2018/0721 BUN Bilaga 1
Budgetunderlag 2019-2021
Barn- och ungdomsnämnden
Innehållsförteckning
1 Nämndens uppdrag ... 3
1.1 Nämndens uppdrag ... 3
1.2 Omvärld ... 3
2 Nämndens budgetförutsättningar (exkl. resultatenhet) ... 13
2.1 Verksamhetens resultat 2017 ... 13
2.2 Verksamhetens budget 2018 ... 17
2.3 Resultatenhetens budgetförutsättningar ... 18
2.4 Utsikt 2019 - Konsekvensanalys ... 21
2.5 Nya/förändrade behov inför 2019-2021 ... 23
2.6 Investeringsbehov ... 24
1 Nämndens uppdrag
1.1 Nämndens uppdrag Beskrivning
Barn- och ungdomsnämnden ansvarar för förskoleverksamhet, fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola samt fritidsgårdsverksamhet för ungdomar 13-15 år i
Sollentuna.
Skolresan
Sollentuna ska vara den självklara skolkommunen och varje skola ska vara den bästa skolan för varje elev som går där. Sollentuna har som mål att ha landets högsta meritvärde och att eleverna ska nå målen i alla ämnen alla. Alla elever ska känna sig trygga i skolan. I Sollentuna ser vi att skolresan börjar i förskolan och att det är av största vikt att våra barn får den allra bästa starten på sin egen skolresa.
Tack vare höga förväntningar i alla led, politiker – förvaltning – rektorer – lärare och pedagogisk personal – elever samt via Sollentuna kommuns mål i utbildningsstrategin att erbjuda Sveriges bästa skola med en verksamhet som präglas av kunskap, frihet, trygghet, utveckling och ökad tillgänglighet, ger vi alla barn förutsättningar att utvecklas och lyckas.
Goda exempel i kommunens förskolor och skolor ska delas genom att lyfta lärandet, förebildskapet samt informationen och kommunikationen. Informationsteknologi blir en hävstång för att fortsätta utvecklingen i våra verksamheter. Delningskulturen ska
vidareutvecklas och systematiseras för att få ett ökat kollegialt lärande där man delar med sig och lär av varandra och på så sätt gemensamt höjer kvaliteten och resultaten.
Ett ökat föräldraengagemang i barnens skolgång med relationsskapande aktiviteter, mångkulturell kommunikation och stöd kring hur man som förälder bidrar till goda skolresultat ska arbetas fram.
Inför varje nytt ställningstagande ska man alltid ställa sig frågan: På vilket sätt bidrar det här beslutet till att våra elever får en bättre skolgång?
1.2 Omvärld Förskolan
Volymer 2019 - 2021
Barnunderlaget i Sollentuna förväntas öka under hela planeringsperioden. Den största ökningen sker mellan 2020-2024, och innebär att barnunderlaget går upp från cirka 4 200 till 5 000. Vid planeringsperiodens slut förväntas barnunderlaget vara cirka 5 200, vilket innebär en ökning med 1 200 jämfört med 2017.
Den totala kapaciteten i kommunen har hösten 2017 bedömts till 4 146 förskoleplatser, varav de kommunala enheterna står för 1 621 platser och de fristående 2 525 platser.
Lokalkapacitet inklusive genomförandebeslut förskola till och med år 2017:
Diagrammet ovan indikerar att den totala kapaciteten i kommunen kommer att minska fram till 2019. Värt att betona är att det i kapaciteten endast redovisas beslutade kapacitetsförändringar. Det är först 2020 som dessa ger en påtaglig ökning av kapaciteten.
Under förutsättning att inga ytterligare genomförandebeslut fattas innebär samtliga scenarier en ökad underkapacitet under hela planeringsperioden, med undantag för 2020 då kapaciteten kommer att ökas. Fram till 2018 är det ingen dramatisk skillnad mellan de olika scenarierna. Det skiljer endast 39 platser mellan det lägsta respektive högsta antagandet. Det är först från 2019 som det uppstår en stor variation, vilket beror på att det är då som antagandet om bostadsbyggande också ökar. Variationen mellan
scenarierna ökar från 39 till 225 mellan 2018-2019. Eftersom det finns en beslutad kapacitetsökning 2020 finns det en risk att det då uppstår en stor överkapacitet som en följd av att kommunen möter det ökade behovet mellan 2018-2019. Vid
planeringsperioden slut skiljer det ca 1 000 platser mellan det högsta och lägsta
antagandet, vilket motsvarar 7-10 förskolor. Det är dock viktigt att poängtera att det inte nödvändigtvis enbart måste byggas nya förskolor för att möta de ökade behoven.
Ersättningsnivåer i förskola
Ett tydligt sätt att mäta effektivitet är en beräkning som görs på nettokostnadsavvikelse.
