Hus och härdar i Edenryd

(1)

2007:60

Hus och härdar i Edenryd

Arkeologisk förundersökning, 2007

Tony Björk

Regionmuseet Kristianstad

(2)

(3)

Rapport 2007:60

Hus och härdar i Edenryd

- Edenryd 16:4 m.fl.

Arekologisk undersökning, 2007 RAÄ nr 87 & 289 Ivetofta socken, 1071 Bromölla kommun Skåne län Tony Björk

(4)

Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne

Kristianstad

Box 134, Stora Torg 291 22 Kristianstad

Tel 044 – 13 58 00 vx, Fax 044 – 21 49 02 Lund

Box 153, St Larsomr. Byggnad 10 221 00 Lund

Tel 046 – 15 97 80 vx, Fax 046 – 15 80 39 www.regionmuseet.m.se

ISSN 1651-0933

Omslagsfoto: Grophuset AV 5298 mot norr. Foto Tony Björk.

Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriverket, Gävle. Dnr 507-99-502.

(5)

Hus och härdar i Edenryd

Innehåll

Sammanfattning 5

Inledning 5

Topografi och fornlämningsmiljö 6

Syfte och metodik 6

Resultat 7

Boplatslämningarna 8

Den fossila åkermarken 10

Kunskapsläge och potential 10

Åtgärdsförslag 14

Referenser 14

Administrativa och tekniska uppgifter 16

Bilaga 1 – ¹⁴C-analyser 17

Bilaga 2 – Fyndlista 18

Bilaga 3 - Fornlämningssituation 19

Bilaga 4 – 20

Schaktplaner, boplatsområdet 20

(6)

Fig. 1. Undersökningsytans läge i Skåne, Bromölla kommun.

Fig. 2. Exploateringsytans läge mellan Edenryd och Valje.

(7)

Hus och härdar i Edenryd

Sammanfattning

Inför nybyggnation inom ett område strax väster om Valjeviken i Ivetofta socken, Bromölla kommun, utfördes under augusti-september 2007 en arkeologisk för- undersökning på fastigheterna Edenryd 16:4 m.fl. (fig. 1-3).

Det aktuella arbetet hade föregåtts av en arkeologisk utredning. Vid denna hade det påvisats att boplatsen RAÄ nr 87 i Ivetofta socken sträckte sig längre söderut än vad som tidigare varit känt, samt att ett tidigare ej registrerat område med fossil åkermark, i form av röjningsrösen (RAÄ nr 289), berördes av den aktuella exploateringen (Björk 2007).

Vid förundersökningen kunde det konstateras att boplatslämningarna inom RAÄ 87 kan dateras från yngre bronsålder till yngre romersk järnålder. Det finns tydliga indikationer på huslämningar på flera platser inom fornlämningen. Bo- platslämningarna är bäst bevarade i den sydöstra delen av exploateringsområdet.

Här har det också konstaterats att det finns goda bevaringsförhållanden för makrofossil i anläggningarna.

Förundersökningen innefattade en mindre yta med röjningsröse inom RAÄ 289. Tyvärr resulterade undersökningen av röset inte i något direkt daterande material. Den fossila åkermarkens ålder är därför fortfarande inte säkert bekräftad.

Att döma av anläggningarnas morfologiska drag finns det anläggningar av olika ålder inom området. Det undersökta röset hade en sådan karaktär att man kan misstänka en tidig datering (förhistoria eller medeltid). Ett fynd av en skivskrapa från röset botten antyder möjligen detta, men den kan också ha hamnat sekun- därt i fyllningen.

Med anledning av förundersökningsresultaten föreslår Regionmuseet att delar av framför allt fornlämning 87, men även fornlämning 289, blir föremål för slutundersökning innan området tas i anspråk för byggnation.

Inledning

Inför nybyggnation inom ett område strax väster om Valjeviken i Ivetofta socken, Bromölla kommun, utfördes under augusti-september 2007 en arkeologisk för- undersökning på fastigheterna Edenryd 16:4 m.fl. (fig. 1-3). Arbetet utfördes av Regionmuseet Kristianstad i enlighet med Länsstyrelsen i Skånes beslut. Kost- nadsansvarig för arbetet var Bromölla kommun, Arkitektkontoret. Förundersök- ningen berörde ursprungligen endast områdets norra del, men under pågående arbete utökades förundersökningsområdet till att omfatta även den södra delen av det planerade bostadsområdet. Detta reglerades med en kompletterande ansökan, ny kostnadsberäkning samt ett tilläggsbeslut (se Administrativa uppgifter).

