SKOLPLAN för
Trollhättans Stad
Antagen av kommunfullmäktige 2004-03-08
Innehållsförteckning
Inledning 4 Avsiktsförklaring 5
Verksamhetsinriktning - Verksamheter 7
Trollhättans Stad har fokus på lärandet 8
Normer och värden 10
Lärande och kunskaper 11
Ansvar, inflytande och samverkan 13
Miljö 15
Organisation och arbetssätt 16
Trollhättans Stads organisation och styrmodell 17
Uppföljning och kvalitetsredovisning 18
Ansvar 21
Inledning
En politisk arbetsgrupp bestående av nedanstående representanter för Utbildnings- nämnden och Kommunstyrelsen har under hösten 2003 arbetat med att ta fram förslag till ny skolplan för Trollhättans stad. Utbildningsförvaltningens kvalitetsgrupp har an- svarat för professionell vägledning under arbetet.
Arbetsprocessen startade med att gruppen mötte drygt tjugo fokusgrupper med ca 150 deltagare som lämnade synpunkter på
- Vilka styrkor har vår nuvarande Skolplan?
- Vad av detta vill Du ska finnas med i en ny Skolplan?
- Vilka svagheter finns det i vår Skolplan? Vad vill Du ska ändras/läggas till?
- Vilka framtida utmaningar ser Du?
I grupperna har ingått representanter för föräldrar, lärare och elever. De senare hade följande frågeställningar att ta ställning till
- Vad tycker Du är bra med skolan?
- Vad tycker Du kan bli bättre?
Materialet från fokusgrupperna har tjänat som underlag för arbetet med att aktualisera Skolplanen.
I arbetsgruppen har ingått:
Mats Wiking (s) tillika ordförande Britt Hallgren (fp)
Maud Bengtsson (s) Remigiusz Bielinski (m)
Mikael Lundvall (s) Penilla Gunther (kd)
Bengt Karlsson (s) Britt-Mari Palmestål (c)
Anita Frisk-Kjell (s) Peter Rådberg (mp)
Karin Gravander (v)
Barbro Andersson Elisabeth Jacobsson
Helene Andersson Marie Levin
Ingrid André Karl-Olof Petersson
Birgitta Erngren Johan Roos
Skolplanen är avsedd att gälla en hel mandatperiod och skall aktualiseras efter varje allmänt val.
Avsiktsförklaring
Trollhättan som ledande teknik- och industristad
Trollhättan är en utpräglad teknik- och industristad. Genom energi från de mäktiga fal- len utvecklade duktiga entreprenörer framgångsrika industriföretag. Under 1900-talet gick staden från tung verkstadsindustri till att skapa högteknologiska världsföretag i en stad som snart utvecklades som en del av ett regionalt centrum i Västsverige. Likaväl som 1900-talets företag förändrades under 100 år, kommer företagen och dess krav på utbildning att förändras under 2000-talet. Borta är smutsiga verkstadslokaler. IT – media, kunskap – systemlösningar är några av de nya begrepp som rymmer kärnan till framtidens tillväxt.
Hög kvalité
För att kunna attrahera framtidens företag och utveckla ny kompetens, måste Trollhät- tan vara bland de bästa, inte bara i Sverige utan även i Europa. Hög kvalité måste där- för utmärka de offentliga verksamheterna för att kunna svara upp mot de krav som våra brukare ställer.
Livslångt lärande
Utbildning är en av de viktigaste hörnstenarna för att bygga ett gott samhälle. Med Trollhättans Stads nya Skolplan vill vi uttrycka behovet av ett livslångt lärande, där kunskapsbyggandet börjar redan i förskolan och sedan fortsätter genom grundskolan, gymnasieskolan, högskolan och arbetslivet. Dagens samhälle kräver inte bara goda kunskaper utan också förmågan att vara kreativ och ta egna initiativ, tänka kritiskt och ständigt söka nya kunskaper. Därför är vår strävan att skolan i Trollhättan skall ge ele- verna lust och verktyg att söka den information de behöver, för att både självständigt och tillsammans med andra omvandla informationsflödet i samhället till egna kunska- per.
En trygg skola för alla
Vår ambition är en skola som sätter eleven i centrum, en skola vars uppgift är att an- passa sin undervisning och organisation så att alla elevers förutsättningar tas tillvara.
