Effektivisering av kommunikation
mellan arbetsledning och yrkesgrupper på byggarbetsplatsen
Streamlining of communication between work management and professional groups in the construction site.
Abdulrahman Bakro Yousef Mohammed
Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Högskoleingenjörsprogrammet i Byggteknik 22,5 hp
Handledare: Mikael Götlind Examinator: Asaad Almssad 2020-10-23
i
Förord
Detta examensarbete omfattar 22,5 högskolepoäng och har skrivits inom ämnet byggteknik samt fakulteten för hälsa-, natur-, och teknikvetenskap vid Karlstad universitet. Handledaren för examensarbetet är Mikael Götlind och examinator Asaad Almssad.
Vi vill rikta ett stort tack till alla personer som har bidragit till att möjliggöra detta arbete. Ett stort tack till Mikael Götlind som bidragit med
rekommendationer och tips under arbetets gång. Även Asaad Almssad och Malin Olin som har visat ett stort engagemang och tagit sig tid att besvara alla våra frågor och funderingar.
Vi vill också passa på att tacka all personal Magnus Ellinge, Peter Åslund, Daniel Erlandsson, Magnus Berndtson och Johan Jingfors och all yrkesarbetare som har stöttat oss med värdefull information.
Abdulrahman Bakro
Yousef Mohammed
Karlstad, oktober 2020
Sammanfattning
Många aktörer deltar ofta i olika byggprojekt. Deltagarna kommer från olika yrkesområden vilket gör att var och en har sitt egna synsätt samt metoder i relation till arbetet. Detta innebär att det ligger en stor vikt på kommunikation eftersom att man behöver samordna och planera projektets aktiviteter på ett effektivt sätt för att nå ett resultat. Kommunikation innebär i första hand information som antingen överförs eller mottages mellan individer. Information på byggarbetsplatsen överförs muntlig via mänskligt språk eller digitalt via digitala verktyg. Via båda sätt är det viktig att information är tydlig för att kunna överföra det på ett rätt sätt.
Examensarbetets syfte är att undersöka hur kan kommunikation och informationsflöde mellan arbetsledning och yrkesgrupper effektiviseras för att uppnå effektiv produktivitet på
byggarbetsplatsen. Målet med examensarbetet har varit att få en övergripande bild kring
kommunikationsprocessen i dagsläget på de undersökta byggarbetsplatserna. Delmålet har varit att undersöka hur kommunikationen fungerar mellan yrkesarbetarna och arbetsledningen på
byggarbetsplatsen. Det andra delmålet har varit att ta reda på hur BIM som arbetssätt kan förbättra kommunikationen under produktion. Dessutom var delmålet att studera hur fungerar kommunikation på byggarbetsplatsen vid användning av visuell planering produktion (VPP) och vilka eventuella störningar som inträffar inom detta område.
Studien är baserad på en litteraturstudie för att ta reda på hur kommunikation och informationsflöde fungerar på byggarbetsplatsen och även dels för att undersöka hur kommunikation kan påverkar visuella planeringsmetoder VPP. För att få ett övergripande resultat har det använts kvalitativa och kvantitativa metoder samt en observationsstudie. Den kvalitativa studien består av semistrukturerade intervjuer med tjänstemän i arbetsledningen och erfarna yrkesarbetare. Den kvantitativa studien består av en enkätundersökning riktad mot 48 yrkesarbetare och 9 tjänstemän inom fem olika arbetsplatser.
Resultatet visar att kommunikationen mellan arbetsledningen och olika yrkesgrupper fungerar bra men att det skulle kunna utvecklas och bli ännu bättre. Kommunikation påverkas av två
huvudaspekter, kvalitet av levererade information alltså bygghandlingar och informations
överföringssätt mellan individer, om det är digitalt eller icke digitalt sätt. Den mänskliga faktorn som definieras med delaktighet, engagemang, individens kunskap, språk och okoncentration påverkar kommunikation betydligt och framgår mest under möten och arbetsberedningar. Dessutom underlättar den digitala faktorn spridning av information mellan yrkesarbetare och tjänstemän genom användning av digitala verktyg och som betyder i sin tur lättare kommunikation. VPP är ett effektiv informations överföringssätt på byggarbetsplatsen. Det underlättar informationsspridning och
kommunikationsmöjligheter genom att synliggöra planering, visualisera gemensamma mål och skapa större engagemang bland yrkesarbetare.
Förbättringsmöjligheter som rekommenderas för att uppnå effektivare kommunikation, är att byggföretag fokuserar mer på arbetsklimat, involverar yrkesarbetare ännu mer under projekterings- och produktionsfas samt använder BIMs digitala verktyg såsom BIM 360 ytterligare bland
yrkesgrupper för att minimera informationsförluster. Det krävs också bättre kunskapsnivå och kompetens hos olika yrkesgrupper. Det behövs fler arbetsberedningar och att involvera
underentreprenörer i dem. Slutligen att tillhandahålla lämpliga förutsättningar för att underlätta kommunikation mellan olika konstruktörer under projektering för att säkerställa en bättre kvalitet på bygghandlingar.
Abstract
Summary
In construction projects, many individuals from different occupational fields often participate, each with their own approach and specialty. Based on this, the importance of communication and
coordination and planning to the project's mission will have arisen. Communication primarily means the information transmitted, whether it is transmitted between people or digitally through digital tools and how clear this information is to the recipient.
The thesis aims to investigate how communication and information flow can affect the productivity of work management and professional groups in the construction site. The aim of this paper is to get an overall picture of the communication process at present in the surveyed construction sites. The partial aim is to investigate how communication at the construction sites works when using visual planning production (VPP) as a planning method and to overview any disturbance that occurs in this area. The second partial aim is to identify the most important factors that are missing or the ones which can be improved during the present time. Using this method will lead us to improved communication at the construction site.
The study was based on academic studies to understand how communication and information flow work at the construction site, and partly who this method helps to investigate how communication can influence the planning methodology VPP. To obtain real and comprehensive results, both qualitative and quantitative studies have been conducted. The qualitative study consists of semi-structured interviews with senior executives and experienced professional workers. The quantitative study consists of a survey of 48 professional workers and 9 employees within 5 different workplaces.
The results show that communication between management and various professional groups works well, but that it could be developed and become even better. Communication is affected by two main aspects, the quality of delivered information which is construction documents and the method of information transfer between individuals, whether it is digital or non-digital. The human factor, which is defined by participation, commitment, the individual's knowledge, language and lack of
concentration, significantly affects communication and is most evident during meetings and work preparations. In addition, the digital factor facilitates the dissemination of information between professionals and white-collar workers through the use of digital tools, which in turn means easier communication. VPP is an efficient information transmission method on the construction site. It facilitates the dissemination of information and communication opportunities by making planning visible, visualizing common goals and creating greater engagement among professionals.
The most prioritized improvement opportunities that we can recommend to achieve more effective communication are that construction companies should focus more on the work climate, involve professional workers more during the design and production phase, use more BIM digital tools such as BIM 360 among professional working groups to minimize information loss, build better knowledge level and competence. Professional working groups should hold more preparation meetings with the importance of involving subcontractors in it and also provide appropriate conditions for facilitating communication between different designers during design to ensure a better quality of construction documents.
