Årsredovisning Sparbanksstämman med huvudmännen äger rum fredagen den 28 april kl i Sparbankens samlingssal

Årsredovisning 2016

Sparbanksstämman med huvudmännen äger rum

fredagen den 28 april kl. 18.00 i Sparbankens samlingssal

Innehåll

VD:s kommentar ... 3

Förvaltningsberättelse ... 5

Fem år i sammandrag ... 7

Resultat- och balansräkningar 2012-2016... 8

Resultaträkning ... 9

Rapport över totalresultat ... 9

Balansräkning ... 10

Rapport över förändringar i eget kapital ... 11

Kassaflödesanalys ... 12

Noter till de finansiella rapporterna ... 13

Utgående mandatperioder... 40

Revisionsberättelse ... 41

Företagsstyrning ... 43

Styrelse, huvudmän m fl ... 44

VD:s kommentar

Bra resultat och en mycket god tillväxt

När jag summerar bankens jubileumsår är det med stor glädje som jag kan konstatera att vi gör vårt näst bästa rörelseresultat någonsin. Årets rörelseresultat uppgick till 22 008 tkr, trots att vi verkar i en räntemiljö som verkligen utmanar oss. Det fina resultatet kan till stor del förklaras av en god affärsvolymtillväxt som uppgick till hela 12 % under året.

Under året har vi kunnat se att nybyggnationen i Grästorps tätort har tagit stora steg framåt. Det var många år sedan vi såg en sådan kraftig utveckling. Det är upp emot 20 nya villor och lika många hyreslägenheter som har producerats och den goda utvecklingen verkar fortsätta. Verkligen roligt att Vår Bank har fått förmånen att vara en del i den expansionen.

Tillväxt trots en orolig omvärld

Om vi lyfter blicken utanför vårt område kan vi se att den globala ekonomin visade motståndskraft under 2016 även om det fanns en oro för populism och protektionism. Både i USA och EU stärktes tillväxten förra året medan den försvagades något i tillväxtekonomierna med Kina och Indien i spetsen.

Utfallet av den brittiska folkomröstningen i somras om ett framtida utträde ur EU (Brexit) och Donalds Trumps överraskande vinst i det amerikanska presidentvalet i

ekonomin. De globala börserna avslutade starkt under fjolårets sista kvartal och fick ytterligare stöd då den nyvalda amerikanska presidenten planerar omfattande skattesänkningar och infrastruktursatsningar under sin mandatperiod. Detta har fått de globala räntorna att stiga och skapat förväntningar om räntehöjningar från den amerikanska centralbanken, Federal Reserve.

Vad gäller den svenska ekonomin så visade också den en tillväxt under 2016, även om den växlade ned något efter rekordåret 2015. En snabb växande befolkning, som i januari i år passerade 10 miljoner invånare, är en viktig drivmotor till den starka svenska tillväxten.

Riksbankens expansiva penningpolitik, med en reporänta på -0,5 procent och en förlängning av obligationsköpen, bidrog till den starka svenska konjunkturen. BNP steg i snitt med drygt 3 procent under fjolårets tre första kvartal jämfört med samma period 2015. Fortfarande är det den inhemska ekonomin som driver tillväxten medan det går fortsatt trögt för exportindustrin.

Det är angeläget att vi följer det som sker i vår omvärld eftersom det ofta har stor påverkan på oss i Sverige och således även vår verksamhet.

Ett innehållsrikt jubileumsår

Det här året har vi firat att banken fyller 140 år. Jag hoppas att många har haft möjlighet att ta del av de aktiviteter som vi gjort under året. Vi inledde det med ett stort tårtkalas på banken med många besökare. Det följdes av ett antal olika aktiviteter under året. Vår tanke med jubileumsåret var att försöka skapa arrangemang som riktades till alla våra kunder i olika åldrar och intressen. Året avslutades med en festlig final på konserthuset där vi fick möjlighet träffa kunder, mingla och sedan lyssna till en konsert av Magnus Carlsson.

Tack för ert deltagande i våra jubileumsaktiviteter.

Samarbete är en framgångsfaktor

De senaste åren har banksektorn varit utsatt för en intensiv regleringstakt som naturligtvis har många goda effekter för att styra och kontrollera vår verksamhet.

Detta faktum har dock ställt stora krav på mindre

banker som vår. Vi måste finna bra och effektiva

lösningar för att klara av de ökade kraven med

bibehållen lönsamhet, aktivitet och service gentemot

våra kunder. Jag tror att den avgörande

framgångsfaktorn för att möta kommande regleringar är

att identifiera och knyta bra samarbeten med andra

sparbanker. Så verkar vi idag och min ambition är att

fortsätta utveckla dessa samarbeten inom fler områden.

Satsning på framtidens bank

Under året har vi också gjort en omfattande ombyggnation av bankens lokaler. Våra medarbetare på administration har fått nya rum. Vi har även fått en ny samlingssal och nya personalutrymmen. Min uppfattning att banken måste upplevas som trevlig, inbjudande och ändamålsenlig för att både skapa en bra arbetsmiljö för våra medarbetare och en bra mötesplats för våra kunder. Vi har verkat i 140 år och vi ska verka för vår bygd i många år till, så därför är det angeläget att hålla våra lokaler och Vår Bank i gott skick inför de kommande åren.

