmedborgare som har en status i enlighet med de klassificeringar som beskrivits ovan. I beskrivningen ska ni beakta hur projektet kommer att arbeta med jämställdhet.

Arbete med deltagare i projekt

Med deltagare avses här personer som deltar i projektaktiviteter men som inte är tredjelandsmedborgare.

Till exempel anställda inom offentlig verksamhet eller inom frivilligsektorn.

Beskriv:

• Hur projektet avser gynna målgruppen.

• Om och hur målgruppen kommer att delta i projektet.

• Metod som kommer att tillämpas för att identifiera och verifiera målgruppen projektet ska arbeta gentemot.

• Vilka deltagare som kommer att delta i projektet och hur deras medverkan leder till att målgruppen gynnas.

(4)

• Hur projektet kommer arbeta med jämställdhet.

Vi kommer att vända oss till målgruppen tredjelands medborgare som antingen kommit till Göteborg som kvotflyktingar alternativt kommit hit som anhöriginvandrare. Dessa personer kommer att hänvisas till projektet genom de kanaler som finns i Göteborgs stad bland annat på socialkontor som arbetar med försörjningsstöd ute i olika geografiska delar av staden. Vidare har Social resursförvaltning en verksamhet dit deltagare inom gruppen kommer antingen direkt när de anländer till Göteborg genom att de möts av personal alternativt genom kontaktpersoner på Migrationsverket.

Jämställdhetsperspektivet kommer att beaktas genom att vi arbetar med ett familjeorienterat arbetssätt.

Kvinnor och män i målgruppen kommer med olika föreställningar om hur livet i Sverige ska bli delvis

grundade på traditionella könsroller. I projektet har vi ett stort ansvar för att medvetenheten hos målgruppen ökar i hur det svenska samhället arbetar för att kvinnor och män ska ha likartade möjligheter i arbetslivet, i familjelivet och som samhällsmedborgare. Vi har gjort ett antagande att projektets målgrupp kommer att till en något större del vara kvinnor, eftersom anhöriginvandringen förväntas öka de kommande åren och tidigare grupper har bestått i större utsträckning av män.

Med det menar vi att integrationen för de familjemedlemmar som redan finns i Göteborg bli enklare om hela familjens integration tas i beaktande. Med projektets insatser kommer den isolering och utanförskap som många inom målgruppen hamnar i att kunna brytas. Fler personer kommer att lyckas med sin etablering i landet, få en ökad kunskap om hur det svenska samhället fungerar och därmed bli självförsörjande snabbare än tidigare grupper. Målgruppen kommer aktivt att delta i projektet genom de utbildningar, individuella stöd samt arrangerade temakvällar. Projektet går ut på att ge en fördjupad samhällsvägledning som blir vägen till bättre förståelse och därmed integration.

Vi kommer att arbeta mycket utifrån de olika förutsättningar och föreställningar som finns när det gäller kvinnors och mäns möjligheter eller förväntningar när de ska integreras i det svenska samhället.

Det är av stor vikt att målgruppen får en förståelse för:

- den svenska samhällskonstruktionen

- vikten av att barn tidigt kommer i kontakt med förskolan för att säkerställa nästa generations integration - barnens skolresultat

Vi har också erfarenhet av att målgruppen behöver en fördjupad kunskap om att leva i det digitaliserade samhället, vi behöver möta människor vars bakgrund i många fall inte stödjer att man klarar sig i den digitaliserade världen. Vi tänker där ge både kunskap om både förlitligheten till system, dess uppbyggnad och praktiskt handhavande.

Sammanfattning av projektet

Sammanfattningen ska kunna användas när projektet presenteras för externa aktörer. Den ska därför vara skriven så att en extern aktör lätt kan förstå vad projektet handlar om och förväntas leda till. Tänk på att texterna kan komma att publiceras på Migrationsverkets webbplats om ansökan blir beviljad.

Sammanfattningen ska göras på både svenska och engelska.

Beskriv bakgrund, syfte, mål och förväntade resultat av projektet i sammanfattningen

Sammanfattning svenska

Nyckelprojektet är en integrationsmodell som Göteborgs stad vill testa med stöd av AMIF. Projektet går ut på att tredje landsmedborgare som kommer till Göteborg som kvotflyktingar eller som anhöriginvandrare får ett utökat stöd i sin etableringsprocess. Våra erfarenheter från tidigare insatser för målgruppen har pekat på ett behov av en djupare kunskap och kontakt med det svenska samhället. Vi kommer att tillhandahålla aktiviteter utifrån ett jämställdhetsperspektiv och med ett familjeorienterat angreppssätt.

Vi kommer att samarbeta med Västra Götalandsregionen och två aktörer från civilsamhället. Tanken är att de som deltagit i projektet ska ha en egen skattning kring att de känner sig bättre integrerade genom de kunskaper och kontakter som de fått genom projektet.

Sammanfattning engelska

The Key project (Nyckelprojektet) is an integration model that the City of Gothenburg wants to test with the support of AMIF. The project is based on the fact that third nationals who comes to Gothenburg as refugees or as family immigrants receive increased support in their establishment process. Our experiences from

(5)

previous efforts for the target group have pointed to a need for deeper knowledge and contact with Swedish society. We will provide activities from an gender equality perspective and with a family-oriented approach.

We will collaborate with the Västra Götaland region and two actors from civil society. The idea is that those who have participated in the project should have their own estimate that they feel better integrated through the knowledge and contacts they have gained through the activities in the project.

Bakgrunds- och behovsanalys

Ge en kort bakgrundsinformation till varför ni ansöker om medfinansiering från AMIF. Beskrivningen ska vara konkret och tydligt utgå från er nuvarande situation (utgångsläge). Koppla även beskrivningen till det nationella programmet för AMIF.

Beskriv:

• En bakgrunds- och behovsanalys för projektet.

• Om förstudier har genomförts för att kartlägga situationen, alternativt vad som tidigare har genomförts inom området som har relevans för projektet.

• Vilket mervärde som projektet förväntas skapa i förhållande till utgångsläget.

• Hur projektet kopplar till behov som beskrivs i det nationella programmet.

• Varför er organisation är bäst lämpad att genomföra projektet.

• Varför medfinansiering från AMIF är nödvändig för att genomföra projektet.

• Vilka utvecklingsaspekter och eventuella innovativa inslag som finns i projektet.

Göteborgs stad startade redan 2008 en samhällsorientering för att möta denna målgrupp,

tredjelandsmedborgare. Integrationscentrum har haft mottagning för tredjelandsmedborgare som hänvisats till Göteborg sedan 2010 och Göteborgs stads Etableringsenhet har uppdraget att ta emot kvotflyktingar och övriga nyanlända under samma period. I kontakten med de personer från målgruppen som passerat Integrationscentrum, Etableringsenheten och våra stadsdelsförvaltningar, både under tiden vi mött dem och i uppföljande kontakter efter att de lämnat etableringen så har vi kunnat dra slutsatser kring vad som skulle behövas för att förbättra möjligheterna att integreras i samhället.