I en sådan analys ställs Sollentunas kostnad för verksamheten mot vad verksamheten
”borde” kosta det vill säga referenskostnad för samma verksamhet jämfört mot övriga riket. Nettokostnadsavvikelsen är den beräknade teoretiska kostnaden som motiveras av kommunens struktur. Om värdet är över noll indikerar det ett för högt kostnadsläge. År 2015 låg Sollentunas förskolor under nettokostnaden med 6,4 procent. Detta kan jämföras med år 2016 då kostnaden låg under med 13,6 procent. Något värde för 2017 finns ej ännu. Det innebär att Sollentunas nettokostnad år 2016 låg åtta procentenheter lägre än året innan. År 2015 och 2016 skedde endast marginell höjning av deltischecken inom förskola. Totalt har höjning av checken för förskola från 2014 till 2017 endast skett med 4,4 procent viket motsvarar 1,1 procent per år. Under år 2018 höjdes checken med 3 procent. En alltför hög avvikelse kan innebära att verksamhetens förutsättningar
att fortsätta leverera ett högt resultat försämras. Ett resursfördelningssystem där ett verksamhetsområde inte går ihop är inte hållbart. Effekterna blir att förskolorna antingen måste ta in fler barn vilket kan leda till större barngrupper eller väljer att rekrytera personal med lägre lön det vill säga banskötare istället för förskollärare.
Årsarbetare i förskolan med pedagogisk högskoleexamen var år 2015, 35 procent och år 2016, 32,8 procent.
Skolinspektionen har i en nationell granskning av den svenska förskoleverksamheten riktat kritik mot bristande pedagogisk verksamhet inom det naturvetenskapliga området samt stödet till barn med behov av särskilt stöd. En starkt bidragande orsak till
situationen är ett bristande pedagogiskt ledarskap. Det behövs komptetent
högskoleutbildad personal i förskolan. Om andelen förskolelärare minskar samt antal pedagoger per barn minskar kommer inte förskolebarnen kunna få tillgång till lika god undervisning. Effekterna blir också långsiktiga då barnen därefter går vidare till grundskolan med sämre förutsättningar än tidigare årskullar. Utmaningen för grundskolan blir därmed större och mer resurser måste sättas in där istället.
Grundskolan
I diagrammet nedan framgår elevunderlaget för de bägge ålderskategorierna samt beslutade kapacitetsförändringar i grundskolan. Noterbart är att kapaciteten i F-6 kommer att öka samtidigt som befolkningsprognosen indikerar en minskning av elevunderlaget. Den stora förändringen i kapacitet sker 2020 när den nya Väsjöskolan kommer att färdigställas enligt plan.
Lokalkapacitet inklusive genomförandebeslut grundskola till och med år 2017:
Redovisningen av över- respektive underkapacitet redovisas här för hela kommunen. En detaljerad uppföljning görs även i lokalförsörjningsplanen på områdesnivå där det kan förekomma överkapacitet i delar av kommunen och underkapacitet i andra men dessa är hopslagna i tabellen ovan.
Det kommer att vara en stor överkapacitet i F-6 i samtliga planeringsområden under hela planeringsperioden. En stor underkapacitet finns dock i Tureberg, men
sammanräknat med Helenelund är den omhändertagen. Till höstterminen 2020, när Väsjöskolan, Gärdesskolan och Töjnaskolan är färdigställda, förväntas det finnas en
överkapacitet på över 40 klasser enligt befolkningsprognosen. Den stora
överkapaciteten i Helenelund beror på demografiska förändringar, det vill säga att ett flertal barn har övergått till åldersgruppen 13-15 åringar. Den totala kapaciteten kommer med andra ord att kunna omhänderta behovet av F-6 platser under hela
planeringsperioden.
I åk 7-9 förväntas behoven fram till 2018 kunna hanteras inom dagens kapacitetsramar.
2019 finns det en underkapacitet på en klass och följande år är den två klasser. Som mest finns det en underkapacitet på 6 klasser 2023. Från 2024 förväntas
underkapaciteten minska fram till 2026. I en oförändrad organisationsstruktur kommer nuvarande och planerad kapacitet i åk 7-9 ej att kunna omhänderta behoven under hela planeringsperioden. Den största underkapaciteten i åk 7-9 finns i Helenelund/Tureberg samt i Edsberg, Vaxmora och Sjöberg. För att möta detta kommer vissa skolor behöva anpassa och minska intaget i lägre årskurser och planera för fler paralleller i åk 7-9.
Detta kan komma att påverka kostnadsbilden då omställning av undervisningspersonal efter behov av behörighet och legitimation för undervisning i åk 7-9 kan behövas.
