System för målformulering, uppföljning och utvärdering av de regionala serviceprogrammen

System för målformulering, uppföljning och

utvärdering av de regionala serviceprogrammen

2010–2013

System för målformulering, uppföljning och utvärdering av de regionala service-

programmen 2010–2013

Info 0126

© Tillväxtverket Stockholm, januari 2010

Innehåll

1 Formulering av mål, uppföljning och utvärdering 5 1.1 Syftet med ett uppföljnings- och utvärderingssystem 5 2 En uppföljnings- och utvärderingsmodell 7

2.1 Målformulering 7

2.2 Tydliggörande vad serviceprogrammet

ska förändra och på vilket sätt? 10

2.3 Definiera indikatorer 10

3 Organisation av uppföljnings- och utvärderingssystemet 12 3.1 Tider för uppföljning och utvärdering 12

3.2 Uppföljning på regionnivå 12

3.3 Nationell uppföljning av

de regionala serviceprogrammen 12

3.4 Utvärdering 13

Bilagor

Bilaga 1. Definitioner 14

Bilaga 2. Exempel på beskrivning av kopplingen

mellan aktiviteter, resultat och effekter 15 Bilaga 3. Exempel på uppföljnings- och utvärderingsplan 17

1 Formulering av mål,

uppföljning och utvärdering

Detta dokument¹ beskriver ett system för målformulering, uppfölj­

ning och utvärdering av de regionala serviceprogrammen. Systemet är i första hand ett stöd till länsstyrelsernas, självstyrelseorganens eller samverkansorganens handläggare som är involverade i arbetet med de regionala serviceprogrammens framtagande, utveckling, uppfölj­

ning och utvärdering. Oavsett inriktning eller omfattning på länens regionala serviceprogram ska utfall, resultat och effekter av ingående prioriterade områden följas upp och utvärderas. Ambitionsnivå och omfattning kommer dock att variera beroende på servicefrågornas omfattning i respektive län.

Tillväxtverket ansvarar för riktlinjer och uppföljning av de regionala serviceprogrammen som utarbetas och genomförs av länsstyrelser samt i förekommande fall regionala samverkansorgan eller själv­

styrelseorgan. (Regionförbundet Kalmar län, Västra Götalands­

regionen, Region Skåne)

1.1 Syftet med ett uppföljnings- och utvärderingssystem

Att göra kontinuerliga uppföljningar och att genomföra utvärderingar av de regionala serviceprogrammen kräver ett enhetligt arbetssätt och ett systematiskt förhållningssätt till lärande. Syftet är kortfattat att:

• Skapa enhetlighet och jämförbarhet mellan länen. Därmed blir det också möjligt att presentera en övergripande och sammanfattande bild över såväl pågående som avslutade insatser inom program­

men.

• Skapa ett konkret verktyg för servicehandläggare i länen samt ett stöd för hela processen.

• Fokusera på effekter. På så vis kan vi utveckla nya, och förbättra pågående, insatser.

Fokus på effekterna

Syftet med de regionala serviceprogrammen är att bidra till att uppnå en god tillgänglighet till kommersiell och offentlig service för med­

borgare och näringsliv samt att öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Programarbetet ska stärka dagligvarubutiker och drivmedelsstationer med strategisk betydelse för varu­ och driv­

medelsförsörjningen. Samverkanslösningar mellan kommersiell och offentlig service och den ideella sektorn ska även uppmärksammas och uppmuntras. I likhet med många andra offentliga verksamheter ställs ökade krav på att redovisa resultat och effekter av den verksam­

het som genomförs.

1 Dokumentet bygger på publikationen: NYTTA – Nuteks system för uppföljning och utvärdering, Nutek 2007,

Lärande och utveckling

Ett lärandeperspektiv inom serviceprogrammen är en förutsättning för att utveckla nya och befintliga insatser. Det förbättrar också möj­

ligheterna till samverkan med andra program, så som Regionala utvecklingsstrategier (RUS/RUP), Regionala tillväxtprogram(RTP), Landsbygdsprogrammet och de regionala strukturfondsprogrammen.

2 En uppföljnings- och utvärderingsmodell

Nedan presenteras en modell för uppföljnings­ och utvärderingssys­

tem. Modellen bör tillämpas på samtliga regionala serviceprogram.

Men beroende på programmens karaktär och storlek kommer ambi­

tionsnivå och omfattning att variera. Beroende på hur långt respek­

tive län hunnit i utformningen av sitt program när denna modell pre­

senteras kan underlaget vara mer eller mindre relevant. För att Tillväxtverket ska kunna sammanställa länens uppföljningar årligen krävs dock att länen anger tydliga/mätbara mål i programmen.

Uppföljnings­ och utvärderingsmodellen består av tre moment: pla­

nering, uppföljning och utvärdering. De tre momenten kan betraktas som avgränsade och självständiga delar. Från ett lärandeperspektiv är det emellertid centralt att integrera de enskilda delarna till en helhet.

