1
KOMMUNRANKING 2019
Aktuell Hållbarhet har varje år sedan 2009 skickat ut en kommunenkät. Årets enkät består av 25 frågor och en följdfråga. Svarsalternativen varierar mellan ja, delvis och nej.
Svar på utvalda frågor i Boverkets miljömålsenkät, Vattenmyndighetens
kommunenkät, Svenskt Vattens hållbarhetsindex och Livsmedelsverkets enkät ingår också i undersökningen. Utöver det har nyckeltal valts ut för att komplettera
enkäterna.
Sollentunas placering i år: plats 19
ÖVERGRIPANDE MILJÖ- OCH HÅLLBARHETSARBETE
Agenda 2030
Fråga: Har kommunen en formulerad strategi (eller liknande) för att bedriva ett arbete med Agenda 2030 (FN:s 17 hållbarhetsmål)?
Svar: Nej
Jämförelse: Ja-svaren har ökat med 17 procent till 54 procent, vilket är en kraftig ökning.
Ökningen beror troligen på att allt fler kommuner har kommit igång med arbetet och kunnat införa det i kommunernas eget miljöarbete. Svaren visar att många kommuner arbetar brett med Agenda 2030. Arbeten genom svenska FN-förbundet, SKL:s gemensamma projekt Glokala Sverige och certifieringen Fairtrade City är några återkommande exempel
Nöjd medborgarindex – miljöarbete
Uppgifterna hämtas från SCB:s medborgarundersökningar och utgår från frågan:
"Vad tror eller tycker du om kommunens insatser för att kommuninvånarna ska kunna leva miljövänligt?". Sollentunas resultat: 60
Jämförelse: I snitt ligger medborgarindex gällande kommunens miljöarbete på 56, vilket är samma nivå som senaste åren.
2
Nöjd kundindex – Miljö- och hälsoskydd
Företagarnas bedömning av servicen inom myndighetsområdet Miljö- och hälsoskydd (skala 0-100), källa SKL. Resultat: 62, medel 70.
KLIMAT
Konsumtionsbaserade utsläpp:
Fråga: Har kommunen ett systematiskt arbete (miljöprogram, handlingsplan, politiskt antaget beslutat eller liknande) för att minska de konsumtionsbaserade utsläppen som inte ingår i Sveriges klimatramverk? svar :ja
Jämförelse. Drygt var tredje kommun har svarat Ja, vilket är förvånansvärt många. Detta med tanke på att konsumtionsbaserade utsläpp inte ingår i Sveriges klimatramverk. Det visar sig dock att ambitionerna är mycket varierade. Flera kommuner svarar att de antagit en energi -och klimatplan som arbetar med dessa frågor. Att minska klimatpåverkan från livsmedel, främst i skolmaten är ett annat tillvägagångssätt. En del kommuner menar att det är svårt att kvantifiera dessa utsläpp på ett bra sätt
Transporter utanför Sveriges gränser
Fråga: Har kommunen ett systematiskt arbete (miljöprogram, handlingsplan, politiskt antaget beslut eller liknande) för att minska utsläppen från de transporter utanför Sveriges gränser, som blir en följd av kommuninvånarnas resande och
konsumtionsmönster? Svar :nej
Jämförelse: 15 procent av de svarande kommunerna svarar att de arbetar för att minska utsläppen från transporter utanför Sveriges gränser. En gemensam nämnare bland dem är att flera har genomfört en koldioxidbudget där utsläppen från transporter utanför Sveriges gränser räknats med.
Koldioxidbudget
Fråga: Har kommunen genomfört ett arbete med koldioxidbudgetar (kartlagt klimatpåverkande utsläpp) för att undersöka vilket arbete som krävs för att nå Parisavtalets mål? Svar: påbörjat
Jämförelse: Kartläggningen av klimatpåverkande utsläpp har blivit betydligt bättre sedan förra året. Förra året hade 20 procent påbörjat eller slutfört medan i år har 11 procent slutfört
3 arbetet och 22 procent har påbörjat arbetet. Fler kommuner har tagit fram en koldioxidbudget med hjälp av Uppsala universitet. Östersund, Borlänge och Gävle kommun är några av dem.