Samhällsengagemang – en uppgift som vi tror på En av bankens väsentliga uppgifter är att delta och stötta det samhällsengagemang som finns omkring oss.

Banken är sponsor till många föreningar och vi bidrar på olika sätt i sådant som utvecklar vårt samhälle i en positiv riktning. Det är väldigt stimulerande att se att vi är unika i att satsa på det lokala samhällslivet. Här skiljer vi oss verkligen från många andra banker.

Under 2016 startade vi upp Åse Viste Fonden som också är ett sätt att visa på vårt samhällsengagemang.

Till det första ansökningstillfället i september 2016 fick vi in många bra ansökningar och det blev slutligen 6 av dem som beviljades bidrag. Vi hoppas naturligtvis på ännu fler ansökningar till vårens kommande ansökningstillfälle, så att vi därigenom får möjlighet att vara med att utveckla något som är angeläget för vårt verksamhetsområde.

Vi är rustade för framtiden!

Jag vill också blicka framåt och kort lyfta upp de utmaningar, men framförallt de möjligheter som vi har.

Vi vet att det kommer ytterligare regleringar, konkurrensen från mindre aktörer på marknaden kommer att öka, en ökad digitalisering osv. Det känns då skönt att veta att vi är rustade för att möta dessa utmaningar. Vi har en solid bank, bra medarbetare, ett starkt varumärke och ett gott samarbete med våra sparbankskollegor.

Vi känner också att våra kunder verkligen uppskattar det personliga mötet i livets olika skeden. Därför kommer vi att fortsätta ha kompetenta och engagerade medarbetare på vårt kontor för att personligen kunna möta våra kunder när de behöver det. Samtidigt tycker vi att det är viktigt att vi fortsätter att utveckla den digitala mötesplatsen där vi ger våra kunder större möjligheter att sköta fler av sina bankärenden digitalt.

Det är den här kombinationen som tror uppskattas av

Tack för i år

Slutligen vill jag särskilt tacka mina medarbetare för ert engagemang det här året. Ni har alla ställt upp på ett fantastiskt sätt och då inte minst i de jubileums- aktiviteter som vi genomfört tillsammans.

Jag vill även tacka huvudmän, styrelse och kunder för det förtroende som ni ger oss. Det vi skapar tillsammans ger oss möjlighet att fortsätta utveckla såväl banken som vår bygd. Så ska vi även göra under 2017 och många år framöver.

Grästorp i februari 2017

Melker Ström, VD

REDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2016 Styrelsen för Åse Viste Sparbank, org nr 569000-6670,

får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2016, bankens 141:e verksamhetsår.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Verksamhetens art och inriktning

Åse Viste Sparbank är en självständig sparbank vars verksamhetsområde omfattar Grästorps kommun och delar av Lidköpings, Vara och Essunga kommuner.

Banken har ett kontor beläget i centralorten Grästorp.

Kundunderlaget utgörs av privatpersoner, små och medelstora företag samt offentlig sektor. Trots vår relativa litenhet är vi en fullsortimentsbank med kunden i centrum. Banken erbjuder all modern teknik för utförande av banktjänster men eftersom vi inser att teknik aldrig kan ersätta mänskliga relationer fullt ut finns en väl utbyggd personlig service för den som så önskar. Vi har kvalificerade rådgivare för finansiella, försäkringstekniska och juridiska tjänster.

Sparbankens ställning

Balansomslutningen vid utgången av 2016 uppgick till 1 947 052 tkr (1 752 208), en ökning med 194 844 tkr eller 11,1%. Den totala affärsvolymen uppgick vid årsskiftet till 5 788 073 tkr (5 167 056), en ökning med 11,9%.

Inlåningen från allmänheten uppgick vid årsskiftet till 1 479 383 tkr (1 358 103), en ökning med 8,9%.

Bankens kunder hade förmedlade placeringar i Swedbank Robur och Swedbank Försäkring på totalt 1 458 970 tkr (1 301 315), en ökning med 157 655 tkr i förhållande till föregående räkenskapsår.

Bankens likviditet placeras på konto i Swedbank, räntebärande värdepapper, fonder och strukturerade produkter. Placeringsportföljen uppgick vid balans- dagen till 193 196 tkr (205 040).

Bankens utlåning till allmänheten brutto har ökat med 16,6% till 1 452 333 tkr (1 245 705). Förmedlade krediter till Swedbank Hypotek ökade under räkens- kapsåret med 13,6% och uppgick vid räkenskapsårets utgång till totalt 994 807 tkr (875 951). En del av den stora ökningen beror på en stor ökning av nybyggnation i Grästorps tätort. En annan förklaring är ett par större engagemang i samarbete med andra sparbanker.

Det sammanlagda egna kapitalet uppgick till 425 030 tkr (378 857).

Den totala kapitalrelationen (totalt kapital i % av riskexponeringsbeloppet) var vid utgången av 2016 24,4%, att jämföra med 22,8% vid utgången av 2015.

Sparbankens resultat

Resultatet före kreditförluster uppgick till 21 713 tkr, att jämföra med 20 658 tkr föregående år. Rörelse- resultatet uppgick till 22 008 tkr (19 365).

