årsredovisning 2011
Innehållsförteckning
Grafisk produktion: Mediahavet AB | Tryck: Tryckeriet i Valdemarsvik AB
Omslagsbild: Valdemarsviks Sparbanks styrelse ( från vänster vd Håkan Eriksson, Christina Ährlin, Jan Karlsson, Anna Nilsson, Nils Hamberg, Maria Jonsson samt ordförande Krister Steén. Saknas på bilden gör Eva Asklöf, personalrepresentant.)
Foto omslag: © Fotograf Gunilla Lundström/Mediahavet AB. Foto baksidan: Ingalill Ivarsson/Mediahavet AB.
VD-ord ...3
Förvaltningsberättelse ...4
Fem år i sammandrag ... 6
Förslag till disposition av bankens vinst ... 7
Resultaträkning ... 8
Balansräkning, Rapport över förändring i eget kapital ... 9
Kassaflödesanalys ... 10
Noter till balans- och resultaträkning samt redovisningsprinciper ... 11
Kapitaltäckning ... 34
Styrelsens underskrifter ... 36
Revisionsberättelse ... 37
Bankens huvudmän, styrelse m.fl. ... 38
Företagsstyrning ...39
Bankens personal ... 40
Sparbanksstämman äger rum onsdag 25 april 2012, kl 18.30.
Valdemarsviks Sparbank
Sparbanksidén
o n l i n e
D et är med stolthet jag rekommenderar Val- demarsviks Sparbanks hemsida. Under 2011 har vi byggt en personlig relation mellan våra medarbetare och våra kunder på vår hemsida.
Vi har fått mycket beröm och lovord för vårt unika sätt att skapa en relationsbank via internet. Vi har fört spar- banksidén online! Jag vill i det sammanhanget tacka våra modiga medarbetare som ger vår bank ett kompetent och personligt ansikte.
Vi fortsätter vårt arbete att möta våra kunder där de är. Vi har under det gångna året förberett inträde i de so- ciala mediernas värld som Twitter och Facebook. Vi har också utvecklat den nya mobilapplikationen ”Valdemars- viks Sparbank i din mobil”.
Kommunikation och relation
Ett av våra strategiska mål är att bygga och stärka rela- tionen med befintliga och nya kunder. Därför prioriterar vi också ungdomarna som är våra framtida kunder. En del av vår vinst återinvesteras via sponsring i det ideella ungdomsarbetet i Valdemarsvik. Samtidigt anpassar vi ständigt våra tjänster för att också passa ungdomarnas behov och vanor.
Ett annat viktigt strategiskt mål är att stärka vårt befolkningsunderlag. Vi ger vårt bidrag genom att högt och ofta ropa V A L D E M A R S V I K utanför kommunen.
Valdemarsviks Sparbank har sponsrat flera evene- mang som vi tror stärker kommunens goda rykte och ökar antalet besökare under längre eller kortare tid. Vår övertygelse är att det leder till fler åretruntboende och ännu bättre utvecklingsmöjligheter för våra företag.
Vår vinst är din vinst
Vi är mycket nöjda med det ekonomiska resultat som Valdemarsviks Sparbank nådde under 2011. Resultatet visar att vi har förmågan att både stötta utvecklingen av kommunen och samtidigt vårda den trygga och lång- siktiga kreditmarknaden i Valdemarsvik.
Jag brukar lite enkelt beskriva vårt bokslut med att halva vinsten har vi redan delat ut för att förverkliga vår vision; att aktivt stimulera bygdens utveckling, närings- liv och befolkning. Jag kan med tillfredställelse konsta- tera att det har vi gjort i år igen!
Håkan Eriksson
vd Valdemarsviks Sparbank
Valdemarsviks Sparbank
Redovisning för verksamhetsåret 2011
Styrelsen för Valdemarsviks Sparbank får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2011, bankens 107:e verksamhetsår
Förvaltningsberättelse
Allmänt om verksamheten
Valdemarsviks Sparbank bedriver in- och utlånings- verksamhet, förmedling av försäkringar och genom särskilda tillstånd begränsad värdepappers- och pensionssparrörelse. Verksamheten är inriktad på privatpersoner, företag, kommun och organisationer inom Valdemarsviks kommun och delar av Väster- viks och Åtvidabergs kommuner. Inom verksam- hetsområdet är sparbanken ensamt kreditinstitut med lokal kontorsrepresentation.
Sparbankens utveckling Balansomslutning
Sparbankens balansomslutning uppgår till 1 245 Mkr (1 090 Mkr), vilket är en ökning med 14,2 %.
Medelomslutningen (MO), dvs. genomsnittet av omslutningen vid varje månadsskifte under året, uppgick till 1 132 Mkr (1 018 Mkr) och har därmed ökat med 11,2 %.
Inlåning
Inlåningen från allmänheten ökade under året till 1 077 Mkr eller med 143 Mkr. Det motsvarar en ökning med 15,3 procent. Det är en mycket gläd- jande ökning. Bra inlåningsräntor och överström- ningar från räntefonder är största förklaringen till ökningen.
Förmedlat sparande i Swedbank Fonder och Swed- bank Försäkring uppgick vid årsskiftet till 681 Mkr, en minskning med 113 Mkr, eller 14,2 procent.
Utlåning
Sparbankens totala utlåning till allmänheten – efter avdrag för befarade kreditförluster – uppgick vid 2011 års utgång till 947 Mkr, en ökning med 21 Mkr, eller med 2,3 procent. Sparbankens utlåningsstock i Swedbank Hypotek AB uppgår till 872 Mkr, en ök- ning med 128 Mkr, eller med 17,2 % under år 2011.