Ersättningsnivåer grundskola
Mätning av effektivitet för en verksamhet kan göras genom beräkning på
nettokostnadsavvikelse. I en sådan analys ställs Sollentunas kostnad för verksamheten mot vad verksamheten ”borde” kosta, det vill säga referenskostnad för samma
verksamhet jämfört mot övriga riket. Nettokostnadsavvikelsen är den beräknade teoretiska kostnaden som motiveras av kommunens struktur. Om värdet är över noll indikerar det ett för högt kostnadsläge. År 2015 låg Sollentunas grundskola under nettokostnaden med 6 procent. Detta kan jämföras med år 2016 då nettokostnaden låg under med 8,0 procent. Något värde för 2017 finns ej ännu. Det innebär att Sollentunas nettokostnad år 2016 låg tre procentenheter lägre än året innan. Slutsatsen är att
Sollentunas kostnader för grundskola mot vad en kommun med motsvarande struktur har minskat med åtta procent. En alltför hög avvikelse kan innebära att verksamhetens förutsättningar att fortsätta leverera ett högt resultat försämras. Ett
resursfördelningssystem där ett verksamhetsområde inte går ihop är inte långsiktigt hållbart. Effekterna blir att skolorna för att klara sin ekonomi måste ta in fler barn vilket kan leda till större klasser eller anställer färre lärare. År 2016 var antalet elever per årsarbetande lärare 12,7 vilket var en ökning från året innan då siffran var 12,5. Under åren 2014 till 2017 höjdes skolpengen med i snitt 6,7 procent. det innebär en höjning årligen om 1,7 procent. År 2018 höjdes pengen med 2,5 procent.
Modersmål
Jämfört med perioden 2015-2016 är inflödet av nyanlända elever jämförbart i volym.
Det som har ändrats är att i stället för en hög andel ensamkommande till åk 8-9 så är det den övervägande gruppen nu familjer med yngre barn och anhöriginvandrande. Behovet av modersmål och studiehandledning ökar således då fler nyanlända elever förvantas inkomma till nämndens verksamheter under planperioden. Under år 2017 blev det tydligt att behovet ökade och tendensen fortsätter under 2018. Ökningen i
modersmålsundervisning leder även till ett ökat behov av modersmålslärare och studiehandledare på modersmål, både behöriga och obehöriga. Idag anses bristen på behöriga modersmålslärare så stor att regeringen skjutit kravet på lärarlegitimation bortom 2021 men avsikten är att legitimationskrav även ska ställas på modersmålslärare i framtiden. Kostnadsökningen för att möta ett redan ökat behov beräknas till cirka 1,0 miljoner kronor.
Obligatorisk förskoleklass och lovskola
Riksdagen har beslutat att förskoleklassen ska bli obligatorisk från och med
höstterminen 2018. Det innebär att skolplikten för barn bosatta i Sverige inträder ett år tidigare än i dag, det vill säga redan höstterminen det kalenderår då barnet fyller sex år.
Skolplikten i Sverige förlängs därmed med ett år och blir i regel tioårig. Skolplikten ska normalt börja fullgöras i förskoleklassen som blir en obligatorisk skolform inom
skolväsendet. Därefter ska skolplikten fullgöras i grundskolan, om inte barnet ska tas emot i specialskolan eller grundsärskolan. Under 2018 motsvarar detta uppskattningsvis 60 extra elever till kommunens förskoleklasser.
Riksdagen beslutade i juni 2017 om en skyldighet för kommuner att erbjuda lovskola för vissa elever. Skyldigheten regleras i skollagen och börjar gälla 1 augusti 2017.
Lovskola ska erbjudas i juni samma år som elever avslutat årskurs 8 respektive årskurs 9. I praktiken träder den första obligatoriska lovskolan i kraft juni 2018. I budget 2018 finns ingen extra tilldelning för detta ansvar utan det inryms i ordinarie budget. År 2018 beräknas detta kosta cirka 1,0 miljoner kronor.
Obligatorisk prao
En ändring av skollagen 2010:800 innebär att huvudman ansvarar för att praktisk arbetslivsorientering (Prao) om minst tio dagar arrangeras för elever från och med årskurs åtta i grundskolan. Lagen träder i kraft 1 juli 2018. Skolinspektionen har i nationella granskningar riktat kritik mot den bristande kontakten mellan skolan och den omgivande arbetsmarknaden. Ett svar på kritiken är att regeringen tillsatt en utredning för att utvärdera hur en framtida studie- och yrkesvägledning ska regleras. En god kontakt med arbetsmarkanden kommer att vara mycket viktigt i framtiden då allt fler jobb tillsäts genom kontakter. Genom att obligatirisk prao införs så kommer enheternas kostnader för mat samt resor att öka. Kostnaden för detta beräknas till cirka 0,3 miljoner kronor. För att kunna stärka studie och yrkesvägledningen krävs också ytterligare resurser som i dagsläget i så fall måste tillföras.
