Bristfälliga bygghandlingar, ÄTA-arbeten och dess medföljande ekonomiska konsekvenser: Husbyggnadsprojekt och utförandeentreprenader

Bristfälliga bygghandlingar, ÄTA-arbeten

och dess medföljande ekonomiska

konsekvenser

Husbyggnadsprojekt och utförandeentreprenader

Amanda Berglund

Civilingenjör, Väg- och vattenbyggnad 2020

Luleå tekniska universitet

Bristfälliga bygghandlingar, ÄTA-arbeten och dess

medföljande ekonomiska konsekvenser

Husbyggnadsprojekt och utförandeentreprenader

Examensarbete inom Civilingenjör Väg- och vattenbyggnad inriktning byggande

Amanda Berglund

Handledare LTU: Marcus Sandberg

Examinator LTU: Lars Stehn

Handledare Peab Skellefteå: Jens Skoglind

Luleå Tekniska Universitet

Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser

Examensarbete 30 hp

Ekonomiska konsekvenser för entreprenörer till följd av bristfälliga bygghandlingar –

Husbyggnadsprojekt och utförandeentreprenader

© 2020 Amanda Berglund

Publicerad och distribuerad av Luleå tekniska universitet 971 87 Luleå, Sverige

Telefon: + 46 (0) 920 49 00 00

Tryckt i Luleå, Sverige av Luleå tekniska universitet Luleå 2020

Förord

Detta examensarbete är den avslutande delen i utbildningen Civilingenjör Väg &

Vattenbyggnad med inriktning byggande vid Luleå tekniska universitet. Studien genomfördes i samarbete med Peab Sverige AB i Skellefteå. Arbetet har varit möjligt att utföra tack vare många olika personers engagemang och dessa vill jag tacka.

Stort tack till Jens Skoglind, min handledare på Peab Skellefteå, som har visat stort

engagemang och bidragit med mycket information, stöd och värdefull feedback under hela arbetets gång. Jag vill även rikta ett stort tack till min handledare på LTU, Marcus Sandberg, som har väglett och gett feedback genom examensarbetet och visat på stort engagemang. Jag vill även tacka examinatorn Lars Stehn för granskning och feedback av examensarbetet. Jag vill också tacka de entreprenadingenjörer, platschefer och inköpare på Peab Skellefteå som gjort denna studie möjlig genom att ha tagit sig tid och bidragit med sina kunskaper och erfarenheter från byggbranschen.

Luleå, december 2020

Nyckelord: bygghandlingar, brister, förbättringar, ekonomiska konsekvenser, ÄTA-arbete

Sammanfattning

Brister i bygghandlingar har blivit allt vanligare inom byggbranschen under de senaste åren. I

majoriteten av fallen leder det till ekonomiska konsekvenser, både för beställare och entreprenör. Om bristerna och felen elimineras redan innan byggstart eller upptäcks i ett tidigt skede kan risken för ekonomiska konsekvenser minskas. Inom Peab Skellefteå går mycket tid, energi och pengar till att utreda brister och fel i bygghandlingarna. Detta sker ofta i produktionsskedet, då det är där bristerna och felen vanligtvis uppdagas. I tidigare studier gällande detta område konstateras endast att

ekonomiska konsekvenser är en följd av bristfälliga bygghandlingar och ÄTA-arbeten, men det utreds inte närmare på vilket sätt detta praktiskt uppstår i projekt och på vilket sätt det påverkar ekonomin för både beställare och entreprenör. Baserat på detta har rapportens syfte utformats:

Syftet med arbetet är att undersöka och få förståelse för hur bristfälliga bygghandlingar ekonomiskt påverkar enskilda byggprojekt i produktionsskedet. Med hjälp av förståelsen kommer förslag ges på hur risken för ekonomiska konsekvenser kan minskas för att hjälpa entreprenörer att undvika dessa situationer.

Rapportens innehåll baseras i huvudsak på en intervjustudie med nio deltagande personer från Peab Skellefteå och även på relaterad forskning inom området. Respondenternas befattningar är platschefer, entreprenadingenjörer och inköpare. De entreprenadformer som avses är enbart generalentreprenad och delad entreprenad inom husbyggnad.

Vid sammanställningen av intervjustudien framkom att både entreprenören och beställaren i projekt 1– 6 mer eller mindre har påverkats ekonomiskt negativt. Det är svårt att redovisa exakta siffror, eftersom bristfälliga bygghandlingar kan påverka nästkommande moment, inarbetning, tid som egentligen skulle ha lagts på något annat samt tid för att utreda felen och bristerna, vilket kan vara svårt att bevisa. Vissa kostnader kunde härledas till de brister och fel som uppdagades i projekten, se Tabell 1. Det kan generellt konstateras att brister i bygghandlingar leder till ekonomiska konsekvenser för både entreprenör och beställare. Den mest problematiska bygghandlingen är enligt respondenterna

ritningarna, då de flesta felen uppdagas där. De delar i ritningarna som ofta är bristfälliga är håltagningar, inredningar, innerväggar, detaljer, infästningar och motstridiga uppgifter. De brister i bygghandlingarna som typiskt kopplas till ekonomiska konsekvenser för entreprenören är bland annat håltagning, armering, dörrar, brandtätning samt tid som går åt att utreda brister och fel. Brister som typiskt kopplas till ekonomiska konsekvenser för beställaren är brist på grundläggning- och markundersökningar, mängdningsfel i FFU, då fel uttorkningstider medför extrakostnader samt tilläggsarbeten.

Respondenternas förbättringsförslag tillsammans med författarens egna tankar har utgjort

rekommendationen gällande hur risken för ekonomiska konsekvenser för entreprenörer kan minskas. De främsta potentiella förbättringarna avser att projektörer bör granska handlingarna bättre, öka sina kunskaper gällande produktionen och material, arbeta med BIM-samordning och vara öppen för feedback. Beställare bör kontrollera samordningen, öka sina kunskaper gällande arbetsmoment och material samt ha bestämda lösningar initialt. Entreprenören bör hålla samordningsmöten med

projektör, beställare och installatörer, räkna på ett lämpligt antal projekt, ge feedback till projektör och beställare, använda fråga/svar-metoden, ha en bra kontraktsadministration samt öka granskningen för de delar i handlingarna som ofta är bristfälliga och leder till ÄTA-arbeten.

Key words: construction documents, deficiencies, improvements, financial consequences, alteration

and additional works

Abstract

In recent years, deficiencies in construction documents has become a common problem in the

construction industry. In most cases this leads to financial consequences, both for clients and building contractors. The risk of financial consequences can be minimized if the deficiencies and errors are eliminated before the construction phase or if it’s detected in an early stage of a project. Within Peab Skellefteå, a lot of time, energy and money are spent to investigate the deficiencies and errors in construction documents. This mostly occur in the construction phase, since that is where the

deficiencies and errors usually are discovered. Previous studies concerning the same area indicate that financial consequences is a result of inadequate construction documents and alteration and additional works, but none of the studies includes further investigation concerning how it practically appears in projects and in what way it affects the client’s and building contractor’s economy. Based on this, the purpose of the report has been formulated:

The purpose of the master thesis is to investigate and understand how inadequate construction documents affects individual construction projects in terms of economy. Based on the results from the interviews, recommendations will be proposed regarding how the risk of financial

consequences can be reduced to help entrepreneurs avoid these types of situations.

The content of this report is essentially based on interviews with nine participants, either site

managers, construction engineers or purchasers from Peab Skellefteå. Theory from previous studies is also used and the report is limited to traditional contracts.

The results of the interview study revealed that both the building contractor and the client have been negatively affected in terms of economy in project 1–6. It is hard to report accurate numbers, since inadequate construction documents might affect the next work stage, contract rate, time that should have been spent doing something else and the time spent to investigate deficiencies and errors, which can be difficult to prove. Some costs could be deduced to the discovered deficiencies and errors, see Table 1. Generally, it’s stated that deficiencies in construction documents entails financial

consequences for both entrepreneurs and clients. The respondents explain that the drawings are the most problematic construction document and that’s where most errors are discovered. The parts of the drawings that’s usually inadequate is piercings, fittings, inner walls, details, attachments and

contradictory information. Deficiencies typically connected to financial consequences for the building contractor is piercings, reinforcement, fire sealing and time spent investigating the deficiencies. For the client, typical deficiencies connected to financial consequences are lack of foundation- and ground investigation, quantifying errors, when incorrect dying times leads to extra costs and additional work. The respondents’ suggestions for improvement in collaboration with the author’s own thoughts is the basis of the given recommendation. The main potential improvements for designers are to review construction documents more accurate, increase their knowledge about production and materials, work with BIM-coordination and be receptive to feedback. Clients should check the coordination, increase their knowledge about work steps and materials and have consistent solutions through the project. Building contractors should have coordination meetings with designers, clients and installers, make an appropriate number of tender calculations, provide feedback to designers and clients, use the

question/answer-method, design a useful contract administration and increase the review of contract documents for the often-deficient parts.