Tillsammans med den förmedlade utlåningen till Swedbank Hypotek AB och Swedbank Finans AB uppgår utlåningen till 1 838 Mkr, vilket innebär att bankens utlåningsvolym netto ökat med 151 Mkr eller 9,0 % under året.
Aktier i Swedbank AB
Sparbanken har 169 000 stamaktier och 103 090 preferensaktier i Swedbank AB. Marknadsvärdet av aktieinnehavet vid årets utgång uppgick till 24,3 Mkr. Värdet av aktieinnehavet överstiger det ned- skrivna anskaffningsvärdet med 12,1 Mkr. Aktierna är bokförda till marknadsvärdet. Banken har motta- git utdelning med 850 tkr från Swedbank AB.
Affärsvolym
Sparbankens totala affärsvolym uppgick på balans-
dagen till 3 823 Mkr (3 660 Mkr), vilket är en ökning med 4,5 % jämfört med föregående år.
Kapitalbas
Sparbankens kapitalbas inkl. årets vinst uppgår till 132,9 Mkr (121,3 Mkr). Bankens totala kapitalkrav är 70,3 Mkr (66,1 Mkr), vilket innebär en kapital- täckningskvot med 1,89 (1,83).
Sparbankens resultat
Sparbankens resultat före kreditförluster uppgår till 15,7 Mkr, vilket är en ökning med 6,6 Mkr. jämfört med förra året. Rörelseresultatet uppgår till 14,7 Mkr. Det är en ökning med 6,0 Mkr sedan förra året.
Förändringen beror främst på att intäkterna har utvecklats väl under året. Räntenettot för år 2011 har ökat med 8,5 Mkr, på grund av högre ränteläge under året, vilket har påverkat banken positivt. Ban- kens placeringsmarginal har förbättrats från 2,5 % till 3,0 %.
Provisionsnettot har ökat med 0,7 Mkr jämfört med föregående år, främst genom högre provisionsintäk- ter från förmedling av krediter till Swedbank Hypo- tek AB. Provisioner från förmedling av fonder och försäkringar har minskat.
Allmänna administrationskostnader har stigit jämfört med 2010. Under året har resultatet påverkats med kostnader för marknadskommunikation såsom omarbetning av bankens hemsida.
Personal
Antalet anställda i sparbanken uppgår vid årets slut till 22 personer. Med arbetsmåttet 1 730 timmar för en helårsarbetare, uppgår medelantalet anställda i banken under året till 20, varav 13 kvinnor och 7 män.
För upplysningar om ersättningar och förmåner till bankens ledning hänvisas till not 10.
Prognos 2012
År 2011 kännetecknades av god volymtillväxt för in- och utlåningen. Stor del av utlåningsökningen har skett genom förmedlad utlåning, med låg räntemar- ginal. Vi förväntar oss en måttlig volymtillväxt i den egna balansräkning men något försämrad ränte- marginal under det kommande året. Räntenettot förväntas sjunka något under året. Provisionsintäk- terna budgeteras lägre än 2011 beroende på att det nya avtalet med Swedbank AB får fullt genomslag samt osäkerhet om utveckling av provisioner från fondsparandet. Bankens omkostnader kommer att ligga i nivå med år 2011, Sammanfattningsvis är vår bedömning att bankens resultat kommer att bli lägre 2012 än 2011.
Valdemarsviks Sparbank Riskhantering
I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att be- gränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt polici- es och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten.
I Sparbanken finns en samlad funktion för risk- kontroll direkt underställd verkställande direktören, vars uppgift är att analysera utvecklingen av risker- na samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer. Under året har samarbete inletts med Tjustbygdens Sparbank om tjänsten Compli- ance Officer.
Kredit- och motpartsrisker
Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparban- ken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser.
Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivat- kontrakt.
Styrelsen har det övergripande ansvaret för spar- bankens kreditriskexponering. Styrelsen har i sär- skild instruktion inom vissa ramar delegerat ansva- ret till olika kreditdelegationer.
Sparbankens kreditgivning präglas av högt upp- ställda mål med avseende på etik, kvalitet och kon- troll. En genomgående princip är bl.a. att alla kre- ditbeslut i sparbanken normalt fattas av minst två personer. Trots att kreditrisken utgör sparbankens största riskexponering är sparbankens kreditförlus- ter i förhållande till utestående kreditvolym små.
Den avgörande bedömningsgrunden för sparban- kens kreditgivning är låntagarens återbetalnings- förmåga. För att ytterligare minska risken är mer- parten av sparbankens krediter dessutom säker- ställda med pantbrev i fastigheter och andra bank- mässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och mot- partsrisker i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar i instrument som handlas på väl fungerande marknader och endast i värde- papper med hög kreditvärdighet.
Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprö- vas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen.
Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd.
Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden.
Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsy- stem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är nödvändig.
Beträffande sparbankens kreditriskexponering brut- to och netto samt koncentrationer med avseende på motparter hänvisas till Not.3.
Marknadsrisker
I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste mark- nadsriskerna av ränterisker, valutarisker och aktie- kursrisker. I sparbankens fall utgör ränterisken den övervägande marknadsrisken.
Ränterisk, definieras som risken för att marknads- värdet på sparbankens fastförräntande tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. Graden av ränte- risk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. För att säkra sig i mot ränterisken i den fastförräntade utlåningen har sparbanken i stor utsträckning ingått ränteswapavtal, dvs. avtal enligt vilka sparbanken betalar fast ränta och erhåller rörlig ränta.
Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är genom s.k.
gap-analys, som finns intagen i not 3 och som visar räntebindningstiderna för sparbankens tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför balansräkningen.
Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skul- der i samma utländska valuta storleksmässigt inte överensstämmer. Bankens mellanhavanden med kunder täcks genom mottransaktioner med Swed- bank, varför någon valutarisk inte uppstår med undantag av bankens valutadepå.
Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker till följd av samhällsekono- miska faktorer. Banken är endast exponerad av aktiekursrisk genom aktieinnehavet i Swedbank AB.
Likviditetsrisker
Likviditetsrisk kan enkelt uttryckas som risken för att banken inte kan infria sina betalningsförpliktelser vid förfallotidpunkten utan att kostnaden för att skaffa betalningsmedel ökar avsevärt. Risken för att finansiella instrument inte kan avyttras utan större prisreduktion och därmed leder till förlust för ban- ken, inräknas också i begreppet likviditetsrisk.
Sparbankens riskhantering fokuseras här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer.
Det innebär att placeringar endast görs i likvida värdepapper, d v s värdepapper som handlas på en fungerande marknad. Sparbankens likviditetsexpo- nering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av Not. 3.
Operativa risker
Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomis- ka eller förtroendemässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system eller teknisk utrustning. Även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken.
Valdemarsviks Sparbank
Fem år i sammandrag
Nyckeltal 2011 2010 2009 2008 2007
Volym
Affärsvolym ultimo, Mkr 3 823 3 660 3 365 2 984 3 045
Förändring under året, % 4,5 8,8 12,8 -2,0 8,2
Kapital
Soliditet 12,7 13,7 13,8 13,3 15,4
Kapitaltäckningskvot 1,89 1,83 1,87 1,85 1,98
Primärkapitalrelation 19,6 19,6 19,5 18,4 22,8
Resultat
Placeringsmarginal 3,0 2,5 2,7 3,4 3,2
Rörelseintäkter/affärsvolym 1,3 1,1 1,3 1,4 1,4
Rörelseresultat/affärsvolym 0,4 0,2 0,3 -0,2 0,5
Räntabilitet på eget kapital 7,0 4,5 6,1 -3,6 7,9
K/I-tal före kreditförluster 0,67 0,76 0,73 0,63 0,65
K/I-tal efter kreditförluster 0,69 0,77 0,73 0,79 0,65
Osäkra fordringar och kreditförluster
Reserveringsgrad för osäkra fordringar 65 69 71 59 72
Andel osäkra fordringar 0,8 0,6 0,6 1,2 0,4
Kreditförlustnivå 0,1 - - 0,9 -
Övriga uppgifter
Medelantal anställda 20 20 21 21 20
Antal kontor 2 2 2 2 2
Definitioner Affärsvolym ultimo
Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer Soliditet
Beskattat eget kapital + 73,7 % av obeskattade reserver i % av balansomslutningen
Kapitaltäckningskvot
Kapitalbas i förhållande till riskvägda placeringar Primärkapitalrelation
Primärkapital i % av riskvägda placeringar exklusive opera- tiv risk
Placeringsmarginal Räntenettoi % av MO Rörelseintäkter/affärsvolym
Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvo- lym Rörelseresultat/affärsvolym
Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym
Räntabilitet på eget kapital
Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genom- snittligt eget kapital
K/I-tal före kreditförluster
Summa kostnader exkl. kreditförluster i relation till räntenetto + rörelseintäkter
K/I-tal efter kreditförluster
Summa kostnader inkl kreditförluster i relation till räntenetto + rörelseintäkter
Reserveringsgrad för osäkra fordringar Reservering för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto
Andel osäkra fordringar
Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl. banker) Kreditförlustnivå
Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl. banker) och kreditgarantier
6
Valdemarsviks Sparbank
Resultat- och balansräkning
tkr 2011 2010 2009 2008 2007Resultaträkning
Räntenetto 33 494 25 026 25 474 29 952 27 248
Provisioner, netto 12 081 11 415 10 221 10 130 10 911
Nettoresultat av finansiella transaktioner 362 448 -62 -833 190
Övriga intäkter 1 212 985 4 587 1 818 1 826
Summa intäkter 47 149 37 874 40 220 41 067 40 175
Allmänna administrationskostnader -27 065 -24 776 -24 779 -22 179 -22 520 Övriga kostnaderinkl. avskrivningar -4 411 -3 962 -4 731 -3 628 -3 672
Kreditförluster -1 003 -433 -18 -6 681 161
Summa kostnader -32 479 -29 171 -29 528 -32 488 -26 031
Värdeförändring på finansiella tillgångar - - - -15 031 -
Rörelseresultat 14 670 8 703 10 692 -6 452 14 144
Bokslutsdispositioner 39 -126 -602 -9 -82
Skatter -3 672 -2 646 -1 997 -1 720 -3 159
Årets resultat 11 037 5 931 8 093 -8 181 10 903
Balansräkning
Kassa 4 943 6 608 5 805 5 633 8 156
Utlåning till kreditinstitut 207 411 115 041 86 912 79 493 109 418 Utlåning till allmänheten 946 823 925 708 856 753 788 686 744 492
Räntebärande värdepapper 49 951 2 657 2 361 1 967 5 000
Aktier och andelar 24 916 25 806 19 739 12 620 31 399
Materiella tillgångar 5 872 6 216 6 665 4 140 4 201
Övriga tillgångar 5 006 7 819 7 662 9 288 7 308
Summa tillgångar 1 244 922 1 089 855 985 897 901 827 909 974
Skulder till kreditinstitut - - 258 6 998 638
Inlåning från allmänheten 1 076 721 934 282 842 729 763 787 760 584
Övriga skulder 10 187 6 386 6 547 10 887 8 999
Summa skulder 1 086 908 940 668 849 534 781 672 770 221
Obeskattade reserver 847 886 760 158 149
Eget kapital 157 167 148 301 135 603 119 997 139 604
Summa skulder och eget kapital 1 244 922 1 089 855 985 897 901 827 909 974
Förslag till disposition av årets resultat
Sparbankens resultat enligt balansräkningen den 31 december 2011 utgör 11 037 015,86 kr.