Stadieindelningen återinförs
Riksdagen har beslutat att stadieindelningen av timplanerna återinförs. Förändringen börjar gälla redan från 1 juli 2018. En effekt av detta är att F-9 och åk 7-9 skolor behåller nuvarande timplan för åk 7-9 tills hela förändringen är genomförd eftersom elever som nu går på högstadiet har påbörjat sin utbildning i den gamla fördelningen.
Samtidigt ska timmar överföras till de lägre årskurserna från högstadiet. Detta innebär att en ökad kostnad för skolorna. Kostnaden beräknas till cirka 3,0 miljoner kronor.
Skolverket har även fått i uppdrag av regeringen att utforma ett förslag på en möjlig stadieindelning av grundsärskolans timplaner. Kontoret behöver avvakta denna för kunna förutse konsekvenser.
Utökat antal timmar i idrott och hälsa samt matematik
Regeringen har även som ambition att utöka undervisningen i idrott och hälsa med 100 timmar samt matematik med 105 timmar. De utökade timmarna kommer att omfördelas från elevens val och kommer inte påverka det totala antalet undervisningstimmar i läroplanen. Det kommer dock att innebära ytterligare undervisningstimmar för specifika lärarkategorier och ett utökat behov av tillgängliga timmar i idrottshallar. Sollentunas utmaning är att få tillgång till fler timmar i idrottshallar samt eventuellt behov av rekrytering av legitimerade lärare, vilket sammantaget är något kostnadsdrivande.
Digitalisering av nationella prov
Regeringen har föreslagit och uppdragit till Skolverket att utarbeta en plan för hur de nationella proven ska digitaliseras i framtiden. Arbetet ska avrapporteras till 2023. För att skolan ska kunna genomföra de digitala nationella proven kommer det bland annat att krävas en pålitlig uppkoppling mot internet. Exempelvis behöver en hel årskurs på skolenheten kunna genomföra ett nationellt prov samtidigt. I ett prov kan det
förekomma ljud och filmmaterial som spelas i en webbläsare som kan belasta nätverket.
Uppkopplingen behöver därför vara så pass stabil att alla berörda elever ska kunna genomföra provet samtidigt. Skolverket kommer att informera om minimiprestandakrav på uppkoppling under hösten 2018. Det finns ännu inga fastställda krav på vilken sorts digital enhet eller vilken skärmstorlek denna enhet ska ha för att eleverna ska kunna göra proven digitalt. Skolverket kommer att ta ställning till detta och ge mer utförlig information under 2018. Beslutet kan innebära att skolornas IT-infrastruktur kan behöva ses över. Genom att kraven ännu inte är specificerade går det i dagsläget inte att göra en kostnadsberäkning för detta.
Nationellt minoritetsspråk
Det ligger ett förslag till riksdagen om att införa det nya ämnet nationellt
minoritetsspråk, med specifik särlagstiftning kring timplaner och särskilda stärkta rättigheter. Ämnet skulle infogas inom både grund och gymnasieskolan. De fem minoritetsspråken är: finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska. Eventuellt kan det innebära ett större behov av behöriga lärare.
Grundsärskolan
Skolverket tar fram förslag till nya timplaner senast den 1 april 2018. Regeringen avser att även dessa timplaner ska börja gälla från höstterminen 2018. Där antalet timmar för de olika ämnesområdena i träningsskolan och för elever som läser enligt ämnen i grundsärskolan fördelas mellan låg-, mellan-, och högstadiet. Den garanterade undervisningstiden för varje ämne och ämnesområde kommer inte att förändras, men förändringarna kommer att påverka skolornas organisation, till exempel när det gäller tjänster, lokaler och schemaläggning precis som för grundskolan. Grundsärskolan i Sollentuna har ett behov av ökad digitalisering vilket ställer krav på digitala lärverktyg även i den verksamheten.
Statsbidrag
Nuvarande regering föreslår att den statliga finansieringen av skolan ska ökas med sex miljarder kronor över tre år med syftet att göra den svenska skolan mer jämlik.
Fördelningen publiceras den 1 april 2018. Det troliga är dock att fördelningen baseras på socioekonomiska variabler varvid Sollentuna troligen inte får del av detta
statsbidrag. Regeringen föreslår samtidigt en analys av dagens komplexa
statsbidragssystem som kan ligga till grund för en framtida förenkling av systemet. De statsbidrag som direkt påverkar verksamheten är främst de som subventionerar
lärarlöner. År 2017 fick nämnden 22 miljoner kronor för lärarlönelyftet, karriärtjänster och lärarlyftet. Statsbidraget för maxtaxa beräknas minska med cirka två miljoner kronor årligen under planperioden. Om statsbidraget för lärarlönelyftet, karriärtjänster och lärarlyftet skulle avskaffas kommer nämnden behöva finansiera 22,2 miljoner kronor mer i lönekostnader.