Denna budget bygger på territoriella utsläpp och utsläpp från invånarnas internationella resor.
Näringslivets bidrag till Parisavtalet
Fråga: Har kommunen ett systematiskt arbete (miljöprogram, handlingsplan, politiskt antaget beslutat eller liknande) för att utveckla samarbeten med det lokala
näringslivet för att stärka deras möjlighet att bidra till att nå Parisavtalets mål?
Svar: nej
Jämförelse: Fyra av tio kommuner svarar Ja på frågan. En stor del av dessa anger att de erbjuder coacher för energi- och klimatrådgivning till stöd för företag
Skarpa klimatmål
Fråga: Har kommunen ett politiskt antaget klimatmål för att minska utsläppen av växthusgaser inom det egna geografiska området som minst motsvarar
miljömålsberedningens förslag om noll nettoutsläpp av växthusgaser till 2045?
Svar: ja
Jämförelse: Ja svaren har ökat med två procentenheter till 54 procent. Ökningen har avtagit något det senaste året men går fortfarande uppåt. Fler kommuner har hunnit ställa om till miljömålberedningens formuleringar men det syns även i årets enkät att fler kommuner arbetar för att målet ska antas.
Växthusgasutsläpp, egen uppvärmning
Växthusgasutsläpp inom kommunen från egen uppvärmning av bostäder och lokaler,
exklusive el och fjärrvärme. Resultat: 0,05 ton CO2e/inv. Medel är 0,19
4 TRANSPORT
Ekonomiska styrmedel mot koldioxidutsläpp
Fråga: Säkerställer kommunen att koldioxidutsläppen från samhällsbetalda
transporter (exempelvis skolskjutsar, färdtjänst, varutransporter, tjänsteresor m.m.) minskar, genom att använda ekonomiska styrmedel eller krav som följs upp?
Svar: ja
Jämförelse: Svarsresultatet är i stort sätt lika som förra året. 41 procent svarar Ja och 43 procent Delvis. Bland de som svarar Ja prioriteras krav på förnybara bränslen i
upphandlingar av skolskjutsar, färdtjänst och transporter. Riktlinjer för resor och strategi för fossiloberoende fordon för tjänsteresor samt klimatväxling för flyg- och bilresor anses också viktigt
Hållbara transporter
Fråga: Har kommunen ett systematiskt arbete (miljöprogram, handlingsplan, politiskt antaget beslutat eller liknande) för att minska kommuninvånarnas utsläpp från
transporter?
Svar: ja
Jämförelse: Nästan två av tre av de svarande kommunerna arbetar för att minska invånarnas utsläpp från transporter, vilket är en minskning på 13 procentenheter. Flera kommuner menar att deras uppdrag är att ge förutsättningar för kommuninvånarna att minska utsläppen. Satsningar på gång-, cykel- och kollektivtrafiken anses viktiga. Arbete för att kunna genomföra fossilfria transporter genom utbyggnad av laddstolpar och tankställen med förnybart bränsle lyfts fram. Flera kommuner deltar i projekten fossilfritt 2030 och
Borgmästaravtalet
Klimatkrav vid inköp av fordon
Fråga: Ställer kommunen klimatrelaterade krav vid inköp och leasing av nya personbilar, lätta lastbilar och minibussar?
Svar: ja
Jämförelse: Endast 16 kommuner som svarat på enkäten ställer inte klimatrelaterade krav vid inköp och leasing av nya personbilar, lätta lastbilar och minibussar. Kravställning på elbilar eller endast förnybara drivmedel är vanliga.
Hållbart resande bland medarbetarna
Fråga: Stimulerar kommunen hållbart resande bland sina medarbetare?
