Antagen av
Kommunfullmäktige 2000-06-19, § 101
Pontus, 6 år, Dalkjusans skola, Trollhättan har ritat omslagsbilden
Innehållsförteckning
Inledning 3
Avsiktsförklaring 4
Styrning och omfattning 6
Trollhättans kommun har fokus på lärandet 8
Normer och värden 9
Lärande och kunskaper 10
Ansvar, inflytande och samverkan 12
Skola och omvärld - Miljö 13
Organisation och arbetssätt 15
Uppföljning och kvalitetsredovisning 16
Ansvaret för skolans styrning 19
Inledning
En politisk arbetsgrupp bestående av nedanstående representanter för nämnder och fullmäktige har under våren arbetat med att ta fram förslag till ny skolplan för
Trollhättans kommun. Arbetet har letts av kommunalrådet Märta Tofeldt.
Förvaltningens strategiska ledningsgrupp har ansvarat för professionell vägledning under arbetet.
Arbetsprocessen har varit upplagd så att arbetsgruppen har träffats vid sju tillfällen.
Planen har successivt vuxit fram och föreläggs nu för berörda nämnder och kommunstyrelse.
Den centrala ÖLA-gruppen, i egenskap av referensgrupp, har träffat arbetsgruppen vid ett tillfälle. Förvaltningens samtliga chefer har också mött arbetsgruppen och haft tillfälle att lämna synpunkter inför remissomgången.
I arbetsgruppen har ingått:
Kommunstyrelserepresentanter: Remigiusz Bielinski (m) Penilla Gunther (kd) Märta Tofeldt (s)
Gymnasienämndens presidium: Peter Rådberg (mp) Per Wennberg (s) Britt-Marie Öberg (s)
KUB-nämndens presidium: Maud Bengtsson (s)
Anja Olsson (fp) Mats Wiking (s)
Lokala nämndens presidium: Peter Jonsson (s) Peter Rolfsson (v)
Ann-Marie Wennerberg (c)
Strategisk ledningsgrupp: Ingrid André, utvecklingsledare Birgitta Erngren, utvecklingsledare Johan Roos, bitr förvaltningschef Thor Svensson, förvaltningschef
4
Avsiktsförklaring
Trollhättan är en bra kommun att leva i
Det är naturen och tekniken som gjort Trollhättan känt. Tekniken har fötts ur det vackraste vi har - Göta Älv. Sedan generationer tillbaka genom att ständigt erövra nya kunskaper har vi tagit tillvara de möjligheter som älven ger.
Det går bra för Trollhättan
Vi räknar med en fortsatt positiv utveckling av befolkning, ekonomi och
levnadsstandard för våra kommuninvånare. En stark och positiv framtidstro präglar samhället. Vår politiska vision är att Trollhättan i framtiden skall vara en förebild som ledande teknik- och industrikommun också i Europa.
Trollhättan är en framstående miljökommun. Som bärare av god miljö måste utveckling och ekologisk balans här förenas i ett hållbart samhälle med kretsloppstänkande.
Sveriges bästa skola 2005
Vi vågar tro på visionen om den bästa skolan där lusten att lära står i fokus.
Trollhättan skall inom detta viktiga utvecklingsområde vara bland de främsta i riket.
Kommunledningen skall ge förutsättningar för att leva upp till visionen, men den förutsätter att alla goda krafter samverkar för genomförandet. Detta ställer stora krav på vårt utbildningssystem, där grunden skall läggas för ett livslångt lärande. Skolan är den viktigaste institutionen för att förmedla demokratins grundläggande värden, som är ovillkorliga för vårt samhällsliv. I skolan skall eleverna hitta sin identitet som medborgare.
Den ökande pluralismen med våra alltmer skiftande bakgrunder kräver mer tid.
Demokratin måste ständigt erövras, tolkas och fördjupas i samtal. Demokratins moral - tolerans, solidaritet, ansvarstagande, okränkbarhet - skall genomsyra handlandet i vardagsverkligheten.
Stora krav och förväntningar ställs på lärande, omsorg och fostran i skolan. Skolans förmåga att samverka med bl a hemmen, organisationer och myndigheter bidrar till framgång i arbetet. Skolan skall gå i spetsen för nya demokratiska arbetssätt och arbetsformer. Vi satsar medvetet på kultur och ett ökat inflytande för barn och ungdomar.
