CAP CAP - - i i - - skolan skolan
Samverkansprojekt i Husie Samverkansprojekt i Husie
Cecilia Ljung Cecilia Ljung Ulrika Lindstr Ulrika Lindströömm
CAP (Children Are People) CAP (Children Are People)
Ett pedagogiskt st Ett pedagogiskt st ö ö d d - - och utbildningsprogram och utbildningsprogram f f ö ö r barn och ungdomar till f r barn och ungdomar till f ö ö r r ä ä ldrar med ldrar med
kä k änslom nslomä ä ssig sjukdom. ssig sjukdom.
Med k Med k ä ä nslom nslom ä ä ssig sjukdom menas kemiskt ssig sjukdom menas kemiskt beroende (alkohol, narkotika, tabletter),
beroende (alkohol, narkotika, tabletter), personlighetsf
personlighetsfö ö r r ändring/psykisk sjukdom, eller ä ndring/psykisk sjukdom, eller upplevelser av hot och/eller v
upplevelser av hot och/eller v å å ld i familjen. ld i familjen.
Teman Teman
Kä K ä nslor nslor
F F ö ö rsvar rsvar
Familjen Familjen
Kemiskt beroende Kemiskt beroende
Psykisk sjukdom Psykisk sjukdom
V V å å ld i familjen ld i familjen
Risker och val Risker och val
Sj Sj ä ä lvk lvk ä ä nsla nsla
Syfte med CAP
Syfte med CAP - - grupper grupper
Att ge barn och ungdomar en öAtt ge barn och ungdomar en ökad sjkad sjäälvklvkäänsla genom nsla genom att i grupp f
att i grupp fåå trträffa andra jäffa andra jäämnmnååriga barn med liknande riga barn med liknande erfarenheter och p
erfarenheter och påå såså ssätt kunna kätt kunna käänna igen sig i nna igen sig i andra.
andra.
Att skuldavlasta barnen i att den kAtt skuldavlasta barnen i att den käänslomnslomäässiga ssiga sjukdomen i familjen inte
sjukdomen i familjen inte äär deras fel genom att str deras fel genom att stäärka rka dem i sin egen identitet och roll. Det
dem i sin egen identitet och roll. Det äär inte heller deras r inte heller deras ansvar att se till att f
ansvar att se till att föörrääldern blir bra igen.ldern blir bra igen.
Att föAtt förebygga utvecklingen av egen krebygga utvecklingen av egen käänslomnslomäässig ssig sjukdom genom att ge dem kunskap och m
sjukdom genom att ge dem kunskap och mööjlighet att i jlighet att i grupp diskutera och uttrycka sina k
grupp diskutera och uttrycka sina käänslor och tankar, bli nslor och tankar, bli medvetna om sina behov och egna m
medvetna om sina behov och egna mööjligheter att gjligheter att gööra ra aktiva val i livet samt dela sina upplevelser med andra.
aktiva val i livet samt dela sina upplevelser med andra.
CAP CAP - - i i - - skolan skolan
Id Id é é n f n f ö ö ddes ur sv ddes ur sv å å righeterna att righeterna att rekrytera barn till
rekrytera barn till ursprungsgrupperna:
ursprungsgrupperna:
” ” Om inte barnen kommer till CAP Om inte barnen kommer till CAP
s s å å f f å å r CAP komma till barnen! r CAP komma till barnen! ” ”
Omarbetning av programmet Omarbetning av programmet
I samarbete med Jette Boberg, I samarbete med Jette Boberg,
handledare och utbildare med upphovsr
handledare och utbildare med upphovsr ä ä tt tt tillprogrammet i Malm
tillprogrammet i Malm ö ö . .
Anpassades till bredare och mer generell Anpassades till bredare och mer generell m m å å lgrupp. lgrupp.
– – K K ä ä nslom nslom ä ä ssig sjukdom f ssig sjukdom f å å r mindre fokus. r mindre fokus.
– – Mer fokus p Mer fokus p å å andra teman som k andra teman som k ä ä nslor, nslor,
sj sj ä ä lvk lvk ä ä nsla och barns r nsla och barns r ä ä ttigheter. ttigheter.
Ny m Ny m å å lgrupp lgrupp
De barn som inte brukar uppm De barn som inte brukar uppm ä ä rksammas rksammas s s ä ä rskilt mycket, varken i klassen eller hos rskilt mycket, varken i klassen eller hos
socialtj
socialtj ä ä nsten: nsten:
– – Tysta och Tysta och ängsliga barn. ä ngsliga barn.
– – Osynliga Osynliga
– – ” ” Tapetblommor Tapetblommor ” ”
Syfte och m
Syfte och m å å l med projektet l med projektet
Hitta nya v Hitta nya v ä ä gar att n gar att n å å /f /f å å nga upp de nga upp de barn/ungdomar som tillh
barn/ungdomar som tillh ö ö r den r den ursprungliga m
ursprungliga m å å lgruppen. lgruppen.
St St ä ä rka de mer rka de mer ä ä ngsliga och tysta barnen. ngsliga och tysta barnen.
Fr Fr ä ä mja tryggheten p mja tryggheten p å å skolan. skolan.
Projektplan Projektplan
Programmet omarbetas i samarbete med Jette Boberg.Programmet omarbetas i samarbete med Jette Boberg.