Digitalisering och kommunikation
En nationell strategi för digitalisering i förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola och grundsärskola införs under 2017-2018. Visionen är att alla barn och elever
utvecklar en adekvat digital kompetens samt att skolväsendet präglas av att
digitaliseringens möjligheter tas tillvara så att de digitala verktygen och resurserna
bidrar till att resultaten förbättras och verksamheten effektiviseras. I visionen används uttrycket ”adekvat digital kompetens” för att tydliggöra att den digitala kompetensen dels förändras över tid i takt med utvecklandet av såväl användande som verktyg, dels för att markera att det inte är möjligt att precisera en absolut nivå då den digitala
kompetensen successivt behöver utvecklas relaterat till barn och elevers förutsättningar.
I Sollentuna kommun uppfylls redan i dagsläget tillgång till digitala verktyg motsvarande ett personligt verktyg per anställd inom grundskolan. Inom förskolan behövs investeringar göras. Elever i grundskolan har redan i dag tillgång till ett personligt digitalt verktyg. Barn i förskolan har inte tillgång till digitala verktyg i den omfattning den nationella strategin föreslår. Dessutom är utrustningen i vissa fall relativt gammal. Här krävs nyinvesteringar under planperioden.
Den digitala kompetensen förändras över tid i takt med utvecklandet av såväl användandet som de digitala verktygen. Även om Sollentuna har en god nivå beträffande tillgång till digitala verktyg och användande av dessa i undervisningen krävs ett fortsatt medvetet arbete för att behålla kapacitet och kompetens i framtiden.
Elevhälsa
Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet inom elevhälsa behöver utvecklas. I och med skollagen (2010:800) samlades skolhälsovården, den särskilda elevvården och de specialpedagogiska insatserna i en samlad elevhälsa. Elevhälsan omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsans insatser ska stödja elevens utveckling mot utbildningens mål och varje profession har ett särskilt ansvar att bidra med sin specifika kompetens samt att samverka med övriga
professioner inom elevhälsan, skolan och utanför skolan. Det innebär bland annat att elevhälsan ska användas som ett verktyg i skolans hälsofrämjande och förebyggande arbete och i skolans arbete med att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål.
Ett behov finns därför att säkerställa att det finns tillräcklig tillgång till samtliga elevhälsans kompetenser på varje skola för att elevhälsan ska kunna genomföra ett förebyggande och hälsofrämjande arbete utifrån varje enskild skolas behov.
Huvudmannen ska ge rektorn och övrig personal vid skolenheterna förutsättningar, så att utbildningen i grundskolan är likvärdig och av hög kvalitet. I detta arbete ingår bland annat att skapa förutsättningar för skolenheterna genom nödvändiga materiella och personalmässiga resurser, så att elevernas tillgång till viktiga stödfunktioner säkerställs.
Dessa resurser måste också organiseras på ett ändamålsenligt sätt, så att skolenheterna kan använda dem för det syfte de är avsedda för. I arbetet med att skapa nödvändiga förutsättningar ingår bland annat också att säkerställa att rektorerna har den kompetens skolförfattningarna kräver för att de ska kunna fullgöra sitt ansvar som pedagogisk ledare för lärare och övrig skolpersonal. I det förebyggande och hälsofrämjande arbetet behöver fysisk aktivitet hos eleverna genomsyra undervisningen. Ökat stillasittande kommer på längre sikt bli ett stort folkhälsoproblem, men fysisk aktivitet bidrar också till hjärnans utveckling. Elever som är aktiva lär sig lättar och mår bättre.
Följande prioriterade områden har identifierats utifrån elevhälsans arbete:
Säkerställa rektorernas kompetens som skolförfattningarna kräver i elevhälsans arbete.
Säkerställa att elevhälsan samverkar i skolans hälsofrämjande och förebyggande arbete i skolans arbete med att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål.
Säkerställa tillgång till alla elevhälsans kompetenser på de kommunala
grundskolorna. Idag påverkas tjänstefördelningen av skolans ekonomi, vilket innebär att vissa skolor har mer tillgång till elevhälsan än andra.
Resursfördelning - barn och elever i behov av särskilt stöd
För att Sollentunas förskolor och grundskolor ska säkerställa en god skolgång och fortsatt hög måluppfyllelse krävs ett fortsatt arbete att skapa en undervisning och skolmiljö som gör att varje skola är den bästa skolan för varje elev som går där.