Innehållsförteckning
1 Inledning 6
1.1 Bakgrund 6
1.2 Syftet 7
1.3 Målet 7
1.4 Frågeställningar 7
1.5 Avgränsning 7
2 Litteraturstudie 9
2.1 Kommunikation 9
2.1.2 Kommunikationssätt 10
2.1.2.1 Projektnätverk 10
2.1.2.2 E-post 10
2.1.2.3 Telefonsamtal 11
2.1.3 Ledarskap stavas kommunikation 11
2.1.3.1 Skapa goda relationer 11
2.1.3.2 Skapa förtroende 11
2.1.3.3 Skapa förståelse 12
2.1.3.3.1 Utbildningar 12
2.1.3.4 Arbetsklimat 12
2.1.3.4.2 Engagenmang 12
2.1.3.5 Effektiva möten 13
2.1.3.6 Kommunikation är tidskrävande 13
2.2 BIM 13
2.2.1 Informationshantering i byggprojekt 13
2.2.2 BIM definition 14
2.2.2.1 BIM som ett kommunikationsverktyg 14
2.2.3 BIM nivåer 14
2.2.3.1 Level of Development LOD (detaljeringsnivå ) 15
2.2.3.1.1 Utvecklingsnivåer 15
2.2.4 BIM på byggarbetsplatsen 16
2.2.4.1 BIM 360 16
2.3 Visuell Planering produktion (VPP) 17
2.3.1 En arbetslednings vardag 18
2.3.2 VPP tavlor 19
2.3.3 Möten inom VPP 21
3 Metod 25
3.1 Arbetsprocess 25
3.1.1 Undersökta byggarbetsplatser 26
3.1.2 Litteraturstudie 26
3.1.2 Förstudie 27
3.1.3.1 Vad undersöker förstudien? 27
3.1.3.2 Analys av data från förstudie 28
3.1.4 Fallstudie 28
3.1.4.1 Vad undersöker fallstudien? 28
3.1.4.1.1 Vad undersöker observationsstudie under fallstudie? 29
3.1.4.2 Analys av data från fallstudie 30
3.1.5 Koppling till frågeställningar 30
3.2 Teori och empiri 30
3.3 Kvalitativ metod och kvantitativ metod 30
3.3 Validitet och reliabilitet 31
3.5.1 Intervjuteknik 31
3.5.1.1 Bearbetning/analys av intervju 31
3.5.2 Enkätteknik 31
3.5.2.1 Bearbetning/analys av enkät 32
3.5.3 Observationsstudie 32
4 Resultat 33
4.1 Resultat av förstudie 33
4.1.1 Resultat av intervjuer 1 33
4.1.1.1 Kvalitet av bygghandlingar 33
4.1.1.2 Informations överföringssätt på byggarbetsplats 35
4.1.1.2.1 Icke digitala överföringssätt av information 35
4.1.1.2.2 Digitala överföringssätt av information (BIM) 38
4.1.1.3 Sammanfattning av empiri förstudie 39
4.1.2 Resultat av enkäter 1 41
4.1.2.1 Enkät riktad till yrkesarbetare 41
4.1.2.1.1 Kvalitet av bygghandlingar 41
4.1.2.1.2 Kommunikation på byggarbetsplatsen 43
4.1.2.1.3 Icke digitalt överföringssätt av information 48
4.1.2.1.4 Digitala överföringssätt av information (BIM) 49
4.1.2.2 Enkät riktad till arbetsledning 50
4.1.2.2.1 Kvalitet av bygghandlingar 50
4.1.2.2.2 Kommunikation på byggarbetsplats 52
4.1.2.2.3 Icke digitalt överföringssätt av information 56
4.1.2.2.4 Digitala överföringssätt av information (BIM) 58
4.1.2.3 Sammanfattning av enkäter 1 förstudie 59
4.2 Resultat av fallstudie 60
4.2.1 Resultat av intervjuer 2 60
4.2.1.1 Planering och samordning 60
4.2.1.2 Visuell planering produktion VPP 61
4.2.1.3 VPP möten 62
4.2.1.4 Sammanfattning av empiri fallstudie 64
4.2.2 Resultat av enkäter 2 riktade till yrkesarbetare 65
4.2.2.1 Planering och samordning 65
4.2.2.2 Visuell planering produktion VPP 70
4.2.3 Resultat av observation 75
4.2.3.1 Morgonmötet 75
4.2.3.2 Veckoplaneringsmötet 75
5. Analys av resultat 76
5.1 Kommunikation och informationsutbyte 76
5.1.1 Arbetsklimat 76
5.1.3 Språk 77
5.2 Möten 77
5.3 Bygghandlingar 77
5.4 Digitala hjälpmedel 78
5.5 Sammanfattande analys av resultat med kopplingen till frågeställningar. 78
6 Diskussion 82
6.1 Resultatsdiskussion 82
6.2 Metod Diskussion 83
7 Slutsats 85
7.1 Slutsatser 85
7.2 Rekommendationer 85
7.3 Studiens bidragandet till hållbar utveckling 86
7.4 Framtida studier 86
8. Refrenser 87
9. Bilagor 89
1 Inledning
I detta inledande kapitel presenteras problemområdet och en bakgrund. Vidare formuleras syfte, mål och frågeställningar samt valda avgränsningar.
Dagens diskussioner i byggbranschen handlar i stort sett om att bygga hållbart, det vill säga att ta hänsyn till ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter under byggnadens livslängd. För att kunna bygga på ett hållbart sätt är det viktigt att effektivisera de tre nämnda aspekterna under hela
byggprocessen eftersom varje aspekt innefattar flera bakomliggande faktorer som i sin tur bidrar till ett hållbart byggande (Bengtson & Slåtteby 2004). För att kunna nå dessa tre aspekter är ett alternativ att undersöka möjligheten att effektivisera kommunikationen under produktionsskedet. Detta eftersom att kommunikation spelar en stor roll vad gäller både den ekonomiska och den sociala aspekten för att möjliggöra en mer hållbar byggbransch.
1.1 Bakgrund
Kommunikation är en process som innebär att man överför information från sändare till mottagare.
Informationen är innehållet och kommunikationen avser processen (Kamél 2014).Med andra ord går det att föreställa sig att kommunikation är vattnet som innehåller information och att den flyter i vattenkanalen. Om kanalen (kommunikation) har ett läckage skulle informationen (vattnet) enkelt kunna läcka ur kanalen och därför kan man betrakta relationen med kommunikation och information som en oumbärlig relation. För att effektivisering av kommunikation skall kunna visa framgång, är det viktigt att säkerställa att informationen överförs på ett effektivt och korrekt sätt.
Enligt en undersökning från Svensk Byggtjänst framkommer det att varje år kostar bristande kommunikation i byggproduktion 40 miljarder kronor. En av de vanligaste orsakerna till bristande kommunikation enligt undersökningen, är otydliga handlingar och uppgifter till både konsult och entreprenör, otydlig informationsöverföring och samarbetsklimat (Svensk Byggtjänst 2016). En rapport som gjordes år 2014 av Industrifakta som ett uppdrag för Svensk Byggtjänst, visar att den genomsnittliga besparingspotentialen av kommunikationsbrist för ett normalt byggprojekt ligger på 13 procent. Där visar rapporten en total besparing på 32 miljarder kronor av totala byggprojekt per år.
Enligt rapporten beror anledningen framförallt på dålig informationsöverföring under produktionen (Svensk Byggtjänst 2014).
Författaren Kamél (2014) visade i sin bok att enligt Charlotte Simonssons forskning, går 80% av chefernas tid åt till kommunikation på arbetsplatsen. Tiden spenderas ofta på möten eller på
byggarbetsplats med medarbetare och tjänstemän för att besvara på frågor kring arbetet. Kännetecken som författaren upplyste i detta sammanhang är den mänskliga faktorn som är en styrande faktor inför kommunikationen. Det finns olika anledningar som påverkar kommunikationen på byggarbetsplatsen.
Bland annat, stämningen under arbetstid, språk och kunskaper kring kommunikation.
Informationens innehåll som skickas från projektering till produktion spelar en viktig roll för att få en smidig kommunikation på byggarbetsplatsen, även om projektet innefattar produktiva arbetsmetoder och perfekta verktyg som gynnar kommunikation. Om det däremot föreligger dålig innehåll, uppfylls inte ekvationen. Det är en grundläggande faktor att förstå hur projekteringsgrupp fungerar och hur deras roll är avgörande för lyckad kommunikation, på så sätt nås framgång.
1.2 Syftet
Syftet med denna studie är att undersöka hur kan kommunikation och informationsflöde mellan arbetsledning och yrkesgrupper effektiviseras för att uppnå effektiv produktivitet på
byggarbetsplatsen.
1.3 Målet
Målet med denna studie är att få en övergripande bild över kommunikationsprocessen i dagsläget på de undersökta byggarbetsplatserna.
Delmål:
- Undersöka hur fungerar kommunikationen mellan yrkesarbetare och arbetsledning på byggarbetsplatsen.
- Undersöka hur BIM som ett arbetssätt under produktionen kan skapa bättre kommunikation.
- Studera hur kommunikationen på byggarbetsplatserna fungerar vid användning av VPP planeringsmetod samt kartlägga vilka eventuella störningar som inträffar inom detta område.
1.4 Frågeställningar
1. Hur fungerar kommunikationen på byggarbetsplatsen under produktionsskedet mellan arbetsledning och yrkesgrupper från huvud- och underentreprenörer ?
2. Hur kan BIM som en arbetsprocess bidra för att få ett hanterbart och effektivt informationsflöde för att uppnå bättre kommunikation på byggarbetsplatsen?
3. Hur påverkar kommunikations och informationsbrister VPP planeringsmetodens uppföljning på byggarbetsplatsen?
1.5 Avgränsning
Kommunikation är ett brett ämne inom byggprojekt. Där finns olika discipliner och roller som bidrar till kommunikation mellan varandra under projektets gång. Det som kommer på tal är hur man ska nå fram till den slutliga produkten. Produktionsfasen är enbart det som kommer att diskuteras, med hänsyn till tidsbegränsningen för detta arbetes utförande. Förstudien, beställningsfasen samt
projekteringsfas kommer alltså inte att studeras i detta arbete. Däremot gjordes en undersökning kring respondenternas åsikter avseende kvaliteten på den information som levereras från projekteringen till produktionen.