Ht 2006: FHt 2006: Föörsta gruppen startar med tvrsta gruppen startar med tvåå gruppledare gruppledare frfråån Husies n Husies ööppenvppenvåård.rd.
Ht 2006: Skolkurator genomgHt 2006: Skolkurator genomgåår gruppledarutbildning.r gruppledarutbildning.
Vt 2007: Andra gruppen startar med kurator som Vt 2007: Andra gruppen startar med kurator som gruppledare tillsammans med en gruppledare fr gruppledare tillsammans med en gruppledare fråån n Husies
Husies ööppenvppenvåård.rd.
Vt 2007: SkolskVt 2007: Skolskööterska genomgterska genomgåår gruppledarutbildning.r gruppledarutbildning.
Ht 2007: Projektet fortsäHt 2007: Projektet fortsätter i skolans regi, med tter i skolans regi, med skolsk
skolskööterska och skolkurator som gruppledare.terska och skolkurator som gruppledare.
Grupperna Grupperna
Gruppstart ht 2006. Gruppstart ht 2006.
8 elever fr 8 elever fr å å n n å å k 3 (vt k 3 (vt – – 6 stycken) 6 stycken)
4 fr 4 fr å å n respektive klass. n respektive klass.
Barnen utvalda av sina respektive l Barnen utvalda av sina respektive l ä ä rare. rare.
Ett erbjudande Ett erbjudande – – en m en m ö ö jlighet. jlighet.
Effekter / Resultat Effekter / Resultat
L L ä ä rare fick fylla i skattningsformul rare fick fylla i skattningsformul ä ä r i r i samband med start och avslut.
samband med start och avslut.
Gruppledarna f Gruppledarna f ö ö rde utv rde utv ä ä rderande samtal rderande samtal med l
med l ä ä rarna efter varje gruppavslut. rarna efter varje gruppavslut.
Gruppledarna genomf Gruppledarna genomf ö ö rde rde
utv utv ä ä rderingsintervjuer enskilt med barnen. rderingsintervjuer enskilt med barnen.
Effekter/Resultat Effekter/Resultat
ÖÖkat sjäkat självflvförtroende:örtroende:
VåVågar sgar sääga nejga nej
VåVågar rgar räcka upp handenäcka upp handen
VåVågar sgar sääga vad de tyckerga vad de tycker Normaliserande:
Normaliserande:
Ser att man inte äSer att man inte är ensamr ensam ÖÖkad koncentrationkad koncentration
StStöörre medvetenhet kring sina egna och andras krre medvetenhet kring sina egna och andras käänslor och fnslor och föörsvar.rsvar.
StöStörre förre förstrståelse fåelse föör sig sjr sig sjäälv och andra.lv och andra.
Effekter / Resultat
Effekter / Resultat – – goda exempel: goda exempel:
En flicka kunde be om hjäEn flicka kunde be om hjälp i klassrummet utan att lp i klassrummet utan att grågråta.ta.
Ett barn hade lEtt barn hade läärt sig att diskutera konflikt prt sig att diskutera konflikt påå ett nytt ett nytt ssäätt.tt.
Ett annat barn var mer medveten om och koncentrerad Ett annat barn var mer medveten om och koncentrerad ppåå skolarbetet.skolarbetet.
En läEn lärare hade lagt mrare hade lagt määrke till att ett par barn hade rke till att ett par barn hade
””tuffat till sigtuffat till sig”” och numer klarade och voch numer klarade och vågade tala om ågade tala om vad de vill f
vad de vill föör sr sååvvääl ll läärare som kamrater.rare som kamrater.
En läEn lärare kunde se en tydlig frare kunde se en tydlig föörbrbäättring av ett barns ttring av ett barns sjäsjälvflvföörtroende.rtroende.
Effekter / Resultat
Effekter / Resultat – – goda exempel: goda exempel:
En flicka sade efter gruppens slut att hon läEn flicka sade efter gruppens slut att hon lärt sig vrt sig våga råga rääcka cka upp handen i klassrummet trots att hon inte var s
upp handen i klassrummet trots att hon inte var sääker pker påå svaret.
svaret.
LäLärare har noterat att ett par barn som deltagit i gruppen rare har noterat att ett par barn som deltagit i gruppen rrääcker upp handen fcker upp handen föör att svara i str att svara i stöörre utstrrre utsträäckning.ckning.
En flicka uppgav att hon våEn flicka uppgav att hon vågar sgar sääga nej i leken oftare.ga nej i leken oftare.
En pojke beräEn pojke berättade att han genom avslappningsöttade att han genom avslappningsövningen vningen (som ing
(som ingåår i varje grupptillfr i varje grupptillfäälle) llle) läättare somnar pttare somnar påå kvkväällarna.llarna.
En flicka har läEn flicka har lärt sig att rt sig att även om näven om nåågon skrattar ngon skrattar näär den inte r den inte ffåår vara med sår vara med så kan det betyda att den äkan det betyda att den är ledsen inombords.r ledsen inombords.
En pojke har läEn pojke har lärt sig att visa sina kärt sig att visa sina känslor istänslor istället fllet för att gör att gåå iväiväg och gg och gömma sig, samt att alla familjer brömma sig, samt att alla familjer brååkar ibland och kar ibland och har problem,
har problem,
”” -- inte bara min.”inte bara min.”