Begreppsdefinitioner

AC-möte Arbetschefsmöte

AB Allmänna bestämmelser

AB04 Allmänna bestämmelser för utförandeentreprenader ABT Allmänna bestämmelser för totalentreprenader AF Allmänna föreskrifter

AL Arbetsledare

AMA Allmän material- och arbetsbeskrivning ÄTA-arbete Ändrings-, tilläggs- och avgående arbeten BE Byggentreprenör, benämns även entreprenör Bygghandlingar Ritningar, beskrivningar, allmänna föreskrifter,

förteckningar, tekniska utredningar CC-mått Centrumavstånd

Cemberitskiva Fibercementskiva

EI Entreprenadingenjör

FFU Förfrågningsunderlag

Fråga/svar En typ av dokumentation där entreprenören ställer en skriftlig fråga angående otydligheter, och beställaren svarar skriftligt. GE Generalentreprenad, benämns även utförandeentreprenad i text ID06 Personalliggare på arbetsplats

KL-stomme Korslimmad trästomme

LOU Lagen om offentlig upphandling

One-off Nya lösningar/metoder används för varje projekt, vilket innebär att det inte går att repetera något som gjorts i tidigare projekt

Partnering Strukturerad samarbetsform där beställare, konsult, entreprenör och andra nyckelaktörer gemensamt löser en bygguppgift. Entreprenören är involverad redan i projekteringsstadiet

PC Platschef

Prefab Prefabricerad

ThermoWood Värmebehandlad furu

Innehållsförteckning

1.2.3 Varför denna studie behövs ...2

1.3 Syfte ...3

1.3.1 Frågeställning ...3

1.3.2 Mål ...3

1.4 Avgränsningar ...3

1.5 Peab Skellefteå – Bygg ...4

2 Relaterad forskning ...5

2.1 Andra arbeten gällande bristfälliga bygghandlingar ...5

2.1.1 Tidigare studier ...5

2.2 Ekonomiska mål och konsekvenser ...8

2.3 Bygghandlingar ...9

2.3.1 Bygghandlingarnas utformning...9

2.3.2 Bygghandlingarnas omfattning ...9

2.4 Bristfälliga bygghandlingar ...9

2.4.1 Typer av fel och brister ...9

2.4.2 Orsaker till fel och brister ... 10

2.4.3 Konsekvenser av bristfälliga bygghandlingar ... 11

2.5 ÄTA-arbeten ... 11

2.5.1 Allmänt ... 11

2.5.2 Orsaker till uppkomsten av ÄTA-arbeten ... 12

2.5.3 Tvister och konsekvenser för entreprenörer ... 12

2.5.4 Konsekvenser av ÄTA-arbeten ... 13

2.6 Förbättringsåtgärder enligt litteraturen ... 14

2.7 Utförandeentreprenad ... 15

2.7.1 Generalentreprenad ... 15

3 Forskningsmetodik ... 17

3.1 Genomförande ... 17

3.1.1 Projektplan, relaterad forskning och tidigare studier ... 17

3.1.2 Tidigare projekt och intervjustudie ... 17

3.1.3 Transkribering och tematisering ... 18

3.1.4 Analys, diskussion och rekommendationer ... 19

3.1.5 Slutsatser, bilagor och redovisning ... 19

3.2 Datainsamling ... 19

3.3 Intervjumetodik ... 20

3.3.1 Kvalitativ eller kvantitativ ... 20

3.3.2 Intervjuformer ... 20

3.3.3 Val av intervjumetod ... 21

3.4 Säkerställande av kvalitet ... 21

3.4.1 Reliabilitet och validitet... 21

3.4.2 Hur kvaliteten uppnåtts ... 21

4 Resultat ... 23

4.1 Allmänt ... 23

4.1.1 Bygghandlingarnas försämring ... 23

4.1.2 Bra och mindre bra bygghandlingar ... 25

4.1.3 ÄTA-arbeten ... 26

4.1.4 De mest problematiska bygghandlingarna och byggdelarna ... 30

4.1.5 Hantering av bristfälliga bygghandlingar idag ... 32

4.1.6 Ekonomiska konsekvenser... 33

4.1.7 Erfarenhetsåterföring ... 37

4.2 Projekt ... 38

4.2.1 Introduktion till projekten ... 40

4.2.2 Generella fel och brister i bygghandlingarna ... 41

4.2.3 Påverkan på entreprenörens ekonomi... 44

4.2.4 Påverkan på beställarens ekonomi ... 50

4.2.5 Brister som lett till tidsförseningar ... 55

4.2.6 Största kostnaderna till följd av bristfälliga bygghandlingar ... 56

4.2.7 Hantering av bristfälliga bygghandlingar ... 57

4.3 Generella förbättringsåtgärder ... 61 4.3.1 Före projektet ... 61 4.3.2 Under projektet ... 64 4.3.3 Efter projektet ... 65 5 Analys ... 66 5.1 Ekonomiska konsekvenser ... 66 5.2 Bygghandlingarnas försämring ... 68

5.3 Orsaker till brister i bygghandlingarna ... 69

5.4 ÄTA-arbeten ... 70

5.5 Konsekvenser av bristfälliga bygghandlingar & ÄTA-arbeten ... 72

5.6 Förbättringsförslag respondenter kontra litteratur ... 74

6 Diskussion ... 76 6.1 Allmänt ... 76 6.2 Utförande ... 78 6.3 Förbättringar ... 78 6.3.1 Respondenternas förslag ... 78 6.3.2 Författarens förslag ... 80 6.3.3 Litteraturens förslag ... 82 6.3.4 Anmärkning på förbättringsförslag ... 83 7 Slutsatser ... 84

7.1 Bristfälliga bygghandlingar & ÄTA-arbetens påverkan på entreprenörens ekonomi 84 7.2 Mest problematiska bygghandlingen och typer av brister ... 84

7.3 Hur kan risken för ekonomiska konsekvenser för entreprenörer minskas? ... 85

7.4 Fortsatt arbete ... 86

8 Referenser ... 87

BILAGOR

Bilaga 1 Intervjufrågor

Bilaga 2 Rekommendationer för entreprenörer Bilaga 3 Rekommendationer för projektörer Bilaga 4 Rekommendationer för beställare

1

1 Inledning

I detta avsnitt presenteras bakgrund, problemformulering, varför denna studie behövs, syfte, frågeställningar, mål och avgränsningar. Därefter introduceras företaget Peab Sverige AB med avdelning Skellefteå Bygg.

1.1 Bakgrund

Från 2000-talets början har byggbranschen på många sätt upplevt att bygghandlingarna i projekten blivit allt mer bristfälliga i utförandeentreprenader. Detta är något som Peab Skellefteå har upplevt i sina projekt, med ÄTA-arbeten och ekonomiska konsekvenser som följd. En undersökning gjord av Boverket (2018) visar att branschaktörer känner en stor oro för generationsskiftet bland projektörer, med bristande erfarenhet som följd. Även om det nästan är omöjligt att ta fram helt felfria bygghandlingar visar den senaste trenden på att bygghandlingarna blir mer och mer ofullständiga (Peglowski, 2004) där konsekvenserna av detta leder till ÄTA-arbeten och merkostnader i produktionsskedet (Axelsson, 2005). Avdelningen Peab Skellefteå har upplevt att beställare idag i vissa projekt tar lite för lätt på sitt åtagande att äga projekteringen vid utförandeentreprenader. Det beskrivs eller ritas inte ut saker tillräckligt tydligt så att utförandet av olika moment är glasklart. Detta förekommer oftare än vad entreprenörer önskar, och det leder till komplexitet för alla inblandade parter. Kompletta bygghandlingar är en vital del för att få flyt på bygget, för att veta vad som ska göras och för att slippa så mycket frågor som möjligt under byggtiden. Eftersom Peab Skellefteå upplever ekonomiska konsekvenser till följd av bristfälliga bygghandlingar och dess medföljande ÄTA-arbeten, har just detta företag och avdelning valts ut för att samla in data till den generella studien.

1.2 Problemformulering

1.2.1 Bristfälliga bygghandlingar

Ett flertal tidigare examensarbeten, branschundersökningar och vetenskapliga studier visar att problematiken gällande bristfälliga bygghandlingar är vanligt förekommande, såsom

Wästfeldt (2012), Svensk byggtjänst (2014), Boverket (2018), Björkman (1990), Axelsson (2005) samt Sigfrid och Månsson (1989). Enligt Svensk byggtjänst (2014) och Wallin (2004) orsakar projekteringen den största extrakostnaden för ett projekt. Likaså beskriver Hansson (2015) att brister och fel i bygghandlingarna orsakar extrakostnader och att kostnaden för att rätta till felen är 2–10 % av de totala byggkostnaderna. Axelsson (2005) och Sigfrid & Månsson (1989) menar att brister i bygghandlingarna leder till ÄTA-arbeten och merkostnader.