Räntenettot 2016 uppgick till 27 396 tkr (27 330), en ökning från föregående år med 0,2%. Räntenettot har pressats av negativa räntor men detta har vägts upp av en bra volymtillväxt.

Utdelning på aktieinnehavet i Swedbank AB har erhållits med 8 560 tkr att jämföras med 8 513 tkr föregående år. Sparbankens innehav är 800 021 aktier och ingen förändring har skett under året.

Provisionsnettot uppgick till 17 676 tkr (15 646), vilket är en ökning med 2 030 tkr i förhållande till 2015.Ökningen är till största del hänförlig till provisioner för förmedlade krediter till Swedbank Hypotek.

Nettoresultatet av finansiella transaktioner uppgick till 2 054 tkr att jämföra med -1 877 tkr föregående år. Av bruttobeloppet utgör 80 tkr (406) realisationsresultat, 1 788 tkr (-2 446) orealiserade värdeförändringar och 186 tkr (163) valutakursförändringar.

Sammantaget ökade rörelseintäkterna mellan 2016 och 2015 med 12,6%.

De totala rörelsekostnaderna ökade under året med 5 284 tkr . Ökningen beror till största del på högre lokalkostnader med anledning av ombyggnad av lokalerna samt ökade marknadsföringskostnader i samband med 140-års jubileumet.

Personal

Antalet anställda uppgick vid årets slut till 22 personer (23). Med normalarbetsmåttet 1 730 timmar uppgick antalet årsanställda till 19,5 personer (20,1) varav 73%

utgör kvinnor. En rådgivare slutade sin tjänst i

december och kommer ersättas av en ny medarbetare

som börjar sin anställning under mars 2017. Bankens

rådgivare uppfyller de licensierings- och certifierings-

krav som erfodras för att kunna erbjuda kvalificerad

rådgivning. De förändrade regelkrav som sker inom

finansiella sektorn har inneburit att flera medarbetare

genomgått utbildning inom detta område. Kompetens-

utveckling för all personal är ett proriterat område.

Ägarförhållanden

En sparbank har inga enskilda ägare, utan verkar för dess insättare. Sparbankens högsta beslutande organ är dess huvudmän. Huvudmännen är 32 st varav hälften väljs av Grästorp, Vara, Essunga och Lidköpings kommun och hälften väljs av huvudmännen själva. Huvudmännen utser styrelsen. Styrelsen utser VD och ställföreträdande VD.

Händelser av väsentlig betydelse som inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut

Banken har under året startat upp Åse Viste fonden, ett sätt att ge tillbaka till bygden. Vi vill på detta sätt främja utveckling och tillväxt och samtidigt synliggöra vårt engagemang inom vårt verksamhetsområde.

Banken har under 2016 firat 140-års jubileum. Firandet har skett löpande under året med en mängd kundevent.

Det har bland annat varit tårtkalas, glassbjudning på torget, galakväll med Magnus Carlsson och jullunch för företagskunder.

Styrelsen har beslutat att Pär Lindblom tillträder som VD 1 maj 2017 efter Melker Ström.

Risker och osäkerhetsfaktorer

I Sparbankens verksamhet uppstår olika typer av risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har Sparbankens styrelse, som är ytterst ansvarig för den interna kontrollen i Sparbanken, fastställt policys och instruktioner för kreditgivningen och den övriga verksamheten.

Sparbankens styrelse har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till andra funktioner.

Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen.

Banken har en diversifierad kreditportfölj för att motverka fluktrationer, samt låga finansiella och operativa risker.

Bankens resultat påverkas även av omvärldsfaktorer som banken inte själv råder över. Den största inverkan har det allmänna ränteläget, förändringar på börsen och det allmänna konjunkturläget.

Ytterligare information om Sparbankernas risker och riskhantering presenteras i not 3, Finansiella risker.

Förväntad framtida utveckling

Utifrån nu kända förutsättningar tyder resultatprognosen för 2017 på ett rörelseresultat mellan 26 000-27 000 tkr.

Förslag till disposition beträffande sparbankens vinst

Årets resultat enligt balansräkningen utgör, tkr 19 767 Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande:

- anslag till allmännyttiga eller därmed

jämförliga ändamål (Åse Viste fonden) 1 000 - avsättning till reservfonden 18 767 (Se not 28 Eget kapital)

Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker, operativa risker och kreditvärdighetsjustering samt dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärderingsprocess. Sparbankens totala kapital- relation uppgår till 24,4% (föregående år 22,8%).

Kapitalbasen uppgår till 289 475 tkr och minimikapital- kravet till 95 059 tkr. Specifikation av posterna framgår av not 34, Kapitaltäckning.

Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt.

Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk.

Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt,

hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar

med tillhörande bokslutskommentarer.