Det aktuella arbetet föregicks av en arkeologisk utredning. Vid utredningen påvisades att boplatsen RAÄ nr 87 i Ivetofta socken sträckte sig längre söderut än

(8)

6

vad som tidigare varit känt, samt att ett tidigare ej registrerat område med fossil åkermark, i form av röjningsrösen (RAÄ nr 289), berördes av den aktuella exploateringen (Björk 2007).

Topografi och fornlämningsmiljö

Fastigheterna Edenryd 16:4 m.fl. är belägna ca 200 meter väster om Östersjöns strandlinje, i det skyddade kustbandet inne i Valjeviken. Förundersökningsområ- det var totalt ca 78 000 m² (7,8 ha) stort och i närområdet finns flera registrerade fornlämningar. I söder ligger RAÄ 90, som utgörs av en boplats där enstaka fynd av flinta påträffats. Dessutom finns ett par lösfynd av en trindyxa, RAÄ93, och en limhamnsyxa, RAÄ 132 (Björk 2007a och Edring 2005 s. 53).

Fornlämningar och fynd i närområdet visar att det bl.a. kan förväntas boplatser med datering till mesolitikum och neolitikum utmed havsvikens genom årtusenden varierande strandlinje. Fornlämningar i form av en hög, en hällkista, fossil åkermark och skålgropsförekomster utmed denna sida av Valjeviken, visar klart att det även finns lämningar från andra tidsperioder i det topografiska läget kring 5 – 15 m över dagens havsyta.

De närmsta arkeologiska undersökningarna i området har gjorts ca 1400 m åt norr och ca 700 m åt sydväst. De lämningar som har undersökts på dessa platser är en fyrsidig stensättning i Valje (RAÄ nr 165, Lilja 1997) och en liten del av en förhistorisk boplats vid Edenryd (RAÄ nr 92, Edring 2007). Generellt sett kan man säga att det har gjorts relativt många undersökningar av varierande storlek och av olika typer av fornlämningar i Bromölla kommun under det senaste årti- ondet. Merparten av dessa har dock gjorts i anslutning till Bromölla samhälle och väg E 22, medan kustremsan inte har blivit föremål för annat än enstaka mindre undersökningar.

Syfte och metodik

Syftet med förundersökningen var att ta fram ett beslutsunderlag till Länsstyrel- sen, som klargör fornlämningarnas bevarandestatus, utbredning, innehåll, datering och vetenskapliga potential. I undersökningsplanen betonades att vi framför allt behövde datera såväl boplats- och odlingslämningarna bättre, samt att få en uppfattning om i vilken utsträckning det fanns bevarade strukturer i form av hus, hägnader etc. inom området. Den metodik som förordades för att åstadkomma detta var att ta upp ytterligare ett längsgående schakt genom ytan, samt att ta upp några större sammanhängande ytor.

Under pågående fältarbete utökades förundersökningen med en gott och väl lika stor yta till söderut. I en kompletterande undersökningsplan föreslogs att det grävdes ytterligare sökschakt för att även täcka in detta område och därmed kunna få en uppfattning om lämningarnas utbredning, status etc. Möjligen kunde

(9)

Fig. 3. Eploateringsytans läge och storlek i förhållande till närbelägna fornlämningar.

det även komma att erfordras att delar av dessa schakt utvidgades, för att klargöra sådana förhållanden som var direkt relaterade till frågeställningarna ovan.

Resultat

Vid förundersökningen berördes en yta om drygt 70 000 m². Totalt grävdes 1155 löpmeter schakt samt fyra mindre ytor om sammanlagt ca 620 m² (fig. 3 och 4).

Inmätning av avschaktade ytor, anläggningar etc. gjordes med nätverks- RTK/GPS, och har bearbetas i Intrasis.

I schakten påträffades framför allt härdar, kokgropar och stolphål och den bild av området som erhölls redan vid utredningen förstärktes. Intrycket är att det rör sig om ett boplatsområde med en relativt lång kontinuitet, med spridda gårds- lägen och härdkoncentrationer. Däremellan finns ganska stora ytor som innehål- ler glest med anläggningar.

(10)

8

Fig. 4. Utrednings- och förundersökningsschakt, påträffade anläggningar och sammanhängande strukturer. Se även fig. 5, nedan.

Anläggningstätheten är relativt låg, med ca 0,03 anl/m², men denna siffra ger endast en grov fingervisning om den totala anläggningsfrekvensen inom det ca 20 000 m² stora boplatsområdet.

Boplatslämningarna

Inom de ytor som togs upp i områdets nordöstra del, påträffades ett par förmo- dade gårdslägen samt två koncentrationer av härdar och kokgropar. I områdets östra och sydöstra del påträffades rester av två huslämningar i form av stolphål och härdar respektive ett grophus/försänkt golvlager (fig. 4, bilaga 3).