För att fastställa studiens riktning samt få ett tydligare innehåll, riktar sig detta examensarbete på kommunikationen internt hos huvudentreprenören på byggarbetsplatsen, alltså kommunikationen mellan arbetsledning och yrkesgrupper från huvud- och- underentreprenör. Detta eftersom att huvudentreprenören är ansvarig för att utförandet och samordningen mellan avsedda parter fungerar.
Ytterligare undersöks visuell planering produktion VPP som en planeringsmetodik, vilket innefattar veckoplaneringar och möten. De nyckelord som kan tänkas sättas i fokus i detta examensarbete är ledarskap, motivation, delaktighet, språk, BIM, planering och samordning.
2 Litteraturstudie
I detta kapitel redovisas de olika teorier som används för att kunna analysera empirin i detta examensarbete. Fokus har framförallt legat på kommunikation som ett sätt att förbättra
produktiviteten på byggarbetsplatsen. Övriga teorier som berör kommunikation har också använts, såsom BIM och visuell planering produktion VPP.
2.1 Kommunikation
Ordet kommunikation kommer från latinets communicatio och betyder “ömsesidigt utbyte” eller
“göra gemensamt”. Det är en process för att överföra information, det vill säga budskap, från en punkt som vi namnger för avsändare, till en annan, även kallad för mottagare. Information är innehållet och kommunikation avser processen (Kamél 2014).
Information eller ett så kallat budskap behöver utformas och formuleras för att mottagaren ska kunna förstå det, vilket kallas för kodning och avkodning, se figur 3. Om den här processen inte fungerar på grund av en eller flera störningar, kan missförstånd eller feltolkningar uppstå. Störningar kan innebära flera faktorer så som tidpunkt, språk, engagemang, kunskaper eller arbetsklimat som kommer att diskuteras mer detaljerat i detta avsnitt (Tonnquist 2008)
Figur 1. Kommunikationsmodell, (Tonnquist 2008).
Kommunikation innefattar tre former. Verbal, icke verbal och visuell kommunikation. Verbal kommunikation är information som levereras av en dialog via ett språk. Icke-verbal kommunikation innebär att sända och motta ordlös information som kan levereras via kroppsspråk, ögonkontakt eller ansiktsuttryck. Visuell kommunikation innebär all information som kodas eller avkodas via synen med hjälp av visuella hjälpmedel, till exempel grafiska enheter och bilder (Hansson 2017).
Kommunikation sker ofta i syfte att få besked eller beslut, utbyta kunskap med annan kompetens eller för att bidra med att fastlägga ambitionsnivå. De två vanligaste anledningar till kommunikation inom byggprojekt, är i första hand att samordna och planera aktiviteter. I andra hand att lämna upplysningar och funderingar (Carlsson 2006). Kommunikationen inom byggprocess innebär att generera, dela ut, planlägga och lagra nödvändig information och säkerställa att all information levereras i rätt tid till rätt person (Hansson 2017).
Språk
Språk är nyckel till kommunikation och ingen effektiv kommunikation sker när det används ett svagt språk. Ungefär 20% av svenskarna har utländsk bakgrund. Antingen är de första generationens invandrare eller andra generationens. Trots att vi talar samma modersmål kan missförstånd lätt uppstå eftersom vi trots allt uttrycker oss på olika sätt. Människor har olika bakgrund, kunskap och
referensramar vilket lätt kan skapa mer eller mindre hinder i kommunikationen (Wikforss 2006).
2.1.2 Kommunikationssätt
De vanligaste problemen under byggprocessen är att projektmedlemmar inte får tillräcklig med information om arbetsflödet och att konsulterna inte få tydliga förutsättningar men också att underlag samt att alla förutsättningar inte blir dokumenterade (Svensk Byggtjänst 2007). Hansson (2017) beskriver i sin tur att information som överförs muntligt eller skriftligt via kommunikationsprocess inte alltid är fullständig. Det leder till att mottagaren saknar en del information på grund av störningar som finns på arbetsplatsen. Projektnätverk, E-post, telefon och papper är vanliga metoder för att kommunicera och utbyta information mellan projektmedlemmar.
2.1.2.1 Projektnätverk
Projektnätverk eller så kallad projektportal, är ett gemensamt internetbaserat nätverk för
informationsutbyte mellan alla involverade under projektets olika skeden. Alla dokument liksom ritningar, tidplaner, beskrivningar, mötesprotokoll och andra bygghandlingar laddas upp i projektnätverket. Många medarbetare från olika områden inom byggbranschen upplever att
projektnätverk kan hindra, ersätta eller överta företagens kommunikationsrutiner. De förklarar att i ett byggprojekt behöver man ofta en verklig dialog med frågor och ärenden som uppstår. Det skapar ett hinder mot att få direktkontakt och spontan respons med motparten. Dessutom krävs användning av projektnätverk mycket tid för att skriva och formulera sig och kan leda till misstolkningar. Att kommunicera på möten ansikte mot ansikte eller via telefon är mer lätthanterligt sätt än att kommunicera via projektnätverk (Wikforss 2006).
Rapportering via projektnätverk
En viktig del av all kommunikation i ett byggprojekt handlar om att rapportera situationen på arbetsplatsen. Tonnquist (2008) beskriver att rapportering av information antingen genom
projektnätverk eller muntlig kommunikation hjälper projektledning att kunna fatta rätt beslut under produktion. Rapportering kan innehålla arbetet som har utförts, antal arbetstimmar, risker mm.
2.1.2.2 E-post
E-post är ett vanligt verktyg för att kommunicera mellan projektmedlemmar inom byggprojekt men det är inte alltid det effektivaste sättet för specifikt informationsutbyte. Detta kan bero på att det ofta saknas välplanerade rutiner för användning av e-post vilket kan medför merarbete och missförstånd.
En fördel med e-post är att det ger tid och möjlighet för reflektion kring ett budskap innan man svarar, vilket kan skapa ett tryggt och säkert kommunikationsklimat (Wikforss 2003). Segerfeldt & Zimmer (2002) visar att information i stora projekt som sträcker sig under år kan gå förlorad mellan hundratals mejl som skickats av hundratals personer. Det kan uppstå ett fall där man hittar 150-300 mejl efter två dagars tjänsteresa, vilket i sin tur kräver mycket tid åt sortering och lagring av all information.
2.1.2.3 Telefonsamtal
Telefonsamtal är också ett vanligt sätt att kommunicera på i syfte att utbyta information i byggprojekt.
En stor del av kommunikationen i byggprojekt kräver snabb och direkt kontakt för att gemensamt hitta lösningar på de problem och frågor som uppstår under projektets gång. Av den anledningen är telefonsamtal ett effektivt sätt att kommunicera på. Naturligtvis skapas inte alltid snabba lösningar utan ofta blir det väntetid innan att man få svar på frågor (Wikforss 2006). Hansson (2017) anser att en brist med telefonsamtal är att det inte finns skriftlig bekräftelse eller bevis på levererad information samt att verbal kommunikation så som ansiktsuttryck och kroppsspråk inte förmedlas via
telefonsamtal.
2.1.3 Ledarskap stavas kommunikation
En duktig ledare kan bland annat beskrivas som en framgångsrik kommunikatör. I framtiden kommer ledarskap att handla mer om hur vi använder kommunikation för att nå ett resultat än hur vi hanterar konventionella resultat. Kommunikation kräver att mottagaren och sändaren är tillgängliga vid behov.
Med andra ord, är det viktig att både chefen och ledaren är lättillgängliga. En ledare bör alltid vara närvarande tillsammans med sina medarbetare för att underlätta möjligheten till spontana kontakter.
Det bör alltid finnas tid och marginal för diskussion kring nyupptäckta frågor och problem (Segerfeldt
& Zimmer 2002). Ledarskap handlar även om att skapa ett tryggt arbetsklimat för att underlätta kommunikationen mellan olika parter. Detta kan visa sig genom att exempelvis skapa goda relationer, förtroende och förståelse.
2.1.3.1 Skapa goda relationer
Goda relationer med alla projektmedlemmar skapar ett tryggt arbetsklimat och en god
kommunikation. Människor behöver uppmärksamhet, uppmuntran och uppskattning för att goda relationer ska skapas. Detta resulterar i sin tur i att man presterar bättre. För att kunna skapa delaktiga och engagerade projektmedlemmar, förutsätts att arbetsledning kan nå ut till medlemmarnas känslor.