Vi ser framför oss en individanpassad, sammanhållen och lärande skola. En skola utan trösklar, hindrande indelningar och skillnader i synsätt mellan olika skolformer.
Skolan i Trollhättan skall vara en skola för alla. För att lyckas behövs ett tydligt fokus på varje elevs utveckling och att vi propagerar för höga kunskapsmål för alla elever.
Vår stora utmaning är att så långt som möjligt, få med oss alla elever genom grund- och gymnasieskola, med tillräckliga kunskaper för arbetsmarknaden eller för vidare studier på högskola. Vi tror på att alla elever kan lära, men är olika och har olika sätt att lära eller lär sig i olika takt. Här behövs en utvecklad dialog mellan skolan och ele- ven/föräldrar om förväntningar och skolresultat. Varje elev/förälder skall kontinuerligt informeras om elevens sociala utveckling och kunskapsutveckling från skolstarten.
Skolan har en viktig fostrande roll, där vi vill förmedla grundläggande principer som alla människors lika värde, respekt för olikhet och för allas rätt att uttrycka och respek- teras för sina åsikter. För att skolan skall lyckas med såväl sitt kunskapsuppdrag som sitt demokratiuppdrag är det viktigt att såväl lärare som elever möts med respekt och har inflytande över hur målen skall nås. Trygghet, ansvarstagande, respekt och ar- betsro är nödvändigt för att kunna tillägna sig kunskaper och demokratiska värderingar nås lättare av den som har en god kunskapsgrund.
Vårt gemensamma ansvar
Att utveckla skolan är allas vårt ansvar. Stadens politiker formulerar mål och ställer resurser till förfogande för såväl kommunal som enskild verksamhet. Det är sedan ele- vernas och personalens uppgift att utveckla skolvardagen. Föräldrars stöd, kunskap och stimulans är nödvändiga komponenter för att skapa en bra och trygg skola.
Mats Wiking Ordförande (s) Utbildningsnämnden
Verksamhetsinriktning - Verksamheter
Organisationens verksamheter styrs av de nationella styrdokumenten, stadens Mål- och resursplan samt skolplanen. I de lokala arbetsplanerna, som upprättas av resul- tatansvariga chefer, personal och elever i samverkan, beskriver verksamheten hur man vill arbeta för att nå målen.
Uppföljning av verksamheternas måluppfyllelse sker löpande under året samt i en sammanfattande rapportering vid årets slut. Resultaten sammanställs i den kvalitets- redovisning som årligen skickas till de lokala politikerna och till Skolverket.
Verksamheten i skolan ska vara en spjutspets som skapar förutsättningar och lust hos eleverna att utveckla kunskaper och färdigheter i ett livslångt lärande. Verksamheten ska fostra demokratiska och ansvarskännande människor som tillsammans med andra vill vara med och forma framtiden.
• Kärnverksamheten i skolan omfattar lärande, omsorg och fostran vilket skall prägla hela systemet för styrning och ledning såväl som de stödjande systemen.
• I Trollhättan är skolan kreativ, lustfylld och meningsfull.
• Utveckling stöds och den pedagogiska röda tråden löper genom skolåren så att var- je elevs lärande planeras, genomförs och utvecklas i trygga miljöer.
• Inflytande skall nås för elever och föräldrar när det gäller arbetsformer, metoder och innehåll.
• En insikt om att alla elever är lika men ändå olika.
• Kärnverksamheten i vuxenutbildningen omfattar stöd till vuxnas lärande.
• Att vuxenutbildningen utformas utifrån kommuninvånarnas och näringslivets behov samt i första hand riktas till dem med lägst utbildningsnivå.
0-16 verksamhet
Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och grundskola organiseras i geografiska 0-16 områden, där helhetssyn och integration skall prägla verksamheten. Varje 0-16 område har stor frihet att utforma sin verksamhet och utrymme finns för att skapa sär- skilda profiler och inriktningar. I staden organiseras också skoldaghem, terapiskola och särskola vilka också omfattas av denna skolplan. Samverkan med fritidsgårdsverk- samheten skall också ligga till grund för helheten.
