• No results found

Likabehandlingsplan för Skolan LÄR

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Likabehandlingsplan för Skolan LÄR"

Copied!
15
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Likabehandlingsplan för Skolan LÄR

Läsåret 2012/2013

(2)

Innehåll

Innehåll ... 2

Mål: ... 3

Definition av kränkande behandling: ... 3

Definition av mobbning: ... 3

Lagar och andra styrdokument om mobbning och annan kränkande behandling ... 4

Lgr 11 ... 4

Diskrimineringslagen (2008:567) ... 4

Skollagen(SFS 2010:800) ... 4

Barnkonventionen ... 4

Repressalier ... 5

Arbetet för att främja en god skolmiljö och förebygga mobbning och annan kränkande behandling skall bedrivas på följande sätt: ... 5

Det förebyggande och åtgärdande arbetet mot mobbning och annan kränkande behandling ... 5

Att upptäcka och förhindra diskriminering och kränkande behandling ... 6

Att anmäla och utreda diskriminering och kränkning ... 8

Handlingsplan vid mobbning eller annan kränkande behandling ... 8

Vuxnas kränkning av elev: ... 8

Barn/elevers kränkningar av vuxna: ... 10

Kränkning mellan vuxna: ... 10

Kontaktpersoner ... 10

Elever på skolan LÄR ... 11

Föräldrar på skolan LÄR ... 11

Kamratstödjare ... 12

Mål för läsåret 10/11 ... 12

Utvärdering av mål för läsåret 10/12 ... 12

Mål för läsåret 11/12 ... 13

Utvärdering av mål för läsåret 11/12 ... 13

Dokumentation gällande samtal om mobbning eller annan kränkande behandling ... 14

Kränkningsanmälan ... 15

(3)

Skolan Lär tar kraftigt avstånd från alla former av mobbning och kränkande behandling.

Mobbning, våld, rasism och sexuella trakasserier är förbjudna. Brott mot dessa regler kan leda till polisanmälan.

Rektor ansvarar för att innehållet i Likabehandlingsplanen är känt för alla inom förskolan och skolan samt att den efterföljs, utvärderas och uppdateras.

Mål:

Alla skall trivas i skolan och respektera varandra. Skolan LÄR ska främja elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Skolan Lär ska förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling.

Definition av kränkande behandling:

Kränkande behandling är ett samlingsbegrepp för olika former av kränkningar samt diskriminering och trakasserier. När någon kränker en annan människa kränker denne principen om alla människors lika värde. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande.

Kränkningarna kan vara:

- fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar),

- verbala (t.ex. att bli hotad eller kallad kränkande ord),

- psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning)

- text- och bildburna (t.ex. klotter, brev och lappar, e-post, sms och mms).

Trakasserier och kränkande behandling kan vara:

- fysiska i form av exempelvis slag och knuffar - verbala som exempelvis öknamn och svordomar - psykosociala i form av exempelvis utfrysning

- text och bild som exempelvis klotter, lappar, sms eller brev

Definition av mobbning:

Vi utgår från professor Dan Olweus definition av mobbning som lyder:

”En person är mobbad när han eller hon, upprepade gånger och under en viss tid, blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer”

(4)

Lagar och andra styrdokument om mobbning och annan kränkande behandling

Lgr 11

”Skolan ska främja förståelsen för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.

Diskrimineringslagen (2008:567)

Diskrimineringslagen trädde i kraft 1 januari 2009 och gäller för flera samhällsområden, bland annat förskolan och skolan. Lagen förbjuder diskriminering av barn och elever på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning,

funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Lagen innebär också att förskolor och skolor måste arbeta aktivt förebyggande mot diskriminering.

Varje år ska det upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter. Om skolans likabehandlingsplan inte lever upp till diskrimineringslagens kan skolan få böter – ett vite.

Skollagen(SFS 2010:800)

Enligt skollagen måste skolan aktivt arbeta för att förebygga och förhindra att barn, elever och vuxenstuderande utsätts för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Skolan får inte heller utsätta barn/elever för repressalier. Varje år ska det upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever.