Svar: nej
Jämförelse: Åtta av tio svarande kommuner menar att de stimulerar hållbart resande för sina medarbetare. Kampanjen ”Cykelvänlig arbetsplats” deltar många kommuner i. De olika sätt som används för att stimulera de anställda till hållbart resande är mer eller mindre
förmånliga.
Buller
Frågan kommer ifrån Boverkets miljömålsenkät år 2018. Fråga: Har kommunen ett åtgärdsprogram för att begränsa antalet personer som utsätts för trafikbuller?
Svar: ja
Jämförelse:16 procent av kommunerna har tagit fram ett åtgärdsprogram för buller, vilket är samma nivå som 2015. Sex procent har påbörjat arbetet medan för 14 procent av de svarande kommunerna är detta inte aktuellt.
5
Nöjd medborgarindex- gång och cykelvägar
Uppgifterna hämtas från SCB:s medborgarundersökningar och är en
sammanvägning av fyra frågor om gång- och cykelvägar. Resultat: 62, bättre än medel på 55.
BYGGNADER
Miljökrav på demonterbarhet
Fråga: Har kommunen ett systematiskt arbete (miljöprogram, handlingsplan, politiskt antaget beslutat eller liknande) för att ställa miljökrav på demonterbarhet vid
nybyggnad, större ombyggnader och renoveringar av kommunägda lokaler och bostäder
Svar: nej
Jämförelse: 15 procent svarar att de ställer miljökrav på demonterbarhet.
Svarsalternativet delvis fick lika antal. Kommuner som arbetar med det är fortfarande lågt.
Demontering har ofta mindre prioritet för kommunerna än val av material. En del kommuner menar att upphandlingskrav vid nybyggnation och renovering ställs medan andra menar att det är i upphandlingarna arbetet brister.
LIVSMEDEL
Livsmedelsstrategi
Fråga: Har kommunen en livsmedelsstrategi för minskad klimatpåverkan i minst hälften av kommunens matserveringar (förskola, skola, äldreboende och liknade)?
Strategin ska innehålla köttfria dagar, minskat matsvinn, gårdagens rester lagas till nya rätter eller annan metod som minskar klimatpåverkan.
Svar: ja
J
ämförelse: Åtta av tio svarande kommuner har en livsmedelsstrategi för minskadklimatpåverkan. Ja-svaren har ökat totalt med tre procentenheter sedan förra året. Minskat matsvinn, höga klimatkrav vid upphandlingar, köttfria dagar och framtagande av vegetariska rätter är några exempel från kommunernas arbete. Det här är ett område som tagit stora kliv
6 framåt under de senaste åren. Skolor och förskolor har höga ambitioner. Att väga matsvinn har blivit allt vanligare och många kommuner ser hur deras arbete ger resultat.
Klimatpåverkan från offentliga måltider
Fråga: Följer ni i er kommun upp klimatpåverkan från de offentliga måltiderna?
Svar: nej
Jämförelse: En tredjedel av de svarande kommunerna följer upp klimatpåverkan från de offentliga måltiderna.
Ekologiska livsmedel
Ekomatcentrum samlar in data från landets kommuner om totalkostnaderna för alla matinköp och hur mycket den ekologiska maten kostar. Andel inköpta ekologiska livsmedel i kommunens egen verksamhet. Resultat 21 %, medel är 29 %.
AVFALL OCH ÅTERVINNING
Fastighetsnära insamling
Fråga: Erbjuder kommunen avfallssortering av minst fem fraktioner för fastighetsnära insamling hos minst 60 procent av de fastigheter som finns i kommunen (hushåll)?
Svar:ja
Jämförelse: De kommuner som svarat Ja har minskat med 13 procentenheter sedan förra året. Minskningen kan bero på förtydligandet i frågan om att det är hushåll vi frågar efter.
Fyra av tio kommuner erbjuder minst fem fraktioner för fastighetsnära insamling hos minst 60 procent. Av de som svarat Ja erbjuder många fler än fem fraktioner.
Avfallssortering kommunorganisationen
Fråga: Har kommunen avfallssortering med minst fem fraktioner i 80 procent av de verksamheter som kommunen ansvarar för?