Frivilliga skolformer
De frivilliga skolformerna omfattar gymnasieskola och gymnasiesärskola för ungdomar samt Kommunal vuxenutbildning med svenska för invandrare, grundläggande vuxen- utbildning, gymnasial vuxenutbildning, påbyggnadsutbildning och särskola för vuxna.
Inom Komvux organiseras även uppdragsutbildning. Inom ungdomsgymnasiet och gymnasiesärskolan strävar vi efter ett brett utbud av program för våra ungdomar lik- som en utökad regional samverkan. En gemensam strävan i Fyrbodal är också att kunna erbjuda ett kvalificerat utbud av vuxenutbildningar.
Trollhättans Stad har fokus på lärandet
Huvuduppgiften för skolan är att främja lärande och
”att skapa förutsättningar för att eleverna skall tillägna sig och utveckla kunskaper. Ut- bildningen skall främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor som aktivt deltar i och utvecklar yrkes- och samhällslivet. All verksamhet i skolan skall bidra till elevernas utveckling.” Lpf 94, d v s Läroplanen för de frivilliga skolformerna.
Den syn på lärande och kunskap som präglar våra gällande styrdokument, har sin ut- gångspunkt i de teorier som framförs i Läroplanskommitténs betänkande: Skola för bildning SOU 1992:94. Enligt dessa teorier ses kunskap som en aktivitet, någonting som sker i ett möte mellan människor och idéer. Kunskap sägs där yttra sig i fyra for- mer: fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet.
I Trollhättan skall det märkas att detta är den rådande synen på kunskap; oavsett skol- form och utbildningsnivå, såväl inom särskolan som i en yrkesinriktad påbyggnadsut- bildning. I en utbildningsorganisation blir det än viktigare att lärandet gäller alla och på alla nivåer. Det måste visas i handling att kunskapsprocessen för varje individ aldrig är avslutad. Skolplanen är därför skriven med lärandet i fokus. De nedan prioriterade om- rådena är alla viktiga förutsättningar för en gedigen kompetens, dels kunskapsmässigt, men också socialt.
Verksamheterna måste ständigt hålla såväl nutid som framtid i fokus. Kompetenskra- ven i arbetslivet förändras. I slutbetänkandet av Gymnasiekommittén 2000, Åtta vägar till kunskap, beskrivs de nya kompetenskraven bl a som individens förändringsbered- skap, problemlösningsförmåga, kvalitetstänkande och förmåga att lära om till nya upp- gifter och krav. Kommittén definierar begreppet kompetens som bestående av kun- skaper och intellektuella färdigheter – som att veta vad som skall göras, men också hur och varför vissa saker skall göras, manuella färdigheter – att ha en rutin och en vana i sitt handlande samt attityder – att vilja handla och ta ansvar. Det är av största vikt att utbildningen för eleverna planeras och utförs för att möta dessa krav.
Kärnverksamheten i skolan omfattar lärande, omsorg och fostran vilket skall prägla hela systemet för styrning och ledning såväl som de stödjande systemen. Helhetssyn och en insikt i att lärande ständigt sker gör att vi tänker i ett livslångt perspektiv.
M ål, volym , resurser
M ålupp- fyllelse
Lärande, omsorg och fostran
Ledning och styrning
Stödprocesser
Bilden visar den s k kärnprocessen, där lärande, omsorg och fostran är våra huvuduppgifter. Politiska mål och därtill tilldelade
resurser bildar förutsättning för arbetet, som också skall följas upp och utvärderas. Som stödprocesser räknas elevhälsoarbete inkl. SYV (Studie- och yrkesvägledning), service (Servicelag), lokaler, C-kök (Centralkök), IT-pedagogiskt forum, administration, kompetensutveckling m m. All ledning och styrning skall ske med kärnprocessen i fokus.
I skolplanen kommer mål som finns i läroplanerna att konkretiseras genom Trollhät- tans Stads verksamhetsuppdrag. Läroplansmålen har så gott som uteslutande häm- tats från Lpf 94. Motivet till att välja denna läroplan som utgångspunkt är:
En plan för skolan måste vara långsiktig och tydlig i sin målsättning. Trollhättan har en ambition att få en plan som visar på hela utbildningssystemets ansvar till måluppfyllel- se. Alla i verksamheten måste se sin del av ansvaret för en större helhet. Målen som finns i Lpf 94 visar oss färdriktningen, och blir tillsammans med övriga läroplaner sty- rande.