Den totala utbredningen av anläggningar framgår tydligast av fig. 5, där endast inmätta anläggningar markerats för att koncentrationer skall framträda tydligt trots stor skala.

(11)

Fig. 5. Exploateringsytan med inmätta anläggningar markerade. Schaktbegränsningar uteslutna för att tydligare visa variationer i täthet och koncentrationer.

Hus 1 – Stolpburet hus med tydlig vägglinje, gavelparti (AS 758, 764, 769, 781, 786, 792, 798, 803, AH 808, 816; se Björk 2007a).

Hus 2 – Stolpburet hus eller hägnad? En rad med fyra stolphål invid två härdar (AS 676, 682, 696, 689, AH 661, 670; se Björk 2007a).

Hus 3 – Grophus (AV 5298, se omslagets foto).

Hus 4 – Stolpburet hus med takbärande stolpar och centralt placerad härd. Ytter- ligare härdar/kulturlager ligger i eller i nära anslutning till huset (AS 5195, 5216, 5500, AH 5180, 5202; fig. 6a).

Tabell 1. Husindikationer vid utredning och förundersökning. För detaljer se Björk 2007a samt bilaga 3.

(12)

10

I härden AH 5202, som kan knytas till hus 4, påträffades ett 30-tal keramik- bitar samt ett par järnnitar. Dekoren och ytbehandlingen på keramiken ger en datering till yngre romersk järnålder, möjligen folkvandringstid (fig. 6a och 6d).

Ytterligare några anläggningar innehöll keramikskärvor av mer ordinära förva- ringskärl - som sannolikt hör hemma i järnålder.

Inom den förundersökta delen av RAÄ 87 konstaterades några distinkta härdkoncentrationer. Framför allt rör det sig om ett stråk med kokgropar och härdar som löper i ungefär öst – västlig riktning genom den centrala delen av om- rådet (fig. 4, bilaga 3). Träkol från kokgropen AP 286 i denna koncentration gav en 14C-datering till yngre bronsålder, period IV-V (fig. 6b och bilaga 1).

Inom hela boplatsytan förekommer glest spridda härdar, kokgropar och gropar. De anläggningar som undersöktes närmare vid förundersökningen inne- höll huvudsakligen sot, träkol och skörbränd sten. Träkol från en härd i boplats- områdets norra del (AH 234) lämnades för ¹⁴C-datering, för att ge en indikation om åldern på dessa lämningar. Härden daterades till senare delen av förromersk järnålder, per. III (bilaga 1). Glest utspritt inom området påträffades även en handfull flintavslag av både Kristianstads- och senonflinta (bilaga 2).

Dateringsunderlaget för boplatslämningarna ger en ganska vid datering, som ryms inom tidsramen för yngre bronsålder – yngre romersk järnålder. Sam- mantaget kan det konstateras att fornlämning 87 och området söder om denna innehåller ett antal koncentrationer med boplatslämningar. Sannolikt rör det sig om en eller ett par gårdars resursområden under en längre tidsperiod, troligen med flera skilda gårdsfaser, fördelade inom området.

Den fossila åkermarken

I områdets centrala del undersöktes ett röjningsröse (AO 426, fig. 6c). Röjnings- röset var flackt och övertorvat med röjningssten upplagd mot några större jord- fasta stenar. I området finns totalt ett 50-tal rösen av varierande karaktär. Från små och övertorvade, som det undersökta, till mer manifesta på eller invid stora stenblock (Björk 2007a).

Det undersökta rösets fyllning innehöll en fragmentarisk bit förhistorisk keramik och några små träkolsbitar. Träkolen påträffades dock mycket ytligt. Rösets bottenlager innehöll en skivskrapa av Kristianstadsflinta. Tyvärr påträffades ingen träkol i röjningsrösets botten eller de nedre delarna av fyllningen.

Kunskapsläge och potential

Den bild av området som kunde skönjas efter utredningen har förstärkts i och med förundersökningen. I öster finns en boplatsyta (närmast havet), i områdets centrala del finns en yta med fossil åkermark och längst i väster finns en yta som är i stort sett helt fri från lämningar (bilaga 4). Området har aldrig har odlats med

(13)

Fig. 6 a – d. Överst till vänster ses AH 5202. Överst till höger AP 286. Nederst till vänster AO 426 och nederst till höger ett urval ornerad keramik från AH 5202.

plog, enligt lantbrukaren som tidigare ägde fastigheterna. På grund av att det är mycket stenbunden mark har det endast använts kultivator vid odlingen. De generellt mycket goda bevaringsförhållandena på platsen styrker att det förhåller sig på detta vis.