Författarna Segerfeldt & Zimmer (2002) berättar att ett uppskattat sätt för att skapa sociala relationer med projektmedlemmar är genom skratt och humor. Det minskar distans som lätt uppstår mellan ledare och projektmedlemmar och på så sätt blir arbetsteamet mer harmonisk. Tack vare skratt och humor skapas goda relationer där människor vågar komma fram med nya ideer och förslag (Segerfeldt
& Zimmer 2002).
2.1.3.2 Skapa förtroende
Det säger sig självt att förtroendet mellan projektmedlemmar bidrar till att uppnå en effektiv
kommunikation. En viktig förutsättning för att skapa förtroende mellan en ledare och medarbetare är att tro och lita på andra människors förmågor samt att visa respekt och ödmjukhet inför andra människors kompetens. Arbetet kan inte utföras när rädsla och tvivel styr arbetsläget, då förloras fokuset och ett bra jobb levereras inte. Om ledare i ett projekt visar öppenhet mot sina
projektmedlemmar, skapar det ytterligare ett förtroende. Det kan handla om att vara sig själv fullt ut och låta sina tankar få äga rum. Det innebär att projektmedlemmar litar på personer som de jobbar med och ger större utrymme för dagliga återkopplingar och diskussioner om arbetsuppgifter (Kamél 2014). Enligt Eriksson är den lärande arbetsplatsen ett utrymme för förtroende. Där är det alltså inte förbjudet att göra fel utan det är ett sätt att få bättre färdigheter och erfarenheter på arbetet, vilket i sin
tur ökar kreativiteten på arbetsplatsen samt integrationen av medarbetare och därmed en trygg arbetsmiljö (Eriksson 2007).
2.1.3.3 Skapa förståelse
Den klassiska svagheten kring kommunikation i byggprocessen är att det uppstår stora informationsförluster när information överförs mellan olika yrkesgrupper. Ungefär 38% av underentreprenörer i byggprojekt missförstår sina arbetsuppgifter. Nästan 70% av utfört arbete i undersökta byggprojekt i studien gjord av Svensk Byggtjänst (2007) har brister på grund av att
informations missförståelse på arbetsplatsen (Svensk Byggtjänst 2007). Yrkesgrupper från huvud- och underentreprenörer upplever svårighet med att definiera projektets krav, speciellt att definiera deras roller så att dessa krav och mål ska uppnås. Det innebär att yrkesgrupper behöver kunna se sin del i helheten ännu bättre. Han menar att det är viktigt att redan från början kartlägga projektets mål, förväntningar och riktlinjer och vilket arbetssätt som tillämpas under projektet. Detta bidrar även till en ökad delaktigheten bland yrkesarbetare samt en större förståelse kring projektet (Carlsson 2006) 2.1.3.3.1 Utbildningar
I vanliga fall har olika yrkesgrupper inom byggprojektet enbart sina egna yrkeskunskaper och saknar kunskaper om övriga yrken i byggbranschen. Bristande kunskaper hos yrkesgrupper nämns som den största anledningen för dålig kommunikation och informationsöverföring under produktionsskedet.
Att bygga kunskaper bidrar till att bygga upp lojalitet och engagemang hos yrkesgrupper. Extra utbildningar innebär att företaget förlitar sig på yrkesarbetaren och i sin tur kommer att erbjuda personen i fråga nya utmanande arbetsuppgifter i rätt miljö, vilket skapar bättre självförtroende och god förmåga till att kommunicera på byggarbetsplatsen (Svensk Byggtjänst 2007).
2.1.3.4 Arbetsklimat
Den allmänna stämningen i projektet påverkar kommunikationsmöjligheter bland
projektmedlemmarna. Enligt studien från Svensk Byggtjänst (2007) anser 75% av 240 intervjuade att bättre samarbetsklimat inom projektet kan förbättra kommunikation på byggarbetsplatsen (Svensk Byggtjänst 2007). Kamél (2014) förklarar vidare att dålig arbetsklimat påverkar medarbetarnas energi, kommunikation och arbetsledning. Konflikter bör också lösas på ett professionellt sätt sinsemellan och inte formellt eftersom det annars skapar ett dåligt och ohållbart arbetsklimat samt ineffektiv kommunikation.
2.1.3.4.1 Beröm och uppmuntran
Beröm och uppmuntran från arbetsledning till medarbetare inom projektet spelar en betydande roll för effektiviteten kring kommunikationen mellan alla parter i projektet. Detta bidrar till goda relationer, värdering av människors kompetens och säkerställer ett bekvämt arbetsklimat (Kamél 2014).
2.1.3.4.2 Engagenmang
Kommunikationen inom projekt påverkas direkt av engagemang hos medarbetare, alltså uppnås ingen aktiv kommunikation om medarbetarna visar negativt engagemang. Om chefen eller gruppledaren visar positivt engagemang mot arbete, innebär det att andra medarbetare också visar sitt engagemang i arbetet. En ledare med stort engagemang visar både ägarskap och iver. Att ta ägarskap i projektet innebär således att allt i projektet berör ledaren och att hen gör sitt bäst för sitt egna projekt, bland
2.1.3.5 Effektiva möten
Möten är egentligen den mest effektiva plattformen för att skapa och bevara en dialog mellan
projektmedlemmar. Enligt statistisk sker 50% av kommunikation inom möten under byggprojekt och 20% av all kommunikation sker via telefonsamtal. Under möten överförs en stor mängd information och kunskaper via medarbetare med hjälp av kommunikation. Att utveckla möten handlar mycket om att förbättra kommunikativa förmågan hos medlemmarna (Carlsson 2006).
En tredjedel av cheferna i Sverige enligt Segerfeldt & Zimmer (2002) tillbringar halva arbetstiden åt interna möten, något som upplevs som oviktigt av deltagarna. Därför är det värdefullt att säkerställa ett bekvämt mötesklimat, där ett effektiv möte ger bättre möjlighet till effektivare kommunikation.
beskriver att alla möten inom projektet ska uppfattas som viktiga och att mänskliga mötet inte ska ersättas med digitala mötet eller telefonsamtal. Om mötesledare presenterar syftet med mötet, det förväntade resultatet som skall uppnås efter mötet och huvudpunkter som skall diskuteras under mötet samt att mötets agenda presenteras i en möteskallelsen, kan detta bidra till en tydligare vision och en bättre stämning för kommunikation.
En mötesledare bör förbereda sig väl inför mötet så att det är tydligt och går smidigt. Att inte förbereda sig inför mötet, resulterar i oklar och irrelevant information som inte har något enhetlig samordning eller tydligt mål. Detta försämrar förutsättningarna för dialog. En framgångsrik
mötesledare skall visa respekt för alla som tar del av mötet. Det krävs en ödmjuk inställning och en tro på att alla har något viktigt att säga under mötet samt att alla har lika viktiga åsikter. Planerad tid under möten bör hållas och respekteras och inte överskridas annars kan det bidra till ett negativt mötesklimat. Vanligtvis skapas delaktighet av gruppmedlemmar redan innan mötet genom att de bidrar med egna förslag och punkter som ska diskuteras under mötet. Ofta sitter gruppmedlemmar som inte bidragit före mötena med egna förslag och punkter tysta under mötena (Kamél 2014).
2.1.3.6 Kommunikation är tidskrävande
I dagens samhälle lider alltför många i byggbranschen av tidsbrist. Det gör att man inte hittar tid till att stanna upp och reflektera. Denna stora mängd information i projekt kräver mycket tid för analys, slutsats och diskussion, vilket tydligt påverkar förmågan att skapa en effektiv dialog på arbetsplatsen.
Att skapa förståelse, bygga relationer med alla parter under projekt är tidskrävande och tiden finns inte alltid. Vid tidspress och hög arbetsbelastning blir ledare inte den förebilden som krävs för att få ett bra arbetsklimat. Stressade ledare ger inte den respons i dessa lägen som förväntas, vilket minskar delaktighet och motivation hos andra medarbetare (Eriksson 2007).
2.2 BIM
I detta avsnitt redovisas hur BIM som arbetsprocess kan underlätta informationsflödet mellan olika parter under produktion som i sin tur förbättrar kommunikationen på arbetsplatsen.
2.2.1 Informationshantering i byggprojekt
Information är kommunikationens innehåll. För att skapa en effektiv kommunikation ska information vara tydliga och organiserad på ett professionellt sätt. Stora byggprojekt innehåller vanligtvis en enorm mängd information relaterat till alla detaljer inom projektet. Att hantera all information och komma åt den så snabbt som möjligt är en utmaning för att säkerställa effektiv kommunikation under
projektet (Wikforss 2003). BIM kan bidra till att säkerställa ett säkert och smidigt informationsflöde bland alla deltagare.