Barnkonventionen

Barnkonventionen består av 54 så kallade artiklar. De artiklar som skollagens 6 kapitel framför allt grundar sig på är:

Artikel 2: Alla barn har lika värde och lika rättigheter. Inget barn ska diskrimineras. Det innebär bland annat att barn inte får diskrimineras på grund av exempelvis härkomst,

funktionsnedsättning eller religion. Vidare får inte barn diskrimineras i förhållande till vuxna eller andra barn.

Artikel 3: Barnets bästa ska komma i främsta rummet, i alla situationer där åtgärderna på något sätt påverkar barn. Det gäller till exempel barnets utbildning, välfärd och hälsa.

Artikel 6: Handlar om att skapa en miljö för barnet som ger bästa tänkbara möjligheter till

överlevnad och utveckling.

(5)

Artikel 12: Handlar om barnets rätt att uttrycka sina åsikter i alla frågor som gäller barnet.

Artikel 19: Alla barn har rätt att skyddas mot fysiskt eller psykiskt våld, utnyttjande och vanvård när de är i föräldrarnas, andra vårdnadshavares eller annan persons vård. Samhället ska ha olika sociala program för att ge barnet och den som har hand om barnet stöd, liksom på andra sätt arbeta förebyggande.

Artikel 28: Alla länder som skrivit under barnkonventionen ska göra så det är ordning i skolan, utan att kränka barn och elevers värdighet.

Repressalier

Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat

förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Repressalieförbudet finns i 2 kap. 18 § diskrimineringslagen samt 6 kap. 11 § skollagen.

Arbetet för att främja en god skolmiljö och förebygga

mobbning och annan kränkande behandling skall bedrivas på följande sätt:

Det förebyggande och åtgärdande arbetet mot mobbning och annan kränkande behandling

 All personal på skolan ansvarar för en god verksamhet under året, och ska arbeta för en god skolmiljö såväl inomhus som utomhus

 All personal på skolan ansvarar för att arbetet mot mobbning och annan kränkande behandling blir en naturlig del av det vardagliga arbetet

 Vår ambition är att inleda varje dag på skolan med 20 min tystläsning vilket skapar en stressfri miljö som i sin tur ger en bra start på dagen på skolan.

 Regler och trivselregler upprättas i samarbete med barn och föräldrar och utvärderas årligen.

 Reglerna är kända av barn, föräldrar och personal.

 Vi strävar efter att alltid finnas till hands och hjälpa barn/elever att lösa konflikter av olika slag

 Vi värnar om och observerar tysta och tillbakadragna barn/elever och personal.

 Vi har ett Trygghetsteam som är känd för alla och som utreder och följer upp eventuella kränkningar på skolan

 Vi håller aktivt uppsikt i omklädningsrum vid idrottssalen.

 Vi uppmuntrar och uppmärksammar positiva beteenden.

 Vi utser äldre elever till faddrar för de yngre

(6)

 För att undvika utanförskap ansvarar pedagogerna för alla sorters gruppindelningar

 Det finns alltid rastvakter ute när barnen är på rast

 Två gånger per läsår deltar samtliga klasser i ett temaarbete

 Likabehandlingsplanen utvärderas och revideras årligen

 Ansvarig lärare karlägger alla barn genom individuella samtal och IUP

 Skolans likabehandlingsplan aktualiseras återkommande på personalmöten och planeringsdagar.

 Rektor informerar föräldrar om skolans likabehandlingsplan

 Pedagogerna informerar eleverna om skolans likabehandlingsplan

 Samtliga lärare arbetar med livskunskap i klassen

 Åk 4 och 5 har aktiviteter för samtliga elever på skolan, en rast i veckan.

Att upptäcka och förhindra diskriminering och kränkande behandling

 Vi som arbetar på skolan LÄR försöker ha en bra uppsikt över eleverna för att förhindra mobbning och annan kränkande behandling. Vi strävar efter att ha ett tillåtande klimat där eleverna vågar berätta för pedagogerna om de har varit med om någon kränkning eller sett någon annan elev bli kränkt.

 Vi har kamratstödjare i år 3-5 som ska hjälpa personalen att upptäcka eventuella kränkningar. De ska även fungera som förebilder för andra elever.