Vi har bland annat haft svårigheter att nå fram med information kring hur det digitaliserade samhället fungerar och genom projektet ser vi möjligheter att stötta målgruppen i detta på ett sätt att deras möjligheter att ta del av samhällets informationskanaler men också att aktivt själv kunna delta fullt ut utan extra stöd.

Det är dessa slutsatser som vi bygger vår projektidé på. I dagsläget har vi en fungerande verksamhet för den lagstadgade samhällsorienteringen men vi ser att behoven av annan bredare information, djupare kontakter och bättre guidning till civilsamhället och det svenska kulturutbudet är stort och därför skulle vi vilja pröva att jobba enligt denna modell.

Göteborgs stad är en stor aktör när det gäller mottagandet av tredje landsmedborgare och vi har lång erfarenhet men vi ser detta projekt som en möjlighet för staden att utveckla en metod och ett system som kommer att kunna påvisa en bättre integration. För oss är det viktigt att med hjälp av indikatorer och tydliga mål kunna påvisa effekter för att kunna långsiktigt implementera ett nytt arbetssätt.

Vi väntar oss en relativt stor grupp under de kommande två åren vilket gör behoven både väsentliga på ett integrationsstrategiskt plan men också på ett budgettekniskt plan. Andelen kvotflyktingar har vi fått uppgifter om att de kommer att öka och deras behov av extra insatser är oftast större beroende på att de befinner sig längre från arbetsmarknaden och har sämre hälsostatus än den breda gruppen tredje landsmedborgare.

Göteborg är en stad med stor kompetens och specialist sjukvård vilket gör att man kan förvänta sig att många med svårare behovsbild kommer att anvisas hit. Kvotflyktingarna kommer direkt från sina hemländer alternativt flyktingläger till vår stad och har därför inte samma möjlighet att ha mött någon information om det svenska samhället till skillnad från de som hänvisas via Migrationsverkets verksamheter.

Anhöriginvandringen kan förväntas öka och många av de som vi ser framför oss i den målgruppen är kvinnor utan utbildning som står långt ifrån arbetsmarknaden. Med sig har många av dessa barn som indirekt kommer att påverkas positivt genom att vi stöttar föräldrarna i sin integration och det kommer att ha en positiv effekt på hela familjens etablering i samhället.

Vi har genom detta projekt möjlighet att följa målgruppen genom hela etableringen och kan därför få en ännu bättre utvärdering än vad vi normalt har kunnat åstadkomma. Vi kommer med insatserna i projektet att ge en så pass bra bas för integrering så att ingången i det svenska samhället kommer att förenklas. Det innebär då också att vi kommer att ställa högre krav på de personer som deltar i projektet än vad vi kan

(6)

göra på andra grupper men vi ser det som att krav är omtanke då möjligheterna att lyckas ta sig till ett bra liv i Sverige för hela familjen lär öka för de som får möjlighet att delta i projektet från målgruppen.

Projektmål

Ni ska definiera följande typer av mål: övergripande mål, projektmål och delmål. Målen ska fokusera på konkreta resultat som bidrar till de mål i AMIF:s nationella program som ni söker medfinansiering för.

Det övergripande målet ska nås först på lång sikt, alltså efter att projektet har avslutats. Projektmålet ska nås på medellång sikt, vid projektperiodens slut. Delmålen ska nås på kort sikt, alltså under projektperioden.

Målen beskriver vad som ska uppnås i projektet. De ska helst kunna formuleras i en mening och vara SMARTa (Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska, Tidsbestämda).

Det huvudsakliga målet med Nyckelprojektet är att öka den faktiska integreringen i samhället för målgruppen. Det kan handla om förkortad tid för att nå egenförsörjning, det kan handla om bättre hälsa, eget engagemang i föreningsverksamheter och idéburen sektor samt att hela familjerna har egna kanaler in i samhällets olika funktioner.

I detta mål ingår också att målgruppen ska ha fått kunskap om digitala system som vi har i svenska samhället och att de ska ha fått vad vi skulle kunna kalla välfärdskunskap, med syftet att förstå samhällsbygget utifrån utbildning, arbete, skatt och pensioner.

Vid projektets slut ska Göteborgs stad ha byggt upp en verksamhet som kan vara ett viktigt komplement till den lagstadgade integrationsverksamheten och detta ska göras i samverkan med idéburen sektor och privat sektor. Det är viktigt att det finns en långsiktighet och stabilitet i detta mål. Vid projektets slut ska 650 deltagare ha fått stöd genom projektverksamheten deras självupplevelse av hur deras integration har förbättrats genom att delta i projektets aktiviteter kommer att vara ett viktigt incitament för hur vi ska fortsätta att arbeta.

Efter analys- och planeringsfasen ska berörda aktörer som hänvisar deltagare till projektet ha tydlig

information om när deltagare kan starta, hur man anvisar deltagare, vad deltagarna kan få stöd med genom projektet både i kommunens regi men även i samverkansparternas regi.

Första året ska ca 175 kvinnor och 75 män ha deltagit i projektets aktiviteter.

Andra året ska ca 250 kvinnor och 150 män ha deltagit i projektets aktiviteter.

Av de ca 650 deltagarna ska Göteborgs Stadsmission ha anordnat vägledning genom kulturtolkar till max 450 av våra deltagare och Föreningen Tidigt föräldrastöd nå max 200 i första hand, kvinnor.

Under 2020 ska verksamheten i Nyckelprojektet ha anordnat ca 20 uppstartsgrupper för målgruppen.

Varje grupp kommer sedan att följas åt genom projektet och genom projektets aktiviteter få information om samhällsfunktioner, lagar, familjeliv i Sverige, barnomsorg, skola mm det vi kallar samhällsvägledning.

Genomsnittstiden som man är knuten till projektet är tre månader men beroende på personliga

omständigheter, vilka moduler som är extra viktiga, individuell coachning, aktiviteter i större eller mindre grupper beroende på innehåll så kan det variera.

Under 2021 ska verksamheten Nyckelprojektet ha anordnat ca 32 uppstartsgrupper för målgruppen Varje grupp kommer sedan att följas åt genom projektet och genom projektets aktiviteter få information om samhällsfunktioner, lagar, familjeliv i Sverige, barnomsorg, skola mm. Genomsnittstiden som man är knuten till projektet är tre månader men beroende på personliga omständigheter, vilka moduler som är extra viktiga, individuell coachning, aktiviteter i större eller mindre grupper beroende på innehåll så kan det variera.

Varje person ur målgruppen som deltar ska genom Nyckelprojektet ha varit på minst 2 studiebesök samt deltagit i ca 6 kunskaps/temamöten med representanter från olika samhällsfunktioner.

Förväntade resultat och effekter

Beskriv vilka resultat projektet ska ha uppnått när det är genomfört. Definiera det slutliga resultatet, det vill säga det förväntade läget när samtliga aktiviteter är genomförda.

Beskriv också de långsiktiga effekter projektet ska bidra till, kopplat till det övergripande målet. Här bör framgå vilka förändringar projektet ska bidra till på sikt.