Generellt sett kan man säga att det har gjorts relativt många undersökningar av varierande storlek och av olika typer av fornlämningar i Bromölla kommun under det senaste årtiondet (Bergenstråhle 2000, Björk 2005, 2006, 2007b, Höst 2006, Stark 2000). Merparten av dessa har dock gjorts i anslutning till Bromölla samhälle och väg E 22, medan kustremsan inte har blivit föremål för annat än enstaka mindre undersökningar. I kustzonen finns det därför möjlighet till bety- delsefull kunskapsuppbyggnad kring många frågor.

Kunskapsuppbyggnaden kring bebyggelselämningar från tidsperioden yngre bronsålder – äldre järnålder har generellt sett varit mycket stark under de senaste 30 åren. Det finns dock en påtaglig geografisk slagsida åt de områden som har varit utsatta för starkast exploateringstryck under motsvarande tid. Den nyligen publicerade boken ”Vägar till Vaetland” innebär ett tydligt avstamp för forsk- ningen kring bronsålderns och den äldre järnålderns bebyggelsehistorik i Villands härad. Boken är ett resultat av de undersökningar som gjordes inom ramen för

(14)

12

utbyggnaden av väg E 22 i delar av Villands härad. I denna publikation belyses bl.a. bebyggelsemönster, boplatsstruktur och typologiska samt kronologiska frå- gor. De senare främst vad det gäller huskonstruktionerna i området (Artursson 2007, Björk 2007b). De slutsatser som dras av det befintliga materialet är att det generellt sett finns en mycket påtaglig bebyggelsekontinuitet, både på ett mikro- och ett makroplan i området. Det går också att se att gårdsbyggnaderna i regio- nen har stora likheter med gårdsbyggnaderna i andra delar av Sydskandinavien.

På grund av att undersökningsytorna i nordöstra Skåne är både få och överlag små, är kunskapen om områdets bebyggelse trots allt fortfarande liten. Det pågår sedan omkring 15 år en regional kunskapsuppbyggnad kring dessa frågor, men i de flesta avseenden är vi fortfarande hänvisade till jämförelsematerial från södra och västra Skåne för att kunna resonera kring frågeställningar som är kopplade till bebyggelseutvecklingen.

Det som sticker ut i undersökningsmaterialet från Bromöllatrakten, som vä- sentligt skiljer det från undersökningar av lämningar från samma tidsperioder i stora delar av resten av Skåne, är att det har framkommit ett antal platser med blästugnar för direkt järnframställning i området. I detta avseende påminner om- rådet mest om nordvästra Skåne (området kring Helsingborg – Klippan), södra Halland och delar av Småland. Här har det skett en väsentligaste kunskapsuppbyggnad under de senaste åren. Järnframställningen kan sägas vara Bromöllaom- rådets signum under förromersk och romersk järnålder (Björk 2006, Björk i tryck).

Betydelsen av att studera bebyggelsen i våtmarkslandskap och kustzoner har betonats tydligt i Regionmuseets vetenskapliga program. De aktuella fastigheterna ligger i ett område i vilket endast få arkeologiska undersökningar genomförts och intressanta frågor och jämförande studier med de i projektet Vaetland gjorda stu- dierna i insjölandskapet kan göras. Inga boplatsundersökningar har gjorts tidigare i området och kustzonen i nordöstra Skåne är i det närmaste okänd ur ett arkeo- logiskt perspektiv. Det geografiska och topografiska läget gör flera specifika frå- gor angelägna vid en undersökning av den aktuella lokalen. En av de främsta är om det finns något i materialet som berättar om betydelsen av närheten till havet.

Ser materialet likadant ut som i inlandet, eller har det en tydlig maritim karaktär?

Frågan är främst vilken typ av aktiviteter som har försiggått på platsen och vilka näringar som dominerar. Såväl anläggningstyper, artefakter som makrofossilanalyser kan kasta ljus över detta.

Makrofossilanalyser har gjorts i mycket liten utsträckning i nordöstra Skåne.

För den här platsen är en eventuell sådan insats kopplad till en frågeställning som är väsentlig för kunskapsuppbyggnaden kring miljö och ekonomi/näringsfång i kustzonen under bronsålder – äldre järnålder. Björn Gedda, Arkeobotanik, har gjort en preliminär bedömning av ett jordprov från AH 5202, som bl.a. innehöll

(15)

skal av hasselnöt och ett fragmentariskt sädeskorn (se tabell 2). Gedda anser att de goda bevaringsförhållandena för makrofossil i denna anläggning, pekar på att det finns anledning att förvänta ytterligare anläggningar med välbevarad makrofossil på platsen. För att få en bra kontroll över miljö och näringsmönster bör det tas ett borrprov för pollenanalys i någon närbelägen våtmarksmiljö.