2.2.2 BIM definition
Building Information Modeling (BIM) är en process som stöds av olika verktyg, tekniker och kontrakt som involverar generering och hantering av digitala representationer av platsers fysiska och
funktionella egenskaper. BIM är filer som kan extraheras, utbytas eller nätverkas för att stödja
beslutsfattande kring en byggd tillgång (Wikipedia 2020). Eastman (2018) redogör vidare att BIM har blivit etablerad som en process för modern arkitektur, teknik och konstruktion. Med BIM’s teknik konstrueras en eller flera exakta virtuella modeller av en byggnad digitalt. BIM som arbetsprocess stöder all designfas vilket möjliggör en bättre analys och kontroll än manuella processer. BIM rymmer också många av de funktioner som behövs för att modellera en byggnads livscykel, vilket ger grunden för ny design, produktion kapacitet, förändringar i roller och relationer mellan projektmedlemmar.
När BIM har en bestämd detaljnivå uppnås en mer integrerad projektering och produktionsprocess som resulterar i byggnader av bättre kvalitet till lägre kostnad och minskad projektvaraktighet.
2.2.2.1 BIM som ett kommunikationsverktyg
Olika sätt att kommunicera och samarbeta i BIM kan till exempel vara via en öppen BIM miljö, såsom Industry Foundation Classes (IFC). Det är ett fritt och öppet format som inte är bunden till en specifik BIM programvara så att olika typer av BIM programvaror kan användas för att dela och utbyta information. IFC kan användas för en byggnads livscykel; från att testa projektets genomförbarhet till projektering, produktion och användning. Att projektera gemensamt i en online miljö, dvs i molnet är också möjligt, till exempel med programmen BIM 360 och Collaboration for Revit från Autodesk. Att projektera gemensamt i en delad miljö gör det möjligt att verifiera information, identifiera
inkonsekvenser och skapa åtgärdspunkt (Bel 2018).
2.2.3 BIM nivåer
Kumar (2015) beskriver att ett sätt att karakterisera BIM är att definiera mognadsnivåer för
tillämpning av informationsteknologi i konstruktion, som uttrycker graden av samarbete i processen samt nivåerna av sofistikerad användning av de enskilda verktygen. Dessa nivåer illustrerar
utnyttjande nivå av BIM byggnadsmodell enligt följande:
Nivå 0 BIM
Denna nivå definieras som okontrollerad CAD. Detta är troligtvis 2D ritningar med relaterad teknisk information som delas ut av traditionella pappersritningar eller i vissa fall digitalt via PDF,
väsentligen separata informationskällor som täcker grundläggande byggnadsinformation. Majoriteten av byggbranschen ligger redan långt före detta.
Nivå 1 BIM
Detta är nivån på många verksamma företag för närvarande. Det består vanligtvis av en blandning av 3D CAD för konceptarbete och 2D för utarbetande av juridiska godkännande dokumentation och produktionsinformation. Elektronisk delning av data sker från en gemensam data miljö som ofta hanteras av entreprenören. Modeller delas inte in under denna nivå mellan projektmedlemmar.
Nivå 2 BIM
Denna nivå kännetecknas av samarbete, där alla parter använder sina egna 3D-modeller, men de arbetar inte med en enda delad modell. Samarbetet kommer i form av hur informationen av byggnadsmodell utbyts mellan olika parter - och den är avgörande aspekten på denna nivå.
Projekteringsinformation delas genom ett gemensamt filformat, som gör det möjligt för alla parter att kombinera dessa uppgifter med sina egna för att göra en federerad BIM modell. Därför måste all CAD programvara som används av varje part kunna exportera till ett vanligt filformat som IFC (Industry Foundation Class) eller COBie (Construction Operations Building Information Exchange).
Nivå 3 BIM
Denna nivå representerar ett fullständigt samarbete mellan alla discipliner med hjälp av enbart och en delad projektmodell som finns i ett centraliserat förvar (normalt en objektdatabas i molnlagring). Alla parter kan komma åt och ändra samma modell, och fördelen är att det tar bort risken för motstridande information. Detta kallas för öppen BIM.
2.2.3.1 Level of Development LOD (detaljeringsnivå )
Den viktigaste punkten bakom leveransen av BIM baserade projekt är utveckling, utbyte och lagring av information i de tidigare överenskomna stadierna i standardform. Detta ställer inte bara frågan om vad, utan hur mycket information som ska utbytas under hela projektets livscykeln. För att få mer tydlig kontroll och kunna besvara frågan har ett LOD koncept utvecklats. LOD tillhandahåller ett gemensamt språk för alla berörda för att fastställa vad en modell innehåller och kan följaktligen användas i deras överläggningar. Där drivs specifikation kring uppsättningen genom att uttryckligen formulera hur mycket detaljer varje element i en byggnadsinformationsmodell ska innehålla i olika stadier (Kumar 2015).
2.2.3.1.1 Utvecklingsnivåer
I det nuvarande sammanhanget finns det sex olika utvecklingsnivåer som definieras av American Institute of Architects (AIA):
1- LOD 100 - Konceptdesign
Byggnadens 3D-modell är utvecklad för att representera informationen på grundnivå. Därmed är endast konceptuell modellskapning möjlig i detta skede. Parametrar som område, höjd, volym, plats och orientering definieras. All information som härrör från LOD 100-element måste betraktas som ungefärlig.
2- LOD 200 - Schematisk design
Allmän modell där element modelleras med ungefärliga mängder, storlek, form, plats och orientering.
Vi kan också fästa icke-geometrisk information till modellelementen. All information som görs från LOD 200-element måste betraktas också som ungefärlig. Till exempel information om golvarean för olika våningar anges i denna nivå.
3-LOD 300 - Detaljerad design
Exakt modellering och byggnadsritningar där element definieras med specifika enheter samt exakt kvantitet, storlek, form, plats och orientering. Även här kan vi fästa icke-geometrisk information till modellelementen. Till exempel bör rörledningar, kanaler, konstruktionsstål (primära och sekundära element) och tillbehör och andra komponenter modelleras i denna nivå.
4- LOD 350 - Konstruktionsdokumentation
Denna nivå innehåller modelldetaljer och element som representerar hur byggnadselement kopplas till olika system och andra byggelement med grafik och skriftliga definitioner.
5- LOD 400 - Tillverkning och montering
Modellelement modelleras som specifika enheter, med komplett information om tillverkning, montering och detaljer förutom exakt mängd, storlek, form, placering och orientering. Ingen geometrisk information till modellelementen kan bifogas. Till exempel modelleras i denna nivå volymer på värmeisolering kring rörledningar.
6- LOD 500 - Byggd
Element modelleras som konstruerade enheter för underhåll och drift. Förutom faktiska och exakta i storlek, form, plats, kvantitet och orientering, är icke-geometrisk information kopplad till modellerade element, (Srinsofttech 2020).
2.2.4 BIM på byggarbetsplatsen
Användningen av BIM på byggarbetsplatser har ökat dramatiskt under de senaste tio åren. Framstegen inom mobila datorenheter, plattformar och kommunikation har gjort att handhållna enheter finns närvarande i de flesta länderna. Surfplattor och smartphones är bekvämare för yrkesarbetare än bärbara datorer och informationskiosker. BIM-appar har tre huvud användningar: att leverera projekterings information till yrkesarbetare på byggarbetsplatsen på ett smidigt sätt, att samordna byggprocessen mellan alla projektpartner och för att samla in information om arbetsmiljövillkor.
Ett brett utbud av programvaror finns tillgängliga på mobila plattformar för att hjälpa yrkesarbetare att få tillgång till modellvyer, ritningar och andra dokument på arbetsplatsen. De viktigaste funktionerna för sådana appar är enkel navigering i modellen, filtrering av objekt, förmågan att klippa sektionsvyer, åtkomst till designmetadata (versionering, godkännandestatus osv), och förmågan att mäta
modellobjekt och avstånd. Vissa appar kräver att användare laddar ner modeller till sin mobila enhet innan de går ut på arbetsplatsen, medan andra ger direkt åtkomst till modellerna i molnet. Bland de många tillgängliga apparna är BIMAnywhere, BlueBeam Revu, Autodesk BIM 360 Field, Graphisoft BIMx, Tekla BIMsight Mobile, Dalux Field, Assemble och Bentley Navigator Pano Review.