Fler forskningsstudier som behandlar ämnet bristfälliga bygghandlingar är Hultqvist & Jansson (2013), Eriksson & Heikkilä (2019), Tremm (2015), Nagendiran & Wigren (2008), Gäfvert & Hollbeck (2017), Karlsson & Andersson Markkanen (2012) samt Nilsson (2015). Rapporter skrivna av Eriksson & Heikkilä (2019), Gäfvert & Hollbeck (2017) och Berglund (2018) behandlar bristfälliga bygghandlingar i projekteringsstadiet, när handlingarna granskas före de skickas till byggentreprenören. Fyra tidigare studier författade av Klarin (2011), Nozhatzadeh & Saeed (2015), Andersson & Svensson (2019) samt Berglund (2018) syftar att undersöka bristfälliga bygghandlingar i totalentreprenader, där tillvägagångssättet och

2

Figur 1. Illustration av arbetes inriktning

problematiken med bristfälliga bygghandlingar skiljer sig jämfört med

utförandeentreprenader. Utförlig beskrivning av tidigare studier återfinns i avsnitt 2.1.1.

1.2.2 ÄTA-arbeten

Det vanligaste problemet med bristfälliga bygghandlingar i produktionsskedet är att det ofta leder till ÄTA-arbeten (Svensk Byggtjänst, 2014). Nessmar (2016) beskriver också detta, och menar att ÄTA-arbeten vanligen leder till ekonomiska konsekvenser för entreprenörer. På liknande sätt påvisar även internationell forskning att ÄTA-arbeten är en allmän

problematik som ofta kan leda till ekonomiska konsekvenser och tidsförseningar i ett projekt. Detta är något som både Hwang & Low (2011), Ibbs & Ashley (1987), Bajari et al. (2014), Badenfelt (2010) samt Sun & Meng (2008) beskriver i sina vetenskapliga artiklar, se avsnitt 2.5.4 för utförlig beskrivning.

1.2.3 Varför denna studie behövs

Eftersom många tidigare forskningsstudier, som beskrivs ovan, har behandlat bristfälliga bygghandlingar, ÄTA-arbeten och dess efterföljande ekonomiska konsekvenser, kan dessa områden betraktas som en vanligt förekommande problematik. Som nämnt identifierar flertalet tidigare studier problematiken med bristfälliga bygghandlingar, vilka brister och felaktigheter som upptäcks i produktion samt vad som kan förbättras för att minimera eller eliminera dessa. Där konstateras endast att ekonomiska konsekvenser är en följd av

bristfälliga bygghandlingar och ÄTA-arbeten, men det utreds inte närmare på vilket sätt detta praktiskt uppstår i projekt och på vilket sätt det påverkar ekonomin för både beställare och entreprenör. Relaterad forskning gällande ÄTA-arbeten visar sig vara ett internationellt problematiskt fenomen inom byggbranschen, och är därför intressant att utreda vidare. I denna rapport ska således inte förståelsen för varför bristfälliga bygghandlingar uppstår identifieras, då det redan finns ett flertal arbeten inom det området. Arbetet fördjupar istället kunskaperna gällande på vilket sätt brister i bygghandlingar och ÄTA-arbeten påverkar entreprenörens ekonomi i enskilda byggprojekt och ska följaktligen komplettera den forskning som redan finns med ett nytt bidrag, se Figur 1.

Bristfälliga bygghandlingar

ÄTA-arbeten

På vilket sätt påverkas

ekonomin i byggprojekt?

3

1.3 Syfte

Syftet med arbetet är att undersöka och få förståelse för på vilket sätt bristfälliga

bygghandlingar och dess medföljande ÄTA-arbeten ekonomiskt påverkar entreprenörer i enskilda byggprojekt i produktionsskedet. Med hjälp av förståelsen kommer förslag ges på hur risken för ekonomiska konsekvenser kan minskas, beroende på vilken typ av

bygghandling som är mest problematisk.

1.3.1 Frågeställning

För att besvara syftet ska dessa tre frågeställningar underlätta:

• På vilket sätt påverkar bristfälliga bygghandlingar och dess följande ÄTA-arbeten ekonomin för entreprenörer?

• Vilken typ av bygghandling är mest problematisk och vilka typer av brister uppstår generellt?

• Hur kan risken för ekonomiska konsekvenser för entreprenörer minskas gällande problematiken med bristfälliga bygghandlingar och ÄTA-arbeten?

1.3.2 Mål

Målet med studien är att lyfta fram på vilket sätt bristfälliga bygghandlingar och ÄTA-arbeten påverkar ekonomin för entreprenörer samt vilka typer av brister och fel som brukar uppdagas i olika byggprojekt. Detta för att kunna framföra förbättringsförslag. Rekommendationerna kan upplysa både entreprenörer, beställare och projektörer vad som kan genomföras, förändras och förbättras för att minska risken att hamna i situationer i byggskedet där ekonomiska konsekvenser för både entreprenörer och beställare uppstår.

1.4 Avgränsningar

Studien utreder endast konsekvenserna i byggskedet med avseende på ekonomi vid bristfälliga bygghandlingar inom husbyggnad. Det finns fler konsekvenser som uppstår gällande bristfälliga bygghandlingar, även i anbudsskedet, men detta avses inte att undersökas. Med bygghandlingar avses ritningar, beskrivningar, allmänna föreskrifter, förteckningar och tekniska utredningar.

Rapportens innehåll baseras i huvudsak på en intervjustudie där respondenterna är

entreprenadingenjörer, platschefer och inköpare för olika byggprojekt inom Peab Skellefteå. Peab Skellefteå har valts eftersom de anser att ekonomiska konsekvenser till följd av

bristfälliga bygghandlingar har blivit ett allt vanligare problem inom byggprojekt som de medverkat i. Därför vill de utreda detta vidare. Den entreprenadform som avses är enbart utförandeentreprenader i form av generalentreprenad och delad entreprenad, där

entreprenören inte varit delaktig i upprättandet av bygghandlingarna. Detta med anledningen av att Peab Skellefteå upplever att problematiken gällande bristfälliga bygghandlingar mest uppdagas vid dessa två typer av entreprenadformer. Samma problematik råder inte i

exempelvis totalentreprenader då entreprenören själv upprättat handlingarna.

I denna rapport ska inte förståelsen för varför bristfälliga bygghandlingar uppstår identifieras, då det redan finns många arbeten angående detta. Arbetet syftar istället till att utförligt

4

undersöka på vilket sätt dessa bristfälligheter påverkar ekonomin för entreprenörer i de enskilda byggprojekten.

1.5 Peab Skellefteå – Bygg

Peab är ett av Nordens ledande bygg- och anläggningsföretag, med cirka 17 000 anställda och en omsättning på 55 miljarder kronor. Inom Peab finns olika affärsområden, där affärsområde bygg syftar till att utföra allt från nyproduktion av bostäder, offentliga och kommersiella lokaler till renoveringar och om- och tillbyggnadsarbeten. De tillhandahåller även

byggservicetjänster. Affärsområde bygg, som benämns Peab Sverige AB, är verksamma i Norden, där platskontoren geografiskt sett är mest utspridda i Sverige (Peab, u.d.). Ett av kontoren är stationerat i Skellefteå, där omsättningen är 300 Mkr och antalet anställda är 20 tjänstemän och 55 hantverkare.

Geografiskt omfattar Peab Skellefteå avdelning bygg i princip hela Skellefteå kommun, från Byske i norr till Lövånger i söder. Det finns även verksamhet i Norsjö och Malå, som ligger utanför Skellefteå kommun. Organisatoriskt hör dock verksamheten till Skellefteå-kontoret. De projekt som utförs är allt från byggservice till stora entreprenader och i undantagsfall egna hem eller stugor för privatpersoner. Det kan handla om små serviceprojekt, skolor, förskolor, bostäder, industriprojekt, hallbyggnader samt ombyggnationer. Historiskt sett har största delen av beställarna varit offentliga beställare. Peab Skellefteå utför även en del arbete i gruvorna Renström, Kristineberg och Kankberg – med Boliden som beställare i de allra flesta fallen. Arbeten i Björkdalsgruvan är också förekommande där kanadensiska Mandalay Resources är beställare. Avdelningen genomför det mesta inom byggrelaterade arbeten och har inte nischat sig på grund av stadens storlek. Detta är ett medvetet val då staden är liten och på grund av det behöver byggföretaget kunna göra det mesta för att tävla om de projekt som finns.