FEM ÅR I SAMMANDRAG

Nyckeltal 2016 2015 2014 2013 2012

Volym

Affärsvolym ultimo, Mkr 5 788 5 167 4 818 4 566 4 139

förändring under året, %

12,0 7,2 5,5 10,3 4,6

Kapital Soliditet

21,8 21,6 22,8 21,3 20,2

1 188 236 1 089 296 1 006 079 999 762 909 750

24,4 22,8 23,8 - -

24,4 22,8 23,8 18,9 21,3

24,4 22,8 23,8 21,4 22,2

Likviditet

1,0 0,9 0,9 0,9 0,9

Resultat

Placeringsmarginal

Räntenettoi % av MO

1,5 1,6 1,9 2,0 2,3

1,0 1,0 1,1 1,2 1,2

0,4 0,4 0,5 0,4 0,4

Årets nettoresultat i % av

genomsnittlig balansomslutning

1,1 1,0 1,2 1,1 0,8

4,3 4,0 4,8 4,1 4,7

0,62 0,59 0,56 0,52 0,54

0,61 0,61 0,58 0,69 0,65

69 91 60 65 52

Andel osäkra fordringar

0,3 0,1 0,3 0,8 1,2

Kreditförlustnivå

0,0 0,1 0,1 0,9 0,6

Övriga uppgifter

Medelantal anställda

19 20 19 19 19

Antal kontor

1 1 1 1 1

Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym

Räntabilitet på eget kapital

Årets resultat i % av genomsnittligt eget kapital

K/I-tal före kreditförluster

Summa kostnader exkl kreditförluster och

värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter

K/I-tal efter kreditförluster

Summa kostnader inkl kreditförluster och

värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter

Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto

Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker) Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer

Beskattat eget kapital + 78 % (73,7 %) av obeskattade reserver i % av balansomslutningen

Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym

Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseintäkter/affärsvolym

Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar

Summa riskvägt exponeringsblopp, tkr Kärnprimärkapitalrelation

Kärnprimärkapital i % av riskexponeringsbelopp

Primärkapitalrelation

Primärkapital i % av riskexponeringsbelopp

Total kapitalrelation

Totalt kapital i % av riskexponeringsbelopp

Avkastning på totala tillgångar

Resultaträkning tkr 2016 2015 2014 2013 2012

Räntenetto 27 396 27 330 30 303 30 813 32 536

Provisioner, netto 17 676 15 646 14 065 13 429 12 583

2 054 -1 877 1 122 1 691 843

Övriga intäkter 9 321 9 009 7 548 7 396 4 072

Summa intäkter 56 447 50 108 53 038 53 329 50 034

-30 433 -25 504 -25 842 -23 455 -23 271

Övriga kostnader

-4 301 -3 946 -3 789 -4 108 -3 591

Kreditförluster 295 -1 293 -1 320 -9 201 -5 765

Summa kostnader -34 439 -30 743 -30 951 -36 764 -32 627

Rörelseresultat 22 008 19 365 22 087 16 565 17 407

Bokslutsdispositioner 60 123 -38 3 325 -3 471

Skatter -2 301 -2 471 -3 330 -2 856 -2 832

Årets resultat 19 767 17 017 18 719 17 034 11 104

Balansräkning

Kassa 1 367 1 411 1 273 1 983 4 681

Utlåning till kreditinstitut 109 812 136 496 134 680 172 419 133 411

Utlåning till allmänheten 1 450 765 1 245 804 1 120 057 1 081 390 1 007 499

179 046 195 153 221 263 212 059 192 506

Aktier och andelar 190 703 159 927 137 797 127 668 88 009

Materiella tillgångar 4 408 4 195 4 783 4 372 4 569

Övriga tillgångar 10 951 9 222 8 566 9 954 8 823

Summa tillgångar 1 947 052 1 752 208 1 628 419 1 609 845 1 439 498

Skulder till kreditinstitut 30 058 0 0 0 529

Inlåning från allmänheten 1 479 383 1 358 103 1 239 275 1 252 319 1 128 413

Övriga skulder 12 580 15 187 17 404 14 166 18 607

Avsättningar 0 0 298 261 188

1 522 021 1 373 290 1 256 977 1 266 746 1 147 737

Obeskattade reserver 1 61 184 146 3 471

Eget kapital 425 030 378 857 371 258 342 953 288 290

1 947 052 1 752 208 1 628 419 1 609 845 1 439 498

1 inkl avskrivningar på materiella anläggningstillgångar

Summa skulder, avsättningar och eget kapital

Nettoresultat av finansiella transaktioner

Allmänna administrationskostnader

Summa skulder och avsättningar Räntebärande värdepapper

RESULTAT- OCH BALANSRÄKNINGAR

1 januari - 31 december

tkr Not 2016 2015

Ränteintäkter 30 661 31 192

Räntekostnader -3 265 -3 862

Räntenetto 4 27 396 27 330

Erhållna utdelningar 5 8 944 8 544

Provisionsintäkter 6 19 619 17 515

Provisionskostnader 7 -1 943 -1 869

8 2 054 -1 877

Övriga rörelseintäkter 9 377 465

Summa rörelseintäkter 56 447 50 108

Allmänna administrationskostnader 10 -30 433 -25 504

20 -1 026 -866

Övriga rörelsekostnader 11 -3 275 -3 080

-34 734 -29 450

Resultat före kreditförluster 21 713 20 658

Kreditförluster, netto 12 295 -1 293

Rörelseresultat 22 008 19 365

13 60 123

Skatt på årets resultat 14 -2 301 -2 471

Årets resultat 19 767 17 017

1 januari - 31 december

tkr 2016 2015

Årets resultat 19 767 17 017

Övrigt totalresultat som har omförts eller kan omföras till årets resultat

som kan säljas 27 645 -9 778

Skatt hänförlig till finansiella tillgångar som kan säljas -239 361

Årets övrigt totalresultat 27 406 -9 417

Årets totalresultat 47 173 7 600

Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar Summa kostnader före kreditförluster

Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar

RESULTATRÄKNING

RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT

Nettoresultat av finansiella transaktioner

Bokslutsdispositioner

tkr Not 2016 2015

1 367 1 411

15 30 054 29 945

16 109 812 136 496

17 1 447 237 1 240 134

3 528 5 670

18 148 992 165 208

19 190 703 159 927

20

1 802 1 428

2 606 2 767

Aktuell skattefordran 2 860 2 036

21 504 1 356

22 7 587 5 830

1 947 052 1 752 208

23 30 058 0

24 1 479 383 1 358 103

25 10 200 12 469

26 2 380 2 718

1 522 021 1 373 290

27 1 61

28

287 050 271 033 118 213 90 807 19 767 17 017 425 030 378 857 1 947 052 1 752 208 Årets resultat

Summa eget kapital

Summa skulder, avsättningar och eget kapital Fond för verkligt värde

Eget kapital Reservfond

Summa skulder och avsättningar Obeskattade reserver

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Övriga skulder

Inlåning från allmänheten Summa tillgångar

Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut

Övriga tillgångar

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter - Inventarier

- Byggnader och mark Per den 31 december

Kassa Tillgångar

BALANSRÄKNING

Materiella tillgångar

Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar

Belåningsbara statsskuldförbindelser m m Utlåning till kreditinstitut

Utlåning till allmänheten

Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring

tkr

Fond för verkligt

värde Årets

resultat Totalt eget kapital

252 314 100 224 18 719 371 257

Årets resultat 17 017 17 017

Årets övrigt totalresultat -9 417 -9 417

Årets totalresultat -9 417 17 017 7 600

Vinstdisposition 18 719 -18 719

271 033 90 807 17 017 378 857

Reservfond

Fond för verkligt

värde Årets

resultat Totalt eget kapital

271 033 90 807 17 017 378 857

Årets resultat 19 767 19 767

Årets övrigt totalresultat 27 406 27 406

Årets totalresultat 27 406 19 767 47 173

Vinstdisposition 16 017 -16 017

Anslag till allmännyttiga ändamål -1 000 -1 000

287 050 118 213 19 767 425 030

RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL

Ingående eget kapital 2016-01-01

Utgående eget kapital 2016-12-31 Ingående eget kapital 2015-01-01

Utgående eget kapital 2015-12-31

1 januari - 31 december

tkr 2016-12-31 2015-12-31

22 008 19 365

421 368

-1 788 2 446

1 026 866

-434 1 136

-25 0

-3 469 -3 123 17 739 21 058

-206 670 -129 650 15 164 11 219 121 280 118 828

30 058 0

-1 695 311

-382 391

-24 506 22 157

17 0

0 -19 925

-1 239 -278

-1 222 -20 203

-1 000 0

-1 000 0

Årets kassaflöde -26 728 1 954

Likvida medel vid årets början 137 907 135 953

Likvida medel vid årets slut 111 179 137 907

1 367 1 411

109 812 136 496 111 179 137 907

KASSAFLÖDESANALYS

Den löpande verksamheten Rörelseresultat (+)

Justering för poster som inte ingår i kassaflödet

Förändring av upplupet anskaffningsvärde under perioden, netto (+/-) Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/-) Avskrivningar (+)

Kreditförluster (+)

Övriga poster som inte ingår i kassaflödet (+/-) Betald inkomstskatt (-)

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital

Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (+/-) Ökning/minskning av värdepapper (+/-)

Ökning/minskning av inlåning från allmänheten (+/-) Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut (+/-) Förändring av övriga tillgångar (+/-)

Investeringsverksamheten

Avyttring/inlösen av finansiella tillgångar (+) Förändring av övriga skulder (+/-)

Kassaflöde från den löpande verksamheten (not 33)

Investering i finansiella tillgångar (-) Förvärv av materiella tillgångar (-)

Kassaflöde från finansieringsverksamheten Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten

Avsatt till Åse Viste fonden (-)

Kassa

Följande delkomponenter ingår i likvida medel Utlåning till kreditinstitut

Summa enligt balansräkningen

NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA

1 Uppgifter om sparbanken

Årsredovisningen avges per 31 december 2016 och avser Åse Viste Sparbank, som är sparbank med säte i Grästorp. Adressen till kontoret är Torggatan 14, Grästorp.

2

Överensstämmelse med normgivning och lag

Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Sparbanken tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning.

Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 24 februari 2017.

De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår.

Värderingsgrunder vid upprättande av bankens finansiella rapporter

Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 32) eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas.

Funktionell valuta och rapporteringsvaluta

Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental.

Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna

Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och upp- skattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.

Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.

Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFRS

Ändringar av IFRS med tillämpning från och med 1 januari 2016 har inte haft någon väsentlig effekt på sparbankens redovisning.