AH 5202 Fylln. 1 Corylus avellana (hasselnöt) 1

Fragment av ev. cerealia 1

Chenopodium album (svinmålla) 2

Kol räcker till datering Ben från en liten gnagare

Tabell 2. Ivetofta sn, Edenryd makrofossil (Björn Gedda, Arkeobotanik, 2007).

Det finns flera intressanta skifteskartor över Edenryd och redan vid en snabb överblick av kartmaterialet ser man att det finns bevarade strukturer från flera olika perioder i byns utmark. Det gäller bl.a. vägar, stengärden (före 1795), skif- tesgränser etc. Det verkar alltså som om det förekom en tidig lyckodling på ut- marken. Detta var sannolikt inget som uppstod och färdigutvecklades på en gång, utan snarare kan man anta att det är en struktur som vuxit fram under en längre tidsperiod. För att få en god inblick i odlinghistoriken i området krävs det mer ingående analyser av kartmaterialet över området samt makrofossilanalyser. Nå- got en arkeologisk undersökning kan tillföra är bl.a. dateringar av olika faser i utnyttjandet. Väsentliga frågeställningar är när odling i större skala introduceras i området. Vilka grödor används i förhållande till boplatser längre inåt land? När påbörjas stenröjningen i området? Är den äldsta stenröjningen kopplad till boplatsen från äldre järnålder? Vilka särskilt intensiva faser kan skönjas i det arkeologiska källmaterialet? För att mer ingående kunna resonera kring dessa frågor kan det undersökas ett urval av de strukturer som är synliga inom exploaterings- området. Framför allt handlar det om en undersökning i och i anslutning till någ- ra av röjningsrösena i den fossila åkermarken.

De frågor som kan belysas genom en undersökning av de aktuella fornläm- ningarna är bl.a. kustzonens hustyper, gårdarnas kronologiska och rumsliga strukturer, boplatsens ekonomi/näringsfång samt odlingslämningarnas strukturer under yngre bronsålder – yngre romersk järnålder. Dessa förhållanden är vitala för kunskapsuppbyggnaden kring kronologiska och socioekonomiska förhållan- den under bronsålder och äldre järnålder (Artursson 2005, Artursson 2007, Björk 2007b, Gröhn 2004). På samtliga dessa punkter förväntar vi oss att en undersök- ning av de aktuella fornlämningarna kan bidra med ny kunskap.

(16)

14

Åtgärdsförslag

Regionmuseet föreslår att det utförs en arkeologisk undersökning av en del av boplatsområdet (RAÄ 87) samt mindre delar av den fossila åkermarken (RAÄ 289). Den västra delen av planområdet anser vi kan lämnas helt utan fortsatta arkeologiska insatser (se ovan samt bilaga 4).

Kristianstad 19/10 2007 Tony Björk

Referenser

Artursson, M. 2005. Byggnatstradition och bebyggelsestruktur under senneolitikum och bronsålder. Västra Skåne i ett skandinaviskt perspektiv. Supplement till Skånska spår – arkeologi längs Västkustbanan. RAÄ UV Syd.

Artursson, M. 2007. Byggnadstraditionen i Vaetland. Långhus från senneolitikum och bronsålder. Artursson, M. (red.) Vägar till Vaetland. En bronsåldersbygd i nordöst- ra Skåne 2300-500f.Kr. RAÄ UV Syd & Regionmuseet Kristianstad.

Artursson, M. & Carlie, A. 2005. Böndernas gårdar. Carlie, A. (red.) Järnålder vid Öresund. Band 1. Specialstudier och syntes. Skånska spår – arkeologi längs Västkustba- nan. RAÄ UV Syd.

Bergenstråhle, I. 2000. Skärvsten och järnugnar i Bromölla. Skåne, Ivetofta socken, Tians väg. RAÄ UV Syd rapport 2000:56.

Björk, T. 2005. Bronsåldersgravar och järnåldershus. Om Ivetoftas förhistoriska bebyggelseut- veckling. Arkeologisk undersökning 2004, Smedåkravägen m.fl. områden, Ivetofta socken, Bromölla kommun. Regionmuseet Kristianstad rapport 2005:17.

Björk, T. 2006. Järnugnar vid Skräbeå. Arkeologisk undersökning 2004, Bromölla 12:19 m.fl., Ivetofta sn, Bromölla kommun. Regionmuseet Kristianstad rapport 2006:48.

Kristianstad.

Björk, T. 2007a. Arkeologiska utredningar 2007, Edenryd 14:24, 16:4 mfl., Ivetofta socken, Bromölla kommun. Regionmuseet Kristianstad, Arkivrapport 10/2007.

(17)

Björk, T. 2007b. Kring förfädernas bopålar. Om bronsålderns och den äldre järn- ålderns bosättningar i Vaetland. Artursson, M. (red.) Vägar till Vaetland. En brons- åldersbygd i nordöstra Skåne 2300-500f.Kr. RAÄ UV Syd & Regionmuseet Kristian- stad.