Styrelsen föreslår att detta belopp överförs till reservfonden.
Reservfonden den 31 december 2011 134 021 265,44 kr Fastställs styrelsens förslag ökas reservfonden med 11 037 015,86 kr Reservfonden uppgår härefter till 145 058 281,30 kr
Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tid- punkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, mark- nadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärderingspolicy. Sparbankens kapital- täckningskvot efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 1,89 (föregåendes års kapitaltäckningsgrad 1,83 ). Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinstdisposition till 132 910 tkr (121 257 tkr) och slutligt minimikapitalkrav till 70 270 tkr (66 112 tkr). Specifikation av posterna framgår av not om kapitaltäck- ning.
Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan för- väntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt.
Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk.
Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och ba- lansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer.
7
Valdemarsviks Sparbank
Resultaträkning
1 januari - 31 december
tkr Not 2011 2010
Ränteintäkter 47 287 28 765
Räntekostnader -13 793 -3 739
Räntenetto 4 33 494 25 026
Erhållna utdelningar 5 850 52
Provisionsintäkter 6 14 613 13 796
Provisionskostnader 7 -2 532 -2 381
Nettoresultat av finansiella transaktioner 8 362 448
Övriga rörelseintäkter 9 362 933
Summa rörelseintäkter 47 149 37 874
Allmänna administrationskostnader 10 -27 065 -24 776
Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar 19 -1 177 -1 040
Övriga rörelsekostnader 11 -3 234 -2 922
Summa kostnader före kreditförluster -31 476 -28 738
Resultat före kreditförluster 15 673 9 136
Kreditförluster, netto 12 -1 003 -433
Rörelseresultat 14 670 8 703
Bokslutsdispositioner 13 39 -126
Skatt på årets resultat 14 -3 672 -2 646
Årets resultat 11 037 5 931
Rapport över totalresultat
1 januari - 31 december
tkr
Not 2011 2010
Årets resultat Övrigt totalresultat
Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas -2 171 6 767 Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat 14 - -78
Årets övrigt totalresultat -2 171 6 689
Årets totalresultat 8 866 12 620
8
Valdemarsviks Sparbank
Balansräkning
Per den 31 december
Tillgångar tkr Not 2011 2010
Kassa 4 943 6 608
Utlåning till kreditinstitut 15 207 411 115 041
Utlåning till allmänheten 16 946 823 925 708
Obligationer och andra räntebärande värdepapper 17 49 951 2 657
Aktier och andelar 18 24 916 25 806
Materiella tillgångar 19 5 872 6 216
- Inventarier 3 195 3 362
- Byggnader och mark 2 677 2 854
Aktuell skattefordran - 352
Övriga tillgångar 20 93 373
Uppskjuten skattefordran 14 - 616
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 21 4 913 6 478
Summa tillgångar 1 244 922 1 089 855
Skulder och eget kapital
Skulder till kreditinstitut 22 - -
Inlåning från allmänheten 23 1 076 721 934 282
Aktuell skatteskuld 304 -
Övriga skulder 24 5 284 2 184
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 25 4 599 4 202
Summa skulder 1 086 908 940 668
Obeskattade reserver 26 847 886
Reservfond 134 021 128 090
Fond för verkligt värde 27 12 109 14 280
Årets resultat 11 037 5 931
Summa eget kapital 157 167 148 301
Summa skulder och eget kapital 1 244 922 1 089 855
Poster inom linjen
Ansvarsförbindelser 28 30 494 32 621
Åtaganden 29 81 739 72 548
Ställda panter
inga inga
Rapport över förändringar i eget kapital
2010 Reserv-fond Fond för verk-
ligt värde Årets resul-
tat Totalt eget kapital
Tkr
IB eget kapital 2010-01-01 119 997 7 513 8 093 135 603
Årets resultat
5 931 5 931
Årets övrigt totalresultat
6 767 6 767
Årets totalresultat
6 767 5 931 12 698
Vinstdisposition 8 093
-8 093
UB eget kapital 2010-12-31 128 090 14 280 5 931 148 301
2011 Reserv-fond Fond för verk-
ligt värde Årets resul-
tat Totalt eget kapital
Tkr
IB eget kapital 2011-01-01 128 090 14 280 5 931 148 301
Årets resultat
11 037 11 037
Årets övrigt totalresultat
-2 171 -2 171
Årets totalresultat
-2 171 11 037 8 866
Vinstdisposition 5 931 -5 931
UB eget kapital 2011-12-31 134 021 12 109 11 037 157 167
9
Valdemarsviks Sparbank
Kassaflödesanalys (indirekt metod)
1 januari - 31 december
2011-12-31 2010-12-31
tkr
Den löpande verksamheten
Rörelseresultat (+) 14 670 8 703
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet
Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/-) 14 -647
Avskrivningar (+) 1 177 1 040
Kreditförluster (+) 1 270 735
Betald inkomstskatt (-) -3 672 -2 400
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar
av rörelsekapital 13 459 7 431
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning av utlåning till allmänheten (-) -22 360 -69 535
Ökning/minskning av värdepapper (+/-) -49 951 -
Ökning av inlåning från allmänheten (+) 142 439 91 553
Minskning av skulder till kreditinstitut (-) - -258
Förändring av övriga tillgångar (+/-) 2 813 -157
Förändring av övriga skulder (+/-) 3 762 -35
Kassaflöde från den löpande verksamheten 90 162 28 999
Investeringsverksamheten
Avyttring av finansiella tillgångar (+) 1 967 404
Investering i finansiella tillgångar (-) -591 -
Avyttring av materiella tillgångar (+) - 331
Förvärv av materiella tillgångar (-) -833 -802
Kassaflöde från investeringsverksamheten 543 -67
Årets kassaflöde 90 705 28 932
Likvida medel vid årets början 121 649 92 717
Likvida medel vid årets slut 1) 212 354 121 649
tkr 2011-12-31 2010-12-31
Följande delkomponenter ingår i likvida medel
Kassa 4 943 6 608
Utlåning till kreditinstitut 207 411 115 041
Summa 212 354 121 649
Betalda räntor och erhållen utdelning som ingår i kassaflödet från den löpande verksamheten
tkr 2011-12-31 2010-12-31
Erhållen utdelning
850 52
Erhållen ränta
47 039 28 243
Erlagd ränta
13 708 3 821
1) Utöver likvida medel har banken en outnyttjad checkräkningskredit på 50 Mkr.