Peab Skellefteå har både lokala och regionala beställare. De lokala beställarna är till exempel det kommunala bostadsbolaget Skebo samt Skellefteå Industrihus som är ett kommunalt byggbolag. Det finns privata och lokala beställare såsom Nordvestor och Länsförsäkringar. Avdelningen har även avtal med Riksbyggen och Diös som finns på fler orter än i Skellefteå.

5

2 Relaterad forskning

I detta avsnitt presenteras andra arbeten relaterat till bristfälliga bygghandlingar samt bakgrundsfakta gällande följande kapitel: ekonomiska mål och konsekvenser,

bygghandlingar, bristfälliga bygghandlingar, ÄTA-arbeten, förbättringsförslag enligt litteraturen och utförandeentreprenad.

2.1 Andra arbeten gällande bristfälliga bygghandlingar

Det finns flera studier som behandlar ämnet bristfälliga bygghandlingar, så varför behövs just denna studie? Detta avsnitt beskriver forskningen som redan finns inom ämnet och vad andra studier har behandlat. På så sätt motiveras varför denna undersökning behövs, eftersom rapportens syfte inte är behandlat i föregående arbeten.

2.1.1 Tidigare studier

Brister i bygghandlingar (Hultqvist & Jansson, 2013)

Studien syftar till att undersöka problematiken med felaktiga bygghandlingar i

produktionsskedet, alltså vilka brister som finns i bygghandlingarna samt vad det kan få för konsekvenser. Rapporten tar upp orsaker till brister och hur bygghandlingarnas kvalitet kan förbättras mot produktionens behov. I detta arbete avses främst bygghandlingar som ritningar och brister som kan förekomma i produktionsskedet.

Vad brister i bygghandlingar mellan arkitekt och leverantör? (Eriksson & Heikkilä, 2019)

Studien behandlar bristfälliga bygghandlingar i tidigt projekteringsskede mellan arkitekt och leverantör. Författaren redogör vilka problem som finns och dess orsaker, samt belyser eventuell förbättringspotential för att spara tid och pengar.

Vem ansvarar för projekteringsfel? (Tremm, 2015)

Denna rapport kartlägger vanligare fel och brister som projektören gör i handlingar, samt redovisar vad som avses med god kvalitet gällande handlingar och anläggningar, för att därefter undersöka om det finns samband mellan de båda. Arbetet utgår från en projekterande landskapsarkitekts perspektiv där handlingarna inom landskap och mark används.

Leverans av bygghandlingar (Klarin, 2011)

Arbetet beskriver processen för framställning och leverans av bygghandlingar och varför det uppstår situationer då bygghandlingar saknas. Betydelsen av bygghandlingars värde är belyst för kvalitetssäkring och ansvarsfördelning samt tillhandahållande av bygghandlingar i rätt tid. Arbetet syftar endast att utreda dessa frågor inom totalentreprenader, det vill säga att bygget kan starta innan projekteringen är klar.

Kvalitetssäkring och förbättringsarbete vid projekteringsuppdrag – (Nagendiran & Wigren, 2008)

I arbetet beskrivs att kvalitetsbrister i bygghandlingar är vanligt förekommande och att bristerna visar sig i byggskedet. Detta medför kostnader som kunde ha förebyggts om felen upptäcktes i tidigt skede. Författaren beskriver hur konsulternas arbete kan underlättas och hur fel i projekteringsskedet minimeras eller förhindras. Förslag ges på hur kvalitetsnivån kan

6

höjas på projekteringen för att minska antal fel. Arbetet avser bygghandlingar för järnvägar och anläggningsarbeten.

Kommunikationsåtgärder för att minska ÄTA-arbeten (Nozhatzadeh & Saeed, 2015) Arbetet undersöker kommunikationsstörningarna i projekterings- och produktionsskedet. Åtgärdsplaner är utformade för att förebygga dessa störningar och på så sätt uppnå en effektivare byggnadsprocess. I undersökningen framgår det att den störning som framträdde mest under projekterings- och produktionsskedet var otydliga bygghandlingar. Dessa otydliga handlingar är mestadels icke uppdaterade konstruktionsritningar som upptäcks försent och orsakar ÄTA-arbeten som senare leder till merkostnader för projektet. Det föreslås åtgärder på hur bristfälliga bygghandlingar kan hanteras för att minska uppkomsten av ÄTA-arbeten. Studien avser bara entreprenadformen totalentreprenad.

Granskningsprocessen av bygghandlingar (Gäfvert & Hollbeck, 2017)

Rapporten analyserar granskningsprocessen för bygghandlingar innan de lämnas till

entreprenören för att påvisa eventuella brister och ge förslag på förbättringsmöjligheter som kan implementeras i processen. Arbetet tar upp hur processen ser ut, vilka parter som medverkar i granskningen och vilka krav som ställs på granskningen. I rapporten intervjuas bland annat entreprenörer för att öka förståelsen om vilka typer av fel entreprenören brukar hitta i bygghandlingarna. De handlingar som granskas är endast K-ritningar.

Orsaker till att byggprojekt blir försenade och vad det innebär ekonomiskt (Karlsson, 2011)

Rapporten har en bred frågeställning och kartlägger alla aspekter om varför byggprojekt blir försenade. Det framgår att projektering är en av dessa faktorer. Arbetet tar upp vilka

ekonomiska konsekvenser förseningarna har lett till i helhet, men inte specifikt vad de bristfälliga bygghandlingarna har kostat projekten. Förslag ges på förbättringar för projekteringsfel från beställarens, konstruktörens och entreprenörens perspektiv. Hantering av bygghandlingar (Karlsson & Andersson Markkanen, Hantering av bygghandlingar, 2012)

Studien kartlägger hur företaget STRABAG internt hanterar problem med bygghandlingar och ger förslag på förbättringsåtgärder för dessa områden. Författarna ger bland annat förslag på hur fel tidigt kan upptäckas samt hur felen kan minskas i bygghandlingarna.

Jämförande analys av kopplingen mellan projektering och produktion (Andersson & Svensson, 2019)

Arbetet redogör vilka återkommande avvikelser som uppkommer i produktionen på grund av projekteringen och varför, samt vad konsekvenserna blir. Det framgår att avvikelser främst uppkommer på grund av undermåliga bygghandlingar. Förbättringsförslag presenteras

gällande hur kopplingen mellan projektering och produktion kan effektiviseras för att undvika avvikelser och därmed underlätta för byggbranschen i totalentreprenader. Rapporten tar upp någon enstaka ekonomisk konsekvens.

7

Projekterings- och granskningsförbättringar: Identifiering av brister och förbättringsförslag för dessa i projekterings- och granskningsprocessen av arkitekthandlingar (Berglund, 2018)

Rapporten identifierar de mest frekvent förekommande bristerna i projekterings- och granskningsprocessen av arkitekthandlingar, endast för totalentreprenader. Författaren ger företaget Fastec organisationsanpassade förbättringsförslag, som mestadels handlar om hur handlingar ska granskas så att de inte blir bristfälliga.

Problem med bygghandlingar (Nilsson, 2015)

Rapporten belyser brister i bygghandlingar för att öka förståelsen för varför problemen uppkommer, vilka typer av felaktigheter som finns samt om det finns något samband mellan felen. Rapporten handlar i huvudsak om att identifiera problematiken med bristfälliga bygghandlingar, vad som görs i dagsläget samt förbättringsåtgärder som kan vidtas för att minimera risken för fel.

2.1.1.1 Sammanställning

Tolv föregående studier har identifierats där det huvudsakliga ämnet är bristfälliga bygghandlingar. De flesta av arbetena identifierar problematiken med bristfälliga

bygghandlingar, vilka brister och felaktigheter som upptäcks i produktion samt vad som kan förbättras för att minimera eller eliminera dessa, som beskrivs av författarna Hultqvist & Jansson (2013), Eriksson & Heikkilä (2019), Tremm (2015), Nagendiran & Wigren (2008), Gäfvert & Hollbeck (2017), Karlsson & Andersson Markkanen (2012) samt Nilsson (2015). Arbetet gjort av Karlsson (2011) har en bred frågeställning där endast en del av arbetet handlar om bristfälliga bygghandlingar. Rapporter skrivna av Eriksson & Heikkilä (2019), Gäfvert & Hollbeck (2017) och Berglund (2018) behandlar bristfälliga bygghandlingar i projekteringsstadiet, när handlingarna granskas före de skickas till byggentreprenören. Arbetet skrivet av Gäfvert & Hollbeck (2017) avgränsar bygghandlingar till endast K-ritningar och utesluter då att undersöka brister i beskrivningar. Fyra av de tidigare studierna författade av Klarin (2011), Nozhatzadeh & Saeed (2015), Andersson & Svensson (2019) samt Berglund (2018) syftar att undersöka bristfälliga bygghandlingar i totalentreprenader, där tillvägagångssättet och problematiken med bristfälliga bygghandlingar skiljer sig jämfört med generalentreprenader.