Björk, T. (i tryck). Skånskt järn på järnåldern. Exemplet Bromölla.

Björk, T. (i tryck). Vems var järnet? Om järn och makt i skånsk järnålder.

Edring, A. 2005. Berget i Backens skugga Det sociala landskapet på Kristianstadsslätten under tidig- och mellanneolitikum. University of Lund, Institute of Archaeology, Re- port series No. 94. Kristianstad.

Edring, A. 2007. Redovisning av utförd arkeologisk undersökning, Skåne, Bromölla kommun, Ivetofta socken, Nymölla – Valjeviken. Regionmuseet Kristianstad.

Gröhn, A. 2004. Positioning the Bronze Age in social theory and research context. Acta Archaeologica Lundensia, series in 8^o No 47. Lund.

Höst, E. 2006. Näsum 12:2 – boplats från äldre järnålder. Förundersökning och undersök- ning. Näsum socken, Bromölla kommun, Skåne län. Regionmuseet Kristianstad rapport 2006:27.

Lilja, H. 1997. Östan hav och västan berg. En färd genom Bromölla kommuns historia.

Bomölla kulturnämnd.

Stark, K. 2000. E 22 Bromölla. Gårdslämningar från äldre järnålder. Arkeologisk under- sökning. RAÄ UV Syd rapport 2000:4.

(18)

16

Administrativa och tekniska uppgifter

Skåne, Bromölla kn, Ivetofta sn, Edenryd 16:4 m.fl.

Ekonomiska kartan blad 3E 2e

Länsstyrelsen i Skåne län dnr 431-21037-07 Regionmuseet i Skåne dnr K12.20-150-07 Typ av exploatering : Husbyggnation

Typ av arbete : Arkeologisk förundersökning Fälttid : 20/8 – 17/9 2007

Arkeologisk personal : Tony Björk Arkeologtid : 76 fälttimmar

Kostnadsansvarig : Bromölla kommun, Arkitektkontoret Kostnad : 97 200 Kr, exkl. moms (mot beräknat 99 400 Kr).

Undersökt yta : 1155 löpmeter schakt + 620 m²

Arkivmaterial : Digital inmätning med RTK (Intrasisprojekt RK15007FU), 2 st analog sektionsritningar (A5-format, skala 1:20), digitala foton, anteckningar. Do- kumentationsmaterialet förvaras i Regionmuseets arkiv, Kristianstad.

Fyndmaterial : Fnr 1 - 13, samt ej analyserade kolprover, förvaras på Lunds uni- versitets historiska museum under LUHM nr 31 799.

(19)

Bilaga 1 –

¹⁴

C-analyser

14C-analyser utförda vid Center for Applied Isotope Studies, The University of Georgia, Athens, USA.

Lab.kod Anl.nr Anl.typ B P ålder Dat. 1 sigma

UGAMS 02297 AH 234 Härd 2060 +/-40 160 BC – 0 AD

UGAMS 02298 AH 286 Kokgrop 2770 +/-40 980 – 830 BC

Atmospheric data from Stuiver et al. (1998); OxCal v3.9 Bronk Ramsey (2003); cub r:4 sd:12 prob usp[chron]

400CalBC 200CalBC CalBC/CalAD 200CalAD

Calibrated date 1700BP

1800BP 1900BP 2000BP 2100BP 2200BP 2300BP 2400BP

Radiocarbon determination

UGAMS 02297 : 2060±40BP

68.2% probability 160BC ( 8.6%) 130BC 120BC (59.6%) AD 95.4% probability 180BC (95.4%) 30AD

Atmospheric data from Stuiver et al. (1998); OxCal v3.9 Bronk Ramsey (2003); cub r:4 sd:12 prob usp[chron]

1400CalBC 1200CalBC 1000CalBC 800CalBC

Calibrated date 2500BP

2600BP 2700BP 2800BP 2900BP 3000BP 3100BP

Radiocarbon determination

UGAMS 02298 : 2770±40BP

68.2% probability 980BC ( 9.0%) 950BC 940BC (31.7%) 890BC 880BC (27.4%) 830BC 95.4% probability 1000BC (95.4%) 820BC

(20)

