Läslyftet i förskolan
NCS konferens
November 2016 Ildico Hellman
Innehåll
• Läsa och skriva i förskolan – modulens olika delar
• Organisera för Läslyftet
• Gemensamma reflektioner och samtal
Modulen
Läsa och skriva i förskolan
Samarbete med hemmen Samtala om texter
Högläsning Berätta en saga Leka och dramatisera berättelser Läsmiljö Läsande förebilder Barns tidiga skrivande
Del 1
Moment A Moment B Moment C Moment D
Läsa och skriva i förskolan – del 1
Samarbete med hemmen kring barns skriftspråks- utveckling
•
Hur utbyter förskola och hem information om barnensskriftspråksutveckling?
•
Hur utnyttjar man den information man får från hemmen för planering av verksamheten på förskolan?•
Hur planerar man för barnsindividuella skriftspråksutveckling?
Läs- och skrivutvecklingsträdet (Carina Fast, 2016)
Läsa och skriva i förskolan – del 2
Högläsning
•
I texten föreslås att samma bok gärna bör läsas flera gånger och med olika syften. På vilket sätt kan ett sådant högläsningstemaplaneras för att barnen ska få
förståelse för bokens bild och text?
Hur kan högläsningsstunderna vidareutvecklas på er förskola?
•
Artikeln menar att det inte är en god idé att använda läsningen som ett medel för barnen att komma till ro.Håller ni med? Varför/varför inte?
Böcker skall blänka som solar och gnistra som tomtebloss.
Medan vi läser böckerna läser böckerna oss.
Kan böcker läsa människor?
Det kan de förstås!
Hur skulle de annars kunna veta allting om oss?
Lennart Hellsing
Läsa och skriva i förskolan – del 3
Samtala om texter
Läsa och skriva i förskolan – del 4
Berätta en saga
Delen behandlar
•
Hur sagoberättandet påverkar språk- och identitetsutvecklingen på ett omedvetet plan•
Hur barns lekfullhet och fantasi tilltalas och inspireras i sagan•
Hur sagor är uppbyggda både språkligt och innehållsmässigt•
Hur man kan förbereda sig för att öva in och berätta sagor och tillsammans med barnen hitta på egna sagorLäsa och skriva i förskolan – del 5
Leka och dramatisera berättelser
Läsa och skriva i förskolan – del 6
Läsmiljö – att skapa rum för läsande i förskolan
•
En textrik miljö•
En språkrik miljö•
En kunskapsrik miljö•
En kommunikativ miljö•
En samverkansstark miljöEn stimulerande läsmiljö
kännetecknas av en mångfald av aktiva handlingar som tillsammans signalerar att läsande har ett högt värde.
•
Vad är första intrycket när barnen kommer in i förskolan?•
Framgår det att läsande betraktas som värdefullt och intressant?Läsa och skriva i förskolan – del 7
Förskolan som läsande förebild
• Att vara en läsande förebild
• Att vara effektiv som läsande förebild
• Att agera som läsande förebild
Det verkar vara så att intresse för läsande påverkas starkt av hur människor omkring barnet förhåller sig till läsande.
(Dolatkhah, 20110; Fast, 2008; PIRLS, 2011)
Läsa och skriva i förskolan – del 8
Barns tidiga skrivande
Att identifiera sig som skribent är egentligen starten till att bli en.
(Fast, 2016)DEVANGÖN NMUS
SÖMSKULE GÅUTISKOGEN KÅMDNTILLEHUS ÅIDEHUBODEEN FISK
ÅFISKENSIMADE INDAM
ÅKÅMN
DUNDANDE NOSHÖRNIN
Reflektioner
Att organisera för Läslyftet
Exempel 1
•
Deltagarna, som är speciellt utvalda”språkpiloter”, träffas varannan fredag, 2 timmar vid varje tillfälle
•
Inför första träffen tar alla deltagare del av materialet i moment A imodulens första del.
• Moment B
• Moment C
• Ingen träff
• Ingen träff
• Moment D
• Moment A
Vecka 1
Vecka 2
Vecka 3 Vecka
4
Vecka Del Moment 2
1
A
3 Ingen träff
4 B
5 C
Ingen träff
6
2
D + A
7 Ingen träff
8 B
9 Sportlov
10 C
Ingenträff
11
3
D + A
12 Ingen träff
13 B
14 C
Ingen träff
15 D + A
16 Påsklov
17
4
Ingen träff
18 B
19 C Ingen träff
21 D
Exempel 1
• Vt och ht 2017
Vecka Del Moment
32
5
A
33 Ingen träff
34 B
35 C
Ingen träff
36
6
D + A
37 Ingen träff
38 B
39 C
Ingen träff
40
7
D + A
41 Ingen träff
42 B
43 C
Ingen träff
44 Höstlov
45
8
D + A
46 Ingen träff
47 B
48 C
Ingen träff
49 D
Exempel 2
Arbetslaget genomför två delar i modulen per termin, tar ca 10 timmar.