(7)

Verksamheten som Göteborgs stad har byggt upp genom projektet ska vid projektets slut kunna uppvisa resultat som pekar på att deltagarna har nått en självupplevd bättre integrering både individuellt och familjemässigt än om de enbart hade deltagit i lagstadgad ordinarie verksamhet.

Deltagarna kommer att ha ett eget personligt nätverk av personer som de kan känna förtroende för när de ska navigera sig i det svenska samhället likväl som goda relationer genom frivilligsektorns engagemang i projektet.

Deltagarna ska efter projektet blivit stärkta i sin föräldraroll och känna att de kan ha en dialog om barnens utveckling med skolan utan stöd av någon annan.

När föräldrarna har blivit trygga i både sin föräldraroll och i sitt nya sammanhang i Sverige kommer hela familjens integrering att underlättas. Det är viktigt att barnen kan fokusera på skolan och att man genom projektet långsiktigt ska kunna se att barnen i vår målgrupps familjer har fått en bättre start i den svenska skolan än jämförbara grupper.

Vid projektets slut har 650 deltagare fått stöd genom Nyckelprojektet, deras självupplevelse av hur deras integration har förbättrats genom att delta i projektets aktiviteter ska kunna mätas genom intervjuer och enkäter.

Merparten av deltagarna ska ha närmat sig målet med egenförsörjning genom att ha slussats vidare till Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningens Kompetenstrappa. Kunskapen hos målgruppen som deltagit i projektet om hälsa och egenvård ska visa sig i färre antal besök hos primärvården. Merparten av deltagarna ska genom sina personliga intressen ha hittat föreningar eller kontakter så att de kan på ett lättare sätt hitta ett eget engagemang i föreningsverksamheter.

Den huvudsakliga långsiktiga effekten är att Göteborgs stad ska ha skapat en integrationsverksamhet som fungerar över tid. Modellen ska kunna leva vidare efter avslutat projekt och anpassas efter tillströmningen av nyanlända tredjelandsmedborgare.

Projektets koppling till de gemensamma indikatorerna

EU mäter resultat genom gemensamma indikatorer. Här ska ni välja mot vilka gemensamma indikatorer projektets resultat ska rapporteras. De indikatorer som är aktuella för ert projekt framgår i det nationella programmet. Varje indikator är kopplad till ett specifikt mål.

Uppge:

• Minst en av de gemensamma indikatorerna som projektets rapportering kopplas till.

• Utgångsvärde: Nuläge för indikatorn vid projektstart.

• Målvärde: Förväntat resultat för indikatorn vid projektslut.

• Viktigt att notera att en person enbart kan räknas en gång.

En beskrivning av indikatorerna hittar ni i det nationella programmets avsnitt 5. Se även matris Nedan väljer ni de gemensamma indikatorer som är kopplade till det specifika mål ni valt.

Indikator Antal/Procent Utgångsvärde Målvärde

Antal personer i målgruppen som fått stöd från fonden via integrationsåtgärder inom ramen för nationella, lokala och regionala strategier

Antal 0 650

Antal samarbetsprojekt med andra medlemsstater för integration av tredjelandsmedborgare som stöds genom fonden

Antal 0 1

Indikatorer i projektet

En indikator är en variabel som används för att mäta definierat mål. Indikatorn ger information om en utveckling eller förändring. Med hjälp av indikatorer följer ni upp ert projekt löpande och får en indikation på om projektet är på rätt väg.

Här ska ni lista de indikatorer som mäter måluppfyllelsen av de projekt- och delmål som ni angett.

Indikatorerna ska vara mätbara inom projekttiden och kan vara både kvantitativa och kvalitativa.

(8)

I detta avsnitt ska ni också beskriva de gemensamma indikatorerna och hur de ska mätas.

Beskriv:

• 1-3 indikatorer per projekt- och delmål.

• Utgångsvärde och målvärde för respektive indikator.

• På vilket sätt respektive indikator ska mätas.

• På vilket sätt de gemensamma indikatorerna ska mätas.

Vi räknar med att möta 250 deltagare år ett och 400 deltagare år två i Nyckelprojektet.

De som deltar från målgruppen förväntas självskatta att de är mer och bättre integrerade i det svenska samhället efter att de avslutat sin medverkan i Nyckelprojektet.

En majoritet ska känna att de lättare kan navigera i vårt samhälle när det gäller att t.ex. förstå myndigheternas uppdrag, införskaffa bostad, arbete, utbildning, banksystem och jämställdhet mellan kvinnor i och män i Sverige för att bara nämna en del av innehållet i Nyckelprojektet. Indikatorerna som vi kommer att mäta i början av deltagandet i projektet och när deltagarna lämnar projektet baseras på deras självskattning kring hur de navigerar sig i samhället. Dessa indikatorer handlar om individernas uppfattning om sina möjligheter att delta fullt ut i svenska samhället och kommer därför inte att ha startvärde eller slutvärde.

Indirekt kan vi även mäta hur våra verksamheter i staden som möter målgruppen både före och efter projektet också kan göra en skattning att deltagarna i projektet blir enklare att stödja då de har fått en djupare kunskap och de har blivit mer självständiga med egen förbättrad förmåga att lösa sina problem.

Då många av de som förväntas delta i projektet tillhör gruppen anhöriginvandrare så gör vi en uppskattning att flertalet av deltagarna kommer att vara kvinnor eftersom statistik visar på att kvinnor utgör majoriteten av anhöriginvandrare.

Göteborgs stad arbetar familjeorienterat i många av sina verksamheter vilket vi även kommer att göra i detta projekt utifrån att flertalet deltagare kommer att ha barn och en av våra ingångar är att våra deltagare ska känna sig trygga i sin vuxenroll och själva klara att delta i sammanhang utan att bli beroende av sina barns möjligheter att tolka språkligt eller kulturtolka. Barn till våra deltagare ska kunna fokusera på skolan och fritidsaktiviteter med stöd av sina föräldrar.

Första året ska ca 175 kvinnor och 75 män ha deltagit i projektets aktiviteter.

Andra året ska ca 250 kvinnor och 150 män ha deltagit i projektets aktiviteter.

Av de ca 650 deltagarna ska Göteborgs Stadsmission ha anordnat vägledning genom kulturtolkar till 450 av våra deltagare och Föreningen Tidigt föräldrastöd nå 200 kvinnor.

Under 2020 ska Nyckelprojektet ha anordnat ca 20 uppstartsgrupper med deltagare. Varje grupp kommer sedan att följas åt genom projektet och genom projektets aktiviteter få information om samhällsfunktioner, lagar, familjeliv i Sverige, barnomsorg, skola mm. Digitalisering och välfärdskunskap kommer att vara viktiga moduler i projektet. Genomsnittstiden som man är knuten till projektet är tre månader men beroende på personliga omständigheter, vilka moduler som är extra viktiga, individuell coachning, aktiviteter i större eller mindre grupper beroende på innehåll så kan det variera.