 Vi har pedagogiska måltider, där vi genom vår närvaro skapar lugn och ro, samt tränar elevernas sociala samspel.

 Vi ger eleverna möjlighet att påverka skolsituationen och förbättra denna genom att ha klassråd och elevråd.

 Elevhälsoteamet har det övergripande ansvaret för elevhälsoarbetet på skolan. I teamet ingår rektor, skolsköterska och specialpedagog. De träffas en gång i månaden för att ta upp elevvårdsärenden.

 All personal på skolan har tagit del av de ordningsregler som finns och ingriper när dessa inte efterföljs. Detta gäller både pedagoger och övrig personal på skolan. Den som ser något tar tag i det och gör eventuellt en anmälan till skolans trygghetsteam.

 På skolan finns en postlåda där elever med namn eller anonymt kan lämna tips, till exempel om kränkningar som har skett eller frågor som de vill ta upp till diskussion.

Denna postlåda töms varje dag och följs upp av skolans trygghetsteam.

 Trygghetsteamet träffas 1 gång varannan vecka och går då igenom alla aktuella händelser, anmälningar som inkommit, ”brevlådan” samt upprättar handlingsplaner för hur de ska gå vidare i ett ärende.

 Trygghetsteamet informerar löpande skolledningen om sitt arbete.

 Varje termin får samtliga elever fylla i en trivselenkät som trygghetsteamet sedan går igenom, sammanställer och följer upp

(7)

 Personalen stämmer regelbundet av hur stämningen är i klassen/gruppen.

(8)

Att anmäla och utreda diskriminering och kränkning

Då en kränkning anmäls, ska behandlingen av denna påbörjas senast dagen efter eller på måndagen om anmälan kommer in en fredag.

 Samtlig personal är skyldig att anmäla misstanke om diskriminering, kränkning eller repressalier. Vid misstanke om något av detta lämnas en anmälan till trygghetsteamet (gällande elever) eller skolledningen (gällande personal och föräldrar)

 På skolan finns en handlingsplan som Trygghetsteamet följer för sitt arbete. Den upprättas då det finns behov och föräldrar informeras.

 Elever som känner sig mobbad eller på annat sätt kränkta kan anmäla detta till klasslärare eller trygghetsteam (se kränkningsanmälan)

Handlingsplan vid mobbning eller annan kränkande behandling

Pedagogerna ska ta stor hänsyn till den utsatte och dennes situation. Varje ärende är unikt och vi ska således arbeta på ett flexibelt sätt utifrån varje situation.

 Problem ska behandlas omedelbart av ansvariga pedagoger och/eller trygghetsteam samt dokumenteras

 Ansvarig pedagog och/eller trygghetsteam har enskilda samtal med de inblandade, samtalen dokumenteras

 De inblandade ska förstå att deras beteende inte accepteras samt få hjälp och vägledning att hitta ett nytt beteende

 De inblandade skall tillsammans med pedagogen upprätta en handlingsplan

 Samtalen och åtgärderna ska anpassas efter de inblandade samt situationen

 Föräldrarna till alla parter skall informeras om det som inträffats.

 Åtgärderna skall utvärderas och dokumenteras

 Det ska ske en uppföljning, både nära i tiden och efter en längre tid

Vuxnas kränkning av elev:

 Rektor skall informeras och samla information om händelsen.

 Rektor och någon utsedd av rektor genomför enskilda samtal med de inblandade.

(9)

 Berörda föräldrar kontaktas.

 Uppföljning skall ske inom en vecka.

 Rektor dokumenterar.

(10)

Barn/elevers kränkningar av vuxna:

 Rektor ansvarar och handhar ärendet.

 Rektor skall informeras och samla information om händelsen.

 Rektor och någon utsedd av rektor genomför enskilda samtal med de inblandade.

 Berörda föräldrar kontaktas.

 Uppföljning skall ske inom en vecka.

 Rektor dokumenterar.

Kränkning mellan vuxna:

 Rektor ansvarar och agerar utifrån arbetsmiljölagen.

Kontaktpersoner

Anmälan till trygghetsteamet sker via kontaktperson:

Rektor Tove Ryman, tel. 070-755 77 08 E-post: tove.ryman@skolanlar.nu

Anmälan enligt likabehandlingsplanen gällande förskola, personal och föräldrar handhavs av skolledningen.