Nya IFRS som ännu inte börjats tillämpas

Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr.o.m.kommande räkenskapsår och framåt planeras inte att förtids- tillämpas. Nedan beskrivs de förväntade effekterna på de finansiella rapporterna som tillämpningen av nedanstående nya eller ändrade IFRS väntas få på bankens finansiella rapporter. Utöver dessa bedöms inte de övriga nyheterna påverka bankens finansiella rapporter.

IFRS 9 Finansiella instrument ersätter IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering från 2018. Banken planerar inte att förtidstillämpa IFRS 9. IFRS 9 innebär förändringar av hur finansiella tillgångar klassificeras och värderas, inför en nedskrivningsmodell som baseras på förväntade kreditförluster istället för inträffade förluster och förändringar av principer för säkringsredovisning bl a med syfte att förenkla och att öka samstämmigheten med bankens interna riskhanteringsstrategier.

Utvärderingen av effekterna på bankens redovisning när IFRS 9 börjar tillämpas pågår. Beloppsmässiga effekter har ännu inte kunnat uppskattas, utan kommer att utkristalliseras vartefter implementeringsprojektet fortlöper under 2017. De bedömningar av effekter som beskrivs i det följande baseras på den information idag är känd eller uppskattad. Val avseende övergångsmetoder kommer att göras när analysen av IFRS 9 nått en fas som ger mer komplett underlag än för närvarande.

Bankens överskottslikviditet placeras i obligationer. Dessa redovisas i enlighet med IAS 39 som AFS tillgångar, vilket innebär att de redovisas till verkligt värde via övrigt totalresultat. Preliminärt bedöms att obligationerna innehas i en blandad affärsmodell baserat på klassificeringen i enlighet med IFRS 9, vilket medför att redovisningen förväntas bli oförändrad. Banken har en långsiktig investering i aktier i Swedbank AB som för närvarande klassificeras som AFS och som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat. Detta

Redovisningsprinciper

innehav kommer i enlighet med IFRS 9 att fortsätta redovisas på detta sätt. Banken har ett innehav i onoterade aktier vars verkliga värde bedömts inte kunna beräknas tillförlitligt och idag redovisas till anskaffningsvärde. Tillämpningen av IFRS 9 kommer att medföra att detta innehav ska redovisas till ett beräknat verkligt värde. Effekten av denna ändring är svårbedömd, beräkning av ett verkligt värde har ännu inte gjorts.

De nya reglerna för nedskrivningar, baserat på förväntade kreditförluster, förväntas öka reserveringen för förluster på utlåning jämfört med tidigare reservering som baserats på inträffade förluster. Ett arbete med att ta fram modeller för reservering av förväntade kreditförluster pågår. Några beloppsmässiga bedömningar av effekten har ännu inte kunnat göras.

Banken använder säkringsredovisning för räntebunden utlåning. Bedömningen är att införandet av IFRS 9 inte kommer att ha en väsentlig påverkanpå bankens finansiella rapporter.

IFRS 9 medför följdändringar i upplysningskraven i IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar vilka kommer att påverka de upplysningar som lämnas. Omfattningen för banken av dessa ändringar är ännu inte känd eller uppskattad.

De övriga förändringar i IASBs normgivning och som EU godkänt eller förväntas godkänna, men som ännu inte trätt ikraft avser följande:

- IFRS 15 Revenue from Contracts with Customers

- Clarification to IFRS 15 Revenue from Contracts with Customers

- Ändrad IAS 7 Rapport över kassaflöden - upplysningar avseende förändring av skulder hänförliga till finansieringsverksamheten - Ändrad IAS 12 Recognition of Deferred Tax Assets for Unrealised Losses

Utländsk valuta

Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen.

Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning

Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden.

Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall.

Räntekostnader inkluderar periodiserade belopp av emissionskostnader och liknande direkta transaktionskostnader för att uppta lån.

Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av:

- Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar

- Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning

- Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde över resultaträkningen.

- Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument och säkringsredovisning tillämpas. För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt.

Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner (se nedan).

Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten "Erhållna utdelningar" när rätten att erhålla betalning fastställts.

Provisions- och avgiftsintäkter

En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla sparbanken.

Sparbanken erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan:

Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan

Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kredit- facilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas.

Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs

Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank.

Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust.

Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts

Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterade till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt.

Provisionskostnader

Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här.

Nettoresultat av finansiella transaktioner

Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av:

- Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som innehas för handelsändamål.

- Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas enligt fair value option.

- Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas

- Orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas.

- Orealiserade förändringar i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk i säkring av verkligt värde - Valutakursförändringar

Allmänna administrationskostnader

Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT-, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser.

Bokslutsdispositioner

Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till obeskattade reserver.

Skatter

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat.

Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder.

Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år.

Finansiella instrument

Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL.

Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument, obligationsfordringar och räntebärande värdepapper samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat.

Redovisning i och borttagande från balansräkningen

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor.

En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.

En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden

Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren.

Klassificering och värdering

Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.

Inbäddade derivat

Huvudregeln är att inbäddade derivat separeras från värdkontraktet och redovisas på motsvarande sätt som övriga derivat som inte ingår i säkringsförhållanden. Inbäddade derivat separeras inte om dess ekonomiska egenskaper och risker är nära förknippade med värdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker eller om det finansiella instrumentet i sin helhet värderas till verkligt värde. Vissa sammansatta kontrakt, det vill säga kontrakt som innehåller ett eller flera inbäddade derivat, klassificeras som en finansiell tillgång eller en finansiell skuld värderad till verkligt värde via resultaträkningen. Detta val innebär att hela det kombinerade avtalet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen.

Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. Då säkringsredovisning tillämpas redovisas värde- förändringarna på derivatet och den säkrade posten på sätt som beskrivs nedan.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Denna kategori består av två undergrupper: dels finansiella tillgångar som utgör innehav för handelsändamål , dels andra finansiella

tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s k Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. För finansiella instrument som innehas för handelsändamål redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar i resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner.

Sparbanken placerar i aktieindexobligationer, som innehåller både en räntebärande del och en derivatdel. Sparbanken har valt att klassificera aktieindexobligationer till verkligt värde via resultaträkningen med hänvisning till att de innehåller inbäddade derivat. Detta val innebär att hela instrumentet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen.

Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. I balansräkningen representeras dessa av balansposterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Övriga tillgångar. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs.

efter avdrag för osäkra fordringar.

Finansiella tillgångar som kan säljas

I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade mot eget kapital. Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i eget kapital, i resultaträkningen.

Egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. Sparbanken betraktar alltid en värdenedgång större än 50% som betydande, vid värdenedgång mellan 20 och 50% tas vid var tid beslut utifrån rådande marknadssituation. En period om minst 9 månader anses som utdragen.

Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omklassificeras tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital via övrigt totalresultat till resultaträkningen.

Andra finansiella skulder

Inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Lånelöften

Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels ett avtal där både sparbanken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av sparbanken lämnade lånelöften gäller att det inte kan regleras netto, sparbanken har inte som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och låneräntan är inte lägre än marknads- räntan då lånelöftet lämnas.

Derivat och säkringsredovisning

Sparbankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränteexponeringar som sparbanken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt.

Säkringsredovisning får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet som ligger inom spannet 80-125%. I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen.

Sparbanken tillämpar säkringsredovisning för de ekonomiska säkringsrelationer där resultateffekten enligt sparbankens uppfattning skulle bli alltför missvisande om säkringsredovisning inte tillämpas.

Samtliga derivat värderas till verkligt värde i balansräkningen.

Sparbankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs av ränteswappar. Den post som säkras och där säkringsredovisning tillämpas är:

- ett belopp av fastförräntad utlåning (portföljsäkring) Den säkrade risken i ovanstående post är:

- risken för förändring i verkligt värde på grund av förändringar i swapräntan Säkring av verkligt värde (portfölj)

När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i balansräkningen och den säkrade tillgången redovisas också den till verkligt värde avseende den säkrade risken. Risken för förändringar i verkligt värde i sparbankens redovisning härrör från utlåning med fast ränta, vilket ger upphov till ränterisk. Värdeförändringen på derivatet redovisas i resultaträkningen tillsammans med värdeförändringen på den säkrade posten i resultaträkningen under posten Nettoresultat av finansiella poster till verkligt värde. Orealiserade värdeförändringar på säkringsinstrumenten redovisas bland Nettoresultat av finansiella transaktioner och räntekuponger (såväl upplupen som betald) bland ränteintäkterna.

För säkringsrelationen tillämpas säkring till verkligt värde. Den portföljmetod som tillämpas innebär att lånefordringarna fördelas ut i olika tidsspann utifrån förväntade ränteomförhandlingstidpunkter. I varje tidsspann har sparbanken utsett det belopp som utifran sparbankens riskhanteringsstrategi är lämpligt att säkra och de anskaffade säkringsinstrumenten fördelas ut i dessa tidsspann. Kvartalsvis utförs en

verkligt värde på det säkrade beloppet med avseende på den säkrade risken (risken för förändring i swapräntan) i varje tidsspann. Om effektiviteten har varit inom 80-125 % redovisas en justering av värdet på den säkrade beloppet med den beräknade förändringen i verkligt värde på en separat rad i balansräkningen (Förändring i verkligt värde på räntesäkrad post i portföljsäkring). Till den del som säkringen inte varit effektiv redovisas detta i resultaträkningen. Om säkringsrelationen avbryts och den säkrade posten fortfarande finns i balansräkningen så påbörjas en periodisering enligt en rätlinjig metod på tidigare bokförda värdejusteringar.

Metoder för bestämning av verkligt värde Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad

För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, bransch- organisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterade säljkurs. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är noterade på en aktiv marknad.

Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad

Om marknaden för ett finansiellt instrument inte är aktiv, så tar bankens motpart fram det verkliga värdet genom att använda en värderings- teknik. De använda värderingsteknikerna bygger i så hög utsträckning som möjligt på marknadsuppgifter och företagsspecifika uppgifter används i så låg grad som möjligt. Bankens motpart kalibrerar med regelbundna intervall värderingstekniken och prövar dess giltighet genom att jämföra utfallen från värderingstekniken med priser från observerbara aktuella marknadstransaktioner i samma instrument.

Värderingstekniker används för följande klasser av finansiella instrument; aktieindexobligationer och andra sammansatta instrument (när prisnoteringar på en aktiv marknad inte finns tillgängliga). De tillämpade värderingsmodellerna kalibreras så att verkligt värde vid första redovisningen uppgår till transaktionspriset och förändring i verkligt värde redovisas sedan löpande utifrån de förändringar som inträffat i de underliggande marknadsriskparametrarna.