Förberedelser under hösten 2016 - Lärledarutbildning
- Föreläsning med Ann Pihlgren
- Förskolechef + Lärledarna planerar
Exempel 2
Båda delarna läses parallellt och en grupp om ca 10 personal har två träffar per termin tillsammans med sin lärledare.
Två KUT-träffar per termin som stödjer arbetet. En deltagare per avdelning.
A Individuell förberedelse
Läsa artiklar, se korta filmer, anteckna reflektioner för terminens båda delar
2 timmar
B Kollegialt arbete
Reflektera tillsammans över det ni läst, sett och antecknat.
Planera två aktiviteter (en för varje del) som ska genomföras i barngruppen.
Diskutera det ni planerar, ge varandra råd och förslag samt dela med er av kunskaper och erfarenheter.
3 timmar med lärledaren
Två arbetslag tillsammans (eller max 10 pers.) från kl. 16 om möjligt. Varje enhet organiserar på bästa sätt.
C Undervisningsaktivitet
Genomför aktiviteterna med barnen och notera vad som händer med deras förståelse.
Om möjligt: observera varandra
I barngruppen
D Gemensam uppföljning
Diskutera och reflektera gemensamt över de genomförda aktiviteterna. Vad gick bra, mindre bra och vad kan förbättras?
Sammanfatta vad ni lärt er, fundera över vad ni vill ta med er in i fortsatt arbete.
3 timmar med lärledaren
Två arbetslag tillsammans (eller max 10 pers.) från kl. 16 om möjligt. Varje enhet organiserar på bästa sätt.
Exempel 3
• Personal från 4 olika förskolor blandas utifrån barnens åldersgrupp (1-3 år, 3-5 år)
• 2 handledare (en processtödjare och en specialpedagog) ht 16
• Utbildning av 2 handledare ht 16, tar över efter processtödjaren vt 17
• Fokus flerspråkighet, särskild hänsyn till de generella perspektiven vid särskilda studiedagar och ev. vid APT
• Bibliotekarie från folkbiblioteket kopplad till förskolornas språkutvecklingsarbete samt ingår i en av handledningsgrupperna och vid planering och organisering
• En modul på ett läsår, träff en gång per månad, à 2 timmar samt ytterligare tid för egen reflektion
• För att hinna med sammanförs delarna 2 och 3 samt 6 och 7
Exempel 3
Vecka Datum Del Grupp
35 160901 Inledande studiedag
35 160902 1B 1
36 160909 2
37 160916 3
38 160923 4
39 160930 1D + 2B/3B 1
40 161007 2
41 161014 3
42 161021 4
43 161028 2D/3D + 4B 1
45 161111 2
46 161118 3
47 161125 4
3 170120 4D + 5B 1
4 170127 2
5 170203 3
6 170210 4
7 170217 5D + 6B/7B 1
9 170303 2
10 170310 3
11 170317 4
12 170324 6D/7D + 8B 1
13 170331 2
14 170407 3
16 170421 4
17 170428 8D 1
18 170505 2
19 170512 3
20 170519 4
Exempel 4a
• 2-3 förskolor med 3-4 avdelningar, totalt ca 20-36 pedagoger, 1-2 specialpedagoger eller utsedd ”språkpilot”
• Kvällsmöte 2-4 gånger per termin, en del tar 6 veckor
Moment A vecka 1- 2 : Tid i egen planering
Moment B vecka 3: Tid i planering i arbetslaget på egen avdelning, under ledning av specialpedagog och/eller förskolechef.
Moment C vecka 4-5: Genomförs av en eller flera pedagoger i verksamheten.
Moment D vecka 6: Genomförs på den kvällskonferens där hela enheten (alla förskolor) träffas.
Exempel 4b
• 2-3 förskolor med 3-4 avdelningar, totalt ca 20-36 pedagoger, 1-2 specialpedagoger eller utsedd ”språkpilot”
• Kvällsmöte 2-4 gånger per termin, en del tar ca 8 veckor
Moment A vecka 1- 3: Tid i egen planering
Moment B vecka 4: Genomförs på den kvällskonferens där hela förskolan träffas.
Diskussionsgruppen består av alla arbetslag, alltså ca 10 personer.
Moment C v. 5-7: Genomförs av pedagoger i verksamheten.
Moment D vecka 8: Genomförs på den kvällskonferens där hela förskolan träffas.
Diskussionsgruppen består av alla arbetslag, alltså ca 10 personer.
Exempel 4c
• En del i modulen läggs upp på den tid som arbetslaget själv väljer.
• En ”pilotomgång” med utsedda förskollärare. En från varje arbetslag på förskolan.
Dessa genomgår under en period själva en koncentrerad ”utbildning” i Läslyftet.
Moment A: Tid i egen planering
Moment B: Genomförs på den arbetslagsträff där pedagogerna träffas.
Diskussionsgruppen blir liten. Då är den utsedda pedagogen samtalsledare.
Moment C: Genomförs av pedagoger i verksamheten.
Moment D: Genomförs i eget arbetslag. Kan också genomföras på en kvällskonferens för att kunna sätta ihop två arbetslag för att få en större samtalsgrupp. Då är den
utsedda pedagogen samtalsledare.