Ingen av de föregående studierna inom ämnet undersöker specifikt på vilket sätt bristfälliga bygghandlingar ekonomiskt påverkar enskilda byggprojekt i byggskedet, eller hur risken för ekonomiska konsekvenser kan minskas. Denna rapport ska alltså inte identifiera förståelsen för varför bristfälliga bygghandlingar uppstår, då det redan finns många arbeten angående detta. Arbetet syftar istället på att gå djupare in på bristfälligheternas påverkan på ekonomin för de enskilda byggprojekten.

8

2.2 Ekonomiska mål och konsekvenser

Enligt Hansson et al. (2015) innebär ekonomiska mål att en funktion uppnås inom en fastställd tid samtidigt som den ekonomiska ramen vidhålls. För att uppfylla de ekonomiska målen finns en modell för ekonomisk styrning av byggprojekt, se Figur 2. Om den beräknade kostnaden inte kan hållas inom den bestämda ekonomiska ramen inträffar en ekonomisk konsekvens. Detta kan ofta bero på någon form av misstag i tidigare skede som måste korrigeras. Vidare förklarar Hansson et al. (2015) att ett framgångsrikt projekt bland annat karaktäriseras av att det har uppnått fastställda mål, det vill säga tekniskt, ekonomiskt och tidsmässigt samt haft en god process utan upplevda problem.

Anledningen till varför vissa projekt inte håller sig inom de beslutade kostnadsramarna kan bero på använda kalkylmetoder, på de uppgifter som används i kalkylen eller på de som hanterar kalkylen. Det kan även bero på att de som hanterar byggprojektet i ”verkligheten” inte klarar av att driva projektet inom de beslutade ramarna. (Hansson et al. 2015)

Kalkylering och budgetering är viktiga områden för att veta hur mycket ett projekt kommer kosta och hur kostnaderna är fördelade på olika aktiviteter. Ett projekts kostnader kan kalkyleras via en detaljerad tids- och resursplanering. Där måste tidsåtgången för varje aktivitet och priset på resurserna vara kända parametrar. Delar av projektets kostnader kommer även från inköpta varor och tjänster, det vill säga sådant som förbrukas i projektet. Ett projekts kalkylerade slutkostnad får inte överstiga tillgänglig resurs, alltså den budget som sattes initialt. Om projektets ekonomi inte håller sig till kalkylen och kostnaderna för de planerade aktiviteterna är högre än planerat innebär det att projektet har en ekonomisk resursbrist. För att projektet ska uppnå det ekonomiska målet ska förkalkylen

(anbudskalkylen) vara lika med efterkalkylen, det vill säga den verkliga kostnaden för projektet. Orsaker till att ekonomin i kalkylen inte uppfylls kan vara att oplanerat extraarbete under genomförandet uppstått eller att ett moment inte gick att genomföra med den tänkta lösningen. (Tonnquist, 2006)

1. Söka ram 2. Låsa ram 3. Hålla ram

Figur 2. Övergripande ekonomiska styrningen under byggprocessen baserat på Hansson et al. (2015)

9

2.3 Bygghandlingar

2.3.1 Bygghandlingarnas utformning

Bygghandlingar definieras som alla dokument som behövs för produktionen (Bowin, 2008). Bygghandlingarna tas fram i projekteringsfasen, där det bestäms hur den färdiga byggnaden ska se ut, konstrueras och detaljutformas. Projekteringen utförs i samarbete med olika projektörer, såsom arkitekt, mark-, byggnads-, el- och VVS-konstruktörer. Projekteringens olika faser är gestaltning, systemutformning och detaljutformning, se Figur 3. I gestaltningen bestäms utseendet för byggnaden. I systemutformning utformas konstruktionerna för bärande stomme, ytterväggar, tak samt installationer. I detaljutformning sker slutlig dimensionering, måttsättning, val av material och utföranden. Dessa tre steg resulterar i de bygghandlingar som projektet ska använda i byggskedet. (Nordstrand & Révai, 2002)

2.3.2 Bygghandlingarnas omfattning

De bygghandlingar som ingår i en entreprenad är administrativa föreskrifter, ritningar, tekniska beskrivningar, tekniska utredningar såsom grundundersökningar samt förteckningar exempelvis armeringsförteckningar (Nordstrand & Révai, 2002). De administrativa

föreskrifterna utgör spelreglerna för varje enskilt bygge. För utförandeentreprenad gäller AFC som innebär entreprenadföreskrifter vid utförandeentreprenad. De administrativa

föreskrifterna bygger på AF-AMA (allmän material- och arbetsbeskrivning) (Nordstrand & Révai, 2002), vilket beskriver vad som kan betraktas som fackmannamässigt utförande för olika byggutföranden och är en branschstandard som ska följas (Hansson et al. 2015). Söderberg (2011) beskriver djupare vad som ingår i ritningar och tekniska beskrivningar.

2.4 Bristfälliga bygghandlingar

2.4.1 Typer av fel och brister

Tidigare undersökningar inom ämnet visar att det finns olika typer av fel och brister som kan uppstå i bygghandlingar. Resultaten från dessa studier beskrivs nedan.

Sigfrid och Månssons undersökning

Sigfrid och Månssons (1989) undersökning pekar på att de vanligaste felen och bristerna i ritningar är mått- och höjdangivelser, sektioner, detaljer, beteckningar och revideringar. Fortsättningsvis visar undersökningen att bristerna i beskrivningarna ansågs vara mängdangivelser, olämpliga eller inaktuella materialval samt kvalitetskraven.

10 Badran och Zetterlinds undersökning

Badran och Zetterlinds (2013) undersökning identifierar fel i byggskedet som kan härledas till projekteringen, via undersökning av olika byggarbetsplatser. I undersökningen framgår att de typer av fel och brister som upptäcktes i byggskedet var oklara monteringsanvisningar för sakvaror, ritningar för planer tog inte hänsyn till bärverket, ritningar var inte tydligt måttsatta, uppställningsritningar kom sent, avsaknad av ventilation, avsaknad av måttkedja samt krock mellan ventilation och el. (Badran & Zetterlind, 2013)

De typer av fel och brister som upptäcktes i beskrivningarna var tillkommande arbeten på grund av ändringar, ändringar som tillkom gjorde att branddokumentationen inte godkändes, oklar kulörsättning på grund av olika beslut, granskningshandlingar hade inte blivit

bygghandlingar på grund av dålig framförhållning samt oklara beslut gällande el-rör och gjutning. Detta medförde endast försening av delmomenten, som senare togs igen under projektets gång. Upptäcks vissa fel eller brister senare under projektets gång kan det leda till försening av projektets slutdatum och även ekonomiska konsekvenser, beroende på när felen upptäcks. (Badran & Zetterlind, 2013)

Tremms undersökning

En liknande studie gjord av Tremm (2015) visar att fel och brister som upptäckts i

bygghandlingarna är höjd- och måttsättning, mängdningsfel, toleranser redovisas dåligt, saker uttrycks inte på samma sätt i handlingarna samt att handlingarna brister i synkroniseringen till AF. Dessutom är en brist om samordningen mellan handlingar och teknikområden är

undermålig och dålig samordning mellan ritning och förteckning.

Vidare beskriver Tremm (2015) att projektörer har svårt att avgöra vad som lämpligen bör stå på ritningen alternativt stå i beskrivningen, projektörer begriper inte AMA:s pyramidregel, projektörer missar byggbarheten i lösningar, det är för mycket “klipp och klistra” samt att revideringar är otillräckliga.

Boverkets undersökning

En undersökning gjord av Boverket (2018) visar att projekteringen kan brista i form av att det endast finns generella lösningar i bygghandlingarna. Enligt intervjuer för denna undersökning menar några respondenter att det ibland endast finns generella detaljer på olika ritningar och att de svåra detaljerna får lösas på plats av hantverkarna.

2.4.2 Orsaker till fel och brister

Fel och brister som uppstår i bygghandlingar kan orsakas av olika faktorer. Den mänskliga faktorn är en orsak, eftersom ritningar och handlingar framställs av flera olika människor som har tidspress och ska producera något väldigt komplext. Det är då omöjligt med helt felfria bygghandlingar (Höjenberg, 1991). En annan anledning är att bygghandlingarna inte är samordnade mellan de olika aktörerna, vilket leder till problematik i byggskedet då aktörerna har stor risk för att kollidera med sina arbeten (Axelsson, 2005). Ytterligare en orsak till fel och brister är att bygghandlingarna ibland inte är produktionsanpassade (Axelsson, 2005) samt att projektering sker med för små marginaler som inte är genomförbart i produktionen. Detta kan ske om projektören är oerfaren och förlitar sig för mycket på digitala program (Boverket, 2018).

