• No results found

Svenska: språk och litteratur för ämneslärare gymnasieskolan III, 30 hp Swedish: Language and Literature 30 credits

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Svenska: språk och litteratur för ämneslärare gymnasieskolan III, 30 hp Swedish: Language and Literature 30 credits"

Copied!
5
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Akademin för lärande, humaniora och samhälle Kurskod: SV3009 / 3.1

Svenska: språk och litteratur för ämneslärare gymnasieskolan III, 30 hp

Swedish: Language and Literature 30 credits Grundnivå

Fördjupningsnivå: grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav (G1F)

Kursplanen är fastställd av Forsknings• och utbildningsnämnden (2015•10•26) och gäller studenter antagna höstterminen 2016.

Kursens inplacering i utbildningssystemet Kursen ingår i lärarprogram med inriktning mot ämneslä•

rarexamen gymnasieskolan om 300/330 hp.

Behörighetskrav

30 hp inom Svenska: språk och litteratur för ämneslärare gymnasieskolan I och II

Kursens mål

Under kursen ska studenten ytterligare vidga och fördjupa sin kunskap för att fungera som lärare i svenska i gymnasi•

et. Studentens litteratur• och språkdidaktiska medvetenhet ska vidareutvecklas under kursen så att han/hon som bli•

vande svensklärare kan stödja och stimulera elever i deras utveckling inom ämnet. Under kursen ska studenten också utveckla grundläggande färdigheter i att läsa och re ektera kring forskningsresultat samt i vetenskapligt skrivande.

Delkurs 1: Litteraturen 1800•1945 7,5 hp

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse

• redogöra för perioder och författarskap i prosans och lyrikens utveckling från romantiken till ca. 1945 Färdighet och förmåga

• i ännu högre grad än i tidigare kurser tillämpa ett tex•

tanalytiskt sätt att läsa litteratur och göra didaktiska re ektioner om läsning i skolan

• diskutera intermediala aspekter hos texter

• tillämpa kunskaperna från delkursen i planeringen av boksamtal i en undervisningssituation

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• kritiskt re ektera över litteraturhistorieskrivning, lit•

teraturanalys och boksamtal i ett mångfaldsperspektiv Delkurs 2: Språkets variation och mångfald 7,5 hp Efter avslutad delkurs ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse

• redogöra för olika typer av språklig variation i svenskt språkbruk

• redogöra för olika de nitioner av erspråkighet samt problematisera erspråkighetens språkliga och sociala effekter

Färdighet och förmåga

• re ektera kring hur språkvariation tydliggör identitet och maktstrukturer

• tillämpa kunskaperna om språkets variation och mång•

fald i ett didaktiskt sammanhang Värderingsförmåga och förhållningssätt

• värdera språksituationen i den svenska skolan utifrån variablerna kön, klass och etnicitet

Delkurs 3: Berättande i olika medier 7,5 hp

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse

• redogöra för grunderna i en intermedial analys Färdighet och förmåga

• jämföra olika texters berättande ur ett intermedialt perspektiv

• arbeta praktiskt med drama, lm och andra former av visuell kultur

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• kritiskt re ektera över textbegreppet utifrån ett inter•

medialt perspektiv och i ett didaktiskt sammanhang Delkurs 4: Klassrumsforskning med fördjupnings•

uppgift 7,5 hp

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse

(2)

de problemformuleringar, metoder, material och re•

sultat som förekommer

• redogöra för och själv tillämpa grunderna i vetenskap•

ligt skrivande Färdighet och förmåga

• läsa, sammanställa, tolka och dra slutsatser av en stör•

re mängd vetenskaplig litteratur

• re ektera kring klassrumsforskningens betydelse för den egna yrkesverksamheten

Kursens huvudsakliga innehåll Kursen består av fyra delkurser:

Delkurs 1. Litteraturen 1800•1945, 7.5 hp Literature 1800•1945, 7.5 credits

Delkursen ger en översikt över prosans och lyrikens ut•

veckling från romantiken till ca 1930. Fokus ligger både på svenska och internationella verk. Här ges tillfälle att utveckla den litteraturanalytiska förmågan och fördjupa den litteratur•

didaktiska diskussionen. Frågor kring litteraturhistorieskriv•

ning och kanonbildning problematiseras. En inblick i interme•

diala aspekter och i teorier om mötet mellan läsare och text i litteratur ges. Dessutom diskuteras faktorer som kön, klass och etnicitet.