I denna Skolplan benämns barn, kursdeltagare, vuxenstuderande - elev
Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, grundskola, särskola, gymnasieskola, gymna- siesärskola, kommunal vuxenutbildning, särvux och SFI (Svenska för invandrare) - skola
Kärnprocessen
Normer och värden
Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen slår fast att verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som verkar inom skolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö.
Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradi- tion och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tole- rans och ansvarstänkande.
Lpf 94 1.1
Skolan har ett ansvar för att vara en förebild av god etik, omtanke och respekt människor emellan. Kunskap är en viktig motkraft till fördomar och förtryck. Genom den kan vi skaffa oss fakta och förståelse och genom övning färdigheter, men det är först när förtrogenheten nåtts som vi formar och förverkligar de demokratiska värdena i vardagen. Det är i mötet med det dittills okända, eller outforskade som ny kunskap uppnås. Att människor är olika och har olika erfarenheter berikar oss, men ställer också krav på ödmjukhet inför det vi ännu inte förstått.
Trollhättan är en kommun som karaktäriseras av mångfald. Här har vi möjligheter till möten mellan olika kulturer, religioner och traditioner. Våra olika erfarenheter och bakgrunder är en resurs och ska tas tillvara i allt lärande.
Verksamhetsuppdrag
Varje skola skall ha en miljö där ingen utsätts för kränkande behandling. Alla i skolan skall medverka till att eleverna kan lära under trygga förhållanden.
Alla elever skall ha grundläggande kunskap om artiklarna och förstå intentionerna i FN:s konvention om barnets rättigheter och Deklarationen om de mänskliga rättig- heterna.
Varje enhet skall bedriva en dialog med elever och föräldrar så att de känner trygghet, öppenhet och respekt i mötet med skolan.
Jämlikhetsperspektivet skall genomsyra allt arbete.
Jämställdhet som värdegrund ska vara synlig i skolans verksamhet.
Lärande och kunskaper
Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former – såsom fakta, förståel- se, färdighet och förtrogenhet som förutsätter och samspelar med varandra. Undervisningen får inte ensidigt betona den ena eller den andra kunskapsformen.
Varje elev skall få stimulans att växa med uppgiften och möjlighet att utvecklas efter sina förutsätt- ningar. Varje elev skall möta respekt för sin person och sitt arbete. Eleverna skall bli medvetna om att nya kunskaper och insikter är förutsättningar för personlig utveckling. Detta skall syfta till att grundläg- ga en positiv inställning till lärande och att återskapa en sådan inställning hos elever med negativa skolerfarenheter. Skolan skall stärka elevernas tro på sig själva och ge dem framtidstro. Lpf 94 14:5 Skolan har ett ansvar för att varje elev får en möjlighet att lära och utvecklas utifrån sina indi- viduella förutsättningar och de krav som samhället ställer. På så sätt ges varje individ en ökad livskvalitet.
Skolans roll och uppgifter måste ständigt prövas i relation till omvärlden. En allt viktigare upp- gift för all utbildning är att stödja den lärande människan att själv utveckla förmågan att förstå och hantera olika situationer. Till grund för detta ligger förmågan att reflektera och självstän- digt formulera ståndpunkter. Variation, mångfald, uppmuntran, lust och nyfikenhet gör att var och en kan finna sina vägar till lärande. Alla i våra verksamheter har en viktig uppgift att se och stödja varje elev i dennes kunskapsutveckling. Här har också kulturen en viktig betydelse liksom hälso- och livsstilsfrågor.
Att gestalta läroplanens kunskapssyn innebär att alla i verksamheten måste se lärandet som en ständigt pågående process, som man själv är en del av. Kunskap uppstår i möten. Detta förutsätter att skolan måste erbjuda rika tillfällen till möten mellan människor, kulturer, och tan- kar. Det förutsätter också att eleverna får goda möjligheter att lära sig och utveckla kommuni- kativa redskap och bli delaktiga i mediesamhället. Ett mångkulturellt samhälle kräver att skolan erbjuder god kännedom om olika kulturer.
Verksamhetsuppdrag
Skolan skall tillgodose varje elevs behov. Detta skall i första hand göras inom ramen för den ordinarie undervisningen. Ingen elev skall lämna skolan utan att ha givits möjlighet till grundläggande kunskaper för vidare studier.