11

Andra faktorer som kan orsaka brister i handlingarna är om projektören anser att någon del är en självklarhet och utesluter det i en ritning eller beskrivning (Badran & Zetterlind, 2013). Vanligt förekommande är även att projektörerna inte besöker arbetsplatserna och för att ta reda på hur det ser ut där byggnaden ska byggas, vilket kan leda till att bygghandlingarna blir fel eller bristfälliga (Boverket, 2018). Oklara önskemål av beställaren kan också försvåra arbetet med att ta fram bygghandlingar (Badran & Zetterlind, 2013).

Hultqvist och Jansson (2013) beskriver att det finns flera anledningar till att fel uppstår i projekteringen. Det kan bero på att det råder kunskapsbrist inom byggnadsfysik och

fuktmekanik, dålig information och samordning mellan olika aktörer samt låg motivation och engagemang. Vidare konstateras att avsaknaden av erfarenhet och erfarenhetsåterföringen är anledningar till att fel uppstår i bygghandlingarna. (Hultqvist & Jansson, 2013) På liknande sätt beskriver Boverket (2018) att bristande erfarenhet, på grund av generationsskifte i branschen, är en bidragande faktor till att bristfälliga bygghandlingar uppkommer.

2.4.3 Konsekvenser av bristfälliga bygghandlingar

Bra och tydliga bygghandlingar krävs för att genomföra ett byggprojekt på rätt sätt och för att minimera felaktigheter i produktionsskedet (Palm, 2005). På byggarbetsplatser kan många fel uppstå vilket ofta leder till extrakostnader. Om fel upptäcks tidigt i byggprocessen kan

kostnaden reduceras, eftersom kostnaden för åtgärder är lägre ju tidigare i processen det upptäcks. De största extrakostnaderna för fel i ett byggprojekt orsakas av projektering, och om dessa inte åtgärdas kan det i förlängningen leda till kvalitetsbrister (Wallin, 2004). Enligt Svensk Byggtjänst (2014) har brister i projekteringen störst betydelse för att kostnader i ett projekt blir större än beräknat.

Brister i bygghandlingarna anses vara ett stort problem då det i produktionsskedet leder till ÄTA-arbeten, merkostnader samt kvalitetsnedsättning (Axelsson 2005). Detta beskriver Sigfrid och Månsson (1989) på liknande sätt. De förklarar att bygghandlingar ofta innehåller fel och brister vilket resulterar i ÄTA-arbeten, högre kostnader för projektet än vad som är räknat med, sämre kvalitet på slutprodukten samt störningar i produktionen. Likaså påvisar Hultqvist och Jansson (2013) att en följd av bristfälliga bygghandlingar är ÄTA-arbeten. Hansson (2015) beskriver att brister och fel i bygghandlingarna orsakar extrakostnader, och att kostnaderna för att rätta till fel varierar mellan 2–10 % av de totala byggkostnaderna.

2.5 ÄTA-arbeten

2.5.1 Allmänt

Det vanligaste problemet med bristfälliga bygghandlingar i produktionsskedet är att det ofta leder till ändrings-, tilläggs- och avgående arbeten, så kallat ÄTA-arbeten (Svensk Byggtjänst, 2014). Detta är något som Bajari et al. (2014) beskriver på liknande sätt, och menar att den vanliga orsaken till att anpassningar och förändringar uppstår i ett projekt är otillräckliga bygghandlingar och hur bristfälligt det ursprungliga kontraktet är.

Entreprenören har rätt till ersättning för utfört merarbete samt erforderlig tidsjustering. Dock måste beställda ÄTA-arbeten beställas skriftligt, och likställda ÄTA-arbeten underrättas beställaren. Vid beställda ÄTA-arbeten beordrar beställaren antingen ändringar, tillägg eller avgående arbeten i förhållande till det ursprungliga uppdraget. Likställda ÄTA-arbeten

12

uppkommer oavsett om beställaren vill det eller inte, och detta sker då förfrågningsunderlaget eller bygghandlingarna är bristfälliga och måste kompletteras. (Nessmar, 2016)

2.5.2 Orsaker till uppkomsten av ÄTA-arbeten

Hwang & Low (2011) menar att bakgrunden till varför ÄTA-arbeten uppstår beror på interna eller externa faktorer. De interna faktorerna berör problem relaterat till projektet,

organisationen och de berörda aktörerna. De externa faktorerna omfattar problem relaterat till oförutsedda omständigheter, statlig inblandning, ekonomi och juridiska frågor. Kategorin ”berörda aktörer” inom de interna faktorerna förklaras ytterligare eftersom det är relaterat till bristfälliga bygghandlingar, se Figur 4. (Hwang & Low, 2011)

2.5.3 Tvister och konsekvenser för entreprenörer

Vid hantering av ÄTA-arbeten är det vanligt att tvister uppstår där entreprenören och

beställaren inte är överens. En studie angående ÄTA-arbeten och tvister som kan uppkomma beskriver olika konsekvenser som kan uppstå för entreprenören på grund av ÄTA-arbeten. Dessa listas nedan (Nessmar, 2016):

Beställd eller inte beställd ÄTA

Entreprenören ansåg att ett beställt ÄTA-arbete var utfört, och var beställt via ett byggmötesprotokoll. Beställaren hävdade att arbetet inte var beställt. Byggprotokollet

Interna faktorer Projektet Organisationen Berörda aktörer Designfel Utelämnande/ändring av ritningar Dålig projektdefinition av beställare Otillräcklig förplanering Otillräcklig hantering av förändringar Dålig kommunikation mellan beställare, projektör, entreprenör Produktionsanpassade lösningar ignorerad i designprocessen

Figur 4. Interna faktorer inom kategorin ”berörda aktörer” som förorsakar ÄTA-arbeten, baserat på Hwang & Low (2011)

13

innehöll ingen sådan uppgift vilket ledde till att entreprenören utförde ett arbete utan ersättning. (Nessmar, 2016)

Beställd ÄTA eller ingående kontraktsarbete

Entreprenören ansåg att ett arbete var ett beställt ÄTA-arbete, men beställaren ansåg att arbetet ingick i kontraktet. På grund av att beställningen inte återfanns fick entreprenören ingen ersättning för detta arbete. (Nessmar, 2016)

Oense om mängd

Både beställaren och entreprenören var överens att ett moment var ett beställt ÄTA-arbete som handlade om att avlägsna jordmassor. Avtalet reglerbar mängd gällde vilket innebär att entreprenören får ersättning för det arbete som är utfört. Entreprenören hade fått ersättning men krävde mer då det ansågs enligt egna beräkningar att de hade avlägsnat mer jord än vad de hade fått betalt för. Entreprenören och beställaren var oense om angående detta, och domstolen tog ett beslut att merersättning inte kunde intolkas. Entreprenören fick inte ersättning för allt arbete. (Nessmar, 2016)

Förlängning av kontraktstiden

Under projektets gång beställdes ÄTA-arbeten där pris i flertalet fall inte kunde bestämmas innan arbetet var avslutat. Totalt uppgick ÄTA-arbetena till 20 % av kontraktsarbetena och entreprenören fick då svårt att klara avtalad färdigställandetid. Entreprenören ville ha förlängd tid av projektet men beställaren ansåg att entreprenören skulle ha anmält behov av förlängning innan ÄTA-arbetena accepterades för att få ersättning, vilket de inte hade gjort. Det framkom inte hur tvisten löstes, men det är viktigt att avtala om tid vid beställning av ÄTA-arbeten. (Hansson et al. 2017)

2.5.4 Konsekvenser av ÄTA-arbeten

Ändringar i byggprojekt är nästan omöjliga att undvika och det är ofta återkommande. Beroende på vad ändringen är kan det få olika konsekvenser. Ju tidigare ändringarna upptäcks, desto mindre negativ påverkan har det på projektet i form av tid, ekonomi och kvalitet. Risken för konflikter minskar också om ändringar, tillägg eller bristfälligheter uppdagas i ett tidigt skede av projektet (Hwang & Low, 2011). Hansson et al. (2017)

beskriver att ÄTA-arbeten i samband med kontraktstiden kan vara en orsak till att entreprenör och beställare blir oense i projekt.