BIM på byggarbetsplatsen innebär också fyrdimensionell modellering (4D) och femdimensionell modellering (5D). 4D är ett medel som representerar tid och utrymme genom att transformera utrymme över tid, vilket ger en tydlig bild av hur ett projekt kan utvecklas över tiden på ett grafiskt sätt. Medan 5D är en kostnadsberoende vy av en BIM-modell där budgetposter är kopplad med specifika mätbara funktioner hos modellobjekt.
2.2.4.1 BIM 360
BIM 360 är en enhetlig plattform som förbinder projektmedlemmar och data i realtid, från
projektering till produktion samt stödjer beslutsfattande och leder till mer förutsägbara och lönsamma resultat (Eastman 2018). BIM 360 består av flera programvaror bland annat:
BIM 360 Design
BIM 360 Design är en molnbaserad tjänst som förbinder byggnadsprojekt med centraliserad tillgång till projektdata. BIM 360 Design tillåter arbetsteam att:
- Samarbeta effektivt när som helst och var som helst, åtkomst för hela projektgruppen och en enda källa till sanning.
- Integrera byggnadsmodeller i en enda miljö för att möjliggöra effektivare kommunikation och användning av data.
- Förbättra produktiviteten och effektiviteten genom molnbaserade arbetsflöden och delad åtkomst till modelldata (Eastman 2018).
BIM 360 Glue
BIM 360 Glue är en molnbaserad BIM koordinationsapplikation som med sin lätta geometri visare automatiskt kan översätta och visa objekt från flera BIM plattformar. Det stöder de flesta stora
3D-format. Programmet bidrar med att sammanställa och visualisera modeller från olika branscher för granskning vilket underlättar samarbete kraftigt på byggarbetsplatsen. Programmet stöder olika filformat såsom IFC och kan upptäcka kollisioner i modellen. Ändringar som är gjorda på
arbetsplatsen spåras och integreras i den byggda BIM-modellen genom BIM 360 Glue. Ändringar kan markeras direkt på iPad under webbplats inspektioner, foton kan tas för inspelning och läggas som bilaga i ärendet (Eastman 2018).
BIM 360 Field
BIM 360 Field är en molnbaserad plattform och används för hantering och framställning av
egenkontroller, upprättelse av arbetsordrar, dokumentering av fel och aktuella problem och lagring av dokument under projektets livslängd. BIM 360 fields funktion är att tillhandahålla enkel och snabb åtkomst till projektdokument som till exempel montageanvisningar och specifikationer på produkter till byggarbetsplatsen och kopplar dessa dokument med BIM-modellen. Programmet används framförallt av entreprenörer och projektörer (Sjögren 2017).
2.3 Visuell Planering produktion (VPP)
I denna del beskrivs VPP visuella planering metod i produktion som en planeringsmetod samt vad den har för roll i kommunikationen på byggarbetsplatsen. Kommunikationens roll är att koordinera och samordna all aktivitet mellan parterna, som var och en har sin specifika rutin och sin speciella
uppfattning om hur samverkan och samordning bör ske. Utifrån VPP kommunicerar man planeringen genom att använda specifika planeringstavlor i olika möten för att hålla planeringen levande och följa upp tidsplanen. Det är ett planeringsverktyg som Peab använder för att öka produktiviteten på
byggarbetsplatsen.
VPP grundar sig på vissa principer med avsikt att uppnå effektiv planering på byggarbetsplatsen. VPP bidrar med att ge de olika rollerna en lugnare arbetsdag både i och utanför jobbet genom att ha en tydligare planering. För att följa detta ska man lyfta fram människan genom att definiera uppgifterna och dela ut arbetsområdena. Detta leder till att personer känner sig engagerade och ansvarstagande.
För att upprätta effektivare planering krävs struktur, tydlighet och uppföljning. En bra struktur förbereds när man identifierar de viktigaste delmålen.
För uppföljning av frågor och ärenden används mötena med kort tidsintervall som ger möjligheten till tidigt avstämning. Regelbundna möten med korta tidsintervall mellan, undviker att man samlar problem på hög och ger möjlighet att lösa ärenden i ett tidigt skede. För att visualisera och följa ovanstående steg används planeringstavlor i fyra produktionsmöten. Denna metod ger enklare produktionsplanering och uppföljning, (Bäck 2016).
Figur 2. visar de olika produktionsmöten som ingår i VPP, tagen från Peab (2019).
2.3.1 En arbetslednings vardag
Figur 3. Ansvarsområden och hur dess nedbrytning ser ut Peab (2019).
Vanligtvis försöker arbetsledningen under arbetsdagen samla in händelser på arbetsplatsen för att undvika problem. Händelsen kan liknas som en droppe och arbetsledningen är tratten som illustreras i figur 5. För att kunna samla in dessa händelser och lösa dem i tid måste man ha en tydlig
planeringsmetodik att följa upp. Utan en tydlig strukturerad planering som sätter teamet i spåret, finns det risk att vissa händelser omhändertas till en viss del medan vissa andra kan falla igenom och delvis glöms bort. Det i sin tur kommer att få en lösning långt senare i projektetet. Även utan tydlig
strukturerad planering kan det leda till dubbelarbete genom att mer än en person åtgärda samma problem utan att dem är medvetna om detta, Peab (2019).
2.3.2 VPP tavlor
Figur 4. visar den mest använd tavla i produktionen bland arbetsledningen och medarbetarna.
En av de viktigaste planeringstavlorna som används vid möten och som utgör en viktig roll i
produktionen är två-veckors planeringstavlor. För att tillämpa planeringen på dessa tavlor tas de stora moment som kallas milstolpar från huvudtidplanen. Stora moment redovisar till exempel,
betongplattan, stomme eller tak, dessa sätts upp i mötesrummen som en tidslinje istället för en
huvudtidplan. För att uppnå en milstolpe kräver att man definiera delmålen som ingår i milstolpen och där tilldelas varje arbetsledare en viss delmoment som innefattar som exempelvis bjälklag eller utfackningsväggar med mera. Delmålen skrivs efterhand in i två-veckors planeringen på platsledningsmötet, (Peab 2019).
Figur 5. Ärende tavlan används till ärenden som kräver mer än ett dygn för att lösas eller som måste arkiveras och flyttas vidare till denna tavla.
VPP som arbetsmetod hjälper arbetsledningen att hålla reda på alla ärenden som uppstår på byggarbetsplatsen. Detta utförs genom att ha tydliga ansvarsområden som innefattar tydliga
tidsperspektiv för vilka ärenden man ansvarar för. De ärenden som uppstår fördelas med en ansvarig person med hjälp av de två ärende-tavlor som finns i VPP, vilket är morgonmötet tavlan och
ärende-tavlan.I ärende tavlan tilldelas uppgifter så att platschefen kan ta ansvaret för planeringen av leveranser för till exempel stom montaget. Tavlan som används på morgonmöte är för att notera eventuella problem, störningar och frågor, exempelvis om arbetsmiljöplanen behöver uppdateras eller en medarbetare är sjuk med mera (Peab 2019)
I gröna korset registreras aktuella tillbud, olyckor och observationer. I miljöcirkeln registreras eventuella miljöbud och miljöolyckor som kan ske på byggarbetsplatsen under månaden och dessa två avsnitt tillhör arbetsmiljöplanen. I informations avsnittet noteras allt från ledigheter, besök och gemensamma
informationsmöten.
Figur 7. Gröna korset/miljöcirkeln och informationstavlan illustreras i nedanstående figuren.
2.3.3 Möten inom VPP 2.3.3.1 Platsledningsmöten
Detta möte utgör grunden för de återstående mötena i VPP. Här diskuterar arbetsledningen och tar viktiga beslut för en långsiktig och detaljerad planering. Mötet planeras med 6 veckors framhållning och de som närvarar är platschefen (mötesägare), projektchefen, arbetsledare, entreprenadingenjör och lagbas, och vid behov kan även arbetsmiljö-/KMA-samordnare, inköpare, kalkylingenjör och
installationssamordnare närvara. I detta möte instrueras planering genom att arbetsledare informerar platschefer om hur de ligger till med produktionen på byggarbetsplatsen.Varje arbetsledare gör en sammanfattning för sitt team om händelserna som har skett från senaste mötet genom att följa den visade agendan, se figur 10.
Figur 8. Agenda som arbetsledarna använder under platsledningsmöte för att beskriva läget.
För att genomföra mötet på ett effektivt sätt, finns det vissa mötestekniker som bidrar till bättre kommunikation. Tekniker omfattar bland annat; rätten att ställa frågor, om det finns några funderingar. När genomgången är klar så går man vidare till nästa ansvarig AL som får dra sin genomgång likt ovan. Denna genomgång skall inte vara längre än fem minuter per person.