Under 2021 ska Nyckelprojektet ha anordnat ca 32 uppstartsgrupper med deltagare. Varje grupp kommer sedan att följas åt genom projektet och genom projektets aktiviteter få information om samhällsfunktioner, lagar, familjeliv i Sverige, barnomsorg, skola mm. Digitalisering och välfärdskunskap kommer att vara viktiga moduler i projektet. Genomsnittstiden som man är knuten till projektet är tre månader men beroende på personliga omständigheter, vilka moduler som är extra viktiga, individuell coachning, aktiviteter i större eller mindre grupper beroende på innehåll så kan det variera.

Varje deltagare ur målgruppen ska genom projektet ha varit på minst 2 studiebesök samt deltagit i ca 6 kunskaps/temamöten med representanter från olika samhällsfunktioner.

Genomförande av projektet

Beskriv hur projektet ska genomföras, det vill säga hur man ska arbeta för att nå projektets mål.

Beskriv:

• Hur ni ska arbeta för att nå projektets mål.

• Metod och arbetssätt som kommer att användas för att genomföra projektet.

• Om och hur projektet samverkar med andra aktörer på lokal, regional eller nationell nivå.

Stadens olika verksamheter kopplat till mottagande och försörjningsstöd kommer att vara de verksamheter som hänvisar målgruppen till projektets verksamhet. För att lyckas med Nyckelprojektets mål på lång

(9)

sikt så kommer även Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen (Arbvux) att vara viktig partner.

Arbvux roll kommer att vara att tillhandahålla stöd i att gå vidare från projektet in i sin förvaltningens system kallat Stegvisa jobb där man kombinerar arbete och studier på sätt som gör att integration och språkutveckling underlättas. Många deltagarna i vårt projekt kommer att få en bra förberedelse för att tillgodogöra sig de insatser som Göteborgs stad kan erbjuda efter att man varit en del i Nyckelprojektet.

När det gäller mobila boendeteamet så har de en viktig roll i att stödja våra deltagare i att nå ett hållbart och långsiktigt boende. Det är viktigt att se över boendesituationen för denna målgrupp för att minska trångboddheten och få bort olagliga boendeformer.

De personer som under 2020 och 2021 kommer att anvisas till Göteborg kommer vi genom att projektet kunna erbjuda en bättre och mer djupgående möjlighet att integreras i svenska samhället. Tanken är att man genom att hänvisas till projektets aktiviteter kommer att få en bättre möjlighet att snabbt bli så pass deltagande i samhället så att behovet av stöd minskar tidigare än i dagsläget. Långsiktigt kommer detta leda till att bidragsberoendet i gruppen minskar och att man genom att delta i arbete eller studier inte bara gör ekonomiska framsteg för egen del utan att man får en större självkänsla och minskad psykisk ohälsa.

Det innebär också bättre möjligheter för hela familjen att få en stabilare start på sitt liv i Sverige.

Även den fysiska ohälsan bland tredje landsmedborgare (i synnerhet bland kvotflyktingarna) är stor och därför ser vi en vinst i att samverka i vårt projekt med Västra Götalandsregionen och deras mottagning för flyktingmedicin (Flyktingmedicinsk mottagning). Deras medarbetare kommer att hålla temadagar om hälsa (exempelvis kostråd, livsstilsråd, diabetesförebyggande stöd samt stöd i familjeplanering), förebyggande hälsovård samt smitta, infektioner och vaccinationer.

Tanken är att projektets deltagare kommer att hänvisas till Nyckelprojektet där vi kommer att ha både grupper med mellan ca 12–15 deltagare samt individuell coachning och rådgivning. Grupperna kommer att ha olika teman på schema där man till exempel kommer att arbeta med ämnen som bostadsmarknaden, arbetsmarknaden, lag och rätt, familjeekonomi, kronofogdemyndigheten, miljökunskap för att nämna några delar. Det vi gör i projektet kommer att bli mycket bredare och djupare än den samhällsorientering som målgruppen får redan idag lagstadgat. Vi har sett att behovet av detta är stort och att man med de ingångar som finns inte når tillräckligt långt för att målgruppen ska lyckas med sin integrering.

I samverkan med frivilligsektorn såsom Stadsmissionen och Föreningen Tidigt föräldrastöd så kommer vi att lotsa deltagarna till verksamheter där de träffar både svenskar och andra tredjelandsmedborgare som är ett viktigt stöd i deras integrering. Exempel på aktiviteter kan vara deras arbete med Kulturtolkar där möten på ett mer personligt plan underlättar övergången in i samhället i det nya hemlandet.

För att få en så korrekt bild som möjligt av det svenska samhället och dess olika institutioner så är det viktigt för deltagarna i projektet att få komma ut på studiebesök. Det kan till exempel handla om att besöka Försäkringskassan men likväl t.ex. Renova, Göteborgs stads bolag för sophantering och renhållning för att ge en förståelse för hur svensk miljöhantering fungerar.

Familjeperspektivet är viktigt för en lyckad integration och projektet ska se till att allt det som finns för familjer i Göteborg når våra deltagare. Det kan vara lekplatser, museer och bibliotek där det finns en rad aktiviteter och möjligheter som stimulerar fantasi och inlärning hos barnen samtidigt som det är mötesplatser.

Man kommer också genom Nyckelprojektets samverkansparter få tillgång till det stora utbud av föreningar som finns i Göteborg där man kan vidareutveckla sig inom sina personliga intressen vilket skapar möten utifrån intresse istället för etnicitet eller kulturell bakgrund.

Vår brittiska projektpartner Ground Work i stadsdelen New Ham i London kommer att vara en viktig internationell aktör för utbyten av metoder och framgångsfaktorer i arbetet med integrering av tredje landsmedborgare. De arbetar också med ett tydligt hälsoperspektiv utifrån vetskapen att denna målgrupp har sämre hälsostatus än jämförbara grupper. Göteborgs stad har tidigare arbetat i ett transnationellt ESF projekt med Ground Work där mycket av deras arbetsmetoder kunnat implementerats i Göteborg.

Nu handlar det om integration och även där ser vi stor nytta för projektet i att hämta hem goda exempel på lyckade aktiviteter men också att kunna få spridning på det vi gör i Nyckelprojektet i Göteborg till vår brittiska partner och deras samverkansparter.

(10)

Aktivitets- och tidplan

Projektets aktiviteter är den konkreta verksamhet som utförs och är ett medel för att uppnå målen. Det betyder att alla aktiviteter tydligt ska kunna kopplas till målen.

Aktivitets- och tidplanen ska återge de aktiviteter som projektet planerar att genomföra. Aktivitetsplanen ska därmed även ta upp de aktiviteter som innehåller styrning, uppföljning, utvärdering, informations- och resultatspridning. Ni behöver också ange aktiviteter som förbereder för projektets avslut och för hur resultaten ska användas. Aktiviteterna ska vara tydligt beskrivna och kopplade till kostnader som finns upptagna i budgeten.

Ange:

• De aktiviteter som ni planerar att genomföra under projektperioden.