Skolplanen är ett politiskt dokument
Den anger hur kommunen skall uppnå de riksgemensamma mål som riksdag och regering ställt upp i skollag, läro- och kursplaner och i de allmänna råd som finns för vissa av verksamheterna. Prioriteringarna formuleras i inriktningsmål och
verksamhetsuppdrag. För enkelhetens skull benämner vi verksamheterna inom förskola, grundskola och de frivilliga skolformerna med skola och alla barn,
ungdomar och vuxna kursdeltagare med ordet elev. Det är gamla fina ord som alla förstår och förhoppningsvis känner sig hemmastadda med.
Vår skolplan är avsedd att gälla en hel mandatperiod och skall aktualiseras senast juni månad efter varje allmänt val. I mål- och resursplanen som kommunfullmäktige antar varje år anges med vilka resurser inriktningsmålen skall nås och
verksamhetsuppdragen verkställas. Denna skolplan antas av kommunfullmäktige i juni månad 2000 och kommer att distribueras till politiker och anställda och
presenteras i en sammanfattande kortversion för elever och föräldrar.
Märta Tofeldt Kommunalråd
Avsiktsförklaringen är majoritetens vision kopplat till skolplanens mål- och
verksamhetsuppdrag. Följande partier ställer sig inte bakom avsiktsförklaringen;
Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet.
6
Styrning och omfattning
Kommunen tillämpar mål- och resultatstyrning, vilket förutsätter att styrkedjan inne- håller följande komponenter:
- formulering och förankring av mål - tilldelning av resurser
- genomförande av den målstyrda verksamheten - utvärdering av att målen nås
- korrigering av mål och resurser med hänsyn till resultatet av utvärdering och kvalitetsredovisning
- förbättringsområden definieras
För att få ett fungerande system krävs att alla delar samverkar i en helhet, där ansvarsfrågor och rapporteringsvägar är tydliga. Nämnderna ansvarar för sina uppdrag till genomförandeorganisationen vad avser mål, volymer och resurser.
Styrkedjan
VAD
Långsiktiga sektorsplaner (t ex skolplan) MRP-inriktnings- mål och verk-
samhetsupp- HUR
drag
Effektmål Uppdrag Produktions-
planer Dialog
I bilden ovan betyder BoLu berednings- och ledningsutskott och PU personalutskott.
Båda är organ direkt under kommunstyrelsen.
Det är självklart att skolplanen är styrande för såväl nämndernas effektmål som för utvecklingsplaner och lokala arbetsplaner i genomförandeorganisationen. De lokala arbetsplanerna innehåller en konkretisering av hur man skall arbeta och upprättas av resultatansvariga chefer, personal och elever i samverkan . De är skolplanens
”förlängda arm”.
KF
KS
BoLu
Beredning
Nämnder
BoLu
produktions-
styrelse Pu
Förvaltningar
Resultatenheter
Såväl de lokala arbetsplanerna som nämndernas uppdrag skall utvärderas. Dels löpande under året, dels en sammanfattande rapportering vid årets slut i form av en årsredovisning till Skolverket. Detta betyder att denna redovisning skall tillfredsställa såväl det lokala systemets behov som statens och därmed uppfylla villkoren för kommunens egenkontroll avseende de lokala målsättningarna och de riksgemen- samma.
Kommunens övergripande beskrivning av skolväsendet återfinns i detta dokument där bland annat inriktningsmål och verksamhetsuppdrag återfinns. Dessa mål och uppdrag skall vara ram för kommunfullmäktiges mål- och resursplan (MRP) och om- fatta följande verksamhetsområden:
0-16 verksamhet
Förskoleverksamhet, grundskola och fritidsgårdsverksamhet organiseras i geografiska 0-16 områden, där helhetssyn och integration skall prägla
verksamheterna. I kommunen organiseras också skoldaghem, terapiskola och särskola vilka också omfattas av denna skolplan. För fritidsgårdsverksamheten finns separata inriktningsmål och verksamhetsuppdrag i MRP. Verksamheten omfattas dock av de grundläggande värden som genomsyrar skolplanen.