Teamet för likabehandling kallas för Trygghetsteamet och arbetar med skolans elever.

Gruppen består av: Marina Berg (klasslärare åk 3) och Mikael Wollmar (fritidspersonal)

(11)

Elever på skolan LÄR

Om du eller någon du känner bli mobbad eller utsatt för kränkande behandling kan du prata med:

 Trygghetsteamet

 Lärare

 Fritidspersonal

 Kamratstödjare

 Kompisar

 Föräldrar

 Rektor: Tove Ryman

 Skolsköterska: Anna Andersson

 Barnens hjälptelefon 116 111, mail, chatt (Bris.se)

Om någon du känner blir utsatt för mobbning eller annan kränkande behandling kan du eller ni ta hjälp av någon vuxen, kamratstödjare eller kompis. Berätta alltid om du ser något som är orättvist. Tänk alltid på hur du behandlar andra!

Föräldrar på skolan LÄR

Vad kan ni föräldrar göra hemma för att upptäcka om ditt barn är utsatt

 Ha en dialog med ditt barn och fråga barnet hur det är på skolan

 Om du misstänker något kontakta genast lärare, skolsyster eller rektor

 Ha en kontinuerlig dialog med klassläraren och fritidspersonal

 Besök skolan

Vad kan du som förälder göra om du upptäcker att ditt barn kränker andra?

 Kontakta klassläraren, skolsköterska, fritidspersonal, trygghetsteamet eller rektor på skolan

 Tala med ditt barn om hur man är en bra kompis

 Hjälp ditt barn att hitta nya sätt att agera

 Uppmuntra positiva beteende/agerande

(12)

Kamratstödjare

I början av höstterminen utses två elever, en flicka och en pojke från årskurs 3-5 till kamratstödjare. De elever som valts till kamratstödjare får information av trygghetsteamet angående kamratstödjarnas uppgift samt kunskaper om begreppet mobbning och kränkande behandling. Kamratstödjarnas uppgift är att anmäla till trygghetsteamet eller till klasslärare om man ser eller hör något som kan tyda på mobbning eller annan kränkande behandling.

Kamratstödjarna träffar trygghetsteamet varannan vecka för att tala om klimatet på skolan och om något har inträffat.

Kamratstödjarnas uppgift är att:

- Rapportera till trygghetsteamet eller klasslärare/fritidspersonal om man ser eller hör att någon blir mobbad eller kränkt.

- Vara en bra förebild

- Vara vaksam på vad som händer i skolan - Ta hand om nya elever

Mål för läsåret 10/11

-

Arbeta vidare med målsättningen att skolan skall vara helt fri från mobbning, våld, rasism, sexuella trakasserier och annan form av kränkande behandling.

-skapa en trygg miljö där alla trivs och respektera varandra och där ingen känner rädsla för någon, varken elever eller vuxna.

- Arbeta med trivselenkäter och kartläggning för att på så sätt upptäcka mobbning och annan kränkande behandling.

- Se över och revidera skolans likabehandlingsplan med hjälp av elever och föräldrar

- Vidareutveckla arbetet med kamratstödjarna och göra dem mer synliga i skolan bland annat genom att sätta upp fotografier av dessa i skolan.

- Förbättra det förebyggande arbetet mot mobbning och kränkande behandling

- Skapa fler tillfällen där eleverna får samarbeta med varandra i sina klasser men även med andra klasser

Utvärdering av mål för läsåret 10/12

Arbetet med trivselenkäten fungerade bra. Det är viktigt att en pedagog hjälper de yngre eleverna att fylla i trivselenkäten då det kan vara svårt för dem med alla frågor. Exempelvis svara på trivselenkäten i mindre grupper eller gå igenom trivselenkäten på overhead.

Kamratstödjarna blev mer synliga när vi satte upp fotografier på dem i varje hus samt när de fick gå runt och presentera sig.

(13)

Vi kan (och borde) bli bättre på att skapa tillfällen där klasser samarbetar med varandra. Detta är något vi måste diskutera i personalgruppen.