Ett tydligt fokusområde är att skapa förutsättningar för varje förskola/skola så att varje barn/elev ska få det stöd som den har behov av. Detta innebär att mer resurser behöver styras om från de kommungemensamma grupperna och utomkommunala placeringar för att kunna tillföra varje enskild verksamhet mer resurser, så att bättre förutsättningar ges och att säkerställande av nödvändig kompetens kan ske lokalt. Denna förändring kräver i en övergångsperiod att ytterligare resurser tillförs för att kunna möjliggöra denna övergång. Det nuvarande systemet innebär ett incitament till att få en extern placering för elever i behov av särskilt stöd vilket i längden är kostnadsdrivande och ej gynnsamt för den enskilde eleven.
Utöver en ökad tilldelning av resurser för att kunna möjliggöra denna övergång har följande prioriterade områden identifierats utifrån barn och elever i behov av särskilt stöd:
Fortsätta vårt arbete med att alla skolor ska vara den bästa för de elever som går där, det innebär fortsatt arbete med att säkra kompetensen kring barn och elever i behov av särskilt stöd. Arbetet behöver utöver kompetens fokusera på hur
skolorna kan planera för en undervisning som ska kunna möta alla barn och elever oberoende av funktionsvariation.
Fortsätta vårt arbete med att utveckla den fysiska miljön på våra skolor så att den är likvärdig och kan möta barn och elever med olika funktionsvariationer.
Utveckla ett tvärprofessionellt resursteam (psykolog, socionom, specialpedagog, SYV) som ska kunna konsulteras i svåra ärenden för elever med problematisk skolsituation. Det kan röra sig om elever med kriminalitet, våld, psykosocial ohälsa, skolfrånvaro, olika funktionsvariationer. Teamet ska kunna arbeta både mot kommunala och fristående verksamheter som stöd och vägledning.
Hyresutveckling:
I diagrammet nedan redogörs hyresutvecklingen för Sollentuna kommunala skolor. De stora ökningarna är en följd av de nya skolornas hyreskostnader. Skälbyskolan och Bygatans förskola 2018 (cirka 2 miljoner kronor), Tegelhagens skola och Södersätra förskola 2019 (cirka 6 miljoner kronor), Töjnaskolan, Gärdesskolan och Väsjöskolan 2020 (cirka 24 miljoner kronor) samt Eriksbergsskolan 2021 (cirka 6 miljoner).
Ytterligare några tillkommande förskolor har lagts till 2022 och 2024. Fram till 2021 förväntas en hyresökning på cirka 38 miljoner kronor. Detta samtidigt som
elevunderlaget i F-6 högst sannolikt kommer att minska. Från 2020 kommer därför lokalpengen (hyreskostnader per elev i kommunal skola) att öka kraftfullt till över 20 procent. Utifrån nuvarande nivå på barnomsorgscheck och skolpeng ligger
betalningsförmågan på 17,5 procent. Kostnadsnivån är ännu högre då evakuering inräknas.
Personal
Kompetensförsörjning
Lärarkåren står inför omfattande pensionsavgångar samtidigt som färre utbildar sig till lärare. För att fortsätta vara en attraktiv skolkommun är det viktigt att kommunen lyckas rekrytera och behålla skolledare, lärare, förstelärare, förskollärare, fritidspedagoger och fritidsledare med rätt behörighet. Underlag för ny rekryteringsstrategi har utarbetats med budskapsformulering och genomförandeplan. Med hjälp av strategin samt aktiviteter för kommunikation ökas möjligheterna för lyckade rekryteringar.
Kompetensförsörjningens alla delar behöver också identifieras - attrahera, rekrytera, introducera, behålla och utveckla medarbetare. Aktiviteter som stödjer strategin ska kommuniceras till, i första hand presumtiva medarbetare, men även till nuvarande. Detta ska ske i samklang med Sollentuna kommuns övergripande strategi för
kompetensförsörjning.
Regeringen har föreslagit att antalet platser på lärarutbildningen ska utökas för att möta den stora efterfrågan som finns och kommer som kommer bli större framöver. En bra rekryteringsplattform är att kommunen erbjuder fler studenter en VFU-plats, inklusive studenter som endast kompletterar sina tidigare studier med pedagogisk kompetens.
Dessutom har Sollentuna kommun gått in som kompetenspartner på SETT. SETT står för ”Scandinavian Educational Technology Transformation” och är Skandinaviens största mässa och konferens inom det moderna och innovativa lärandet.
Det är även möjligt att anställa nya yrkesgrupper som på olika sätt möjliggör för lärare att kunna använda mer av sin till undervisning. För att detta ska vara möjligt krävs dock en samsyn med arbetsmarknadens parter om att de lärare som får denna avlastning behöver undervisa mer. Sker inte detta är insatsen enbart kostandsdrivande.
Löneökning
Lönerna för lärare har sedan år 2012 till år 2017 ökat med totalt 30 procent.