• I planeringen ingår att formulera och fastställa tydliga mål för samtliga insatsområden och att tydliggöra vad insatserna ska för- ändra och på vilket sätt. Indikatorer ska definieras för att säkerställa att en ändamålsenlig och resultatinriktad uppföljning kan genom­

föras. Redan i planeringsmomentet bör en uppföljnings­ och utvärderingsplan upprättas. (se exempel i bilaga 3)

• Även det andra momentet, uppföljning, genomförs för samtliga insatsområden. Målsättningen är att uppföljningen ska ge en god bild av såväl genomförandet av aktiviteter som uppnådda resultat under tiden insatsen pågår.

• Utvärdering är den sista delen, men bör ingå redan i den

ursprungliga planeringen. Ett behov av utvärdering kan även upp­

stå under en pågående insats eftersom den är ett strategiskt verk­

tyg för att identifiera samband och effekter.

2.1 Målformulering

Grundprincipen bakom ett systematiskt uppföljnings­ och utvärde­

ringsarbete är att målet med programmet ska utgöra utgångspunkten för såväl programmets upplägg som planeringen av uppföljningsarbe­

tet. Det är därför viktigt att målformuleringen är väl genomtänkt och genomarbetad. Mål delas oftast in på olika nivåer och skapar på det sättet en målstruktur. Exempel på målstruktur för ett regionalt servi­

ceprogram illustreras i figur 1.

Målstrukturen är beskriven från en övergripande nivå till insatsnivå.

Inom uppföljnings­ och utvärderingssystemet är det däremot endast mål på insatsnivå som följs upp och mäts.

Överst i målstrukturen återfinner vi syftet med serviceprogrammet.

Syftet med verksamheten är att bidra till att uppnå en god tillgänglighet till kommersiell och offentlig service för medborgare och näringsliv i gles- och landsbygd. Detta ska enligt riktlinjerna för regionala service­

program uppnås genom satsningar på bl.a. tillgänglighet till driv­

medel och dagligvaror samt insatser för att öka tillgängligheten till

Serviceprogrammets syfte

Bidra till att uppnå en god tillgänglighet till kommersiell och offentlig service för medborgare och näringsliv i gles- och landsbygd

Serviceprogrammets övergripande mål (exempel) Skapa förutsättningar för människor och företag att bo och verka var de vill i länet och erbjudas god servicenivå inom rimliga avstånd

Exempel:

Insatsområde A Tillgänglighet till

drivmedel

Effektmål Resultatmål Aktivitetsmål

Indikatorer

Exempel:

Insatsområde D Stärka det lokala

näringslivet

Effektmål Resultatmål Aktivitetsmål

Indikatorer Exempel:

Insatsområde B Tillgänglighet till

dagligvaror

Effektmål Resultatmål Aktivitetsmål

Indikatorer

Exempel:

Insatsområde C Samordnade lös- ningar, kommer- siell och offentlig

service

Effektmål Resultatmål Aktivitetsmål

Indikatorer

De tre målnivåerna på insatsnivå skiljer sig åt med avseende på när i tiden de förväntas uppnås samt vilka möjligheter insatsen har att direkt påverka målen. Nedan följer en beskrivning av respektive mål­

nivå.

service för personer med funktionsnedsättning. Även samverkanslös­

ningar mellan kommersiell och offentlig service och den ideella sek­

torn ska uppmärksammas.

Under syftet finns serviceprogrammets övergripande mål. Här har vi angett ett exempel från Norrbottens län; att skapa förutsättningar för människor och företag att bo och verka var de vill i länet och erbjudas god servicenivå inom rimliga avstånd. Alla insatser som bedrivs inom ramen för serviceprogrammet ska bidra till att uppfylla det övergri­

pande målet samt syftet.

Det sista steget i målstrukturen är insatsspecifika mål. Dessa mål är i sin tur uppdelade på tre nivåer: effektmål, resultatmål och aktivitets­

mål. Det är viktigt att målen på insatsnivån är konkreta och har en tydlig koppling till vad insatsen ska åstadkomma. Vid sidan av mål­

formuleringen bör man arbeta med indikatorer som på ett relevant sätt kan mäta målen. Indikatorer beskrivs mer utförligt i avsnitt 2.3.

Figur 1 Exempel på målstruktur i ett regionalt serviceprogram

Aktivitetsmål

Aktivitetsmål är mål för de aktiviteter som genomförs inom insatsen.

Exempel:

• Insats A: X antal beviljade investeringsstöd för alternativa drivmedel.

• Insats B: X antal mentorsinsatser för skapande av attraktivare dagligvarubutiker.

• Insats C: X pilotprojekt för samordnade transporter

• Insats D: X antal informationsinsatser om lokal upphandling för företagare och kommunala tjänstemän.

Resultatmål

Resultatmål är ett resultat av en insats. Resultatmålet är ofta uppdelat på resultat av olika aktiviteter. Resultatmålet beskriver vad insatsen har lett till. Exempel på ett resultatmål:

• Insats A: Ökning av antal drivmedelsstationer med alternativa drivmedel.

• Insats B: X % av kunderna upplever en attraktivare butik.

• Insats C: Kommuner upplever fler samordnade transporter.