Aktier

Innehav i onoterade aktier redovisas till anskaffningsvärde i de fall när ett tillförlitligt verkligt värde ej kan fastställas. Skälet till att de inte kunnat värderas till verkligt värde på ett tillförlitligt sätt är att det enligt sparbanken råder alltför stor osäkerhet i de framtida kassaflödena samt den riskjustering som behöver göras på diskonteringsräntan.

Sparbanken har ingen avsikt att avyttra de onoterade aktierna i någon nära framtid. Det redovisade värdet på onoterade aktier vars verkliga värden inte kunna fastställas på ett tillförlitligt sätt uppgår till 340 tkr (357 tkr).

Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar

Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlust- händelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången .

Om det finns objektiva belägg som tyder på att ett nedskrivningsbehov kan finnas så betraktar sparbanken dessa fordringar som osäkra också i de fall när sparbanken vid en kassaflödesberäkning kommer fram till att full täckning finns för fordran vid ett eventuellt ianspråk- tagande av pant. Objektiva belägg utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas.

Sparbanken utvärderar på individuell basis för alla lån om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas.

En nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellanskillnaden mellan det diskonterade nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden (inklusive kassaflöden från eventuellt i anspråkstagande av pant, även när i anspråkstagande inte är sannolikt), diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta och lånets redovisade värde. Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen.

För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet av framtida kassaflöden, redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på om ny bedömning av de förväntade kassaflödena. Vid en förändrad bedömning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån mellan två bedömnings- tillfällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning.

För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas som en kreditförlust om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de omförhandlade lånevillkoren diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet med de omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert.

Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert.

Återföring av nedskrivningar

En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor.

Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not.

Bortskrivningar av lånefordringar

Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt.

Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto.

Materiella tillgångar Ägda tillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma sparbanken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar.

Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljnings- kostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.

Avskrivningsprinciper

Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av.

Beräknade nyttjandeperioder;

- byggnader, rörelsefastigheter se nedan

- inventarier 5 år

Rörelsefastigheterna består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. Nyttjandeperioderna har bedömts variera mellan 10-100 år på dessa komponenter. Den redovisningsmässiga skillnaden mellan att tillämpa olika avskrivningsperioder för fastigheternas bestånds- delar i förhållande till avskrivning enligt tidigare redovisningsregler är emellertid försumbar. Sparbanken har därför valt att tillämpa avskrivning av fastigheten på 50 år, vilket överensstämmer med det skatterättsliga avdraget.

Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut.

Nedskrivningar av materiella tillgångar Nedskrivningsprövning

De redovisade värdena för företagets tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov.

Om indikation på nedskrivningsbehov finns, beräknas enligt IAS 36 tillgångens återvinningsvärde (se nedan). För goodwill och immateriella tillgångar som ännu ej är färdiga för användning beräknas återvinningsvärdet årligen.

Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden till en enskild tillgång ska tillgångarna vid prövning av nedskrivningsbehov grupperas till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden - en så kallad kassagenererande enhet.

En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets (grupp av enheters) redovisade värde överstiger återvinningsvärdet.

En nedskrivning belastar resultaträkningen. Nedskrivning av tillgångar hänförliga till en kassagenererande enhet (grupp av enheter) fördelas i första hand till goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten (gruppen av enheter).

Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången.

Ersättningar till anställda

Ersättningar efter avslutad anställning Pensionering genom försäkring

Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd en plan för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare.

En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan.

Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Sparbanken har dock gjort bedömningen att UFR 10 Redovisning av pensionsplanen ITP 2 som finansieras genom försäkring i Alecta är tillämplig även för sparbankens pensionsplan hos SPK. Sparbanken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19, och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Sparbankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt sparbanken under en period.

Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 10.

Eventualförpliktelser

Upplysningar om eventualförpliktelser lämnas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.

3. Finansiella risker

I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker.

I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten.

Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till riskkontrollfunktionen. Denna i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen.

Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet. Styrelsen har fastställt riskaptit och risklimiter. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids.

Riskpolicies och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t ex återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar sparbanken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar.

I sparbanken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd verkställande direktören vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer.

Kreditrisk

Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som sparbanken tar på sig när sparbanken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som sparbanken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värde- papper eller ett derivatinstrument.

Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer. Samtliga kreditbeslut rapporteras regelbundet till styrelsen.

Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. Trots att kreditrisken utgör sparbankens största riskexponering är sparbankens kreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym jämförelsevis små.

Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar inom vissa beloppsmässiga ramar och endast i värdepapper med hög kreditvärdighet.

Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd.

Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Över- vakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig.

Sparbanken gör inga gruppvisa reserveringar för kreditförluster, då man anser att de individuella reserveringarna täcker reserveringsbehovet.

Då sparbanken verkar inom ett geografiskt begränsat område är sparbankens utlåningsportfölj inte oändligt granulerad. Detta innebär att det i utlåningsportföljen uppstår vissa koncentrationsrisker. Sparbanken har beaktat dessa risker vid upprättandet av den Interna Kapital- och Likviditetsutvärderingen (IKLU).

Sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt lånefordringar per kategori av låntagare visas i tabeller nedan.