10
Valdemarsviks Sparbank
Noter till de finansiella rapporterna
1 Uppgifter om sparbanken
Årsredovisningen avges per 31 december 2011 och avser Valdemarsviks Sparbank som är en sparbank med säte i Valdemarsvik. Adressen till huvudkontoret
är Storgatan 15 A, Valdemarsvik.
2 Redovisningsprinciper
Överensstämmelse med normgivning och lag
Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbo- lag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) i enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11 och Rådet för
finansiell rapporterings rekommendation RFR 2
Redovisning för juridiska personer. Sparbankerna tillämpar därigenom s.k. lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämp- ning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sam- bandet mellan redovisning och beskattning.
Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av sty- relsen den 7 mars 2012. Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på sparbanksstämman
den 25 april 2012.
De nedan angivna redovisningsprinciperna har tilläm- pats konsekvent på samtliga perioder som presente- ras i de finansiella rapporterna, om inte annat fram-
går.
Värderingsgrunder vid upprättande av bankens
finansiella rapporter
Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatin- strument i form av ränteswap och capar för takränte- lån, finansiella instrument klassificerade som finansi- ella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansi- ella tillgångar som kan säljas. Bland finansiella till- gångar som kan säljas redovisas aktier i Swedbank
AB.
Funktionell valuta och rapporteringsvaluta
Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor.
Samtliga belopp om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental.
Bedömningar och uppskattningar i de finansiella
rapporterna
Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör anta- ganden som påverkar tillämpningen av redovisnings- principerna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhål- landen synes vara rimliga. Resultatet av dessa upp- skattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskatt-
ningar och bedömningar.
Uppskattningar och antaganden ses över regelbun- det. Ändringar av uppskattningar redovisas i den peri- od ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell
period och framtida perioder.
Företagsledningen gör bedömningen att det inte finns några väsentliga osäkerhetsfaktorer eller osäkerhet i gjorda uppskattningar vid tillämpningen av lagbegrän- sad IFRS, som har en betydande inverkan på de fi- nansiella rapporterna.
Ändrade redovisningsprinciper
Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller
ändrade IFRS
Nedan beskrivs vilka ändrade redovisningsprinciper som företaget tillämpar från och med 1 januari 2011.
Övriga ändringar av IFRS med tillämpning från och med 2011 har inte haft någon väsentlig effekt på före-
tagets redovisning.
Utformning av de finansiella rapporterna
I IASBs årliga förbättringsprojekt (’annual improve- ments process’) som publicerades i maj 2010 ändra- des kraven i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter avseende uppställningen av rapporten över föränd- ringar i eget kapital.
Ändringarna innebär att avstämningen i rapporten över förändringar i eget kapital av årets förändring av varje komponent i eget kapital, såsom reserverna för ackumulerat övrigt totalresultat, inte behöver specifi- cera varje post i övrigt totalresultat.
Banken har, som tillåts enligt denna ändring, valt att lämna upplysningar med en sådan detaljerad avstäm- ning av reserverna och andra komponenter i eget kapital i not istället för i rapporten över förändringar i eget kapital.
11
Valdemarsviks Sparbank I enlighet med formuleringarna i ändrade IAS 1 har i
rapporten över förändringar i eget kapital årets total- resultat delats upp med separat specifikation av årets resultat respektive årets övrigt totalresultat. Denna presentation tillämpas för aktuellt år och jämförelse-
året.
Nya IFRS som ännu inte börjat tillämpas
Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstill- lämpats vid upprättandet av dessa finansiella rappor- ter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr.o.m.
kommande räkenskapsår och framåt planeras inte att förtidstillämpas. Nedan beskrivs de förväntade effek- terna på de finansiella rapporterna som tillämpningen av nedanstående nya eller ändrade IFRS väntas få på bankens finansiella rapporter. Utöver dessa bedöms inte de övriga nyheterna påverka bankens finansiella rapporter.
IFRS 9 Financial Instruments avses ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering IASB har publicerat de två första av vad som kommer att utgöra den slutliga IFRS 9. Den första delen be- handlar klassificering och värdering av finansiella till- gångar. De kategorier för finansiella tillgångar som finns i IAS 39 ersätts i IFRS9 av två kategorier, där värdering sker till verkligt värde eller upplupet an- skaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde används för instrument som innehas i en affärsmodell vars mål är att erhålla de kontraktuella kassaflödena; vilka ska utgöra betalningar av kapitalbelopp och ränta på kapi- talbeloppet vid specificerade datum. Övriga finansiella tillgångar redovisas till verkligt värde och möjligheten att tillämpa ’fair value option’ som i IAS 39 behålls.