Samtliga elever skall ha individuella utvecklingsplaner. Dessa skall upprättas i samråd med vårdnadshavare. Planen skall utvärderas och revideras regelbundet för att skapa kontinuitet i elevens utveckling och lärande. På gymnasie- och Kom- vuxnivå ersätts denna av den individuella studieplanen som upprättas av alla elever i dialog med skolan.
Elever i behov av särskilt stöd skall prioriteras. Vid behov och i ett så tidigt skede som möjligt ska åtgärdsprogram upprättas.
Skolan skall verka för att främja hälsa, lärande och trygghet. Detta är en förutsätt- ning för att lyckas med det ansvarsfulla uppdraget att på ett tillfredsställande sätt nå uppsatta mål för verksamheten. Hälsoundervisningen och den fysiska och psykosociala miljön skall stärkas och utvecklas. Skolans olika aktörer skall sam- verka i elevhälsoarbetet.
Alla elevers språkutveckling skall uppmärksammas och stimuleras med utgångs- punkt i elevens modersmål. Syftet är att nå goda kunskaper i det svenska språket och kulturen.
Flickors och pojkars olika villkor skall uppmärksammas i skolornas satsningar på naturvetenskap och teknik. Alla elever skall få likvärdiga möjligheter att ta till sig den nya teknologin.
Informations- och kommunikationsteknik (IKT) skall användas som ett offensivt verktyg i det pedagogiska arbetet.
Skolbiblioteken skall ha en central roll i det kunskapssökande och lässtimulerande arbetet.
Betydelsen av att teori och praktik samt fysiska och kulturella aktiviteter varvas för att befrämja lärandet skall uppmärksammas. Varje elev skall få tillgång till skapan- de uttryckssätt som en del i lärandet.
Film och media skall finnas i skolan som en källa till kunskap och som ett verktyg för att utveckla elevernas kreativitet.
Handlingsplanen för Kulturbyrån skall utarbetas i samverkan mellan Utbildnings- förvaltningen och Kultur- och fritidsförvaltningen.
Ansvar, inflytande och samverkan
De demokratiska principerna att kunna påverka, vara delaktig och ta ansvar skall omfatta alla elever.
Elevernas ansvar för att planera och genomföra sina studier samt deras inflytande på såväl innehåll som former skall vara viktiga principer i utbildningen. Enligt skollagen åligger det alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer.
(1 kap 2 och 9 §§) Skola och hem
Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång skall skapa de bästa förutsättningar för barns och ungdomars utveckling och lärande. Lpo1 94 2.4
Övergång och samverkan
Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem skall utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv skall skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet skall utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. Lpo 94.4
För att elever på grundskolan skall få underlag att välja fortsatt utbildning förutsätter det nära samver- kan med arbetslivet och nära samhället i övrigt. Lpo 94
De frivilliga skolformerna skall samverka med arbetslivet, med universitet och högskolor och med samhället i övrigt. Dettakrävs för att eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet. Det är särskilt viktigt att skolan samarbetar med arbetslivet om den yrkesförberedande utbildningen. Lpf 94
Skolan har en viktig uppgift i att ge kunskaper om fundamenten i det demokratiska samhället och insikt i att skolan är en del av detta samhälle, en del av en större helhet. Det är av avgö- rande betydelse att verksamheten själv arbetar med ett demokratiskt förhållningssätt och i demokratiska former. Samverkan och inflytande skall exempelvis gälla inom skolan genom att eleverna får stora och konkreta möjligheter att påverka sin utbildning, och genom att personal med olika kompetens samverkar för att möta eleven på bästa sätt i dennes lärande och ut- veckling. Förutsättningarna för att lära ökar, om man kan påverka både innehåll och form och också få stöd i att ta ansvar för sitt eget lärande.
För att uppnå en pedagogisk kontinuitet genom hela vårt utbildningssystem krävs samverkan mellan de olika skolformerna. Skolan måste också vara ett föredöme när det gäller delegerat ansvar och inflytande i arbetslagen. Skolan måste lägga mycket stor vikt vid samverkan med föräldrar men också det samhälle som skolan är en del av. Samverkan kräver ömsesidigt för- troende och respekt.