• Insats D: X % av deltagarna upplever att de fått ökad kunskap i lokal upphandling

Ett resultatmål ligger oftast inte helt och hållet inom insatsens kon­

troll. Insatsen bör dock ha stora möjligheter att påverka förutsättning­

arna för att uppnå resultatmålet.

Effektmål

Effektmål är direkta och indirekta effekter som uppstår till följd av en insats. Ett effektmål kan svara på frågan: Vad vill man uppnå med insatsen? Vad vill man åstadkomma eller förändra?

Exempel på ett effektmål:

• Insats A: Ökad tillgänglighet till drivmedelsstationer.

• Insats B: X % av butikerna som fått stöd har ökat sin ekonomiska omsättning.

• Insats C: Lägre transportkostnader för medverkande företag.

• Insats D: Ökad andel av lokal upphandling i länets kommuner.

Effektmålen kan definieras på både kort och lång sikt. Effektmål på kort sikt kan mäta måluppfyllelsen under en pågående insats. Effekt­

mål som ligger långt fram i tiden kan inte mätas förrän några år efter en insats är avslutad. Effektmålen ligger utanför insatsens direkta kontroll.

2.2 Tydliggörande vad serviceprogrammet ska förändra och på vilket sätt?

Nästa aktivitet i planeringen är att tydliggöra vilken form av föränd­

ring eller utveckling som programmets insatser ska leda till, och på vilket sätt. Beskrivningen ska förklara den tänkta kopplingen mellan resurser, genomförda aktiviteter, uppnådda resultat och effekter. Med fördel används en flödesbild som visas som exempel i bilaga 2.

Med resurser avses såväl personella som ekonomiska resurser. Aktivi- teter är de konkreta verksamheter som genomförs inom programmet.

Det kan till exempel handla om utbildningar, seminarier eller möten.

De olika aktiviteterna kommer sedan att resultera i olika utfall. Utfall kan vara X antal kursdeltagare, X antal möten och så vidare. Resulta- tet i sin tur avser vad utfallet har lett till, exempelvis att utbildningen för företagaren medförde ökad kompetens eller ökat samarbete mel­

lan deltagande företag. Effekten är kopplad till den långsiktiga föränd­

ringen, som exempelvis ökad ekonomisk omsättning bland de delta­

gande företagen.

2.3 Definiera indikatorer

I planeringen ingår slutligen att definiera och fastställa indikatorer.

Indikatorer är ett verktyg för att mäta programmets aktiviteter och måluppfyllelse. Indikatorer ska därför utformas utifrån de mål som har definierats. Indikatorerna ska mäta måluppfyllelse för program­

mets aktivitets­, resultat­ och effektmål. Nedan följer definitioner av, och exempel på indikatorer.

Aktivitetsindikatorer avser utfall för de aktiviteter som gjorts inom insatsen, exempelvis:

• Antal genomförda investeringar.

• Antal medverkande butiker inom insatsen.

• Antal projekt.

• Antal genomförda seminarier.

Resultatindikatorer avser resultat av en insats. Resultatindikatorerna är ofta uppdelade på resultat av olika aktiviteter, exempelvis:

• Antal drivmedelsstationer med alternativa drivmedel jämfört med utgångsläget.

• Andel kunder som upplever en attraktivare butik.

• Ökning av antalet samordnade transporter.

• Andel företag som anser att deltagandet i seminarierna har lett till ökad kompetens.

Effektindikatorer avser de direkta och indirekta effekter som uppstår till följd av en insats. Effekterna kan uppstå med en viss tidsförskjutning men har ändå en koppling till insatsen, exempelvis:

• Genomsnittligt avstånd till närmaste drivmedelsstation i länet.

• Ekonomisk omsättning i medverkande butiker.

• Transportkostnader för medverkande företag.

• Andel lokal upphandling i medverkande kommuner.

3 Organisation av uppföljnings- och utvärderingssystemet

Tabell 1 Organisation av uppföljnings- och utvärderingssystemet

Moment Aktivitet När Av vem

Planering - Målformulering

- Tydliggörande av vilken förändring som programmet ska leda till - Definiera indikatorer

- Upprätta en uppföljnings och utvärderingsplan

Vid framtagandet av det regionala serviceprogrammet

LST/RSO/KSO i samverkan med regionalt partnerskap

Uppföljning Årligen LST/RSO/KSO

(Rapporteras till Tillväxtverket som gör nationell uppföljning)

Utvärdering Vid halva programtiden

samt efter avslut

LST/RSO/KSO externt upphandlad konsult + Tillväxtanalys(nationell)

3.1 Tider för uppföljning och utvärdering

Det är viktigt att ange när uppföljningar ska göras och av vem, alltså en tidsplan och ansvarsfördelning. Ett exempel på en uppföljnings­

och utvärderingsplan med Norrbottens serviceprogram som utgångs­

punkt finns i bilaga 3.

3.2 Uppföljning på regionnivå

Uppföljningen av de regionala serviceprogrammen genomförs av res­

pektive länsstyrelse/ självstyrelseorgan/samverkansorgan. Målsätt­

ningen är att uppföljningen ska ge en god bild av såväl genomföran­

det av aktiviteter som uppnådda resultat under tiden insatsen pågår.