18

Bilaga 2 – Fyndlista

RAÄ 87 och 289, Edenryd 16:4, Ivetofta sn, FU 2007, LUHM 31799

Fyndnr Fyndomständighet Material Sakord Antal Vikt (g) Kommentar

1 AG 340 Ben Djurben 9 4 1 fragmenterat ben

2 AO 426 Lera Keramik 3 1 Fragment, förhistorisk

3 AO 426 Krist.flinta Skivskrapa 1 52 Från botten av röjningsröset

4 AH 509 Lera Lerblock? 1 55 Fragmentariskt

5 AH 5202 Lera Keramik 33 131 Två mynningsbitar, 4 ornerade m. vulst m.m., en botten – 2 olika kärl, ett med

svart och ett med rödbrun yta. Yngre romersk järnålder

6 AH 5202 Järn Nit 2 16

7 AH 5202 Lera Obränd 4 66 Mycket finkornig – gjutform?

8 AV 5298 Lera Keramik 9 60 Slät rödbrun – brun yta, järnålder?

9 AV 5298 Ben Djurben 12 6 1 fragmenterad tand, ko el. häst

10 AP 5589 Lera Keramik 1 14

11 FF 271 K.flinta Avslag 1 11

12 FF 540 S.flinta Avslag 1 13

13

Sten Malsten 1 24 Fragment, granit? Lösfynd från NO-delen av expl.ytan

Två inmätta flintavslag (FF 211 och 272) förkom på grävplatsen innan de hade tagits tillvara och redovisas därför inte ovan.

Dessutom tillvaratogs träkolsprover från AG 5565; AH 234, 286, 477, 509, 5202; AO 426; AP 5589, AV 5298. Dessa har förts med övrigt fyndmaterial till LUHM.

(21)

Bilaga 3 - Fornlämningssituation

Röd markering = boplatsområdet RAÄ 87. Grönprickad yta = fossil åkermark, RAÄ 289

(22)

20

Bilaga 4 –

Schaktplaner, boplatsområdet

Norra delen av boplatsområdet.

(23)

Forts. Bilaga 3

Mellersta delen av boplatsområdet.

(24)

22

Forts. Bilaga 3

Södra delen av boplatsområdet.

(25)

Regionmuseets rapportserie 2007

Kulturmiljö

Förkortningar:

AF-antikvarisk förundersökning FU- arkelogisk förundersökning PJ- projektrapport

AK- antikvarisk kontroll KA- kulturhistorisk analys UN- arkeologisk undersökning

1. Hässleholms filfabrik, AK, Henrik Borg, 2005 – 2006 2. Barsebäck kyrka, Barsebäcks sn, FU, Lars Salminen, 2002

3. Hovdala slott hus E, L329-förstärkningsåtgärder, Brönnestads sn, AK, Kristina Nilén 2006/2007 4. Tånga kvarn, Välinge sn, AK och DK, Henrik Borg, 2004-2005

5. Tegelgolv i Bäckaskogs kyrka, Kiaby sn, AK & FU, Jan Kockum, 2004& 2006

6. Kävlinge gamla kyrka, 8 ½ sekler av hemligheter, Byggnadsarkeologisk undersökning, Petter Jansson, 2005 7. Tåstarps kyrka, Tåstarps sn , AK, Lotta Eriksson, 2006-2007

8. Sankt Ibb gamla kyrka, BAD & FU, Cecilia Pantzar & Lars Salminen, 2003-2004 9. Vä kyrkogård – gammal och ny, Vä sn, FU, Tony Björk, 2006

10. Härlövs industriområde boplats och grav, N Åsum och Kristianstad, AU&FU&UN, Helén Lilja, 1999-2005 11. Heliga Trefaldighetskyrkan – restaurering av fönster, AK, Helena Nilsson, 2005

12. Gånggriften i Odarslöv, Odarslöv sn, UN, Anders Edring, 2006 13. Källna kyrka, Källna sn, AF, Lotta Eriksson och Helena Nilsson , 2007 14. En kongemoseboplats i Yngsjö, AU & FU, Anders Edring, 2006

15. Börringe kyrkogård – ”…ett verkligt fridens rum i skuggan av lummiga trädkronor.”, Börringe sn, Svedala kommun, DK, Helena Nilsson, Lotta Eriksson, Cissela Olsson och Åsa Jakobsson, 2005-2006

16. Östra Ljungby kyrka, Östra Ljungby sn, AF, Lotta Eriksson och Helena Nilsson, 2007 17. Södervidinge kyrkogård, Södervidinge sn, DK, Lotta Eriksson, 2007

18. Sankt Mikaels kapell i Helsingborg, UN, Lars Salminen, 2004 19. Skånska ruinvårdsprojektet, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, 2005-2006 20. Virke kyrkogård, Virke sn, DK, Lotta Eriksson, 2007

21. Några arkeologiska undersökningar i Åhus, Åhus sn, FU & AK, Jan Kockum, 1996 – 2004 22. Kulturreservat i Skåne -en översiktlig utredning , Paul Hansson, 2007