Förändringar i verkligt värde ska redovisas i resultatet, med undantag för värdeförändringar på egetkapitalin- strument som inte innehas för handel och för vilka initialt val görs att redovisa värdeförändringar i övrigt totalresultat. Värdeförändringar på derivat i säkrings- redovisning påverkas inte av denna del av IFRS 9,utan redovisas tillsvidare i enlighet med IAS 39
Företaget har ännu inte gjort någon utvärdering av effekterna av IFRS9 och har heller inte kunnat besluta om de nya principerna ska börja tillämpas i förtid ef- tersom IFRS9 ännu inte godkänts för tillämpning inom EU.
Utländsk valuta
Transaktioner i utländsk valuta
Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor.
Valutaexponering förekommer endast i den utländska sedeldepån. Sparbanken har mottransaktioner med Swedbank till samma värde och utländska belopp som kundtransaktioner, varför någon valutaexpone- ring för kundtransaktioner inte uppkommer i sparban-
ken.
Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av
effektivräntemetoden.
Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Räntein- täkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mel- lan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det
belopp som regleras vid förfall.
Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i
resultaträkningen består av:
- Räntor på finansiella tillgångar och skulder som vär- deras till upplupet anskaffningsvärde enligt effektiv- räntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar - Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning
- Räntor från finansiella tillgångar som värderas till
verkligt värde över resultaträkningen.
- Betald och upplupen ränta på derivat som är säk- ringsinstrument och säkringsredovisning tillämpas.
För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar re-
dovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt .
- Kostnad för insättningsgaranti
- Kostnad för stabilitetsavgift
Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten
"Erhållna utdelningar" när rätten att erhålla betalning
fastställts.
Provisions- och avgiftsintäkter
En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkoms- ten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, det är sanno- likt att de ekonomiska fördelar som är förknippade
med transaktionen kommer att tillfalla företaget.
Sparbankerna erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt
enligt nedan:
Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva
räntan
Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av upp- läggningsavgifter för lån.
Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med
att tjänsterna löpande utförs
Till dessa avgifter hör främst avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån och fonder till annan bank.
Vid förmedling av lån till annan bank som också inbe- griper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten lö- pande netto efter avräkning för kreditförlust.
Valdemarsviks Sparbank
Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss
tjänst utförts
Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisio- ner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt.
Provisionskostnader
Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräk- ning av den effektiva räntan redovisas ej här.
Nettoresultat av finansiella transaktioner
Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner inne- håller de realiserade och orealiserade värdeföränd- ringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner.
Nettoresultat av finansiella transaktioner består av:
- Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas en- ligt fair value option.
- Realisationsresultat från finansiella tillgångar som
kan säljas
- Realiserade och orealiserade värdeförändringar på derivatinstrument som är ekonomiska säkringsinstru-
ment.
- Valutakursförändringar
Allmänna administrationskostnader
Allmänna administrationskostnader omfattar perso- nalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT, telekommunikations-, rese- och re-
presentationskostnader samt kassadifferenser.
Bokslutsdispositioner
Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver i form av skill- nad mellan skattemässig avskrivning och avskrivning enligt plan avseende inventarier.
Skatter
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisats i övrigt total- resultat varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i öv-
rigt totalresultat.
Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av gällande
skattesats, hit hör även justering av aktuell skatt hän-
förlig till tidigare år.
Uppskjuten skattefordran avser skatt på orealiseade värdeförändringar på finansiella instrument, vilken kommer att kunna tillgodoräknas vid realisation av tillgångarna. Aktuell skattesats vid räkenskapsårets
utgång har tillämpats.
Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt,
uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år.
Finansiella instrument
Finansiella instrument värderas och redovisas i enlig- het med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella in- strument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument och obligationsfordringar. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder samt derivat.
Redovisning i och borttagande från balansräkningen
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt in- strumentets avtalsmässiga villkor.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller spar- banken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller
för del av en finansiell skuld.
En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen en- dast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.
Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovi- sas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Låne- fordringar redovisas i balansräkningen i samband
med att lånebelopp utbetalas till låntagaren.
Klassificering och värdering
Finansiella instrument redovisas initialt till instrumen- tets verkliga värde med tillägg för transaktionskostna- der förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader.
Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redo- visningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet för- värvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiel- la instrumentet värderas efter första redovisningstillfäl- let såsom beskrivs nedan.
14
Valdemarsviks Sparbank Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verk-
ligt värde i balansräkningen. Då säkringsredovisning tillämpas redovisas värdeförändringarna på derivatet
och den säkrade posten på sätt som beskrivs nedan.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde
via resultaträkningen
Denna kategori består av två undergrupper: dels fi- nansiella tillgångar som utgör innehav för handelsän- damål , dels andra finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s k Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med vär- deförändringar redovisade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. För finansiella in- strument som innehas för handelsändamål redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar i resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktio- ner.
Lånefordringar och kundfordringar
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella till- gångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. I balansräkningen representeras dessa av balansposterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Övriga tillgångar. Des- sa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde.
Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den ef- fektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunk- ten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra
fordringar.
Investeringar som innehas till förfall
Investeringar som innehas till förfall är finansiella till- gångar omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att in- neha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till
upplupet anskaffningsvärde.
Finansiella tillgångar som kan säljas
I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företa-
get initialt valt att klassificera i denna kategori.
Innehav av aktier och andelar redovisas här.
Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verk- ligt värde med årets värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeföränd- ringarna i en särskild komponent av eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar vilka redovisas i resultaträkningen.
Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kom- mer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaff- ningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde
att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumen- tet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare re- dovisats i övrigt totalresultat, i resultaträkningen.