Varje 0-16 område har stor frihet att forma sin verksamhet inom sitt geografiska upptagningsområde och kommungemensamt skall det finnas utrymme för särskilda pedagogiska profiler och inriktningar som t ex musik, engelskspråkig undervisning och miljö.
Vi avser att kunna erbjuda våra små barn mellan 1-5 år, som inte finns i förskolan/öppna förskolan utökade möjligheter att deltaga i dess pedagogiska verksamhet.
De frivilliga skolformerna
De frivilliga skolformerna omfattar gymnasieskola och gymnasiesärskola för ungdomar samt Kommunal vuxenutbildning med svenska för invandrare,
grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning, påbyggnadsutbildningar och särskola för vuxna. Inom Kommunal vuxenutbildning organiseras även
uppdragsutbildning.
Inom ungdomsgymnasiet och gymnasiesärskolan strävar vi efter ett brett utbud av program för våra ungdomar liksom efter en utökad samverkan med
Fyrstadskommunerna och andra i vår omgivning.
En gemensam strävan i regionen är också att kunna erbjuda ett kvalificerat utbud av
8
Trollhättans kommun har fokus på lärandet
Huvuduppgiften för skolan är:
”att förmedla kunskaper och skapa förutsättningar för att eleverna skall tillägna sig och utveckla kunskaper. Utbildningen skall främja elevernas utveckling till
ansvarskännande människor som aktivt deltar i och utvecklar yrkes- och
samhällslivet. All verksamhet i skolan skall bidra till elevernas utveckling.” Lpf -94, dvs Läroplanen för de frivilliga skolformerna.
Den syn på lärande och kunskap som präglar våra gällande styrdokument, har sin utgångspunkt i de teorier som framförs i Läroplanskommitténs betänkande: Skola för bildning SOU 1992:94. Enligt dessa teorier ses kunskap som en aktivitet, någonting som sker i ett möte mellan människor och idéer. Kunskap sägs yttra sig i fyra former: fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. I Trollhättan skall det märkas i verksamheten att detta är den rådande synen på kunskap; oavsett skolform och utbildningsnivå, såväl inom
särskolan som i en yrkesinriktad påbyggnadsutbildning. I en utbildningsorganisation blir det än viktigare att lärandet gäller alla och på alla nivåer. Det måste visas i handling att
kunskapsprocessen för varje individ aldrig är avslutad. Skolplanen är därför skriven med lärandet i fokus. De nedan prioriterade områdena är alla viktiga förutsättningar för en gedigen kompetens, dels kunskapsmässigt, men också socialt.
Kärnverksamheten i skolan omfattar lärande, omsorg och fostran vilket skall prägla hela systemet för styrning och led- ning såväl som de stödjande systemen. Helhetssynen och kommunens ansvar för utveck- lingsgarantin för ungdomar upp till 24 år gör att vi tänker i ett 0-24 perspektiv.
I skolplanen kommer mål som finns i läroplanerna att konkre- tiseras genom Trollhättans kommuns inriktningsmål och verksamhetsuppdrag.
Läroplansmålen har så gott som uteslutande hämtats från Lpf -
94. Motivet till att välja denna läroplan som utgångspunkt är:
En plan för skolan måste vara långsiktig och tydlig i sin målsättning. Trollhättan har en ambition att få en plan som visar på hela utbildningssystemets ansvar till måluppfyllelse. Alla i verksamheten måste se sin del av ansvaret för en större helhet. Målen som finns i Lpf -94 visar oss färdriktningen, och blir tillsammans med övriga läroplaner styrande.
2000-03-27
200 0-02-28 9
200 0-02-28 8
Kärnverksamhet
Lärande, omsorg, fostran i 0-24 perspektiv
Stödprocesser Särskild elevvård, SYV, lokaler, C-kök service
lag, ekonomi , personal, kansli, kompetensutveckling m.m.
Styrning
o ledning Kvalitets-
analys
Mål Volym
Resurser
Normer och värden
Skolan skall vara en förebild av god etik, omtanke och respekt människor emellan. Kunskap är en viktig motkraft till fördomar och förtryck. Genom den kan vi skaffa oss fakta och förståelse och genom övning färdigheter, men det är först när förtrogenheten nåtts som vi formar och förverkligar de demokratiska värdena i vardagen. Det är i mötet med det dittills okända, eller outforskade som ny kunskap uppnås. Att människor är olika och har olika erfarenheter berikar oss, men ställer också krav på ödmjukhet inför det vi ännu inte förstått.