Delkurs 2. Språkets variation och mångfald, 7.5 hp Language Variation and Diversity, 7.5 credits

Inom delkursen problematiseras fem variabler med betydelse för språklig variation: ålder, kön, klass, etnicitet och region.

Med region avses geogra skt bundna dialekter och regionalt språkbruk. Även attityder till språkvariation och ovannämn•

da variablers koppling till identitet och makt behandlas. Fo•

kus ligger på svenska förhållanden, men exempel från andra språkområden kan även komma att användas.

Delkurs 3. Berättande i olika medier, 7.5 hp Narration Through Different Forms of Media, 7.5 credits

Kursen behandlar olika texter ur ett intermedialt och di•

daktiskt perspektiv. En rad olika medieprodukter analyseras, såväl svenska som internationella sådana: dramatexter, mu•

sikvideor, spel lmer och serieromaner. I kursen ingår också didaktiska moment, där studenten får tillfälle till praktiska tillämpningar.

gift, 7.5 hp

Classroom Research, 7.5 credits

Delkursen knyter an till aktuell klassrumsforskning. Under delkursens gång läses och diskuteras en större mängd ve•

tenskaplig litteratur, såväl avseende vetenskapligt arbetssätt som didaktisk relevans. Studenten genomför även en egen litteraturstudie kring en vald frågeställning som dokumente•

ras i en mindre vetenskaplig uppsats. Delkursen avslutas med ett ventileringsseminarium, där studenten lägger fram och försvarar sin uppsats.

Undervisning

Undervisningen består av föreläsningar, lektioner, seminarier samt obligatoriska övningar individuellt och i grupp.

Examination

Som betyg för hel kurs används något av uttrycken Under•

känd, Godkänd eller Väl godkänd.

Examinationen sker muntligt och skriftligt. Delkurs 1 ex•

amineras genom obligatoriska seminarier, en re ekterande kursdagbok samt en hemtentamen. Delkurs 2 examineras genom obligatoriska seminarier, ett grupparbete samt en hemtentamen. Delkurs 3 examineras genom obligatoriska seminarier, en gruppvis redovisning samt en hemtentamen.

Delkurs 4 examineras genom obligatoriska seminarier, en egen uppsats samt ett avslutande ventileringsseminarium.

Handledning ges i normalfallet endast under den termin då studenten för första gången är registrerad på kursen. Om uppsatsen inte godkänts vid det första examinationstillfället har studenten rätt till ytterligare ett handledningstillfälle un•

der närmast följande termin som kursen ges. Om särskilda skäl föreligger kan akademichef, efter skriftlig framställan från studenten, besluta om ytterligare handledning.

Kursvärdering

I kursen ingår kursvärdering. Denna ska vara vägledande för utveckling och planering av kursen. Kursvärderingen ska dokumenteras och redovisas för studenterna.

Kurslitteratur

(Litteraturlista reviderad 2016•04•18) Delkurs 1: Litteraturen 1800•1945 Ämnesteoretisk litteratur

Elleström, Lars (1999) urLyrikanalys. En introduktion. Lund: Studentlitteratur.

Fyhr, Mattias, Något om Mary Shelleys och Edgar Allan Poes in ytande på skräck och gotik idag. I: Svenskläraren 2002:1•

(3)

2.

Holmberg, Claes•Göran & Ohlsson, Anders (1999) urEpikanalys. En introduktion. Lund: Studentlitteratur.

Nordlund, Anna (2008) ur Litteraturvetenskaplig analys genom hundra år. Åtta sätt att läsa Gösta Berlings saga. Stockholm:

Liber.

Olin•Scheller, Christina (2008). Såpor istället för Strindberg. Litteraturundervisning i ett nytt medielandskap. Stockholm: Na•

tur & kultur. (s. 43•76).

Olsson, Bernt & Algulin, Ingemar m. . (2009) urLitteraturens historia i Sverige. Stockholm: Norstedts förlag.

Olsson, Bernt & Algulin, Ingemar (1990) urLitteraturens historia i världen. Stockholm: Norstedts förlag.

Williams, Anna (1997) ur Stjärnor utan stjärnbilder. Kvinnor och kanon i litteraturhistoriska översiktsverk under 1900•talet.

Stockholm: Gidlund

Woolf, Virginia (1927).Ett eget rum.

Öhman, Anders, 2002, urPopulärlitteratur. De populära genrernas estetik och historia. Studentlitteratur. Lund.

Skönlitteratur Prosa

Brontë (1850),Jane Eyre.