Tidplan/ Delmål
När arbetsledarna slutför sina rapporter får platschefen ta över mötet för att redovisa tidplan, deltider och milstolpar på lång sikt.
Återstående punkter
Dessa punkter omfattar bland annat handlingar, leveranser, metodbyte/avvikelser, ekonomi, besiktningar, ledigheter och extra resurser. När platschefen slutför sin redovisning om planerna, tar hen antingen över de andra ordnade punkterna som angivits ovan eller den personen som fick ansvaret får göra det, vilket vara entreprenadingenjör eller en likvärdig roll.
Ärende tavlan
När genomgången av rangordnade punkterna och planeringar är klar, går platschefen vidare till genomgången av ärenden på ärendetavlan. När alla diskussioner är avslutade förbereder hen en sammanfattning (summering) av mötet med betoning på platschefens helhetskänsla av projektet av risker och de beslut som tagits under mötet.
2.3.3.2 Planeringsmöte
Under mötet så samlar arbetsledaren sin grupp med representant från hantverkarna och ledande montör från aktuella discipliner som har ett tilldelat ansvarsområdet. I detta möte kommer
arbetsgruppen initialt att presentera frågor som berör arbetsmiljö / Miljö / Övrig information. Frågor som inte besvaras vid mötet skrivs ned på ärende tavlan.
Yrkesgruppers deltagare informerar gruppen hur deras arbete har gått från senaste mötestillfället. I mötet får varje disciplin planera och skriva upp sina kommande arbetsmoment på
2-veckoplaneringstavla med delmålen som riktmärke. Deltagarna ska även skriva de viktiga
leveranser som är planerade för de kommande två veckorna, genom att notera detta på utsedd plats på veckoplaneringstavlorna. Under detta mötet kontrolleras kvarstående ärenden på ärende tavlan och den ansvariga får delge status på frågan. Även vid mötet presenteras frågor eller problemen som inte löstes under morgonmötet och noteras under den som ansvarar för frågan på ärendetavlan, (Peab 2019).
2.3.3.3 Veckomöte
På veckomötet samlas de deltagare som varit med på planeringsmötet plus platschefen. Detta möte är den kompletterande serien till föregående möte där det tidsmässigt ligger nära varandra. Mellan mötena görs det en paus för att arbetsledare ska kunna sammanfatta de frågor som inträffat under det första mötet. Här ska arbetslaget avstämma och sammanfatta.
Vid mötet kommer arbetsledare för varje team att sammanfatta de händelser som har åstadkommits och de händelser som planeras att genomföras under de kommande två veckorna som visas i figur 11.
Då
1. Gröna korset 2. Miljöcirkeln 3. -
4. Tidsplanering 5. Frågor / Problem 6. Arbetsberedningar /
Egenkontroller 7. Gemensamma Mål
Nu
Arbetsmiljöfrågor Miljöfrågor Information Övrigt 2 veckors tidplan Ärenden
Arbetsberedningar /Egenkontroller -
Figur 9. Visar agendan/rangordningen som används av arbetsledarna tillsammans med sina arbetsgrupper för att redogöra då och nuläget.
I detta möte används tavlan som visas i figur 12 för att sammanställa de frågor som berör arbetsmiljöfrågor, miljöfrågor och övrig information. När respektive arbetsledare är klar med sin redovisning om deras rapporter, får platschefen ta över mötet för att summera sina tankar från
genomgångarna. Sedan sker samordning mellan arbetslagen, som kan innefatta krantider, maskintider, leveranser / lossningar, delade UE resurser. Sedan summerar platschefen beslut som tagits och
avslutar mötet, (Peab 2019).
Figur 10. visar en tavlan till gröna korset, miljöcirkeln och information
Veckoplaneringsmöten
Vid stora projekt, som inkluderar mer än en arbetsledare där varsin har en yrkesgrupp och som arbetar i ett visst ansvarsområde, genomförs veckomöte och planeringsmöte i separat form. Vid mindre projekt kan det anpassas så att båda mötena kombineras och blir ett så kallad veckoplaneringsmöte.
2.3.3.4 Morgonmöte
Planeras med en dags-framhållning, mötet varvar mellan 5-10 min, här avstäms nuläget och gårdagens händelser. Under mötet närvarar arbetsledare (mötesägare), ledande montörer från alla discipliner och lagbasen från huvudentreprenören. Vid mötet uppmuntras att deltagarna förbereder sig innan
morgonmötet så att tiden används på ett effektivt sätt. Mötet börjar med att deltagarna informerar arbetsledaren och andra i mötet om det har skett en händelse relaterat till arbetsmiljö och
arbetsledaren markerar detta med tillhörande färg på gröna korset. Deltagarna informerar på samma sätt angående miljöhändelser och som på ett likvärdigt sätt markeras på miljöcirkeln. Övriga ärenden som inte direkt hör ihop med produktionen såsom ledigheter, besök och gemensamma
informationsmöten mm, skrivs upp på informations avsnittet.
Veckoplaneringstavlorna bör vara förebereda och antecknade från planerings och
veckoplaneringsmöte. Om det finns några justeringar, kan det göras under morgonmötet om
förutsättningarna för arbetet har förändrats. Under mötet ska deltagarna informeras och det skall ges feedback kring arbetet under gårdagen. Arbetsledaren informerar deltagarna om planerade aktiviteter och leveranser som finns på veckoplaneringstavlorna. Deltagarna ska även informera gruppen om det är några förutsättningar eller händelser som hindrar arbetet att fortlöpa som planerat med delmålet.
De behov, frågor och problem som uppstår är ärenden som noteras på morgonmötestavlan. Alla behöver använda sig av tavlan och berörda personer i produktionen bör ha det som vana då alla ärenden kommer behandlas under nästa morgonmöte.
Alla olösta frågor inom 24 timmar, överförs till ärendetavlan som är inte med i rummet under morgonmötet. Det här gäller också ärenden som noterades in i morgonmötestavlan. Där har det en annan betydelse att behöver utredas eller sparas för framtiden. Alla ärenden på ärendetavlan skall också registreras in i ärendeloggen som Peabs databas, (Peab 2019).
3 Metod
I detta kapitel beskrivs arbetets genomförande och arbetsgång för att besvara frågeställningar samt uppnå målet med denna studie.
Rapporten grundar sig på litteraturstudie, intervjuer, enkäter och en observationsstudie som ska genomföras i två faser och riktar sig till berörda tjänstemän och yrkesarbetare inom produktion. För att kunna söka och samla in information om ämnet med avsikt att identifiera de grundläggande källor för rapporten, användes följande hjälpmedel: Karlstads universitets biblioteksdatabas, Google scholar och Diva. De begrepp och termer som användes vid sökning av information är kommunikation på byggarbetsplatsen, BIM i byggprojekt, effektivisering av informationsflödet i byggprojekt.
3.1 Arbetsprocess
I detta avsnitt förklaras hur undersökningen ska genomföras för att uppnå studiens mål samt svara på rapportens frågeställningar. Arbetsprocessen presenterar examensarbetets plan som innehåller beskrivningar till varje steg som gjordes under arbetets gång samt vilka krav som innehåller respektive steg. Huvudsakliga mål med denna arbetsprocess är att illustrera följande element;
● Problemet som studien kommer att tillhandahålla åtgärder till.
● Huvudmålet med att genomföra denna undersökning, belysa ämnets betydelse och anledningen till att skriva den.
● Metoder som används för att genomföra undersökningen.
Figur 11. Visar de delarna som studien grundar sig på.
3.1.1 Undersökta byggarbetsplatser
I detta avsnitt beskrivs de byggarbetsplatserna som undersöktes under båda för- och fallstudie. Alla projekt som undersökas i detta examensarbete är en totalentreprenad.
Byggarbetsplatser under förstudie
Byggarbetsplats 1 (Peab AB): Använder sig av visuella planering produktion VPP som
planeringsmetod. Den nuvarande utvecklings BIM;s nivån sker genom att arbetsledarna använder från huvudentreprenören och lagbasarna från huvud- och underentreprenörer använder sig av
Solibri-programmet för att visa projektets modell på surfplattor. Solibri används också på
arbetsplatsen för att hitta kollisioner i BIM modellen och för att upprätta mängdavtagning gällande vissa arbetsmoment.
Byggarbetsplats 2 (anonymt), använder sig av en traditionell produktionsplanering på
byggarbetsplatsen. Den nuvarande utvecklings BIM;s nivån på denna arbetsplats sker genom att platschefen/arbetsledare använder sig en gemensam plattform som delas mellan projektets medlemmar. Ibland under vissa komplexa arbetsmoment kan 3D vyer användas som extra tydliggörande för yrkesarbetare.