Trollhättan är en kommun som innefattas av många kulturer. Här har vi möjligheter till möten mellan olika kulturer, religioner och traditioner. Våra olika erfareheter och bakgrunder är en resurs och ska tas tillvara i allt lärande.
Inriktningsmål
Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen slår fast att verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som verkar inom skolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö.
Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla.
I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet ,tolerans och ansvarstänkande.
Lpf 94 1.1
Alla elever skall ha grundläggande kunskap om artiklarna och förstå intentionerna i FN:s konvention om barnets rättigheter och Deklarationen om de mänskliga rättigheterna.
Med de grundläggande värdena som utgångspunkt skall elever, personal och föräldrar tillsammans medverka till att skolan präglas av tolerans, generositet, rättskänsla och ansvarstagande.
Mobbning och kränkande behandling skall aktivt motarbetas. Alla skall
medverka till att eleverna kan lära under trygga förhållanden.
Jämlikhets- och jämställdhetsperspektivet skall genomsyra allt arbete.
Verksamhetsuppdrag
Varje enhet skall kunna påvisa hur man arbetar med den gemensamma värdegrunden.
Varje enhet skall skapa en sådan miljö att ogiltig frånvaro, mobbning,
lokala arbetsplanerna skall skolornas åtgärder för detta tydligt framgå.
Skolan skall på ett naturligt sätt bedriva en genomtänkt och regelbunden
undervisning i sex- och
10
Lärande och kunskaper
Skolan har ett ansvar för att varje elev får en möjlighet att lära och utvecklas utifrån sina individuella förutsättningar och de krav som samhället ställer. På så sätt ges varje individ en ökad livskvalitet.
Variation, mångfald, uppmuntran, lust och nyfikenhet gör att var och en kan finna sina vägar till lärande. Alla i våra verksamheter har en viktig uppgift att se och stödja varje elev i dennes kunskapsutveckling. Här har också kulturen en viktig betydelse.
Att gestalta läroplanens kunskapssyn innebär att alla i verksamheten måste se lärandet som en ständigt pågående process, som man själv är en del av. Kunskap uppstår i möten. Detta förutsätter att skolan måste erbjuda rika tillfällen till möten mellan människor, kulturer, och tankar. Det förutsätter också att eleverna får goda möjligheter att lära sig och utveckla kommunikativa redskap. Ett mångkulturellt samhälle kräver att skolan erbjuder god kännedom om olika kulturer.
Inriktningsmål
Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former – såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet som förutsätter och samspelar med varandra.
Undervisningen får inte ensidigt betona den ena eller den andra kunskapsformen.
Varje elev skall få stimulans att växa med uppgiften och möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar. Varje elev skall möta respekt för sin person och sitt arbete. Eleverna skall bli medvetna om att nya kunskaper och insikter är förutsättningar för personlig utveckling. Detta skall syfta till att grundlägga en positiv inställning till lärande och att återskapa en sådan inställning hos elever med negativa skolerfarenheter. Skolan skall stärka elevernas tro på sig själva och ge dem framtidstro. Lpf -94 14:5
Alla elever skall ges god omvårdnad och goda utvecklingsmöjligheter samt
stimuleras till kunskapsutveckling.
Ingen elev skall lämna skolan utan att ha givits möjlighet till grundläggande
kunskaper för vidare studier.
Skolan skall utgå från att alla elever är lika mycket värda men olika och att de därför kräver olika insatser och resurser.
Alla som deltar i någon del av vårt utbildningssystem skall ges möjligheter att tillägna sig goda grunder i det svenska språket och kännedom om den svenska kulturen så att de kan leva och verka i det svenska samhället som jämlika med- borgare.
Alla elever skall vara delaktiga i kulturlivet, såväl i att få ta del av upplevelser som att utveckla sitt eget skapande.
Vuxna skall ges tillfälle att - i enlighet med individuella önskemål - komplettera sin utbildning.