Mål för läsåret 11/12

-Kartläggning av trivsel i skolan och på skolgården med hjälp at trivselenkät -Åk 4 och 5 fortsätter att ha aktiviteter för eleverna på skolan

- Uppmuntra eleverna att bli mer delaktiga i arbetet mot mobbning och kränkande behandling

-

Arbeta vidare med målsättningen att skolan skall vara helt fri från mobbning, våld, rasism, sexuella trakasserier och annan form av kränkande behandling.

-skapa en trygg miljö där alla trivs och respektera varandra och där ingen känner rädsla för någon, varken elever eller vuxna.

Utvärdering av mål för läsåret 11/12

Det är viktigt att trivselenkäten är tillgänglig för alla som arbetar på skolan. Den bör ligga i filen gemensamma dokument.

Höstterminens aktiviteter av åk 4 och 5 fungerade bra. Dock fungerade det inte lika bra under vårterminen. Åk 5 tröttnade lite på detta så ett förslag är att även åk 3 har aktiviteter på raster för att eleverna ska behålla intresset och inte tröttna.

Kamratstödjarna har fått mer information och kunskap om likabehandlingsplanen och

begreppen mobbning och kränkande behandling. Kamratstödjarna fick ett större utrymme att vara involverade i arbetet mot mobbning och kränkande behandling. Ibland fungerade det bra, de hade dock svårt ibland att komma med idéer och tankar. Det innebär att vi måste arbeta mer med att involvera eleverna.

Vi bör bli bättre på att och involvera alla skolans elever mer i arbetet mot kränkande behandling och mobbning. Ett förslag är att kamratstödjarna får ett större ansvar över att berätta om likabehandlingsplanen och tillsammans med andra elever komma med förslag på hur vi bör arbeta på skolan för att få ett tryggare klimat.

Samtliga personal på skolan fick i läxa att läsa likabehandlingsplanen och kommentera på det positiva och negativa. Detta fungerade bra och gjorde att personalen blev mer engagerad i arbetet mot mobbning och kränkande behandling.

Möten med kamratstödjarna fungerade bra under höstterminen och mindre bra under vårterminen då det var svårt att hitta en tid som fungerade för alla. Det är viktigt att det är en fast tid i veckan så att det finns en kontinuitet.

(14)

Dokumentation gällande samtal om mobbning eller annan kränkande behandling

Datum:

Närvarande

Elev som känner sig utsatt:

Elever som kränker:

Pedagoger:

Fakta om kränkningen:

 Tid

 Plats

 Händelseförlopp

Handlingsplan:

Uppföljning:

Utvärdering:

(15)

Kränkningsanmälan

(lämnas till trygghetsteamet eller i brevlådan)

Datum:

Namn:

Händelse:

Vad har hänt?

När har detta hänt?

Var har detta hänt?

Vilka personer är inblandade?

References

Related documents

Resultatet av den enkätundersökning som vi gjorde bland lärare som studerar på VAL- respektive ULV-projektet på Göteborgs Universitet visar att det är betydligt fler lärare med

Alla lärare måste titta efter mobbning i sin klass och upptäcker de mobbning kan de komma till det här teamet så att vi tillsammans kan arbeta för att stoppa mobbning.. Det

I Skolverkets allmänna råd – arbetet mot diskriminering och kränkande behandling står det att rektorn ska se till att det varje år upprättas en plan mot kränkande behandling

Det som framkom gällande lärare och hur lärarnas roll påverkar mobbningssituationen i skolan var att intervjupersonerna kommenterade att det visserligen finns lärare som gör

To test whether the rate of change was a function of the total number of sessions a patient attended, we compared the two growth models: the aggregate model, ignoring the

urvalsmetoderna som dåliga, men de baserar den åsikten på att det är inte rättvist mot dem, som inte ingår i den begränsade skaran som valts ut. Detta leder också till att

Elmfeldts avhandling visar således hur ämneskonceptionen Svenska som erfarenhetspedagogiskt ämne blir konkretiserad i ett reellt undervisnings- förlopp och hur denna

Läraren måste redan från början göra klart för eleverna att när man har klassmöte skall man inte prata negativt om varandra eller på annat sätt visa en negativ inställning