23. S:t Jörgen i Åhus. Åhus 30:5. Åhus sn, FU, Jan Kockum, 2007

24. Bronsåldersbrunnar i Näsby, Kristianstad, UN, Tony Björk, 2006 – 2007 25. Stora Harrie kyrkogård, Stora Harrie sn, DK, Lotta Eriksson, 2007

26. Österslöv gamla prästgård, Österslövs sn, AK, taktäckning, Jimmy Juhlin Alftberg, 2007

27. Månstorps gavlar- säkringsarbeten, V Ingelstad sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg & Henrik Borg, 2007 28. Skarhults slott - vårdplan, Skarhults sn, PJ, Kristina Nilén, 2006-2007

29. Tjörnarps kyrka, Tjörnarps sn, AK, Lars-Göran Strömbom, Mia Jungskär & Lotta Eriksson, 2003-2004 30. Universitetet 2, f.d. Anatomen, Värdebeskrivning 2007, BD, Henrik Borg 2007

31. Bäckaskog slott L356 – renovering av västra längans fasad och tak, samt nytillverkning av grindar, AK, Kristina Nilén, 2006

32. Korsbackakyrkans kyrkogård, DK, Lotta Eriksson och Emelie Petersson, 2007 33. Kust och historia i Skåne – En förstudie med naturperspektiv, PJ, Åsa Jakobsson, 2007 34. Sporrakulla gård – tak- och timmerarbeten, Glimåkra sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, 2007 35. Rivning på gång, norra kyrkogården i Lund, AK& BD, Petter Jansson, 2007

36. Röddinge kyrka utvändig renovering, Röddinge sn, AK, Petter Jansson 2006 37. Flädie kyrka utvändig renovering, Flädie sn, AK, Petter Jansson 2006 38. Hallamölla, Eljaröds sn, AK, Emelie Petersson, 2007

39. Kävlinge gamla kyrkas kyrkogård, DK, Lotta Eriksson och Emelie Petersson, 2007 40. Magnaröds stenvalvsbro, Östraby socken, AK, Jimmy Juhlin Alftberg 2007

41. Stora Herrestad säteri - antikvarisk förundersökning, huvudbyggnaden, Stora herrestads sn, AF, Kristina Nilén, 2006

42. Arilds missionshus - fönsterrenovering, AK, Helena Nilsson, 2007 43. Öllsjö by - Fastigheten Öllsjö 33:2, Skepparslöv sn, FU, Jan Kockum, 2007 44. Ausås församlingshem, Ausås sn, AK, Emelie Petersson, 2007

45. Nämndemansgården, Sankt Ibbs sn, AK, Emelie Petersson, 2007

46. Lilla Harrie kyrkogård, Lilla Harrie sn, DK, Lotta Eriksson & Katarina Olsson, 2007 47. Öllsjö 67:1, Skepparslöv sn, UN, Catherine Svensson, 2006

48. Stiby kyrka – läkatarunderbyggnad, Stiby sn, AK, Helena Nilsson, 2007 49. Glimmebodagården, Brösarps sn, AK, Emelie Petersson, 2007 50. Hustoftagården, Väsby sn, AK, Emelie Petersson, 2007

51. Östra Vemmerlövs kyrka, Östra Vemmerlöv sn, AK, Helena Nilsson, 2005-2006 52. Åkerbergska huset - fönsterrenovering, Höganäs sn, AK, Helena Nilsson, 2007 53. Villa Larsbo - fönsterrenovering, Brunnby sn, AK, Helena Nilsson, 2007

54. Tomelilla byagård, murstocksrenovering, Tomelilla sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, 2007 55. Hässleholms kyrka - utvändiga arbeten, Hässleholms sn, AK, Helena Nilsson, 2006 – 2007

(26)

24

56. Ekestad folketspark - vård- och underhållsplan, Österslövs sn, VP, Jimmy Juhlin Alftberg och Katarina Olsson, 2007

57. Gammelgård, Sälshög 112:2, Tryde sn, DK, Jimmy Juhlin Alftberg och Katarina Olsson, 2007 58. Uppåkra kyrka - arkeologisk schaktningsövervakning, Uppåkra sn, FU, Lars Salminen, 2007 59. Nymö 8:17 - restaurering av ladugårdstak, Nymö sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg 2007 60. Hus och härdar i Edenryd, Ivetofta sn, Bromölla. FU. Tony Björk. 2007

Förkortningar:

AF-antikvarisk förundersökning AK- antikvarisk kontroll AU-arkeologisk utredning DK- dokumentation, övrigt FU- arkeologisk förundersök- ning KA- kulturhistorisk analys

MD-murverksdokumentation OU- osteologisk undersökning PJ- projektrapport

VP-vårdplan

UN- arkeologisk undersökning BD- byggnadsdokumentation BAD-byggn-ark-dokumentation BMU-byggnadsminnesutredning

(27)