Benedictsson (1885),Pengar och Ur mörkret som pdf.

Boye (1940),Kallocain.

Flaubert (1857),Madame Bovary.

Gilman Perkins (1890), Den gula tapeten som pdf.

Hemingway (1927), Berg vita som elefanter , Indianläger och Soldat kommer hem som pdf.

Joyce (1914), Eveline som pdf.

Joyce (1922), urOdysseus (1922).

Kafka (1925),Processen.

Lagerkvist (1924), urOnda sagor Lagerlöf (1891),Gösta Berlings saga.

Mans eld (1922), Gardenpartyt som pdf.

Martinsson (1936),Mor gifter sig.

de Maupassant, Guy (1884), Smycket som pdf von Mickwitz (1886), Mässling

Proust (1913), urPå spaning efter den tid som ytt. Combray.

Shelley (1819),Frankenstein Strindberg (1879),Röda rummet

Strindberg (1884), Naturhinder som pdf.

Söderberg (1905),Doktor Glas.

Tjechov, Anton (1899), Damen med hunden som pdf Woolf (1924), Den nya klänningen som pdf.

Lyrik

Almqvist, Baudelaire, Dickinson, Eliot, Fröding, Goethe, Lagerkvist, Martinson, Rydberg, Stagnelius, Strindberg, Tegnér och Södergran.

Delkurs 2: Språkets variation och mångfald

Andersson, Lars•Gunnar (2008), Dialekter och sociolekter. I: Sundgren, Eva (red),Sociolingvistik. Stockholm: Liber (s. 34•70).

Ask, So a (2012),Språkämnet svenska • ämnesdidaktik för svensklärare. Lund: Studentlitteratur. (Kap. 7)

Bellander, Theres (2008), haloo babe... tack såå mkt för ditt mess! Om ungdomars skrivande inom olika kommunikativa verksamhetstyper. I:Svensklärarföreningens årsskrift.

(4)

cent. I:International Journal of Bilingual Education and Bilingualism. Vol. 6, No. 3•4.

Einarsson, Jan (2009),Språksociologi. 2:a uppl. Lund: Studentlitteratur. (Läses enligt anvisningar) Gunnarsdotter Grönberg, Anna (2006), Aktiva Anna säger inte la. I:Språkvård 1 (s. 4•11).

Kotsinas, Ulla•Britt (2004),Ungdomsspråk. 3:e uppl. Uppsala. Hallgren&Fallgren (Läses enligt anvisningar).

Lindberg, Inger (2009), I det nya mångspråkiga Sverige. I:Utbildning och demokrati vol. 18, 2009:2. (s. 9•37).

Milles, Karin (2008) ...ett nt ord som utstrålar sexualitet : hur man konstruerar kön genom att diskutera språk. I:Svenskans beskrivning 30. S. 229•239.

Musk, Nigel & Wedin, Åsa (2010).Flerspråkighet, identitet och lärande. Lund. Studentlitteratur. (Kap. 2, 4, 5)

Pettersson, Gertrud (2005). Svenska språket under sjuhundra år. En historia om svenskan och dess utforskande. Lund. Stu•

dentlitteratur.( Kap. 7)

Svedner, Per•Olof (2010).Svenskämnet och svenskundervisningen • delarna och helheten. Uppsala: Kunskapsföretaget. (s. 106•

110).

Referenslitteratur www.swedia.nu

Delkurs 3: Berättande i olika medier Ämnesteoretisk litteratur

Anderson, Lars Gustaf et al. (1999),Filmanalys. Lund: Studentlitteratur. (Enligt anvisningar) Elleström , Lars (2011), urVisuell ikonicitet i lyrik. Möklinta: Gidlunds, s. 22•38

Elleström, Lars (2010), urLyrikanalys. Lund: Studentlitteratur

Godhe, Anna•Lena (2012), Att skapa och bedöma multimodala texter inom svenskundervisningen på gymnasiet i: Tion•

de nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning, s. 41•49.

Holmberg, Claes•Göran & Anders Ohlsson (1999), urEpikanalys. Lund: Studentlitteratur

Lundström, Stefan & Christina Olin•Scheller (2010). Narrativ kompetens. En förutsättning i multimodala textuniversum? I:

Tidskrift för litteraturvetenskap 2010:3•4, s. 107•117.

McCloud, Scott (1995), urSerier. Den osynliga konsten. Stockholm: Medusa

Mehrstam, Christian (2009), Under pälsen. Främmandegöringspedagogik och antropomorfa serier i:Sjunde nationella konfe•

rensen i svenska med didaktisk inriktning, s. 122•131.