Byggarbetsplats 3 och byggarbetsplats 4 (anonyma, samma företag), där har endast tilldelats
enkätfrågor under fas 1 till tjänstemän och yrkesarbetare. Inga intervjuer har genomfört, därför saknas data om byggarbetsplatsens planeringsmetoder eller den extrema graden av BIM användningen.
Byggarbetsplatser under fallstudie
Byggarbetsplats 1 (Peab AB): som tidigare har nämnts under förstudie, se föregående stycke.
Byggarbetsplats 5 ( PEAB), använder sig av visuella planering produktion VPP som planeringsmetod.
Den nuvarande utvecklings BIM;s nivån sker genom att arbetsledarna från huvudentreprenören samt lagbasarna från huvud- och underentreprenörer använder sig av BIM 360 plattformen för att använda de åtkomliga filer. Programmet användas också för att hitta kollisioner i modellen och för att visa 3D vyer.
3.1.2 Litteraturstudie
Syftet med litteraturstudie är att ta reda på hur kommunikationen ser ut teoretiskt samt undersöka vilka typer av kommunikationsproblem kan uppstå inom byggbranschen. Avsikten med detta är att förstå hur kommunikationen och informationsflödet fungerar på byggarbetsplatsen och för att slutligen få en helhetsbild om ämnet. Båda böcker och vetenskapliga forskningar har använts för att undersöka kommunikationens betydelse i byggprojekten. Dessutom har tidigare examensarbeten studerats för att få en uppfattning om hur liknande rapporter ser ut.
Litteraturstudien visade att ämnet kommunikation är starkt beroende på kvalitet av informationen som levereras till byggarbetsplatsen från projekteringsgrupp och det använda informations överföringssätt för att sprida information mellan tjänstemän och yrkesarbetare på byggarbetsplatsen. Överföringssätt kan vara digitala eller icke digitala sätt. Både för- och fallstudien undersöker dessa två
huvudinriktningar för att kunna förstå ämnet kommunikation på byggarbetsplatsen och för att senare kunna besvara rapportens frågeställningar.
Ytterligare visade litteraturstudien att kommunikation på byggarbetsplatsen påverkas av både
mänsklig- och digital faktor. Med mänskliga faktorn menas framförallt motivation, delaktighet, språk och individens kunskap och hur kan dessa anledningar underlätta eller krångla kommunikation mellan individer. Medan med digitala faktorn menas det digitala sättet som används till att överföra
information via digitala verktyg och då underlättar kommunikation mellan individer. Exempel på digitala verktyg är mail eller andra applikationer som används för att dela med sig information såsom BIM 360.
I detta arbete framgår påverkan av digitala faktorn vid användning av digital informations
överföringssätt (BIM i detta fall), medan påverkan av den mänskliga faktorn framgår vid användning av icke digitala informations överföringssätt som Möten och arbetsberedningar. Intervju- och
enkätfrågor under för- och fallstudie kommer att formuleras med fokus på den mänskliga och digitala faktorn.
3.1.2 Förstudie
Förstudien består av intervjuer och enkätfrågor som genomfördes hos tre olika företag inom produktion, varv 4 byggarbetsplatser. Intervjuer 1 har genomförts med fem personer från
byggarbetsplats 1 vilka är platschef, arbetsledare, lagbas, BIM samordnare och El- projektledare.
Dessutom har träffats en platschef och lagbas från byggarbetsplats 2. Intervjufrågor som har använts under intervjuerna finns i Bilaga 1. Intervjuerna 1 genomfördes bara med två företag med hänsyn till tidsbegränsningen.
Enkät 1 har delats ut mellan fyra olika byggarbetsplatser på tre företag till både yrkesarbetare och tjänstemän. Totalt har 32 yrkesarbetare från både huvud- och underentreprenörer svarat på enkäterna.
Enkäterna till arbetsledning har delats ut till totalt 9 tjänstemän. Enkätfrågor 1 som är riktade till yrkesarbetare finns i bilaga 2 och det som riktade till tjänstemän finns i bilaga 3.
3.1.3.1 Vad undersöker förstudien?
Intervjufrågorna i denna fas undersöker framförallt tidigare nämnda två huvudriktningar, kvalitet på informationen och informations överföringssätt på de undersökta byggarbetsplatser. Målet med intervjuer är att få detaljerade tolkningar och beskrivningar från respondenterna, vad som saknas eller kan förbättras kring kommunikation och informationsflödet för att senare kunna utföra en fallstudie kring ämnet. En del frågor handlar om kvaliteten på själva levererade informationen och en annan del handlar om överföringsprocess av information mellan berörda intressenter.
I början har det ställts frågor som handlar om vilka fel, störningar som upplevs mest under produktion och hur kan det undvikas med bättre kommunikation. Detta gjordes för att få generell bild om
kommunikations läget på arbetsplatsen samt för att kunna inse anledningar till dessa störningar, om det sker på grund av kvalitet på informationen eller informations överföringssätt. Därefter har det ställts frågor om kvalitet på information, alltså bygghandlingar och beskrivningar för att undersöka hur kan det påverka flödet av kommunikation- och information på byggarbetsplatsen. Sedan har en del frågor ställts om digitala och icke digitala överföringssätt av informationen och hur det förbättrar
eller försämrar kommunikation på byggarbetsplatsen. Där ingår frågor om BIM som arbetsprocess med dess digitala verktyg samt frågor om möten och arbetsberedningar som icke-digital
överföringssätt av information.
Målet med enkäten i denna fas är att kartlägga inom vilka områden förekommer
kommunikationsbrister på arbetsplatsen enligt yrkesarbetare och tjänstemän. Där en del frågor handlar om hur upplever yrkesarbetare och tjänstemän kommunikation- och informationsflödet på
byggarbetsplatsen, samt vilka problem som upprepas på arbetsplatsen och härledas till kommunikationsbrist, vad tycker dem om kvalitet av bygghandlingar och hur påverkar det kommunikation- och informationsflödet. Därefter har en del frågor ställts om BIM, möten och arbetsberedningar för att undersöka deras åsikter om hur smidigt informations överföringsprocess är på arbetsplatsen.
3.1.3.2 Analys av data från förstudie
Efter att intervjuer och enkäter genomförts är det dags att analysera data från förstudien. Analysen har utförts genom att samla ihop data från intervjuer och enkäter och identifiera de mest förekommande upplevda störningar enligt tjänstemän och yrkesarbetare. Under analysen har fokus lagt på att sortera erhållen information från intervjuer och enkäter baserade på kvaliteten av informationen och
överföringssätt av information för att kunna förstå vad är egentligen anledning till kommunikationsbrist.
3.1.4 Fallstudie
Denna fas består av intervjuer, enkätundersökningar och en observationsstudie. Intervjuerna genomfördes med tjänstemän och yrkesarbetare, däremot enkätfrågorna var riktad endast till
yrkesarbetare. Intervjuer 2 har genomförts med fyra personer, vilka är platschef och arbetsledare från byggarbetsplatsen A, platschef och VS- ledande montör från byggarbetsplats 5. Båda
byggarbetsplatser i denna fas tillhör Företaget Peab AB. Under båda för- och fallstudien har valts att träffa en person från underentreprenörs sida för att undersöker deras åsikter om VPP. Intervjufrågor som har använts under denna intervjuerna finns i bilaga 4. Enkätfrågor 2 har delats ut till 16
yrkesarbetare från både huvud- och underentreprenörer och finns i bilaga 5.
3.1.4.1 Vad undersöker fallstudien?
Data från förstudie visade olika störningar som härledas till kvalitet på information och informations överföringssätt, men framförallt har planering och samordningsproblem på byggarbetsplatsen har nämnts många gånger från olika roller som mest upprepade störningen och som kan härledas till kommunikationsbrist. Därför har det valts att undersöka under fallstudien Peabs planeringsmetoden som kallas för Visuell Planering Produktion VPP. Detta för att arbetsledning och yrkesgrupper kommunicerar mest med varandra avseende planering och samordning på byggarbetsplatsen med hjälp av VPP´s möten genom att använda de olika planeringstavlorna. Målet med fallstudien är att ta reda på hur effektivt informationsöverföring är med hjälp av VPP och hur påverkar denna
planeringsmetod kommunikationen mellan tjänstemän och yrkesarbetare på byggarbetsplatsen.
Efter valet av fallstudien var det dags att utföra en ytterligare litteraturstudie om VPP. För att göra detta har det begärts underlagsmaterial om VPP från Peabs företag, som använts för att skapa en