• Aktivitetsrubriker, dessa ska vara unika. (Gör gärna en koppling mellan delmål och aktiviteter, exempelvis genom att namnge aktivitetsrubriker så att det framgår vilket delmål de hör ihop med).

• Förväntat antal tillfällen som aktiviteten kommer att genomföras.

• Totalt antal personer som kommer att delta under aktiviteterna.

• År och kvartal då aktiviteten i sin helhet ska vara genomförd.

Nummer Aktivitetsrubrik Aktivitet Antal tillfällen Antal personer År/Kvartal

1 Analys och planerings

fas Under denna fas kommer vi att bygga upp strukturen för projektets genomförande, det kan handla om personal, lokaler samverkans partnernas engagemang mm. Vi ska ta fram underlag för att utveckla ett bra informationsmaterial riktat till målgruppen. Under denna del av projektet kommer även de aktörer i staden; till exempel socialtjänsten, som ska hänvisa deltagare att få instruktioner kring hur detta ska gå till. Vi planerar ett uppstartsmöte med samtliga som ska arbeta i Nyckelprojektet från hela staden, lunch till lunch, och det tillsammans med de verksamhetschefer som byggt upp projektidén samt de planeringsledare som är experter på EU projekt samt den externa utvärderaren.

1 1 2020/Q1

2 Uppstart omgång 1 Gruppstarter innebär att men som deltagare kommer in I projektet genom sin grupp som man sedan kommer att följas åt med. Vissa aktiviteter kan vara gemensamma med paralella grupper.

8 100 2020/Q2

6 75 2020/Q3

(11)

6 75 2020/Q4

10 125 2021/Q1

10 125 2021/Q2

6 75 2021/Q3

6 75 2021/Q4

9 Transnationellt möte i

London Fem personer från projektet åker till London för att ta del av

verksamheter hos vår transnationella partner Groundwork och deras samverkansparter samt redogöra för vårt arbete i Nyckelprojektet.

1 5 2020/Q4

10 Transnationellt möte i

London Fem personer från projektet åker till London för att ta del av

verksamheter hos vår transnationella partner Groundwork och deras samverkansparter samt redogöra för vårt arbete i Nyckelprojektet.

1 5 2021/Q4

(12)

Projektorganisation

Tidigare projekterfarenheter

Beskriv tidigare erfarenheter av projektverksamhet och EU-finansiering.

Har ni erfarenhet av att driva EU-projekt?

Ja Nej Har ni erfarenhet av att driva andra projekt?

Ja Nej

Om ja, beskriv tidigare projekterfarenheter

Vi har i organistaionen lång och bred erfarenhet av ESF-projekt, URBACT projekt, FEAD projekt, Erasmus+

projekt.

Vi kommer att tillsätta en projektledare som är van att edriva projekt och som får stöd av utvecklingsledare med expertis på EU finansierade projekt.

Vidare kommer staden att tillsätta en styrgrupp som kommer att styra arbetet så att mål och effekter nås.

Det är viktigt för Göteborgs stad att integrationen för målgruppen förbättras och att vi hittar ett arbetssätt som ger batter stöd än det sätt vi hittills arbetat på därför är ett utvecklingsprojekt inom AMIF oerhört relevant för att skapa det som behövs.

Projektorganisation

Beskriv hur projektet kommer att organiseras och bemannas för att bedriva verksamheten och uppnå målen. Lägg till befattningar för de roller som kommer att arbeta och vara delaktiga i projektets verksamhet.

I beskrivningsfältet ska framgå vad de olika rollerna ska göra i projektet. Beskriv även till exempel rekrytering, säkerställande av rätt kompetens, tidigare erfarenheter, beslutsmandat. Om övrig projektpersonal anges ska rollen specificeras per individ.

All personal som uppbär ersättning ska återspeglas i budgeten som en rad per individ.

Befattning Beskrivning

Projektledare Projektledare med erfarenhet av att bedriva stora projekt.

Delprojektledare Stöd till projektledaren för att tillhandahålla underlag och hålla samman projektet.

Övrig projektpersonal Gruppledare 1 Övrig projektpersonal Gruppledare 2 Övrig projektpersonal Gruppledare 3 Övrig projektpersonal Gruppledare 4 Övrig projektpersonal Gruppledare 5 Övrig projektpersonal Gruppledare 6

Projektekonom Ekonomisk kompetens

Projektadministratör Håller samman administrationen som stöd för projektledningen vid redovisning till AMIF bland annat

Styrgrupp Ansvariga chefer och ledningsfunktioner för att projektet ska kunna få tänkta långsiktiga effekter i vår organisation.

Övrig projektpersonal Timmar från projekpartner Stadsmissionen

Övrig projektpersonal Timmar från projekpartner Föreningen Tidigt föräldrastöd Övrig projektpersonal Timmar från VGR Flyktingmedicinsk mottagning

Styrning och uppföljning

Beskriv hur projektet kommer att arbeta med ledning och styrning. Beskriv också hur projektet kommer arbeta med uppföljning av ekonomi och verksamhet, dvs följa upp att projektet utförs i enlighet med projektbeskrivningen i medfinansieringsavtalet.

(13)

Vi kommer att tillsätta en styrgrupp bestående av IFO Funktionshinder chefer 2 st som arbetar bland annat med ekonomiskt bistånd. Verksamhetschefen för Integrationsverksamheterna i Göteborg kommer också att vara med liksom planeringsansvarig på Stadsledningskontoret under Välfärd och utbildning samt ansvarig person från Västra Götalands Regionen som arbetar med planering av flyktingmedicin.

Det kommer att knytas en ekonom och en administrator till projektet som båda kommer att få stöd från planeringsfunktionerna för EU projekt.

(14)

Riskanalys

Ni ska upprätta en riskanalys genom att identifiera de omständigheter som riskerar leda till att aktiviteter eller mål i ert projekt inte kommer att genomföras eller nås.

I modellen nedan värderar ni sannolikheten 1 (mycket osannolik) – 5 (mycket sannolik) för att en händelse inträffar. Varje händelse ska sedan uppskattas utifrån vilka konsekvenser händelsen skulle få om den inträffar. Värdera händelsens konsekvenser mellan 1 (försumbar) och 5 (allvarlig) om händelsen uppstår. Genom att multiplicera värdet av sannolikheten och konsekvenserna får ni sedan fram riskvärde (R/V, 1-25) som ger en vägledning kring hur allvarlig risken är.

Börja med att värdera obligatoriska risker (R1-R4). Ange också vilka åtgärder ni kommer att vidta för att minimera dessa risker, alternativt beskriv varför ni ser risken som osannolik.

Fortsätt sedan med att identifiera, värdera och ange egna risker. Riskerna kan vara både interna och externa. Ni behöver också fylla i de åtgärder ni avser vidta för att minimera riskerna.

Nummer Riskbeskrivning Förslag till åtgärd

Projektets styrning och kontroll är otillräcklig (på grund av till exempel lågt intresse från projektets styrande funktion, oförutsedda personalförändringar, eller oregelbundna mötestillfällen) vilket leder till svårigheter för projektledningen att få vägledning och beslut fattade i strategiska frågor. Detta kan i sin tur få en direkt inverkan på projektets genomförande, projektets möjlighet att uppnå uppsatta mål, samt hindrar att ett effektivt arbete med riskanalyser genomförs.