Verksamhetsuppdrag
Skolan skall tillgodose varje elevs behov. Detta skall i första hand göras inom ramen för den ordinarie
undervisningen. Åtgärder för elever i behov av särskilt stöd skall sättas in i ett så tidigt skede som möjligt och skall ske utifrån den enskilda elevens
behov. I alla skolformer skall
åtgärdsprogram finnas som utarbetas i samarbete med elever och föräldrar.
Av skolans arbetsplan skall framgå hur skolan arbetar för att alla elever skall få utvecklas i sin egen takt och efter sina egna förutsättningar.
En individuell utvecklingsplan skall upprättas för alla elever i samråd med vårdnadshavare. Denna skall
utvärderas och revideras regelbundet för att kunna underlätta kontinuitet i elevens utveckling och lärande. På gymnasieoch Komvuxnivå ersätts denna av den individuella studieplanen som upprättas av alla elever i dialog med skolan.
Alla elevers språkutveckling skall uppmärksammas och stimuleras.
Kunskaper i det svenska språket skall prioriteras. I skolans arbetsplan skall tydligt framgå hur denna prioritering görs.
Insatser avseende friskvård* skall göras inom alla skolformer. En aktiv elevvård och god undervisning om sunda vanor skall ge sådana kunskaper och förutsättningar att elevernas psykiska och fysiska hälsa främjas.
Intresset för naturvetenskap och teknik skall främjas i skolan.
Kommunen skall medverka till att skolorna ökar såväl sin pedagogiska kompetens som sin tekniska kapacitet, vad avser informationsteknik.
Skolbiblioteken skall ha en central roll i det kunskapssökande arbetet.
Betydelsen av att teori och praktik samt fysiska och kulturella aktiviteter varvas för att befrämja lärandet skall uppmärksammas. Varje elev skall få tillgång till skapande uttryckssätt som en del i lärandet.
Handlingsplanen för kultur i 0-16/kul- turbyrån skall användas som ett
styrdokument för kulturverksamheten i kommunens 0-16 områden.
12
Ansvar, inflytande och samverkan
Skolan har en viktig uppgift i att ge kunskaper om fundamenten i det demokratiska samhället och insikt i att skolan är en del av detta samhälle, en del av en större helhet. Det är av avgörande betydelse att verksamheten själv arbetar med ett demokratiskt förhållningssätt och demokratiska former. Samverkan och inflytande skall exempelvis gälla inom skolan genom att eleverna får stora och konkreta möjligheter att påverka sin utbildning, och genom att personal med olika kompetens samverkar för att möta eleven på bästa sätt i dennes lärande och välbefinnande. Förutsättningarna för att lära ökar, om man kan påverka både innehåll och form och också få stöd i att ta ansvar för sitt eget lärande.
För att uppnå en pedagogisk kontinuitet genom hela vårt utbildningssystem krävs samverkan mellan de olika skolformerna. Skolan måste också vara ett föredöme när det gäller delegerat ansvar och inflytande i arbetslagen. Skolan måste lägga mycket stor vikt vid samverkan med föräldrar men också det samhälle som skolan är en del av. Samverkan kräver ömsesidigt förtroende och respekt.
Inriktningsmål
De demokratiska principerna att kunna påverka, vara delaktig och ta ansvar skall omfatta alla elever.
Elevernas ansvar för att planera och genomföra sina studier samt deras inflytande på såväl innehåll som former skall vara viktiga principer i utbildningen. Enligt skollagen åligger det alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer.
(1 kap 2 och 9 §§) Skola och hem
Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång skall skapa de bästa förutsättningar för barns och ungdomars utveckling och lärande. Lpo -94 2.4
Övergång och samverkan
Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem skall utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv skall skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till.
Samarbetet skall utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive
verksamhet. Lpo -94 .4
Våra verksamheter skall genomsyras av inflytande och delaktighet utifrån
demokratiska värden.
Skolan skall samverka med elevernas vårdnadshavare/nätverk för att främja social utveckling och lärande.
Skolan skall stödja och stimulera alla till större ansvarstagande och delaktighet i beslutsprocessen och den gemensamma arbetsmiljön.
Verksamhetsuppdrag
Föräldrar och elever skall ha ett verkligt inflytande och uppmuntras till att påverka verksamhetens planering, innehåll och utformning. Skolan har här ett särskilt ansvar för att skapa mötesplatser för detta.