Enligt Badenfelt (2010) är oförutsedda omständigheter samt förändringar av kontrakt, design, konstruktion och arbetsmoment efter att produktionen påbörjats en komplexitet som har involverat forskare över hela världen att undersöka detta, vilket resulterat i flertalet studier gällande ämnet. En tidigare studie gjord av Ibbs och Ashley (1987) visar att de moment som har en betydelsefull inverkan på projektets utförande bland annat är ändringar i design,

konstruktion, utrustning eller material i utförandet. Det handlar även om fel och utelämnanden i handlingarna samt oförutsedda förhållanden. Detta kan leda till extrakostnader, låg

produktivitet, oväntade förhållanden och tvister i projektet. (Ibbs & Ashley, 1987) På liknande sätt beskriver Bajari et al. (2014) att ÄTA-arbeten är en källa till att kostnaderna överstiger anbudssumman, då det genererar extra arbete och anpassningskostnader som inte förväntades från början. ÄTA-arbetena innebär störningar i arbetsflödet och att tid förbrukas på att försöka

14

komma fram till en lösning. Ibland leder det även till tvister. De anpassningskostnader som uppstår på grund av ÄTA-arbeten har betydelse för projektets ekonomi (Bajari et al. (2014). En annan studie gjord av Sun & Meng (2008) beskriver att det i byggprojekt ofta sker förändringar av design, byggnadsarbete och aspekter som orsakas av ändringar av

ursprungliga förhållanden eller antaganden. Detta innebär ÄTA-arbeten, och konsekvenser kan uppstå i form av produktivitetsförluster, störningar i produktionen, ökade risker för samordningsfel, misstag, tvister och obalanserad resursfördelning. Detta kan i sin tur leda till negativa effekter gällande tidsförseningar och kostnadsöverskridning av anbudssumman. Kostnaderna som uppstår av projektförändringar, omplanering och omarbetning kan vara så höga som 10–15 % av kontraktssumman. (Sun & Meng, 2008)

2.6 Förbättringsåtgärder enligt litteraturen

Projektör

Enligt Hansson et al. (2015) är projekteringsfel den vanligaste typen av fel i ett byggprojekt, men vissa åtgärder kan vidtas för att minska risken för detta. Projektörerna och beställarna skulle kunna utveckla sina egenskaper och specifika aktiviteter såsom planering, kontroll samt samordning och samgranskning av ritningar och beskrivningar. Projektörerna kan även göra arbetet mer omfattande genom noggrannare redovisning på ritningar, exempelvis fler

elevationer och snitt, och noggrannare redovisning av monteringsanvisningar för att upptäcka fel i ett tidigt skede. Dessutom kan projektet förses med ökade resurser och kompetens för att minska risken för brister och fel. En annan åtgärd kan vara att arbeta med BIM, då det bidrar till färre fel i både projekterings- och byggskedet. (Hansson et al. 2015)

Enligt Hultqvist & Jansson (2013) kan brister i bygghandlingarna minskas genom att

projektören granskar handlingarna mer omfattande. Att arbeta med 3D och BIM är också en fördel då till exempel krockar mellan olika discipliner kan upptäckas i ett tidigt skede samt att granskningen mellan olika ritningar underlättar. En frekventare användning av

standardiserade lösningar vid framställning av bygghandlingar är också ett förbättringsförslag för att minska risken för uppkomsten av bristfälliga bygghandlingar.

Beställare

Boverket (2018) menar att förståelsen hos uppdragsgivaren är en viktig aspekt. För att förstå en bra projektering krävs en viss kunskap hos uppdragsgivaren, och finns inte den insikten är risken stor att viktiga handlingar inte tas fram på grund av besparingar. Det kan även leda till att beställaren inte vet vad som är rimliga krav. Därför bör beställaren öka sina kunskaper och kompetens gällande byggandet. (Boverket, 2018)

Hultqvist & Jansson (2013) menar att beställare bör ställa tydligare krav på konstruktörer när det gäller samordning, deadlines och kvalitet på bygghandlingarna och vad som ska ingå. Valet av projektörer bör även väljas med en kontinuitet, då det är enklare att styra arbetet med standardiserade lösningar. Beställaren skulle även tillsätta en granskningsgrupp som bistår med kompetens vid granskning av bygghandlingar.

15 Entreprenör

Enligt Hultqvist & Jansson (2013) finns flera förbättringsmöjligheter för att minska risken för bristfälliga bygghandlingar. De anser att entreprenören bör delta i projekteringsskedet även i utförandeentreprenader, då det har visat sig att det är stor skillnad på bygghandlingarnas kvalitet om entreprenören fått delta i ett tidigt skede. Det bör tydligt framgå på vilket sätt produktionspersonal skall bistå med kompetens i projekteringsskedet. Ett annat förslag för att minska konsekvenserna av brister i handlingarna är utförandet av noggranna

arbetsberedningar och förberedelser i form av ritningsgranskningar. Då kan brister och fel upptäckas i ett tidigt skede.

Vidare belyser Hultqvist & Jansson (2013) att standardiserade arbetsmetoder för kontroll och uppföljning bör införas för att minska risken för konsekvenser. Erfarenhetsåterföring är också en viktig aspekt, och mer resurser bör läggas på det. Entreprenören skulle kunna utveckla en funktionerande metoddatabank samt en utvärderingsmodell med klara riktlinjer hur

erfarenhetsåterföring skall ske mellan samtliga aktörer i byggprocessen. Vikten av återföring gentemot konstruktörer är stor, och därmed bör åsikter om brister i bygghandlingar

återkopplas från entreprenören till projektören på ett effektivare sätt. Det är även till stor fördel att skapa goda kommunikationskanaler mellan beställare, projektör och entreprenör för att effektivisera samordningen under projekteringsprocessen. (Hultqvist & Jansson, 2013)

2.7 Utförandeentreprenad

I utförandeentreprenader anlitar beställaren konsulter som ansvarar för projekteringen och upprättar färdiga bygghandlingar (Nordstrand & Révai, 2002). Entreprenören utför arbetet enligt de bygghandlingar som beställaren levererat. Vid påträffande av felaktigheter i bygghandlingarna är det då beställarens ansvar eftersom denne är ansvarig för att bygghandlingarna är korrekta. Entreprenörens ansvar är att utföra arbetet enligt de

bygghandlingar som överlämnats och att det är korrekt monterat eller byggt enligt avtalet. Entreprenören ansvarar inte för byggdelens funktion i utförandeentreprenader. De olika typerna av utförandeentreprenader är mycket delad entreprenad, delad entreprenad och generalentreprenad. Denna rapport går djupare in på generalentreprenad och delad generalentreprenad eftersom dessa entreprenadformer är aktuella för de projekt som ska studeras.

2.7.1 Generalentreprenad

I en generalentreprenad har beställaren ett enskilt avtal med projekteringskonsulterna och ett enskilt avtal med byggentreprenören. Byggentreprenören bestämmer sedan själv vilka de vill ha som underentreprenörer och sluter då egna avtal med dessa, se Figur 5. (Hansson et al. 2015)

16

Generalentreprenören har alltid ansvaret för samordning av underentreprenörerna om inget annat anges (Söderberg, 2011). De har också ansvar för eventuella förseningar och felaktiga utföranden. Alla bygghandlingar måste vara klara innan bygget startar, eftersom

byggentreprenören måste lämna ett anbudspris före byggstart och detta kan endast ske om alla handlingar är färdiga (Hansson et al. 2015).

I generalentreprenader förekommer ofta dåligt samarbete mellan projektering och produktion, vilket kan leda till att projekteringsfel upprepas eller att bygghandlingar inte är anpassade för produktionen. Detta beror på att projektörerna kan ha svag kunskap gällande produktionen samt att återkoppling från produktion till projektörer oftast är undermålig. (Hansson et al. 2015)

2.7.2 Delad entreprenad

I en delad entreprenad har beställaren ett enskilt avtal med projekteringskonsulterna och byggentreprenören som huvudentreprenör, samt enskilda avtal med el, VS och ventilation, se Figur 6. Byggentreprenören bestämmer sedan vilka underentreprenörer den vill ha,

exempelvis mark-, plåt- och målningsentreprenader. Entreprenören ansvarar för samordningen av både sido- och underentreprenörer. (Hansson et al. 2015)

Beställare

Projektering Genrealentreprenör bygg

Mark-entreprenör Plåt-entreprenör Målnings-entreprenör VS-entreprenör Vent-entreprenör El-entreprenör

Maskininstallatör eller dylikt (sidoentreprenör)

Figur 5. Generalentreprenad. Linjerna markerar order- och rapportvägar samt inför vem underställd ansvarar Baserat på Hansson et al (2017)

Beställare

Projektering Genrealentreprenör _bygg

Mark-entreprenör Plåt-entreprenör Målnings-entreprenör VS-entreprenör Vent-entreprenör El-entreptenör

Figur 6. Delad entreprenad. Linjerna markerar order- och rapportvägar samt inför vem underställd ansvarar. Baserat på Hansson et al. (2017)

17

3 Forskningsmetodik

I detta avsnitt presenteras genomförandet av examensarbetet samt de forskningsmetoder som använts vid datainsamling, för att på bästa sätt uppfylla rapportens syfte och besvara

frågeställningarna. De metoder som används är kvalitativa intervjuer, där en blandning mellan öppen och riktat öppen intervju valts. Säkerställande av kvalitet ingår också i detta kapitel.