R1

Sannolikhet

1 ^Konsekvens4 ^Riskvärde4

En styrgrupp med bredd, tydlig avsiktsförklaring och bindande mandat.

Struktur som ger projektledaren en trygg platform.

Brist på kapacitet – att hantera EU-finansiering kräver stor administrativ förmåga och goda system för hantering av till exempel finansiell

information.

R2

Sannolikhet

Koppla på mer tid från EU samordnare, säkerställa att personer med erfarenhet finns med.

R3 Bristande kännedom om hur skriftliga avtal upprättas, en inköps- och upphandlingspolicy som inte följs eller en upphandlingsavdelning som inte involveras i projektets arbete bidrar till att inköp kan genomföras på felaktigt sätt. Konsekvenserna av detta är att uppkomna kostnader inte kan godkännas av Funktionen för fonderna vilket får en direkt inverkan

Göteborg är en stor arbetsgivare med egna stödstrukturer och rutiner som ska vara avgörande i alla våra ingångar genom avtal med externa aktörer/finansiärer/upphandlade enheter.

(15)

på projektets budget där projektägaren får stå för kostnaderna, vilket i sin tur kan få en negativ inverkan på projektets måluppfyllelse.

Sannolikhet

Oegentligheter – Hur kommer de hanteras om de skulle uppkomma.

R4

Sannolikhet

Göteborgs stad har bade intern och extern revision samt upparbetade rutiner för att se till att inga oegentligheter passerar.

Att våra beräkningar över antal tillströmmade i målgruppen är för lågt ställda

R5

Sannolikhet

Vi får anpassa våra insatser efter den budget vi har.

Politisk förändring på nationell nivå R6

Sannolikhet

Vi får anpassa budget och utförande.

En kommande eventuell lågkonjunktur kan komma att påverka våra långsiktiga effekter

R7

Sannolikhet

Projektets genomförande kommer att löpa på enligt plan men effekterna för deltagarna efter projektet kan komma att påverkas.

(16)

Långsiktigt införlivande

För att ert projekt ska ge upphov till resultat som faktiskt används behöver ni både planera för det och tidigt involvera mottagaren av resultaten. Ange därför en konkret plan för hur projektet säkerställer att dess resultat och lärdomar används efter projektets slut.

Beskriv:

• Hur och till vem projektresultaten ska överlämnas efter projektets slut.

• Hur resultaten ska användas efter projektets slut.

Vi kommer att tillsätta en styrgrupp med personer med ledande funktioner i stadens integrationsarbete och där de kommer att ha uppdraget att se till att resultatet lever vidare och når de delar av staden som kommer att införliva metoden. Regelbunden återkoppling från verksamheterna som hänvisar deltagare och de verksamheter som tar emot deltagare efter att de varit med i projektet för att säkerställa att kedjan av insatser fungerar. Dessa verksamheter är självklart också angelägna om att projektets metod och verksamhet finns kvar så länge inflödet av nya tredje landsmedborgare finns i staden.

Verksamhet av det slag som vi kommer att utveckla under projektet är avhängigt det behov som blir beroende på den nationella politiken. Verksamheten måste vara av den typen att den kan minskas alternativt växlas upp utifrån de faktiska behoven. Vår organisation Integrationscentrum har en vana att göra snabba växlingar eftersom omvärlden och politiken förändras ideligen.

Vi kommer även att rapportera regelbundet om verksamheten i projektet och efter projektet till berörd politisk nämnd i staden. Det är viktigt i en kommunal kontext att politiken hålls underrättad och uppdaterad.

Eftersom vi redan i starten kommer att informera olika aktörer i och kring målgruppen så kommer regelbundna återkopplingar att ges till samtliga som kan komma i kontakt med projektet. Vi har redan nu erfarenhet av tidigare aktiviteter riktade till målgruppen och det är utifrån deras utvärderingar och synpunkter vi har byggt upp innehållet i detta projekt.

Vår projektpartner Groundwork i London ska få en sammanfattning kring resultaten på engelska då de är en viktig partner längs resan.

Resultatspridning och synlighet

Beskriv på vilket sätt projektets resultat kommer att spridas, både under och efter projekttiden. Beskriv också vilka interna och externa aktörer ni avser att rikta er kommunikation till.

Ange i vilka forum projektet kommer att sprida sina resultat och erfarenheter:

Skrift/Bok Seminarier/Konferens Utbildning E-media Annat

Beskriv hur ni kommer sprida projektets resultat och erfarenheter.

Vi har en verksamhet som påverkar hela staden under begreppet Jämlik stad. Inom arbetet med Jämlik stad anordnas en mängd seminarier och konferenser som når brett över stadens verksamheter och i det sammanhanget kommer projektet att ges möjlighet att presentera sin verksamhet och sina resultat Göteborgs stad har en egen webb tidning som heter Vårt Göteborg där vi till allmänheten såväl som till medarbetare och samverkansaktörer kommer att sprida projektet. Det kommer att göras i artikelform vid projektstart samt som en uppföljande artikel vid projektets slut när man kan redogöra för resultaten.

Göteborgs stad är en aktiv medlem i organisationen Eurocities och i det sammanhanget har vi möjlighet att sprida projektet till andra städer i EU bland annat på årliga konferenser sk Social Affairs Forum och i arbetsgruppen Migration and Integration.

Ange den geografiska spridning som projektet räknar med att få:

Lokalt Regionalt Nationellt Europeiska Unionen Internationellt

Beskriv till vilka aktörer och på vilket sätt resultaten från projektet kommer att spridas och hur kravet på synliggörande av EU:s medfinansiering kommer beaktas.

I kontakt med all typ av spridande media kommer vi att se till att det är tydligt att projektets alktiviteter är medfinansierade av EU genom AMIF. Vi kommer att se till att loggan för AMIF finns på allt material som sprids om och via projektet. Vi har en verksamhet som påverkar hela staden under begreppet Jämlik stad.

Inom arbetet med Jämlik stad anordnas en mängd seminarier och konferenser som når brett över stadens verksamheter och i det sammanhanget kommer projektet att ges möjlighet att presentera sin verksamhet och sina resultat

(17)

Göteborgs stad har en egen webb tidning som heter Vårt Göteborg där vi till allmänheten såväl som till medarbetare och samverkansaktörer kommer att sprida projektet. Det kommer att göras i artikelform vid projektstart samt som en uppföljande artikel vid projektets slut när man kan redogöra för resultaten.

Göteborgs stad är en aktiv medlem i organisationen Eurocities och i det sammanhanget har vi möjlighet att sprida projektet till andra städer i EU bland annat på årliga konferenser sk Social Affairs Forum och i arbetsgruppen Migration and Integration.

Vi kommer att sprida arbetet genom vår projektpartner Groundwork i London som är en viktig källa till utbyten av kloka ideer under och efter projektet.