Alla elever i alla skolformer skall sätta mål, planera och utvärdera sitt lärande i ökande grad efter mognad. Skolan skall genom ett
ökat utåtriktat arbete göra det möjligt att vid behov samverka med det omgivande samhället.
Varje skolform skall redovisa hur elevernas inflytande förbättras och på vilket sätt eleven medverkat i förändrings- och
utvecklingsarbetet.
Skola och omvärld - Miljö
Skolans roll och uppgifter måste ständigt prövas i relation till omvärlden. En allt viktigare uppgift för all utbildning är att stödja den lärande människan att själv utveckla förmågan att förstå och hantera olika situationer. Skolan får inte sluta sig mot omvärlden utan istället ständigt låta sig konfronteras med det omgivande samhället och hela tiden skapa lärande miljöer.
Skolan visar sitt samhällsansvar bl a genom att eleverna lär sig att ta ansvar för sin arbetsmiljö och för den miljö vi lever i. Vi har ett gemensamt ansvar för att vårda vår miljö.
Rätten till en långsiktig hållbar, ekologisk utveckling gäller för både människor och miljö!
En internationaliserad arbetsmarknad präglad av ständiga förändringar och en alltmer kunskapsintensiv produktion ställer stora krav på kunskap, kompetens, flexibilitet, entreprenörskap och utvecklingsförmåga.
Inriktningsmål
Miljöperspektiv i undervisningen skall ge eleverna insikter så att de kan dels själva medverka till att hindra skadlig miljöpåverkan, dels skaffa sig ett personligt förhållningssätt till de övergripande och globala miljöfrågorna. Undervisningen bör belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar
utveckling.
Ett internationellt perspektiv i undervisningen är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang, för att skapa internationell solidaritet och förbereda eleverna för ett samhälle med allt tätare kontakter över nations- och kulturgränser. Lpf -94.1.2
För att elever på grundskolan skall få underlag att välja fortsatt utbildning förutsätter det nära samverkan med arbetslivet och nära samhället i övrigt. Lpo -94
De frivilliga skolformerna skall samverka med arbetslivet, med universitet och högskolor och med samhället i övrigt. Detta krävs för att eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet. Det är särskilt viktigt att skolan samarbetar med arbetslivet om den yrkesförberedande utbildningen. Lpf-94
Miljöarbetet skall präglas av lokalt arbete för ett globalt tänkande.
Varje elev skall känna igen
förutsättningarna för en god miljö och förstå grundläggande ekologiska sammanhang.
Miljömedvetenheten skall byggas upp stegvis inom utbildningssystemet genom upplevelser, insikt och handling. Vyerna vidgas från den egna livsmiljön till globala miljöfrågor. Ytterst handlar miljöarbetet om överlevnadsfrågor, att skapa en hållbar framtid.
För att öka förståelsen för ett mer internationellt präglat samhälle och arbetsliv skall skolan vara en mötesplats som skapar kunskapsbryggor mellan olika kulturer.
Skolan skall spegla samhället och måste därför samverka med dess aktörer.
14
Verksamhetsuppdrag
I det globala perspektivet skall varje skola eftersträva att knyta kontakter med andra länder. Hur det
internationella arbetet skall bedrivas skall beskrivas i den lokala
arbetsplanen.
Skolan skall vara en förebild i miljöarbetet, d v s hushålla med resurserna och vara
kretsloppsanpassad.
Skolans lokala arbetsplan skall visa hur miljöarbetet bedrivs. Bl a skall den lokala Agenda 21-planen omsättas till konkreta åtgärder.
Skolan skall etablera nära samverkan med utbildningsanordnare och
arbetslivets aktörer för att underlätta övergången mellan utbildning och arbetsliv. Skolan skall också ha god kontakt med närsamhället för att utbyta erfarenheter och kunskaper.
Organisation och arbetssätt
Skolan skall gestalta läroplanernas kunskaps- och människosyn. Det är därför viktigt att organisation och arbetssätt stödjer detta arbete. Ett individanpassat lärande ställer krav på flexibilitet och samarbete mellan de professionella i ett 0-24- perspektiv. Rektors pedagogiska ledarskap är av central betydelse för
verksamheten. Skolan som en lärande organisation skall vara en realitet. Detta måste avspeglas i de förbättringsområden som man finner i de årligen
återkommande analyserna av verksamheten.