Den löpande uppföljningen som görs inom programmet bör kontinu­

erligt rapporteras till partnerskapet för programmet. En uppföljning per år ska genomföras.

3.3 Nationell uppföljning av

de regionala serviceprogrammen

Tillväxtverket har ett ansvar för att årligen lämna en nationell sam­

manställning av arbetet inom serviceprogrammen till Näringsdepar­

tementet. Uppföljningen innehåller en strukturerad sammanfattning över arbetet samt utvecklingen i samtliga regionala serviceprogram och en indikation om resultat. Rapporteringen kommer dels att bygga på Tillväxtverkets egna undersökningar och dels på resultat från länens uppföljningar och utvärderingar. Ett systematiskt upplägg ska möjliggöra jämförelser avseende utfall och resultat mellan länen.

Detta skapar en möjlighet att jämföra effekter och resultat mellan ser­

viceprogrammen. Vilka insatser går bra/mindre bra? Vilka insatser kräver förändringar?

Syftet med den nationella uppföljningen är att ge en sammanfattande bild över serviceområdets utveckling och status i landet. Uppfölj­

ningen bygger på vad som görs inom uppföljnings­ och utvärderings­

3.4 Utvärdering

Ansvar för utvärderingar ligger på programnivå hos respektive ansva­

rig länsstyrelse/ självstyrelseorgan/samverkansorgan. På nationell nivå ligger ansvaret på Tillväxtanalys.

Alla genomförda utvärderingar ska rapporteras till respektive regio­

nalt partnerskap och Tillväxtverket.

Bilaga 1 Definitioner

Insats

Insats är ett sammanfattande begrepp för olika prioriterade områden, projekt, finansiella stöd eller annan verksamhet som direkt vänder sig till individer, företag eller organisationer.

Uppföljning

En uppföljning fokuserar på frågan vad som har hänt inom en viss insats. En uppföljning kan variera i omfattning. En uppföljning utgår från kostnader och aktiviteter. Uppföljningen innehåller även en bedömning och beskrivning av insatsens resultat. Hur många pro­

dukter har utvecklats? Har deltagare fått en ökad kunskap genom insatsen?

Utvärdering

En utvärdering svarar på frågan varför det har hänt. Utvärderingar avser ofta en efterhandsbedömning av utfall, resultat och effekter. En utvärdering kan även genomföras under en pågående insats. Utvärde­

ringen kan dessutom fokusera på organisation, genomförande och förvaltning.

Indikator

En indikator är data (information) som valts ut och/eller samman­

ställts för analyser och åskådliggörande av förändringar. En indikator ska vara tydligt definierad och avgränsad. Inom uppföljnings­ och utvärderingssystemet används indikatorer dels för att mäta målupp­

fyllelse, dels för att mäta insatsens utveckling och resultat över tid.

Bilaga 2

Exempel på beskrivning av kopplingen mellan aktiviteter, resultat och effekter

Exemplet bygger på innehållet i Regionalt serviceprogram för Norrbottens län.

Bilaga 3

Exempel på uppföljnings- och utvärderingsplan

Exemplet bygger bland annat på innehållet i Regionalt servicepro­

gram för Norrbottens län 2010–2013. Diskussion har förts med läns­

styrelsen i Norrbotten. Textinnehållet är framtaget av Tillväxtverket och utgör inte slutgiltigt dokument för Norrbottens län.

1 Information om programmet

Problembild

Regeringen har uppdragit åt Länsstyrelsen att utarbeta ett regionalt serviceprogram för perioden 2010­2013. Regeringen konstaterar att det pågår en försämring av tillgängligheten till kommersiell och offentlig service i landet. En fungerande service är en förutsättning för utvecklingen i gles­ och landsbygdsområden.

Nedan sammanfattas den analys som gjorts i serviceprogrammet.

För fullständigt innehåll se serviceprogrammet.

Befolkningsutveckling

Norrbottens län är glest befolkat. Länet har under de senaste åren haft en minskande befolkning som främst beror på låga födelsetal och låg inflyttning i kombination med länets åldersstruktur. Det är främst i länets fjäll­ och inlandskommuner som befolkningsutvecklingen har varit negativ. En åldrande befolkning tillsammans med länets storlek gör att höga krav ställs på en fungerande offentlig och kommersiell service till medborgare och näringsliv för en fortsatt tillväxt och utveckling i gles­ och landsbygd.

Dagligvaror

I Norrbottens gles­ och landsbygd finns idag 43 dagligvarubutiker.

Flertalet byar i länet har inte längre tillgång till någon dagligvaru­

butik. Orsaker till butiksnedläggningar i länet är bland annat att män­

niskor har flyttat in till tätorter, önskemål om ett bredare sortiment och en ökad arbetspendling. Förutom detta påverkas butikerna ute i gles­ och landsbygden av det geografiska läget genom att fraktkostna­

derna är så höga vilket medför att lönsamheten minskar.