Utvärdering

Projektet ska utvärderas, helst av en oberoende extern utvärderare. Utvärderingen behövs bland annat för att bedöma projektets framgång och måluppfyllelse. Val av metod (som till exempel egenutvärdering, resultatutvärdering, följeutvärdering etc.) bör anpassas till den typ av projekt som ska genomföras. Tänk på att göra koppling till aktiviteter och att budgetera för kostnaden.

Beskriv:

• Vilken metod för utvärdering som ska tillämpas.

• När under projektet som ni anser att utvärderingen bör påbörjas.

• Hur utvärderingens resultat ska användas och av vem.

För Göteborgs stad är det viktigt att projektets metoder och resultat utvärderas för att vi ska kunna implementera rätt saker i våra verksamheter. Alla vinner på en lyckas integrering av de nya medborgare som kommer till Göteborg. Vi har vårt program för att skapa en Jämlik stad där vi vart fjärde år skriver en rapport om hur stadens olika delar utvecklas utifrån integration och jämlikhet. Vårt projekts externa utvärderare kommer att ha stor nytta av att använda sig av de indikatorer som vi använder i Jämlik stad för att där få en referensgrupp så man kan se om vi lyckats bättre än tidigare med en snabb integrering.

Vi ser att utvärderaren som vi kommer att antingen om det finns förutsättningar kommer att avropa från våra ramavtal eller om det inte är möjligt göra en direktupphandling av dessa tjänster.

Förslag på frågor som utvärderaren kan använda sig av är:

- Har projektmålen uppnåtts?

Projektmålen i det här fallet är att man på individnivå i målgruppen uppfattar sig som väl förberedd och integrerad i det svenska samhället.

Varierar måluppfyllelsen utifrån:

- projektets metoder (kommunal verksamhet/samverkansparternas verksamhet)?

- projektets målgrupper (kvinnor och män)?

- har projektet gett upphov till oväntade avtryck?

- har det skett en förändring i arbetssätt genom projektet i stadens verksamheter som möter målgruppen?

Hur har projektet lyckats med:

- möter projektet organisationens förändringsbehov?

- möter projektet målgruppens utmaningar?

Ligger projektmålen i linje med:

- AMIF:s inriktning och krav?

- utlysningsspecifika mål?

- projektägarens behov?

- jämställdhets uppföljning, skillnader mellan kvinnor och män i projektets aktiviteter och utfall?

- förutsättningar för alla att ta till sig innehållet i aktiviteterna i projektet?

- tillgänglighetsmålen, är aktiviteterna tillgängliga för de som deltar i projektet?

Projekt och samarbetspartner

En projektpartner är en organisation som genomför projektet tillsammans med stödmottagaren. Projektpartnern ska ha kostnader i projektet, ta del av medfinansieringen och omfattas av samma villkor som stödmottagaren. En samarbetspartner är en organisation som ni samarbetar med för att genomföra projektet. Till skillnad från projektpartners tar samarbetspartners inte del av medfinansiering och har inga kostnader i projektet. Kommer projektet att genomföras med projektpartners eller samarbetspartner?

Ja Nej

(18)

Om ja, beskriv vilken roll som projektpartners och samarbetspartners kommer att ha i projektet och redogör för hur samverkan kommer att se ut. Särskilj tydligt i er beskrivning mellan projektpartners och samarbetspartners i projektet. Beskriv också hur projektpartners kommer att ta del av medfinansieringen.

Projektpartners är Göteborgs Stadsmission org. nummer 802426-0195 och Föreningen Tidigt föräldrastöd 802473-9412 kommer att medverka genom att tillhandahålla aktiviteter riktade till målgruppen. Dessa kommer att bestå av exempelvis kulturtolkar, föräldragrupper, lotsar mm. De kommer att fakturera timmar som de arbetar med personer från projektet genom sina stödjande aktiviteter. Dessa timmar kommer de att få redogöra för hur manga de möter per tillfälle samt vem/vilka de möter. Deras metoder kan i visa delar vara avgörande för att nå fram till visa individer och det är viktigt att målgruppen möts av flera olika ingångar till nätverk i Göteborg.

Västra Götalandsregionen org.nummer 232100-0131 Flyktingmedicinsk mottagning, kommer att möta våra deltagare på de timmar som handlar om hälsokompetens. De kommer också att kunna fakturera projektet de timmar de mött våra deltagare i grupp och då ska namnen på de som deltagit bifogas. När det gäller medicinsk vård så kan de inte fakturera projektet.

Transnationellt och internationellt samarbete

Projekt kan bedriva transnationellt samarbete med aktörer från andra EU-medlemsstater för att genomföra insatser inom ramen för fonden eller utbyta erfarenheter. Internationellt samarbete, det vill säga åtgärder i tredjeland, kan också genomföras. Internationellt samarbete ska syfta till åtgärder i samverkan och samklang med andra åtgärder utanför unionen för vilka stöd beviljas genom unionsinstrument.

Kommer projektet att bedriva transnationellt samarbete?

Ja Nej

Om ja, beskriv vilka projektet kommer samarbeta med och hur samarbetet kommer bedrivas. Ange även vilket mervärde som det transnationella samarbetet medför. Om tillämpligt, ange även inom vilka andra medlemsstater projektet kommer att bedrivas och om någon EU-byrå kommer att vara involverad.

Groundwork är en organisation i stadsdelen Newham i London, Storbrittanien kommer att vara en transnationell utbytespart till Nyckelprojektet. De arbetar mycket med hälsoperspektivet för målgruppen tredjelandsmedborgare. Där har vi stor chans att lära av varandra och de sätter stor tilltro till att få arbeta med Nyckelprojektet i Göteborg. Groundwork har viktiga erfarenheter och kompetenser och en rad intressanta samarbetspartners i och omkring London. Bland annat Doctors of the world (är vad det låter som) och ARHAG som är en organisation som arbetar med fastighetsfrågor är deras partners i ett lokalt nätverk kallat London Strategic Migration Partnership. Med tanke på Brexit så har de tagit med i beräkningen att de måste finansiera sin del av det transnationella arbetet genom nationella bidrag om de inte kan bedriva egna strukturfondsprojekt.

Internationellt samarbete (Samarbete utanför EU är vissa fall stödberättigande)

Kommer projektet att bedriva internationellt samarbete?

Ja Nej

Om ja, beskriv vilka projektet ska samarbeta med och hur samarbetet ska bedrivas. Beskriv även vilket mervärde som det internationella samarbetet medför.

Inköp och upphandling

Projekt ska bedrivas på ett kostnadseffektivt sätt. Utgifter som framstår som oskäliga är därför inte stödberättigande.

Stödmottagare inklusive projektpartners som är upphandlande myndighet enligt Lagen (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) ska tillämpa lagen även inom projektverksamheten. Med upphandlande myndighet avses en statlig eller kommunal myndighet samt offentligt styrda organ som enligt lagen

jämställs med upphandlande myndigheter. Besök gärna Upphandlingsmyndigheten för mer information och vägledning

Stödmottagare inklusive projektpartners som inte omfattas av LOU ska vid köp, hyra och leasing följa de principer som följer av 4 kap. 1 § den lagen (principerna om icke-diskriminering, likabehandling, proportionalitet, öppenhet och ömsesidigt erkännande).