Inriktningsmål
Skolan har uppgiften att till eleverna överföra värden, förmedla kunskaper och förbereda dem för att arbeta och verka i samhället.
Utvecklingen i yrkeslivet innebär bl. a. att det behövs gränsöverskridanden mellan olika
yrkesområden och att krav ställs på medvetenhet om såväl egen som annans kompetens. Detta ställer i sin tur krav på skolans arbetsformer och arbetsorganisation. Lpf -94 1.2
Kärnan i vår organisationsstruktur skall vara arbetslaget med eleven i centrum.
Motivet för detta är att skapa varierande miljöer för elevernas lärande och utveckla förutsättningar för att se helheter och sammanhang.
Varje elev är unik och har skiftande behov och förutsättningar. Skolans organisation skall möta dessa behov i en ständig förändringsprocess.
Verksamhetsuppdrag
Alla skolformer skall ha ett kontinuerligt utvecklingsarbete avseende innehåll, metodik, pedagogik, profilering samt organisation.
Alla enheter skall organiseras i arbetslag med verksamheten/eleven i centrum.
Arbetslagstanken måste få hög prioritet för att kunna uppfylla intentionerna i skol- och läroplan.
I Trollhättan skall skolan vara kreativ, lustfylld, meningsfull och pedagogisk utveckling skall därför aktivt stödjas. De olika skolformerna skall samverka så att övergångar blir så smidiga som möjligt för eleven. Studiegången skall i så stor utsträckning som möjligt anpassas efter individens behov, förutsättningar och intressen för att öka möjligheten att uppnå minst betyget godkänt.
I den lokala arbetsplanen skall skolans ansvarsfördelning tydligt framgå.
16
Uppföljning och kvalitetsredovisning
Kommunen har enligt skollagen ansvar för att alla elever skall ha en likvärdig
utbildning och att hänsyn skall tas till elevernas olika förutsättningar. Kommunen och dess skolor är också skyldiga att årligen upprätta skriftliga kvalitetsredovisningar som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av kommunens skolplan respektive skolornas arbetsplaner.
Kvalitetsredovisningarna skall fungera som ett hjälpmedel att utveckla och förbättra verksamheten genom att 0-16 och frivilliga skolformers resultat och arbetet med att uppfylla målen synliggörs. Sammanfattningsvis tjänar kvalitetsredovisningarna följande syften:
- Elever, lärare, skolledning och övrig personal får en tydlig och gemensam bild av verksamheten som grund för att diskutera behovet av förbättringsåtgärder med lärandet i fokus.
- Föräldrar och andra intressenter får en god information. De kan därigenom delta i diskussioner om utveckling, få mer insyn och utifrån sina olika roller ökad
möjlighet till inflytande.
- Redovisningarna och konsekvensbeskrivningarna utgör viktiga underlag för politiska beslut.
- Ge Skolverket underlag vid tillsyn av skolor och huvudmän, liksom för stödåtgärder och dialog.
Den lokala arbetsplanen är en viktig utgångspunkt för våra enheters kvalitetsredovisningar eftersom arbetsplanen visar hur nationella mål och
kommunala mål skall uppnås, vilka mål och åtgärder i övrigt som är av särskild vikt för förskoleverksamheten och skolan samt hur verksamheten därför skall utformas och organiseras.
I Trollhättans kommun har vi beslutat att de skriftliga kvalitetsredovisningarna skall ha följande struktur:
- Kvalitetsredovisningarna omfattar ett kalenderår.
Kvalitetsredovisningarna skall vara klara i samband med färdigställande av årsredovisningen och ingå i årsberättelsen.