Svar: ja
Jämförelse: Kommunernas egen avfallssortering har ökat med åtta procentenheter sedan förra året. Flera kommuner som lever upp till 80 procent menar att målet är 100 procent.
Gävle och Täby är några av dem. Men det finns också kommuner som har politiskt beslut om att alla kommunala verksamheter ska sortera sitt avfall men där en del inte har påbörjat sorteringen.
7
Årets Håll Sverige rent-kommun
Resultat: 897, Borås blev årets Håll Sverige Rent-kommun med 1508 poäng, därefter kom Gävle och Ystad på 1375 respektive 1315 poäng. Borås får 2 poäng sedan får resterande kommuner poäng i en fallande skala
Förnybara drivmedel vid avfallsinsamling
Andel förnybara drivmedel för insamling av mat- och restavfall.
Reslutat: 89%, källa Kolada
Jämförelse: 43 kommuner har 100 procent förnybara drivmedel vid insamling av mat- och restavfall. I snitt ligger medel på 63 procent av de kommuner som har svarat på denna fråga.
CIRKULÄR EKONOMI
Cirkulär ekonomi
Fråga: Arbetar kommunen aktivt för att upplysa kommuninvånarna om cirkulär ekonomi, t.ex. info om möjlighet att hyra, låna, återbruk, avfall osv?
Svar: ja
Jämförelse: Tre av fyra av de svarande kommunerna arbetar aktivt för att upplysa invånarna om cirkulär ekonomi. Fritidsbank, återbruk, återvinningsstationer, bilpooler, secondhand, låne-tjänster, aktiviteter och informationsspridning. Listan för de olika åtgärder kommunerna arbetar med är lång. Även arbete för att knyta an till Agenda 2030 har påbörjats.
Samarbetet inom cirkulär ekonomi med lokala näringslivet
Fråga: Har kommunen ett systematiskt arbete (miljöprogram, handlingsplan, politiskt antaget beslutat eller liknande) för att utveckla samarbeten med det lokala
näringslivet för utökad cirkulär ekonomi?
Svar: nej
Jämförelse Ja-svaren har ökat med åtta procentenheter i årets enkät. Var tredje kommun har samarbeten med det lokala näringslivet för utökad cirkulär ekonomi.
Näringslivsorganisationen CirEko och uppdrag till Cefur är återkommande exempel som beskrivs.
8 ENERGI
Kommunal energiplan
Fråga: Har kommunen aktuell kommunal energiplan eller dokument som fyller funktionen av en sådan plan?
Svar: ja
Jämförelse Två tredjedelar av de svarande kommunerna har en energiplan vilket är lägre än förra gången då tre fjärdedelar svarade ja.
Förnybar energianvändning bland kommuninnevånarna
Fråga: Har kommunen ett systematiskt arbete (miljöprogram, handlingsplan, politiskt antaget beslutat eller liknande) för att öka andelen förnybar energianvändning i invånarnas fastigheter i kommunen, exempelvis vind-, vatten-, bio-, sol-energi.
Svar: Ja
Jämförelse Tre av fyra av de svarande i enkäten uppger att kommunen arbetar för att öka förnybar energianvändning hos invånarna. Informationsinsatser med bland annat klimat- och miljöstrateger om solenergi och annan förnybar energi är ett återkommande svar från
kommunerna
Förnybar energianvändning inom näringslivet
Fråga: Har kommunen ett systematiskt arbete (miljöprogram, handlingsplan, politiskt antaget beslutat eller liknande) för att utveckla samarbeten med det lokala
näringslivet för att bidra till ökad andel förnybar energianvändning, exempelvis vind-, vatten-, bio-, sol-energi i dess verksamheter?
Svar: ja
Jämförelse Nästan tre av fem av de svarande samarbetar med det lokala näringslivet i frågan. Energi- & klimatrådgivning till näringslivet är standard hos de flesta kommuner som svarat ja. Många kommuner driver olika projekt för att förenkla omställningen för det lokala näringslivet.