(19)

Den som följer lagen om offentlig upphandling (LOU) eller de principer som föreskrivs ovan, anses normalt sett uppfylla kraven gällande kostnadseffektivitet.

Upphandlingsplan

De aktörer som omfattas av LOU ska i upphandlingsplanen ange alla planerade upphandlingar under projektperioden oavsett form. Upphandlingsplanen är preliminär och förändringar som uppstår under projektets gång ska anmälas till funktionen för fonderna. Aktörer som inte omfattas av LOU ska ändå fylla i upphandlingsplanen för att visa vilka inköp som ska företas under projektperioden. Samtliga inköp och upphandlingar måste vara väl dokumenterade för att kostnaderna ska kunna bedömas vara stödberättigade.

Vi är ett offentligt styrt organ för i ansökan aktuella budgetår och omfattas

därmed av lagen (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU). Ja Nej Vi har en inköpspolicy/upphandlingspolicy som tillämpas i vårt arbete kring

inköp/upphandling. Ja Nej

Vi har en inköpsavdelning/upphandlingsavdelning som kommer att vara

involverad i vårt arbete med projektet. Ja Nej

Typ av vara/tjänst som ska

upphandlas Budgeterad kostnad Typ av upphandlingsförfarande Starttid för upphandlingen (ÅÅÅÅMM)

Extern utvärderare 480 000 kr Direktupphandling 202002

Utbildningsmaterial 480 000 kr Avrop från eget ramavtal 202002 Digitala plattor (typ Ipad) 300 000 kr Avrop från eget ramavtal 202002

(20)

Budget (för ansökan om stöd)

Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF)

Budgeten avser

Namn på projektet

Nyckelprojektet Diarienummer ansökan om stöd

FFF2019/000154

Budgetöversikt

Utgifter/Kostnader Belopp

Personal 11 051 330 kr

Resor och logi 272 500 kr

Utrustning, materiel och lokaler 830 000 kr

Extern sakkunskap och externa tjänster 1 760 000 kr

Övriga kostnader 0 kr

Summa direkta kostnader 13 913 830 kr

Indirekta kostnader Indirekta kostnader (15 % av personalkostnader) 1 657 700 kr

Summa kostnader 15 571 530 kr

Intäkter/Finansiering Belopp

Medfinansiering från AMIF 75% AMIF medfinansiering 11 678 648 kr

Utökad medfinansiering Nej 0 kr

Intäkter 0 kr

Finansiering projektpartner 0 kr

Finansiering tredje part 0 kr

Kontant finansiering från stödmottagaren 3 892 882 kr

Summa intäkter/finansiering 15 571 530 kr

Balans 0 kr

(21)

Detaljerad budget

Kostnader Personal

Organisation Befattning Lönetyp Ersättning Mån/Tim Sys.grad LKP Kommentar Belopp

Göteborgs stad Projektledare Månadslön 45 000 kr 22 100,00 % 49,00 % 1 475 100 kr

Göteborgs stad Delprojektledare Månadslön 37 000 kr 22 100,00 % 49,00 % 1 212 860 kr

Göteborgs stad Styrgrupp Timlön 425 kr 200 100,00 % 49,00 % Styrgrupp med relevanta

chefer i staden 126 650 kr

Göteborgs stad Projektekonom Månadslön 35 000 kr 22 40,00 % 49,00 % Ekonom 458 920 kr

Göteborgs stad Projektadministratör Månadslön 30 000 kr 22 75,00 % 49,00 % Integrationscenters

projektpersonal 1 737 550 kr Göteborgs stad Övrig projektpersonal Månadslön 35 000 kr 18 100,00 % 49,00 % Integrationscenters

projektpersonal 4 938 700 kr Göteborgs stad Övrig projektpersonal Månadslön 35 000 kr 18 75,00 % 49,00 % Tjänst med projektpersonal

delad genom rotering av stadsdelar som arbetar på plats i projektet 5

704 025 kr

Göteborgs stad Övrig projektpersonal Månadslön 35 000 kr 18 75,00 % 49,00 % Tjänst med projektpersonal delad genom rotering av stadsdelar som arbetar på plats i projektet 6

704 025 kr

Göteborgs stad Övrig projektpersonal Månadslön 35 000 kr 18 50,00 % 49,00 % Socialt stöd/ projektstöd från

stadsdelarna implementering 469 350 kr

(22)

och identifikation/rekrytering av deltagare, kluster 1

Göteborgs stad Övrig projektpersonal Månadslön 35 000 kr 18 50,00 % 49,00 % Socialt stöd/ projektstöd från stadsdelarna implementering och identifikation/rekrytering av deltagare, kluster 2

469 350 kr

Resor och logi

Organisation Beskrivning Kommentar Belopp

Göteborgs stad Transnationella resor till London 2 st 8 personer

per resa 2 resor till vår projektpertner i Storbrittanien. 5 personer per resa

beräknat max 10 000 kronor per person och resa 160 000 kr Göteborgs stad Uppstartsmöte för 18 personer lunch till lunch För att samtliga som ska arbeta i projektet ska få en gemensam

bild och tydliga instruktioner. 50 000 kr

Göteborgs stad Halvtidsavstämning lunch till lunch

projektpersonal och styrgrupp För implementering av metod och för att samla kompetensen i projektet som byggts upp i stadens alla delar så vill vi ha ett avstämningsmöte lunch till lunch med utvärderaren för att ha implementerings workshops, blanda kompetenser mm.

62 500 kr

Utrustning, materiel och lokaler

Göteborgs stad Digitala verktyg till deltagarna (Ipads) 300 000 kr

Göteborgs stad Utbildningsmaterial 480 000 kr

(23)

Göteborgs stad Deltagarredovisninsgsystem exempelvis

Goldware Licenskostnad per kalenderår 50 000 kr

Extern sakkunskap och externa tjänster

Västra Götalandsregionen Undervisning om hälsa och egenvård medicinsk

expertis 480 000 kr

Göteborgs Stadsmission Kamratstödjare och kontaktskapare 500 000 kr

Föreningen Tidigt föräldrastöd Föräldrautbildning och stöd till deltagare 300 000 kr

Göteborgs stad Upphandlad extern utvärderare Ännu ej upphandlad men vi kommer att hitta en utanför den

egna organisationen, om möjligt på ramavtal som staden har. 480 000 kr Indirekta kostnader

Beskrivning Belopp

Kontor, datorer, lokaler för mottagande, telefoni 1 657 700 kr

Finansiering

Finansiering projektpartner

Göteborgs Stadsmission 0 kr

Föreningen Tidigt föräldrastöd 0 kr

Västra Götalandsregionen 0 kr

Kontant finansiering från stödmottagaren

Beskrivning Belopp

Kontant medfinansiering avgår från redovisade kostander 3 892 882 kr