Skolan får inte sluta sig mot omvärlden utan istället ständigt låta sig konfronteras med det om- givande samhället och hela tiden skapa lärande miljöer.
En internationaliserad arbetsmarknad präglad av ständiga förändringar och en alltmer kun- skapsintensiv produktion ställer stora krav på kunskap, kompetens, flexibilitet, entreprenörs- kap och utvecklingsförmåga.
Verksamhetsuppdrag
Föräldrar och elever skall ha inflytande över verksamheten. De skall uppmunt- ras till att påverka verksamhetens planering, innehåll och utformning. Skolan har här ett särskilt ansvar för att skapa förutsättningar för detta.
1 Lpo Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet
Skolan skall samverka med elevernas vårdnadshavare/nätverk och vid behov ock- så andra instanser för att främja social utveckling och lärande.
Alla elever i alla skolformer skall sätta mål, planera och utvärdera sitt lärande i ökande grad efter mognad.
Varje skolform skall redovisa att elevernas inflytande förbättras och på vilket sätt eleven medverkat i förändrings- och utvecklingsarbetet.
För att uppnå pedagogisk kontinuitet och smidiga övergångar för eleverna skall de olika skolformerna samverka. Skolan skall ha god kontakt med närsamhället samt etablera nära samverkan med utbildningsanordnare och arbetslivets aktörer.
Skolan skall arbeta för att utveckla kreativitet och entreprenörskap hos eleverna.
I det globala perspektivet skall varje skola eftersträva att knyta kontakter med and- ra länder.
Miljö
Miljöperspektiv i undervisningen skall ge eleverna insikter så att de kan dels själva medverka till att hindra skadlig miljöpåverkan, dels skaffa sig ett personligt förhållningssätt till de övergripande och globala miljöfrågorna. Undervisningen bör belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.
Ett internationellt perspektiv i undervisningen är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang, för att skapa internationell solidaritet och förbereda eleverna för ett samhälle med allt tätare kontakter över nations- och kulturgränser. Lpf 94.1.2
Skolan har ett samhällsansvar för att eleverna lär sig att ta ansvar för den miljö vi lever i. Rät- ten till en långsiktig hållbar, ekologisk utveckling gäller för både människor och miljö. Verk- samheten i skolan karaktäriseras av delaktighet samt medvetenhet och kunskap om relationen människa - natur ur miljömässigt, socialt, ekonomiskt, etiskt, estetiskt och kulturellt perspektiv.
Miljöskoleinriktningen är en i verksamheten ständigt pågående process.
Verksamhetsuppdrag
Miljömedvetenheten skall byggas från det lokala perspektivet till den globala livs- miljön.
Skolan skall vara en förebild i miljöarbetet, d v s hushålla med resurserna och vara kretsloppsanpassad. Stadens övergripande miljömål skall omsättas till konkreta åtgärder.
Verksamheten skall bidra till att eleverna tar ansvar och utvecklar en kritisk och reflekterande attityd till miljöfrågor och stegvis bygger upp en miljömedvetenhet genom upplevelser, insikt och handling.
Organisation och arbetssätt
Skolan har uppgiften att till eleverna överföra värden, förmedla kunskaper och förbereda dem för att arbeta och verka i samhället.
Utvecklingen i yrkeslivet innebär bl. a. att det behövs gränsöverskridanden mellan olika yrkesområden och att krav ställs på medvetenhet om såväl egen som annans kompetens. Detta ställer i sin tur krav på skolans arbetsformer och arbetsorganisation. Lpf 94 1.2
Skolan har ett ansvar för att gestalta läroplanernas kunskaps- och människosyn. Det är därför viktigt att organisation och arbetssätt stödjer detta arbete. Ett individanpassat lärande ställer krav på flexibilitet och samarbete mellan de professionella i hela organisationen. Rektors pe- dagogiska ledarskap är av central betydelse för att utveckla organisation, arbetssätt och övrig verksamhet.
Verksamhetsuppdrag
Skolan skall skapa utmanande, varierande och trygga miljöer för elevernas läran- de. Det skall finnas en mångfald av profiler/inriktningar.
Alla enheter skall organiseras med verksamheten/eleven i centrum. Samverkan mellan olika personalkategorier måste få hög prioritet för att kunna uppfylla inten- tionerna i skol- och läroplan.