NATURVÅRD
Ekosystemtjänster
Fråga: Har kommunen ett systematiskt arbete (miljöprogram, handlingsplan, politiskt antaget beslut eller liknande) som säkerhetsställer att värdet av ekosystemtjänster vägs in i beslutsprocessen?
Svar: ja
Jämförelse Bristande kunskap kring begreppet ekosystemtjänster finns i
kommunorganisationerna. Det har dock blivit bättre. Knappt hälften av de svarande
kommunerna väger in ekosystemtjänster i beslutsprocessen. En del kommuner anser att de är i behov av vägledning för att kunna utveckla hur arbetet ska fortlöpa och vad begreppet innebär.
Exploatering av skyddsvärd natur
Fråga: Har kommunen eller kommunalägd verksamhet sedan 2017 års början exploaterat, tagit beslut om att exploatera eller låtit exploatera skyddsvärd natur (Naturvårdsverkets benämning)
Svar: nej
Jämförelse Antalet som har exploaterat skyddsvärd natur är snarlik förra årets resultat. 46 kommuner svarar att de har exploaterat varav 18 anger att de har markkompenserat till fullo.
15 kommuner menar att markkompensation delvis har genomförts. Vissa kommuner uppger att kommunens mark till stor del består av skyddsvärd natur.
9
Kompensation vid exploatering
Följdfråga: Om skyddsvärd natur blivit exploaterad, tagit beslut om att exploatera eller låtit exploatera, har kommunen ställt krav om markkompensation (exempelvis ekologisk kompensation)?
Svar: ej svar eftersom svaret ovan var nej.
Grön- och vattenstrukturprogram
Fråga: Har kommunen aktuella dokument som fyller funktionen av ett grön- och vattenstrukturprogram?
Svar: ja, källa Boverket
Jämförelse Flest kommuner svarar att de har en kommunomfattande grön- och
vattenstrukturprogram, 37 procent. 17 procent har för delar av kommunerna och 23 procent av de svarade kommunerna håller på att ta fram en. 23 procent har ingen grön- och
vattenstrukturprogram
Kommunala naturskyddsreservat
Antal kommunala naturskyddsreservat, svar 3
Jämförelse Örebro är den kommun med flest antal kommunala naturskyddsreservat på 18 stycken och får högst poäng (1 p.). Därefter kommer Gagnef och Leksand på 15 respektive 13 stycken. Totalt har 156 kommuner kommunala naturreservat.
VATTEN
Vattentäkter
Finns utpekade framtida vattentäkter för kommunen, t.ex. i regional vattenförsörjningsplan, vattenplan el. motsvarande?
Svar: ja
Jämförelse Knappt hälften av kommunerna svarar att det finns utpekade framtida vattentäkter.
Miljökvalitetsnormer för vatten i ÖP
Fråga: Har kommunen genomfört en miljöbedömning av gällande översiktsplan där man tagit med miljökvalitetsnormer för vatten?
Svar: ja
Jämförelse Fler kommuner, jämfört med föregående enkät, svarar att de har tagit med miljökvalitetsnormer för vatten i miljöbedömningen av gällande översiktsplan. Totalt har två tredjedelar svarat ja på denna fråga.
Plan för dagvatten
Fråga: Har kommunen en plan, strategi, policy eller liknande för hantering av
dagvatten i syfte att begränsa utsläpp till vattenmiljöer, och har miljökvalitetsnormer för berörda vattenförekomster beaktats?
Svar. Ja
Jämförelse Betydligt fler svarar att de har en plan för dagvatten och att berörda
vattenförekomster har beaktats. Jämfört med föregående enkät har det skett en ökning på nio procentenheter och ligger nu på 34 procent.
Svenskt vattens hållbarhetsindex
Deltar kommunen i Svenskt vattens senaste hållbarhetsindex Svar: ja
Jämförelse 56 procent av kommunerna är med i Svenskt vattens senaste hållbarhetsindex, vilket är något högre än de föregående åren.