3.1 Genomförande

Genomförandet av arbetet illustreras i Figur 7. Dock är genomförandet inte lika sekventiellt som bilden visar, då författaren vid flera tillfällen gått tillbaka till relaterad forskning för att komplettera med olika delar.

3.1.1 Projektplan, relaterad forskning och tidigare studier

Arbetet startades upp via projektplanen där bakgrund till problemet, syftet och

frågeställningarna klargjordes. Relaterad forskning undersöktes och ett avsnitt gällande detta utformades. Där beskrevs bakgrundsfakta gällande tidigare studier, ekonomiska mål,

ekonomiska konsekvenser, bygghandlingar och ÄTA-arbeten. Det redogjordes även för orsaker, typer av brister och konsekvenser av bristfälliga bygghandlingar och ÄTA-arbeten. Förbättringsåtgärder enligt litteraturen samt general- och delad entreprenad var också avsnitt som skildrades. Avsnittet gällande relaterad forskning var en förutsättning för att kunna sätta sig in i problemområdet och för att se vilken information som saknades och behövde hämtas från intervjustudien. I detta avsnitt studerades tidigare arbeten inom området bristfälliga bygghandlingar och ÄTA-arbeten för att ytterligare påvisa att frågeställningen för denna rapport tidigare inte var undersökt. Vidare gjordes en separat studie gällande intervjumetodik, se avsnitt 3.2 och 3.3.

3.1.2 Tidigare projekt och intervjustudie

För att genomföra arbetet undersöktes tidigare projekt inom Peab Skellefteå där bristfälliga bygghandlingar, ÄTA-arbeten samt ekonomiska konsekvenser uppstått. Projekten och respondenter togs fram av Jens Skoglind. Inom de utvalda projekten har potentiella

Projektplan Relaterad forskning Tidigare studier Intervjumetodik

Tidigare projekt inom Peab Framtagande av intervjufrågor Intervjuer Transkribering och tematisering

Resultat Analys och

diskussion

Rekommendationer

och slutsatser Redovisning

18

respondenter tillfrågats om de kan ställa upp på en anonym intervju. Under hela arbetes gång har kontinuerlig uppföljning och feedback getts av handledare från universitetets sida, Marcus Sandberg, samt handledare från Peab Skellefteå, Jens Skoglind. Vid framtagandet av

intervjuunderlag har samråd med båda dessa parter förekommit för att stämma av vilka frågor som är relevanta för ändamålet för att besvara frågeställningarna och syftet. Intervjuerna har spelats in för att författaren skulle kunna lyssna igenom intervjuerna igen om vissa

anteckningar inte hann noteras vid intervjutillfället.

I intervjustudien har dessa underfrågor sökts svar på för att kunna besvara huvudfrågorna: - Vilka rutiner finns gällande hantering av bristfälliga bygghandlingar idag? Brukar det

specificeras i kontrakten?

- Finns det brister i bygghandlingarna som typiskt kopplas till ekonomiska konsekvenser för entreprenören eller typiskt kopplas till beställaren?

- Finns det några speciella byggdelar, upptäckt i byggskedet, som i högre grad än andra brukar presenteras på ett bristfälligt sätt?

- Vilka brister har uppstått i olika projekt och på vilket sätt har det påverkat ekonomin för entreprenör respektive beställare?

- Vilka brister har lett till de största kostnaderna i olika projekt?

3.1.3 Transkribering och tematisering

Transkribering genomfördes efter intervjuerna och detta var möjligt då de var inspelade under intervjutillfället. Respondenternas svar antecknades ord för ord. En tematisering gjordes där författaren ställde upp olika rubriker och testade sig fram vad som var lämpligt så att alla frågor i intervjustudien passade in under någon av rubrikerna. De valda rubrikerna placerades i resultatdelen av rapporten. I den transkriberade texten markerades systematiskt de delar som hade lagts till i resultatdelen, för att inte missa någon del av transkriberingen. Texten skrevs om från talspråk till skriftspråk i rapporten. Vissa citat behölls för att illustrera exakt vad några av respondenterna beskrev i intervjuerna.

En tabell utformades för att sammanfatta projekten med de viktigaste parametrarna från intervjuerna, se Tabell 1. Parametrarna valdes ut i samråd med handledare på Peab Skellefteå. Majoriteten av informationen i tabellen framgick i intervjustudien. Värdena gällande

kontraktssumman, totala ÄTA-arbeten samt ÄTA-arbeten på grund av bristfälliga

bygghandlingar togs fram av Jens Skoglind, eftersom dessa värden är exakta uppgifter i Peabs interna databank vilket författaren själv inte hade tillgång till. Värdena gällande största

kostnaden för entreprenören är ett uppskattat värde av respondenterna utifrån vad de kom ihåg från projekten. Värdesiffrorna valdes ut utifrån detta. Vid procenttal valdes en värdesiffra då det är meningen att läsaren ska få ett begrepp om hur mycket det handlar om. Exakta

decimaler är därför överflödigt.

I rapporten ligger inte fokus på de olika rollerna entreprenadingenjörer, platschefer och inköpare, utan entreprenören ses som en enhet. Detta på grund av att det inte är relevant i denna forskningsstudie att skilja på vilken av rollerna som sagt vad. Om beställarens och projektörens perspektiv också hade utretts hade det varit mer aktuellt att skilja på dessa, då deras åsikter och tankar kan skilja sig mycket från entreprenörens. Om forskningsfrågan

19

ställts på ett annat sätt hade det kanske också kunnat delas upp vem som har sagt vad i resultatdelen. Under tematiseringen arbetades förslagen fram på hur risken för ekonomiska konsekvenser för både entreprenörer och beställare kan minskas.

3.1.4 Analys, diskussion och rekommendationer

När alla intervjuer sammanställts analyserades resultatet gentemot relaterad forskning. I analysdelen framkom även det nya bidraget från denna studie som tidigare forskning inte tagit upp. I diskussionsavsnittet diskuterades resultatet och analysen med författarens egna tankar och förslag på förbättringsåtgärder lyftes fram. Här reflekterades även över de metoder som använts samt med- och motgångar som upplevts under arbetets gång.

3.1.5 Slutsatser, bilagor och redovisning

I avsnittet gällande slutsatser sammanställdes rapportens viktigaste delar som besvarade frågeställningarna. Förslag gavs på fortsatt arbete. Tre bilagor utformades i form av sammanfattade punktlistor av förbättringsförslagen på hur risken för ekonomiska konsekvenser kan minskas både för entreprenör och beställare.

Examensarbetet avslutades med en redovisning på Luleå tekniska universitet, där handledare från Peab Skellefteå, handledare från LTU samt andra intressenter deltog som åskådare.

3.2 Datainsamling

Enligt Kylén (2004) finns fyra grundläggande tillvägagångssätt att samla in data: • Intervju

• Enkät • Observation • Läsning

Valet av metod kan bero på vilken typ av data som ska samlas in, vilka resurser och

åtkomlighet som finns tillgängligt eller vad forskaren känner sig bekväm med. Läsning kan användas då den sökta informationen redan finns tillgänglig i dokument eller databaser. Om läget just nu ska studeras kan observation väljas. Enkäter är lämpligt då många och samma frågor ska ställas till respondenterna. Detta genomförs för att få meningsfull statistik över svaren. Om en enkät skickas ut är det inte säkert att svar lämnas av alla och följdfrågor eller förtydliganden kan inte göras. Intervju kan väljas då intervjuaren vill vara säker på att få svar av de tänkta respondenterna. Denna datainsamlingstyp ger bästa förutsättningen att få

kännedom om hur personer tänker och känner. Om någon fråga är svår att förstå går det under intervjun att förklara och om svaret är otydligt kan följd- eller förtydligandefrågor ställas. (Kylén, 2004)

För denna studie lämpar sig bäst intervju eftersom studien måste baseras på personers

kunskap och erfarenheter inom byggbranschen. Det finns inte några dokument som beskriver problemet och det som ska undersökas går inte att studera i nutid, alltså är läsande och observation inte lämpligt för ändamålet. Enkät är heller inte det mest lämpade då det finns risk för bortfall av svarsblanketter, samt att följdfrågor och förtydliganden inte går att genomföra.