Personalomsättningen inom yrkesgruppen är hög mellan 18 till 20 procent. Vidare bidrar statens satsning att öka lärarlönerna genom statsbidrag. I följande graf visas en sammanställning av de kommunala skolornas kostnader för personal år 2015 till år 2017
inklusive budget 2018. Statsbidrag för löneökningar är avräknat i grafen.
Löneökningar 2015-2018 exklusive statsbidrag:
I grafen framgår att mellan år 2015 och 2016 så ökar lönerna markant. Denna ökning beror på att Rösjöskolan från år 2016 ingår som en enhet i de kommunala skolorna och förskolorna. Om denna verksamhetsövergång räknas bort så är ökningen i procent följande per år:
En sannolik utveckling är att löneökningen fortsatt är hög utanför den årliga
löneöversynen eftersom den rörliga och alltmer konkurrensutsatta lärararbetsmarknaden innebär att alla nyanställningar har ett högre löneläge. För att kunna behålla befintlig personal uppstår ett tryck på ökade löner som helhet inom verksamheterna. Att skapa tydliga mervärden för de som arbetar inom våra verksamheter, utöver lön, blir ett viktigt fokusområde de kommande åren. En löneutveckling om en procent skulle år 2019 motsvara 8,1 miljoner kronor.
Gymnasieskolan
Enligt förslag till omorganisation kommer eventuellt gymnasieskolan flyttas över från utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. Beslut om detta tas i kommunfullmäktige under juni månad.
2 Nämndens budgetförutsättningar (exkl. resultatenhet)
2.1 Verksamhetens resultat 2017
Totalt redovisar nämnden ett överskott om 17,7 miljoner kronor. Det motsvarar 1,1 procent av tilldelad budget. Av dessa avser 11,4 miljoner kronor volymförändringar.
Överskottet som kvarstår är då 6,3 miljoner kronor vilket motsvarar 0,4 procent av nämndens tilldelade resurser. Överskottet förklaras av följande diagram, i miljoner kronor:
Utfallet för den politiska verksamheten är i nivå med budget. Barn-och utbildningskontorets kostnader är 0,1 miljoner kronor högre än budget.
Förskoleverksamheten redovisar ett överskott om 18,6 miljoner kronor mot budget. 14 miljoner kronor avser volymer och resterande 4,6 miljoner kronor avser retroaktiv avgiftskontroll samt ej fullt nyttjande av reserver.
Inom verksamhetsområdet skola redovisas ett underskott om 3,5 miljoner kronor. Detta beror på fler elever än beräknat. Särskolan redovisar ett överskott om 2,7 miljoner kronor. Den minskade nettokostnaden mot budget är främst till följd av minskade volymer.
Utfallet för de kommunala förskolorna och skolorna är ett underskott om 2,7 miljoner kronor. Detta förklaras av extraordinärt höga kostnader till följd av lokalförändringar samt avetablering av paviljonger. Avetablering av paviljonger borde ingå i
projekteringen av nya lokaler. Dessa kostnader bärs i dagsläget av enheterna och slår extremt hårt mot driften av verksamheten. Detta underskott kommer att täckas av överskott i buffert om 4,3 miljoner kronor. Buffert som förs över till 2018 blir 1,6 miljoner kronor.
2.1.1 Intäkter utfall/budget 2017
Skillnaden i nettoanslag mellan utfall 2017 och budget 2017 uppgick till ett överskott om 17,7 miljoner kronor.
Interna intäkterna blev 1,3 miljoner kronor lägre än budgeterat. Interna intäkter utgörs främst av anslag till CIFS, Naturskolan samt försäljning av tjänster. Avvikelsen är en felbudgetering av motpart som borde vara extern.
Bidragen utgörs främst av statsbidrag och momsbidrag. Bidragen blev 3,8 miljoner kronor högre än budgeterat främst till följd av försiktighetsprincipen, det vill säga ingen budgetering gjordes för statsbidragen lovskola och elevhälsa samt försiktig budgetering av bidrag från Migrationsverket.
Övriga avgifter och intäkter utgörs till övervägande del av barnomsorgsintäkter.
Intäkterna blev 3,9 miljoner kronor högre främst till följd av icke budgeterad retroaktiv avgiftskontroll.
2.1.2 Kostnader utfall/budget 2017
Skillnaden i köp av verksamhet mellan utfall 2017 och budget 2017 uppgick i ett överskott om 6,9 miljoner kronor. Köp av verksamhet utgörs till största del av check
och peng samt momsbidrag. Den positiva avvikelsen utgjordes av färre barn inom förskola och färre elever inom särskola.
Lönekostnaderna blev 1,4 miljoner kronor högre än budget. Orsaken var ett högt semesteruttag. Hyrorna blev 0,1 miljoner kronor högre hos familjecentralerna.