Ewert, Jeanne (2004), Art Spiegelman's Maus and the Graphic Narrative i: Narrative across Media. Red. Marie•Laure Ry•

an. Lincoln & London: University of Nebraska Press, s. 178•193.

Sjöberg, Birthe (2005), urDramatikanalys. En introduktion. Lund: Studentlitteratur, s. 15•83.

Åberg, Anders Wilhelm (2011), Saltkråkan som tv•serie, bok och lm i: Starkast i världen! Att arbeta med Astrid Lind•

grens författarskap i skolan. Red. Helene Ehriander & Maria Nilsson. Lund: BTJ Förlag, s 152•163.

Primärtexter

Allers, Roger & Rob Minkoff (1994),Lejonkungen (tecknad lång lm)

Canales, Juan Díaz & Juano Guarnido (2006), urBlacksad. Malmö: Egmont Kärnan.(serieroman)

(5)

Familjen,Det snurrar i min skalle (2007) (musikvideo) Ibsen, Henrik (2007),Ett dockhem

Ishiyama, Kei (2008), urGrimms manga. Stockholm: Bonnier Carlsen (manga) Neidestam, Lina (2013), Zelda vs patriarkatet. Stockholm: Kartago (serieroman) Poe, Edgar Allan (1993),Huset Ushers undergång. Stockholm: Lundwall (novell) Shakespeare, William (2003),Hamlet. Stockholm: Ordfront (drama)

Strindberg, August (2012),Fröken Julie. Stockholm: Norstedt (drama) Tan, Shaun (2010),Ankomsten. Göteborg: Kabusa (serieroman) Tan, Shaun (2012),Borttappad. Göteborg: Kabusa (serieroman) Tan, Shaun (2010),The Lost Thing (tecknad lm)

Tjechov, Anton (1995),Körsbärsträdgården

Watson, J. Sibley & Melville Webber (1928),The Fall of The House of Usher (stum lm)

Wiberg, David (2012),Dagboksanteckningar från ett källarhål. Stockholm: Lilla piratförlaget (roman) Ytterligare texter kan tillkomma.

Delkurs 4: Klassrumsforskning med fördjupningsuppgift

Dysthe, Olga, Hertzberg, Frøydis & Hoel, Torlaug Løkensgard (2010).Skriva för att lära. Lund: Studentlitteratur. (Kap. 2, 4•6, 8) Jarrick, Arne & Josephson, Olle (1996 el senare),Från tanke till text. En språkhandbok för uppsatsskrivande studenter. Lund:

Studentlitteratur.

Johansson, Bo & Svedner, Per•Olof (2001)Examensarbetet i lärarutbildningen. Undersökningsmetoder och språklig utformning.

Uppsala: Kunskapsförlaget.

Ett urval av aktuell klassrumsforskning tillkommer som gemensam läsning.

Litteratur bestäms i övrigt i samråd mellan lärare och student.

References

Related documents

rekommenderas även närvaro vid de andra delkursernas samtliga lektioner och övningar. Examinationsformer De kunskaper som inhämtats i delkurserna redovisas i skriftliga

teraturanalys och boksamtal i ett mångfaldsperspektiv Delkurs 2: Språkets variation och mångfald 7,5 hp Efter avslutad delkurs ska studenten kunna:.. Kunskap

Fastställd enligt beslut från institutionsstyrelsen för Institutionen för svenska och flerspråkighet 2013-12-04.. Delkurs 1: Teori och metod i andraspråksforskning

En vetenskaplig artikel/ett vetenskapligt kapitel enligt lärares anvisning.. Skrivundervisning: i samspel med litterära texter. Lyft språket, lyft tänkandet: språk och lärande.

För betyget Godkänd krävs god språkbehandling i tal och skrift samt i enlighet med ovanstående lärandemål utöver närvaro och aktivt deltagande vid de examinerande

- visa grundläggande förmåga i hur IKT-verktyg kan användas i olika lärandesituationer - visa grundläggande förmåga i att ge perspektiv på svensk politik och förvaltning.. -

- visa förmåga att göra professionella ställningstaganden kring jämförande politik, vilket inbegriper förmåga att förstå och visa respekt för olika ståndpunkter i och

visa kunskap om grundläggande förhållanden och villkor inom svensk politik och förvaltning visa kunskap om samhällsekonomin och dess historiska bakgrund, dess begrepp och villkor