Drivmedel

Under de senaste åren har det skett stora förändringar vad gäller driv­

medelsstationer. Nya lagar, oljebolagens nedläggningar av stationer och uppsägning av avtal med återförsäljare har inneburit att hela marknaden är under omstrukturering. I länets gles­ och landsbygder finns 45 drivmedelsstationer. Mycket tyder på att flera av dessa driv­

medelsstationer kommer att försvinna under de närmsta åren med anledning av ovanstående. Detta kommer få negativa konsekvenser för boende och företag som verkar i området.

Beskriv bakomliggande problem/

kontext som är anledningen till att vi driver programmet.

Infrastruktur

Den bristfälliga standarden på delar av vägnätet i länet leder till högre transportkostnader och konkurrensnackdelar för länets företag, vilket hämmar länets utveckling. Det försämrar även möjligheterna till att utveckla framtida näringsgrenar.

Flertalet kommuner har satsat på att bygga ut bredbandsnät som baseras på kopparnätet och i länet bedrivs idag bland annat skolut­

bildning och sjukvård via bredband som är baserat på kopparnät. En avveckling av olönsamma kopparnät skulle innebära att bland annat dessa tjänster skulle försvinna. Krav har kommit från såväl kommu­

ner, Post­ och telestyrelsen med flera att berörda abonnenter ska erbjudas en ny tjänst där telefoni, SOS Alarm, trygghetslarm och bredband ska fungera och att samtliga aktörer ska få en acceptabel förberedelsetid för avvecklingen av den gamla tekniken.

Grundläggande betaltjänster

Under 2008 avvecklades Svensk kassaservice som tidigare via lant­

brevbärare gav gles­ och landsbygdens invånare och företag möjlighet att utföra bankärenden. Lantbrevbärartjänsterna innebar en viktig service för allmänheten och näringslivet och var även en viktig per­

sonlig service för äldre och funktionshindrade. De invånare som bor avsides utan tillgång till bil, har blivit helt avskurna från betaltjänst­

servicen. Beträffande servicen för företagares dagskassehantering har den servicen försvunnit inom lantbrevbärarservicen. För företagare i fjällvärld och glesbygd innebär det problem med kontanthanteringar samt osäkerheter med värdetransporter i egen regi. Post­ och paket­

servicen har under en tid ingått i butikernas serviceutbud. Nedlägg­

ningen av dagligvarubutiker innebär att tillgången till denna service försämras eller försvinner helt från orter.

Offentlig service

Trenden visar på att mer av den offentliga servicen i framtiden kom­

mer att övergå till kommersiella grunder. I samband med denna för­

ändring finns inte längre samma förutsättningar för invånare på gles­

och landsbygd att ta del av denna service då etablerande av

kommersiell verksamhet förutsätter att verksamheten går med vinst.

En förutsättning att möjliggöra för gles­ och landsbygden att ta del av denna service är att skapa samverkanslösningar med ekonomiska för­

utsättningar som möjliggör för aktörerna att bedriva sådan service även i dessa områden.

Syfte

Det Regionala serviceprogrammet för Norrbottens län syftar till att tillsammans med lokala, regionala och nationella aktörer långsiktigt

Ange programmets syfte. Varför finns programmet? Vad vill vi förändra?

grammet ska vara ett styrande dokument vid hanteringen av stöd till kommersiell service.

Program/insatsidé

Det övergripande målet med programmet är att skapa förutsättningar för människor och företag att bo och verka var de vill i länet och erbjudas god servicenivå utifrån realistiska förutsättningar och inom rimliga avstånd.

När det gäller insatsområden har programmet avgränsats till att främst omfatta insatser inom den kommersiella servicen samt service som kan stärka dessa serviceslag som exempelvis apoteksvaror, post, systembolag och grundläggande betaltjänster. Stora förändringar hål­

ler dock på att ske där en större del av den offentliga servicen är på väg att övergå till kommersiell service. Samverkansinsatser mellan den offentliga och kommersiella servicen är därför av stor vikt för länets utveckling.

Målgrupp

I första hand riktar sig programmet till företag eller föreningar som driver dagligvarubutiker och drivmedelstationer

Resurser

De huvudsakliga medlen för programmet förutsätts komma från kommuners, övriga organisationers och företags ordinarie budget.

Utöver detta kan särskilt stöd utgå genom förordningen för stöd till kommersiell service, regionala projektmedel, landsbygdsprogrammet inklusive Leader samt tillväxtverket. Finansiering via regionala pro­

jektmedel är möjlig i den mån insatserna överensstämmer med prio­

riterade tillväxtområden och tillväxtfrämjande förutsättningar i det regionala tillväxtprogrammet (gäller främst åtgärden Grundläggande tjänster för ekonomin och befolkningen på landsbygden).

De medel som Länsstyrelsen förfogar över består främst av stöd till kommersiell service (xx kr) samt regionala projektmedel (xx kr).

Ut över dessa medel har Länsstyrelsen tilldelats x,x mkr i särskilda medel¹ för att öka tillgängligheten till service i gles­ och landsbygder.