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via
resultaträkningen
Denna kategori består av två undergrupper, dels fi- nansiella skulder som utgör innehav för handelsän- damål, dels finansiella skulder som vid första redovis- ningstillfället identifierats som tillhörig till denna kate- gori (Fair Value Option). I den förstnämnda delkatego- rin ingår sparbankens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Förändringar i verk-
ligt värde redovisas i resultaträkningen.
Andra finansiella skulder
Inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leveran- törsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värde-
ras till upplupet anskaffningsvärde.
Finansiella garantier
Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor.
Finansiella garantiavtal redovisas till verkligt värde bland poster inom linjen.
Derivat och säkringsredovisning
Sparbankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för räntekursexponeringar som spar- banken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säk- ringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektivite- ten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovis- ning får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet som ligger inom spannet 80-125%. I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte läng- re är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verk-
ligt värde med värdeförändringen via
resultaträkningen.
Sparbanken tillämpar säkringsredovisning för de eko- nomiska säkringsrelationer där resultateffekten enligt sparbankens uppfattning skulle bli alltför missvisande om säkringsredovisning inte tillämpas.
För andra ekonomiska säkringar där resultatkonse- kvensen av att inte tillämpa säkringsredovisning be- döms som mer begränsad tillämpas inte säkringsre- dovisning mot bakgrund av det administrativa merar- bete som säkringsredovisning innebär. Samtliga deri- vat värderas till verkligt värde i balansräkningen.
Sparbankens säkringsinstrument vid säkringsredovis- ning utgörs av ränteswappar och räntetak.
15
Valdemarsviks Sparbank De poster som säkras och där säkringsredovisning
tillämpas är:
1. utlåning med räntetak (portföljsäkring)
2. enskilt lån som löper med fast ränta
(transaktionsbaserad säkringsrelation)
Den säkrade risken i de ovanstående posterna är:
a) risken för förändring i verkligt värde på grund av
förändringar i swapräntan
b) risken för förändring i verkligt värde av att räntan
överstiger kundens lånetak
Säkring av verkligt värde (portfölj)
När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i balansräkningen och den säkrade tillgången redovi- sas också den till verkligt värde avseende den säkra- de risken. Risken för förändringar i verkligt värde i sparbankens redovisning härrör från utlåning med fast ränta, vilket ger upphov till ränterisk. Värdeförändring- en på derivatet redovisas i resultaträkningen tillsam- mans med värdeförändringen på den säkrade posten i resultaträkningen under posten Nettoresultat av finan- siella poster till verkligt värde. Orealiserade värdeför- ändringar på säkerhetsinstrumenten redovisas bland Nettoresultat av finansiella transaktioner och ränteku- ponger (såväl upplupen som betald) bland ränteintäk- terna.
Metoder för bestämning av verkligt värde
Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad
För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument be- traktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsyns- myndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktio- ner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte.
Instrument som är noterade på en aktiv marknad åter- finns i balansposterna Aktier och andelar. Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är noterade på en aktiv
marknad.
Finansiella instrument som inte är noterade på en
aktiv marknad
Innehav av onoterade aktier redovisas till anskaff- ningsvärde i de fall när ett tillförlitligt verkligt värde ej kan fastställas och beloppet ej är väsentligt.
Skälet till att de inte kunnat värderas till verkligt värde på tillförlitligt sätt är att det enligt företagsledningen råder allt för stor osäkerhet i de framtida kassaflödena samt den riskjustering som behöver göras på diskon-
teringsräntan. Företaget har ingen avsikt att avyttra de onoterade aktierna i någon nära framtid.
Det redovisade värdet på onoterade aktier vars verk- liga värden inte kunnat faställas på
ett tillförlitligt sätt uppgår till 659 tkr (68 tkr).
Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella
instrument
Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar
Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av ned- skrivning till följd av att en eller flera händelser (för- lusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovi- sas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflö- dena från tillgången eller gruppen med tillgångar. Om det finns objektiva belägg som tyder på att ett ned- skrivningsbehov kan finnas så betraktar sparbanken dessa fordringar som osäkra också i de fall när spar- banken vid en kassaflödessäkring kommer fram till att full täckning finns för fordran vid ett eventuellt ian- språktagande av pant.
Objektiva belägg utgörs dels av observerbara förhål- landen som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klas-
sificerad som en finansiell tillgång som kan säljas.
Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet an-
skaffningsvärde
Sparbanken utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas på indivi-
duell basis för alla lån som är väsentliga.
Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov före-
ligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kredit- risk.
Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert En nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellan- skillnaden mellan det diskonterade nuvärdet av för- väntade framtida kassaflöden (inklusive kassaflöden från eventuellt i anspråkstagande av pant, även när i anspråkstagande inte är sannolikt), diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta och lånets redovisa- de värde. Nedskrivningen redovisas som en kreditför- lust i resultaträkningen.
Valdemarsviks Sparbank För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet
efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet av framtida kassaflöden, redovi- sas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på ny be- dömning av de förväntade kassaflödena. Vid en för- ändrad bedömning av förväntade framtida kassaflö- den från ett osäkert lån mellan två bedömningstillfäl- len skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning.
För lån där en omförhandling av de ursprungliga låne- villkoren görs till följd att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas som en kreditförlust om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de om- förhandlade lånevillkoren diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet med de omförhandlade villkoren
så klassificeras lånet inte längre som osäkert.
Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas
Egetkapitalinstrument som klassificerats som en fi- nansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett ned- skrivningsbehov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen.
Sparbanken betraktar en värdenedgång större än 20
% som betydande, och en period om minst 9 månader som utdragen.
Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är
klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omklassificeras tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital via övrigt totalresultat till re-
sultaträkningen.