Alla skolformer skall ha ett kontinuerligt dokumenterat utvecklingsarbete avseende innehåll, metodik, pedagogik, profilering samt organisation.
Elevernas undervisning skall organiseras så att omvärldens krav på skolan tillgo- doses. Skolan skall utveckla kreativa samhällsmedborgare som har förmåga att orientera sig i en föränderlig värld.
Trollhättans Stads organisation och styrmodell
VAD HUR
Riksdag Myndigheter Kommunfullmäktige
Stadsdirektör Kommunstyrelse
Utbildningsnämnd Utbildningsförvaltning
Riksdag och regering beslutar om de nationella styrdokumenten: Skollag, författning- ar, läroplaner, kursplaner och programmål, timplaner samt betygskriterier etc.
Kommunfullmäktige är stadens högsta beslutande organ och fattar beslut om bl a Mål- och resursplan (MRP) och Skolplan.
Kommunstyrelsen har fokus på arbetet med utvecklings- och framtidsfrågor samt på sin roll som sammanhållande för hela organisationen.
Utbildningsnämnden är ansvarig för att de uppdrag som ges av kommunfullmäktige i MRP, Skolplan och i årsbudget genomförs.
Utbildningsförvaltningen/skolorna är ansvariga för att utföra det som politikerna har beslutat om.
SKOLA
Elever – Föräldrar/Vårdnadshavare
DIALOG
Uppföljning och kvalitetsredovisning
Kommunen har enligt skollagen ansvar för att alla elever skall ha en likvärdig utbild- ning och att hänsyn skall tas till elevernas olika förutsättningar. Kommunen och dess skolor är också skyldiga att årligen upprätta skriftliga kvalitetsredovisningar som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av kommunens skolplan respekti- ve skolornas arbetsplaner. Denna redovisning skall innehålla både en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redo- görelse för vilka åtgärder som kommer att vidtas för ökad måluppfyllelse.
Kvalitetsarbete innebär att vi arbetar systematiskt med verksamhetsutveckling. De kommunala verksamhetsuppdragen utgör stommen i kvalitetsredovisningarna.
Kvalitetsredovisningarna skall vara ett verktyg för att utveckla och förbättra verksam- heten:
- Elever, lärare, skolledning och övrig personal får en tydlig och gemensam bild av verksamheten som grund för att diskutera behovet av förbättringsåtgärder med lä- randet i fokus.
- Föräldrar och andra intressenter får en god information. De kan därigenom delta i diskussioner om utveckling, få mer insyn och utifrån sina olika roller ökad möjlighet till inflytande.
- Politikerna får genom redovisningarna och konsekvensbeskrivningarna underlag för sina beslut.
- Ge Skolverket underlag vid tillsyn av skolor och huvudmän, liksom för stödåtgärder och dialog.
Den lokala arbetsplanen är en viktig utgångspunkt för våra enheters kvalitetsredovis- ningar eftersom arbetsplanen visar hur nationella mål och kommunala mål skall upp- nås, vilka mål och åtgärder i övrigt som är av särskild vikt för skolan samt hur verk- samheten därför skall utformas och organiseras.
I Trollhättans stad har vi beslutat att de skriftliga kvalitetsredovisningarna skall ha föl- jande struktur:
- Kvalitetsredovisningarna om- fattar ett kalenderår. Kvalitets- redovisningarna skall vara kla- ra i samband med färdigstäl-
K v a lite ts r e d o v is n in g
F ö rb e re d e ls er B e s tä lln in g ( k o n tra k t )
P ro d u k tio n ( k a le n d e rå r)
Å rs re d o v is n in g R e do v is n in g a v :
för elever. När det gäller skolpliktiga elever ska även företrädare för vårdnadshava- re erbjudas att delta i arbetet, bl a i form av föräldraföreningar/lokala styrelser. Inom förskolan och i förskoleklassen skall istället för elever företrädare för elevernas vårdnadshavare ges möjlighet att medverka.
- Kommunstyrelsen är ansvarig för att en kommunal kvalitetsredovisning för skolorna årligen färdigställs.
- Under rubriken mål i kvalitetsredovisningen redovisas såväl de nationella målen som de kommunala målen.