- Rektor är ansvariga för att upprätta kvalitetsredovis- ningar. Det bör ske under medverkan av lärare och
övrig personal, företrädare 2 00 0 -03 -2 7
K v a lite ts re d o v is n in g
F ö rb e re d e ls er B e s tä lln in g ( k o n tra k t )
P ro d u k tio n ( k a le n d e rå r)
Å rs re d o v is n in g R e do v is n in g a v : M å l
V o ly m R e s ur - s e r
K v a lite t
P re s ta - tio n e r
E k o - n o m i M R P -
o c h b u d g e t- p r o c e s s
E k o n om i, n y c k e lt a l o c h k v a lit et s - in dik a to r e r
för elever samt föräldrar. Där det finns brukarstyrelser/lokala styrelser deltar dessa i arbetet. Inom förskoleverksamheten och den obligatoriska skolan skall även elevens föräldrar vara delaktiga.
- Kommunstyrelsen är ansvarig för att en kommunal kvalitetsredovisning för skolorna årligen färdigställs.
- Under rubriken mål i kvalitetsredovisningen redovisas såväl de nationella målen som de kommunala målen.
- Under rubriken resultat och måluppfyllelse redovisar kommunen och respektive enhet vilka resultat som uppnåtts. En bedömning görs av i vilken mån man nått de uppsatta målen. Resultaten skall alltså både beskrivas och värderas. Här
redovisas också insatser för fortbildning och kompetensutveckling gällande all personal.
- Under rubriken åtgärder redovisas de åtgärder för utveckling som anses nödvändiga med anledning av måluppfyllelsen. Det kan gälla såväl konkreta åtgärder som behöver vidtas omgående som mer långsiktiga planer och projekt.
Uppföljning
De individuella utvecklings- och studieplanerna i kombination med utvecklingssamtalen utgör en central del av uppföljningsarbetet.
En uppföljning över tid skall göras för samtliga elever i år 2 och år 5 för att säkra måluppfyllelsen. Betygsresultaten i år 8 och 9 skall redovisas samt antalet elever med anpassad studiegång. Likaså skall enheterna redovisa resultaten på de
nationella proven årligen. För gymnasieskolan gäller dessutom att betygsresultaten år 3 redovisas i svenska, engelska och matematik samt antalet elever som lämnar gymnasieprogrammen med ofullständiga slutbetyg, reducerat program samt antalet som avbryter sina studier. Motsvarande ambitionsnivå gäller för Kommunal
vuxenutbildning.
Utvecklingen kan göra att ytterligare områden bör studeras närmare under den pe- riod som skolplanen täcker.
Utvärdering och utveckling
Utvärdering innebär fördjupade studier och analyser inom vissa utvalda delar av verksamheten. Dess syfte är att förklara och värdera framför allt i förhållande till uppsatta mål. Den har därmed en stark inriktning mot resultat. Samtidigt har utvärderingen som uppgift att skapa kunskap och bidra till utveckling.
18
Tillsyn
Den som är huvudman för det offentliga skolväsendet ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i skollagen och de bestämmelser som kan finnas i annan lag eller förordning.
Kommunens tillsyn handlar om både laglighet och lämplighet. En viktig del av kommunens tillsyn är hur de tilldelade resurserna används så att alla elever får det stöd de behöver för att uppnå nationella mål.
Ansvaret för skolans styrning och ledning
Riksdagen ansvarar för
• skollagen
• timplaner
• riktlinjer för läro- och kursplaner
• mål och riktlinjer i en nationell utvecklingsplan för skolan Regeringen
ansvarar för
• läroplaner, kursplaner och övriga skolförfattningar
• direktiv till Skolverkets fördjupande anslagsframställning vart tredje år
• fördelning av tillgängliga medel i årliga regleringsbrev
• att ge särskilda uppdrag till Skolverket Skolverket
ansvarar för
• att fastställda mål och riktlinjer förverkligas
• uppföljning och utvärdering av skolan
• framläggandet av förslag till och medverkan i skolans utveckling
• tillsynen av skolan Kommunen
ansvarar för
• att en gällande skolplan finns
• tillsynen av skolan
Kultur- utbildnings- och barnomsorgsförvaltningen ansvarar för
• kommunövergripande planering och förvaltning
• områdesplanering och förvaltning Rektor
ansvarar för
• verksamheten på skolan
• personalen
• att lokala arbetsplaner upprättas Lärare
ansvarar för
20
www.trollhattan.se
Kultur/Utbildning/Barnomsorg, 461 84 Trollhättan
____________________________________________________________
Telefon 0520 - 49 50 00. Fax 0520 - 49 72 71. E-post: kub@trollhattan.se