Tidsram 2010–2013

Ansvar för genomförande

Länsstyrelsen Norrbottens län med förankring i länets regionala part­

nerskap bestående av x, y, z ...

Beskriv kortfattat idén bakom pro- grammet. Hur är tanken att man ska arbeta i programmet för att åstad- komma avsedd förändring?

1 Regeringsbeslut (N2008/6732/RT). Bidragen ska användas till utökade insatser i länen för att öka tillgäng- ligheten till service i gles- och landsbygder. Insatserna ska i första hand riktas mot att stärka tillgången till drivmedel. Bidragen ska även användas till insatser som samordnar olika typer av service för att stärka dag- ligvarubutiker och drivmedelsstationer med strategisk betydelse för varuförsörjningen. Bidragen kan också

Vad ska programmet förändra och på vilket sätt?

Varje program/insats syftar till att skapa någon form av förändring eller utveckling. För att utforma ett effektivt program/insats krävs en tydlig idé om vad som ska förändras, på vilket sätt och inom vilka tidsramar. Detta görs genom att beskriva logiken mellan de effekter och resultat som man vill uppnå och de aktiviteter som dessa förut­

sätter.

Arbetet börjar med att definiera syfte och målgrupp för programmet/

insatsen. Därefter diskuteras vilka effekter och resultat programmet/

insatsen ska uppnå. När effekter och resultat är definierade diskuteras vilka aktiviteter som krävs för att genomföra programmet/insatsen och för att uppnå målen. Beskrivning av kopplingen mellan syfte, effekter, resultat och aktiviteter kan med fördel ritas som en figur (se bilaga 2)

Genom att beskriva kopplingarna underlättas kommande uppföljning och utvärdering av programmet. Målet är att beskriva vilka resultat och effekter genomförda insatser har haft på utvecklingen av tillgång till kommersiell och offentligservice för medborgare och företag.

2 Mål och indikatorer

I de tre följande underrubrikerna anges programmet/insatsens mål och indikatorer utifrån de utfall, resultat och effekter som beskrivits i avsnitt 1.1 och bilaga 2. De mål som formuleras skall vara tydliga, mät­

bara, realistiska och tidsbestämda.

Indikatorer är variabler som används för att mäta målen. Indikato­

rerna består av information som valts ut för att visa programmet/

insatsens verkan. För varje mål och indikator finns det utrymme för definition och källa. I kolumnen källa anges varifrån vi får informa­

tion/ mätning av indikatorn. Kolumnen definition används vid behov.

Genom satsningar på prioriterade aktiviteter i utpekade insatsområ­

den ska ett antal mätbara delmål uppfyllas. Uppföljning och utvärde­

ring av dessa delmål ger vägledning om det övergripande målet upp­

nås och en övergripande bild av utvecklingen i länet samt om det sker en förändring av servicen i gles­ och landbygden i länet.

Aktivitetsmål och indikatorer

Aktivitetsmål är mål för de aktiviteter som genomförs inom program­

met/insatsen. Aktivitetsmålet går ofta både att direkt styra och kon­

trollera inom ramen för programmet/insatsen.

Exempel på aktivitetsmål: Minst 25 studenter deltar i utbildningen, omkring 20 projekt ska beviljas finansiering

Aktivitetsmål Aktivitetsindikator Definition Källa

Samordning av serviceslag inom offentlig och kommersiell service X antal pilotprojekt för samordnade transporter Antal projekt

X antal insatser för ett breddat utbud av service vid befintliga serviceställen

Antal insatser/projekt

X antal informationsinsatser i syfte att sprida kunskap och erfarenhet av goda samverkansexempel mellan offentlig och kommersiell service

Antal genomförda seminarier/träffar

Antal nyhetsbrev/artiklar etc

Stödja lokala initiativ

X antal seminarier för att förmedla erfarenhet och kunskap om lokala initiativ

Antal genomförda seminarier/träffar

Antal nyhetsbrev/artiklar etc

X antal projekt för att stötta offentliga, privata och ideella aktörer att i samverkan arbeta fram och tillämpa lokalt anpas- sade lösningar kring tillgången av olika serviceslag

Antal insatser/projekt

Tillgänglighets- anpassning för funktionshindrade

X antal mentorsinsatser avseende tillgänglighetslösningar av dagligvarubutiker och drivmedelsstationer

Antal genomförda seminarier/träffar

Antal butiker/stationer som genomgått mentorstöd X antal beviljade investeringsstöd för tillgänglighetsanpass-

ning av dagligvarubutiker och drivmedelsstationer

Antal genomförda investeringar

Säkra tillgången på drivmedel

X st projekt för att främja lokalt anpassade lösningar för att säkerställa drivmedelsförsörjningen.