Återföring av nedskrivningar
En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntaga- ren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade låne- villkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditför- luster) redovisas som en minskning av kreditförluster
och specificeras särskilt i not.
Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas
Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som är klas- sificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, vilka tidigare redovisats i resultaträkningen återförs ej via resultaträkningen, utan i övrigt totalresultat. Det nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande
omvärderingar görs, vilka redovisas i övrigt totalresul- tat. Nedskrivningar av räntebärande instrument, klas- sificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, återförs över resultat räkningen om det verkliga värdet ökar och ökningen objektivt kan hänföras till en hän- delse som inträffade efter det att nedskrivningen gjor-
des.
Finansiella tillgångar som redovisas till anskaffnings-
värde
En nedskrivning av en finansiell tillgång som redovi- sats till anskaffningsvärde återförs inte förrän instru- mentet avyttras även om ett nedskrivningsbehov inte längre föreligger.
Bortskrivningar av lånefordringar
Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackords- förslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt.
Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare re- dovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster net-
to.
Materiella tillgångar
Bankens materiella anläggningstillgångar består av inventarier och bankfastigheten i Valdemarsvik. Inven- tarier redovisas till anskaffningsvärde, minskat med planenliga avskrivningar över tillgångarnas bedömda
nyttjandeperiod. Tillämpad avskrivningstid är 5 år.
I samband med övergången till förändrade redovis- ningsprinciper, har banken gjort en beräkning av ef- fekter av fullständig tillämpning av komponentavskriv- ning av bankens fastighet. Då resultatet endast på- verkas marginellt av förändrad avskrivning, har ban- ken valt att använda samma avskrivningsprocent som tidigare. Det innebär att byggnad och markanläggning avskrivs planenligt med 1,75–2,5 %. Det överens-
stämmer med skattemässigt högst tillåtna belopp.
Det redovisade värdet för en materiell anläggningstill- gång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av
tillgången.
Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.
Valdemarsviks Sparbank Ersättningar till anställda
Pensionering genom försäkring
Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK) eller genom annat institut. Enligt IAS 19 avser en
avgiftsbestämd pensionsplan, en plan för ersättningar efter avslutad anställning för vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter.
En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen för sparban- kens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare.
Sparbanken har dock gjort bedömningen att UFR 6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även för sparbankens pensionsplan hos SPK. Sparbanken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med
IAS 19, och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda.
Sparbankens förpliktelser avseende avgifter till av- giftsbestämda planer redovisas som en kostnad i re- sultaträkningen i den takt de intjänas. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för
dessa försäkringspremier framgår av not 10.
Pensionering i egen regi
Förutom pensionering genom försäkring, finns belopp skuldfört i balansräkningen för att täcka visst pension- såtagande mot en tidigare VD i banken. Denna av- sättning följer Trygghetslagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter för beräkning av åta- gandets storlek istället för att tillämpa IAS19 Ersätt-
ning till anställda.
Kortfristiga ersättningar
Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relate- rade tjänsterna erhålls. En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för vinstandelsbetalningar när banken har en gällande rättslig eller informell för- pliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från anställda och förpliktelsen kan
beräknas tillförlitligt.
Ansvarsförbindelser (eventualförpliktelser)
En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åta- gande som inte redovisas som en skuld eller avsätt- ning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av
resurser kommer att krävas.
Valdemarsviks Sparbank
3 Finansiella risker
I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av fi- nansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, lik- viditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har spar- bankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruk- tioner för kreditgivningen och den övriga finansverk-
samheten.
Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar re-
gelbundet till styrelsen.
Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verk- samhet och att för dessa sätta lämpliga begränsning- ar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats.
Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limi- ter inte överskrids. Riskpolicies och riskhanteringssy- stem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t ex återspeglar gällande mark- nadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds.
Genom utbildning och tydliga processer skapar spar- banken förutsättningar för en god riskkontroll, där
varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar.
I sparbanken finns en samlad funktion för självständig
riskkontroll direkt underställd verkställande direktören vars uppgift är att analysera utvecklingen av bankens risker. Beträffande regelefterlevnad (compliance) har banken tecknat ett avtal med Tjustbygdens Sparbank
i Västervik om samarbete.
Kreditrisk
Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av mot- partens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som sparbanken tar på sig när sparbanken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som sparbanken har i för- medlade lån till Swedbank Hypotek. I detta sistnämn- da fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. Den bakomliggan- de transaktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatinstrument.
Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparban- kens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer. Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. En genomgående princip är bl. a att alla kreditbeslut i sparbanken normalt fattas av minst två personer.
Trots att kreditrisken utgör sparbankens största riskexponering är sparbankens kreditförluster i förhål- lande till utestående kreditvolym jämförelsevis små.
Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning, som utifrån låntagarnas hemvist är geo- grafiskt hänförliga till sparbankens verksamhetsområ- de, är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att yt- terligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastig- heter och andra bankmässiga säkerheter. Sparban- ken strävar efter en god riskspridning. För att begrän- sa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värde- pappersportfölj tillåts endast placeringar inom vissa beloppsmässiga ramar och endast i värdepapper med hög kreditvärdighet.
Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande in- stans. För större företagsengagemang tillämpas risk- klassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Risk- klassificeringssystemet innebär att krediterna klassifi- ceras i olika riskklasser beroende på risken för obe-
stånd och risken vid ett eventuellt obestånd.
Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna be- talningar och oreglerade fordringar syftar till att mini- mera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljan- de snabb handläggning av förekommande kravären- den. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påmin-
ner om när kravåtgärd är nödvändig.
Sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt lånefordringar per kategori av låntagare visas i tabeller nedan.
18