- Under rubriken resultat och måluppfyllelse redovisar kommunen och respektive en- het vilka resultat som uppnåtts. En bedömning görs av i vilken mån man nått de uppsatta målen. Resultaten skall alltså både beskrivas och värderas.
- Resultaten analyseras och slutsatser formuleras.
- Under rubriken åtgärder redovisas de åtgärder för utveckling som anses nödvändi- ga med anledning av måluppfyllelsen. Det kan gälla såväl konkreta åtgärder som behöver vidtas omgående som mer långsiktiga planer och projekt.
- I Trollhättan finns rutiner för att ta emot och utreda synpunkter och klagomål.
Uppföljning
De individuella utvecklings- och studieplanerna i kombination med utvecklingssamta- len utgör en central del av uppföljningsarbetet.
En uppföljning över tid skall göras för samtliga elever. Skolverkets diagnostiska mate- rial från förskolan och t o m. skolår 5 skall användas för att säkra måluppfyllelsen. På motsvarande sätt skall diagnosmaterial från skolår 6 till 9 användas. Betygsresultaten i år 9 skall redovisas samt antalet elever med anpassad studiegång. Likaså skall enhe- terna redovisa resultaten på de nationella ämnesproven årligen.
För gymnasieskolan gäller dessutom att betygsresultaten i år 3 redovisas i svenska, engelska och matematik samt antalet elever som lämnar gymnasieprogrammen med ofullständiga slutbetyg, reducerat program samt antalet som avbryter sina studier.
Motsvarande ambitionsnivå gäller för Kommunal vuxenutbildning.
Utvecklingen kan göra att ytterligare områden bör studeras närmare under den period som skolplanen täcker. Bl a kommer Skolverket att ställa krav på redovisning av natio- nellt enhetliga resultatmått i kvalitetsredovisningarna.
Utvärdering och utveckling
Utvärdering innebär fördjupade studier och analyser inom vissa utvalda delar av verk- samheten. Dess syfte är att förklara och värdera framför allt i förhållande till uppsatta mål. Den har därmed en stark inriktning mot resultat. Samtidigt har utvärderingen som uppgift att skapa kunskap och bidra till utveckling.
I de fall kvalitetsredovisningarna och andra uppföljningar inte ger det beslutsunderlag som krävs genomförs kompletterande utvärderingar.
Tillsyn
Den som är huvudman för det offentliga skolväsendet ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i skollagen och de bestämmelser som finns i annan lag eller förordning.
Kommunens tillsyn handlar om både laglighet och lämplighet. En viktig del av kommu- nens tillsyn är hur de tilldelade resurserna används så att alla elever får det stöd de behöver för att uppnå nationella mål.
Ansvar
Riksdagen ansvarar för
• skollagen
• timplaner
• riktlinjer för läro- och kursplaner
• mål och riktlinjer i en nationell utvecklingsplan för skolan Regeringen ansvarar för
• läroplaner, kursplaner och övriga skolförfattningar
• fördelning av tillgängliga medel i årliga regleringsbrev
• att ge särskilda uppdrag till Skolverket och Myndigheten för skolutveckling
• kvalitetsprogram för skolan Skolverket ansvarar för
• utbildningsinspektion
• nationell uppföljning och utvärdering
Myndigheten för skolutveckling ansvarar för
• att stödja huvudmäns och lokala enheters arbete med lokal verksamhetsutveckling Kommunen ansvarar för
• att en gällande skolplan finns
• tillsynen av skolan
• att det upprättas en övergripande kvalitetsredovisning för skolorna Utbildningsförvaltningen ansvarar för
• att leda, samordna och utveckla förvaltningen
• övergripande planering och förvaltning Rektor ansvarar för
• verksamheten på skolan och dess utveckling
• personalen
• elevernas arbetsmiljö
• att lokala arbetsplaner upprättas
• enhetsvisa kvalitetsredovisningar
• att det finns kontinuerliga återkommande samverkansformer för föräldrar och elever Lärare ansvarar för
• undervisningen
• att eleverna utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använ- da och utveckla sin förmåga
• att bidra till skolutveckling Elev
Elevernas ansvar för att planera och genomföra sina studier samt deras inflytande på såväl innehåll som arbetsformer skall vara viktiga principer i utbildningen.
Skola och hem
Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång skall skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdoms utveckling och läran- de.