Antal projekt

X antal beviljade investeringsstöd för drivmedel Antal genomförda investeringar

X antal beviljade investeringsstöd för alternativa drivmedel Antal genomförda investeringar

Säkra tillgången på livsmedel

X antal mentorsinsatser för skapandet av attraktiva butiker Antal mentorsinsatser till daglig- varubutiker med syfta att skapa attraktivare butik

X antal beviljade investeringsstöd för dagligvarubutiker Antal genomförda investeringar

Stärka det lokala näringslivet X antal kompetensutvecklings- och informationsinsatser inom

lokal upphandling (företagare/kommunala tjänstemän)

Antal seminarier/träffar

X antal insatser/pilotprojekt för att främja lokala initiativ inom social ekonomi

Antal projekt/insatser

X antal insatser för att lösa företagens behov av betaltjänster/

dagskassehantering i fjällnära områden

Antal projekt/insatser

Resultatmål och indikatorer

Resultatmålet är ofta uppdelat på resultat av olika aktiviteter. Resultat är den förändringen som har skett hos målgruppen efter att en aktivi­

tet har genomförts. Resultat ligger inte helt och hållet inom program­

met/insatsens kontroll. Däremot bör programmet/insatsen kunna påverka förutsättningarna för att uppnå resultatet.

Exempel på resultatmål: Samtliga kursdeltagare har fått kunskap om eget företagande, 30 produkter har utvecklats.

Exempel på resultatindikator: Antal deltagare som har fått kunskap om eget företagande, antal produkter som har utvecklats.

Resultatmål Resultatindikator Definition Källa

Samordning av serviceslag inom offentlig och kommersiell service Kommuner/servicegivare som upplever fler samordnade

transporter

Andel av servicegivare som upplever att samordnade transporter har ökat

Enkät till kom- muner och servicegivare

X antal servicepunkter som blir varaktiga Ökad omsättning hos berörda serviceställen

Enkät till medverkande företag X % av deltagarna anser att de fått erfarenheter om hur

goda samverkanslösningar skapas

Andel av deltagare vid seminarier som anser att de fått erfarenhet om hur samverkanslösningar skapas

Enkät till deltagare

Stödja lokala initiativ

X % av deltagarna anser att de fått värdefull kunskap om lokala lösningar

Andel av deltagare som anser att seminarier bidragit till värdefull kunskap

Enkät till deltagare

X antal lokalt anpassade lösningar i drift Antal lokalt anpassade lösningar som är i full drift 1 år efter stöd

Tillgänglighets- anpassning för funktionshindrade

X % av stödmottagarna/deltagarna anser att de fått värdefull kunskap om tillgänglighetslösningar

Andel av servicegivarna som upple- ver att mentorsinsatserna bidragit till värdefull kunskap om tillgäng- lighetslösningar för personer med funktionsnedsättning.

Enkät till servicegivare som erhållit mentorsstöd

Andel av stödmottagarna som anser att stödet haft avgörande betydelse för investeringen

Antal stödmottagare av totalt antal beviljade stöd

Enkät till stöd- mottagare

Säkra tillgången på drivmedel

Minst X st drivmedelsstationer i gles och landsbygd Antal drivmedelsstationer i gles och landsbygd. Jmf utgångsvärde

Ökning av andelen drivmedelsstationer med alternativa drivmedel med X %

Andel drivmedelsstationer med alternativa drivmedel i gles och landsbygd jämfört med utgångsläget

Säkra tillgången till livsmedel

X % av kunderna upplever en attraktivare butik Andel av kunderna i butiker som erhållit mentorstöd som upplever en attraktivare butik

Enkät i butiker

Minst X st dagligvarubutiker i gles och landsbygd Totalt antal dagligvarubutiker i gles- och landsbygd. Jmf utgångsvärde

Stärka det lokala näringslivet

X % av deltagarna upplever att de fått ökad kompetens i lokal upphandling

Andel av deltagare som upplever att de fått ökad kompetens lokal upphandling

Enkät till del- tagare efter utbildnings- tillfälle Fler kooperativ inom serviceområdet Antal kooperativ som startat bedriver

verksamhet inom kommersiell och offentlig service

Företagen har fått minskade problem med kontanthantering

Andel av företagen som anser tillgången av betalservice/

dagskassehantering har förbättrats.

Enkät

Effektmål och indikatorer

Effektmål är de direkta och indirekta effekter som uppstår till följd av programmet/insatsen. Effektmålen kan definieras på både kort och lång sikt. Effektmål på kort sikt kan mätas under ett pågående pro­

gram/insats. Effektmål som ligger långt fram i tiden kan inte mätas förrän några år efter ett program/insats är avslutat. Effektmålet ligger utanför programmet/insatsens direkta kontroll.

Exempel på effektmål: 80 procent av kursdeltagarna har blivit mer positiva till eget företagande, 80 procent av de deltagande företagen anser att de har ökat sin konkurrenskraft

Exempel på effektindikator: Andel kursdeltagare som har blivit mer positiva till eget företagande, andel deltagande företag som anser att de har ökat sin konkurrenskraft genom att delta i programmet

Resultatmål Resultatindikator Definition Källa

Samordning av serviceslag inom offentlig och kommersiell service Lägre transportkostnader i

medverkande företag

Minskade kostnader Enkät

X antal servicepunkter som blir varaktiga

Antal servicepunkter Servicefakta

Nya initiativ till samverkanslösningar/

nya pilotprojekt

Antal initiativ som leder till nya insatser för ett breddat utbud av servicetill nya pilotprojekt

Stödja lokala initiativ Medborgare och företag i aktuellt

område upplever att tillgängligheten till service har ökat

Andel som tycker att tillgänglighet till service har ökat

Enkät

Tillgänglighets- anpassning för funktionshindrade

Ökad tillgänglighet för funktionshindrade

Andel av personer med funktionsnedsättning Enkät intresse- organisationer

Ökad andel tillgänglighetsanpassade butiker/ drivmedelsstationer

Andel tillgänglighetsanpassade serviceställen

Säkra till- gången på drivmedel

Genomsnittligt avstånd till närmaste drivmedelsstation max X km

Servicefakta Tillväxtanalys

Säkra tillgången på livsmedel

X % av butikerna som fått stöd har ökat sin omsättning.