10 SKADLIGA ÄMNEN
Kemikalieplan
Fråga: Har kommunen en politiskt antagen kemikalieplan (eller motsvarande strategi) för att fasa ut och/eller minska användningen av farliga kemikalier i den kommunala verksamheten?
Svar: ja
Jämförelse Kommunerna som har en kemikalieplan har kraftigt ökat de senaste åren. Sedan förra året har det skett en ökning på drygt sju procentenheter och jämfört med 2016, när frågan ställdes för första gången, har det skett en ökning på över 30 procentenheter.
Plastanvändningen i kommunal verksamhet
Fråga: Har kommunen ett systematiskt arbete (miljöprogram, handlingsplan, politiskt antaget beslut eller liknande) för att minska förbrukning, inköp av plast
(plastbantning) samt återvinning av plast i kommunal verksamhet?
Svar: ja
Jämförelse Plastbantningen har kraftigt ökat i den kommunala verksamheten. Drygt tre av fem av de svarande kommunerna arbetar med plastbantning, vilket är en ökning på 15 procentenheter. Dock ingick inte återvinning av plast i frågan förra året. Plastbantning i kemikalieplan, kravställning vid upphandlingar, giftfri förskola och minskning av
engångsartiklar i plast är några av de återkommande exempel som kommunerna arbetar med för att minska plastanvändningen.
Plastanvändningen inom näringslivet
Fråga: Plast: Har kommunen ett systematiskt arbete (miljöprogram, handlingsplan, politiskt antaget beslutat eller liknande) för att utveckla samarbeten med det lokala näringslivet för att för att minska förbrukning, inköp av plast (plastbantning) samt främja återvinning av plast?
Svar: nej
Jämförelse Endast 28 kommuner arbetar för att utveckla samarbeten med det lokala näringslivet för att främja plastbantning. En av åtta av de svarande i enkäten. Det dåliga resultatet gör att plastbantning är det minst prioriterade området av de fyra där frågan om samarbete med det lokala näringslivet ställdes. Ystad menar att det finns en rad frågor som behöver redas ut för att skapa bättre förutsättningar för kommuner att arbeta effektivt och resultatinriktat när det gäller minskad användning och återvinning av plast. De
frågeställningar de har är: Hur tar vi hand om den plast som inte omfattas av
producentansvar? Hur ska företag få tillgång till plastavfall för att kunna återvinna den till ny råvara? Hur ska problematiken med bioplast och plastförpackningar som inte kan blandas att lösas.
UPPHANDLING
Upphandling kopplad till Agenda 2030
Fråga: Har kommunen ett systematiskt arbete (miljöprogram, handlingsplan, politiskt antaget beslutat eller liknande) där all upphandling ska vara knuten till Agenda 2030 och de 17 globala målen för hållbar utveckling?
Svar: 50-75 %
Jämförelse Överlägset störst är det lägsta svarsalternativet 0–25 procent av
upphandlingarna. Drygt tre av fyra av de svarande i enkäten anger det. Dock menar flera kommuner att ambitionerna är större. Det högsta svarsalternativet hade näst bästa resultat.
24 kommuner (drygt 10 procent) uppger att 76–100 procent av upphandlingarna är knutna till Agenda 2030.
11
Granskning av leverantör
Fråga: Har kommunen ett systematiskt arbete (miljöprogram, handlingsplan, politiskt antaget beslutat eller liknande) som inkluderar systematisk uppföljning av efterlevnad av miljömässiga och sociala krav som ställts vid upphandling genom revision,
stickprov minst en gång under respektive avtalsperiod?
Svar: 76-100 %
Jämförelse Två av tre av de svarande i enkäten uppger att de enbart har miljömässiga och sociala krav genom revision, stickprov minst en gång under respektive avtalsperiod, vid 0–25 procent av fallen. Svaren visar att revision sker i större grad vid samverkande upphandlingar.
34 kommuner uppger att revision sker vid 76–100 procent av upphandlingarna