Ökad omsättning (kkr) Enkät

Genomsnittligt avstånd till närmaste dagligvarubutik max X km

Servicefakta Tillväxtanalys

Stärka det lokala näringslivet Ökad andel av lokal upphandling i

kommunerna

Uppskattning andelen lokal upphandling Enkät till kommuner

Bromsa den negativa utvecklingen inom offentlig service

Bedömning av kommunerna

Företag i berörda områden har högst X km till närmaste ställe att lämna dagskassa

Avstånd(km) till närmaste dagskasseinlämning Servicefakta?

3 Horisontella perspektiv

Under denna rubrik beskrivs hur de horisontella perspektiven Jäm­

ställdhet – Mångfald – Miljö integreras i programmet och uppfölj­

nings­ och utvärderingsarbetet. Hur har insatserna anpassats till olika målgruppers behov, särskilt behov hos kvinnor respektive utrikes­

födda män och kvinnor, samt hur insatserna når dessa grupper.

Förhållningssätt till jämställdhet

Beskriv serviceprogrammets förhållningssätt till jämställdhet.

Enligt Länsstyrelseinstruktionen ska länsstyrelserna integrera jäm­

ställdhetsperspektiv i sin verksamhet genom att belysa, analysera och beakta kvinnors och mäns villkor. Insatser som gäller tillgänglighet till kommersiell och offentlig service ska utgå från kvinnors och mäns levnadsmönster så att service och resurser anpassas efter både kvin­

nor och mäns villkor och behov. I samråd med myndigheten Tillväxt­

analys framhålls behovet av ett jämställdhetsperspektiv i såväl statis­

tik som analyser.

Serviceprogrammets insatser ska bedrivas så att kvinnor och män får del av åtgärderna på samma villkor. Vid fördelningen av stöd till lo­

kala utvecklingsgrupper och projekt ska jämställdheten utgöra en be­

dömningsgrund. En insats som kan göras är att mäta detta i uppfölj­

ningen av de regionala serviceprogrammen.

Förhållningssätt till integration och mångfald

Beskriv serviceprogrammets förhållningssätt till integration och mångfald.

Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter ska gälla alla invånare, oavsett etnisk och kulturell bakgrund. De senaste åren har landsbyg­

den uppmärksammats i ett flertal utredningar kopplat till invandra­

res boende, arbete och levnadsmönster i Sverige där det finns en out­

nyttjad potential. Det lokala serviceprogrammet ska därför beakta och uppmuntra integration och mångfald som bedömningsgrund vid fördelning av projektstöd i länet.

Förhållningssätt till miljö

Beskriv serviceprogrammets förhållningssätt till miljö.

Miljöperspektivet finns genomgående med i programmet eftersom länets avstånd, gleshet och åldersstruktur ställer krav på bland annat energieffektiva och kostnadseffektiva transportlösningar för att säkra tillgången till offentlig och kommersiell service i länets gles­ och lands­

bygd. Arbetet med kommersiell och offentlig service kan göra skillnad, exempelvis inom drivmedelsområdet. Det kan exempelvis gälla hur

Beskriv serviceprogrammets förhållningssätt till jämställdhet.

Beskriv serviceprogrammets förhållningssätt till integration och mångfald.

Beskriv serviceprogrammets förhållningssätt till miljö.

4 Lärandestruktur

Aktivitet Tillfälle Ansvar

Årlig enkät till stödmottaga- re/ servicegivare/kommuner

December Länsstyrelse

Enkäter till deltagare vid seminarier

Efter varje seminarietillfälle Länsstyrelse

Extern halvtidsutvärdering av programmet

Maj 2011 Upphandlad extern konsult

Åriga uppföljningar Årligen dec/jan Länsstyrelse

Enkäter

Beskriv hur eventuella enkäter kommer användas vid uppföljning av programmets insatser.

Uppföljning/utvärdering

Beskriv när uppföljning/utvärdering planeras mm ...

Beskriv hur eventuella enkäter kommer användas vid uppfölj- ning av programmets insatser.

Beskriv när uppföljning/ut- värdering planeras mm ...

Tillväxtverket Tel 08-681 91 00 www.tillvaxtverket.se

Info 0126. PRoDUKTIon: oRDföRRåDeT ab.

För fler och växande företag samt ett hållbart och konkurrenskraftigt näringsliv i alla delar av landet.