Övriga kostnader blev 6 miljoner kronor lägre. Orsaken var ej fullt utnyttjade reserver samt lägre kostnad för förskollärarsatsning som startade senare än budgeterat.
Kapitalkostnaderna inom nämnden är små och avvikelsen utgörs av lägre investeringar än budgeterat.
2.1.3 Uppfyllelse av åtaganden samt verksamhetens grunduppdrag/kvalité Genom att använda DEA – Data Envelopment Analysis – en metod som identifierar möjligheter till effektivisering genom jämförelse med andra, kan kontoret undersöka hur mycket bättre verksamheten borde kunna bedrivas utan att den behöver bli dyrare.
Effektivitetstalen beräknas genom jämförelse av den valda kommunens resultat med ett s.k. ”riktmärke”. Riktmärket är de resultat som en kommun eller en grupp av kommuner har i genomsnitt, för vart och ett av nyckeltalen. En kommun som är helt effektiv har en effektivitet på 100 procent. Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA) som är en ideell förening med uppgift att stödja arbetet med uppföljning, jämförelser och analys i kommuner och landsting genomför årligen denna analys. Vid den senaste mätningen som baserades på resultat från 2014 till 2016 konstaterades att Sollentuna uppnår en effektivitet på 100 procent.
Huvuddelen av åtaganden för år 2017 har uppnåtts. Uppdraget är att använda resurserna effektivt. Totalt redovisar nämnden ett överskott om 17,7 miljoner kronor. Av dessa avser 11,4 miljoner kronor volymförändringar. Överskottet som kvarstår är då 6,3 miljoner kronor vilket motsvarar 0,4 procent av nämndens tilldelade resurser. Utifrån detta görs bedömningen att målet uppnåtts. De kommunala skolorna redovisar ett underskott om 2,7 miljoner kronor. Detta beror på extraordinära kostnader för
paviljonguppställningar och avetableringar av paviljonger för till exempel Tegelhagen.
Elevresultaten ligger fortsatt på en hög nivå där 90,9 procent för samtliga huvudmän och 90,1 procent av eleverna i de kommunala skolorna var behöriga till
gymnasieskolan. Bilden visar hur utfallet för Sollentuna (pilen) förhåller sig mot övriga kommuner i Sverige.
Majoriteten av eleverna, 96 procent, uppger att de trivs i skolan. Förskolorna har en verksamhet som stödjer utveckling och lärande och 96 procent av förskolans
vårdnadshavare uppger att barnet är tryggt i förskolan. På fritidshemmen möter eleverna en verksamhet med tydligt pedagogiskt innehåll. Sollentuna kommun har ett väl
utvecklat systematiskt kvalitetsarbete som stödjer utvecklingen av verksamheten och arbetet för att nå de höga målsättningar som är satta. Meritvärdet ligger stabilt över tid på en fortsatt hög nivå på 255,3 för samtliga huvudmän och 252,7 för elever i de kommunala skolorna. Jämfört med riket ligger Sollentuna på sjunde plats gällande meritvärden för de kommunala skolorna och sjätte plats för kommunala och fristående skolor sammantaget, se bild. Sollentuna märks ut med hjälp av pilen.
Då Sollentuna tagit emot en större andel nyanlända elever än jämförbara kommuner redovisas meritvärde med nyinvandrade elever exkluderade vilket ger ett meritvärde på 268 för de kommunala skolorna på Skolverkets webbplats SIRIS. Samtliga elever inräknade nådde 85,5 procent godkänt betyg i alla ämnen och 84,2 procent i de kommunala skolorna. Om inte nyinvandrade elever och elever med okänd bakgrund inräknas blev värdet 93,6 procent för de kommunala skolorna.
Under läsåret 2016/2017 har Skolinspektionen genomfört sin regelbundna tillsyn i Sollentuna kommun. I Sollentuna följdes alla verksamhetsformer upp på
huvudmannanivå, förskola, fritidshem, grundskola med förskoleklass och grundsärskola samt sju kommunala skolor ingick i tillsynen. Generellt kan sägas att inspektionens utfall var gott för den kommunala verksamheten. Avseende utveckling av utbildningen fann Skolinspektionen inga brister. Grundskolans tillgång till skolpsykologer behövde utökas, liksom huvudmannens systematik i uppföljningen av kränkningar inom alla verksamhetsformer samt analys och uppföljning av elevernas resultat i grundsärskolan.
Samtliga åtgärdsplaner har godkänts av Skolinspektionen och ligger i årshjulet för det systematiska kvalitetsarbetet.
Barn-och utbildningskontoret har bidragit i arbetet med att förbättra bemötande och service gentemot kommunens företag genom att delta i den kommunövergripande kompetensutvecklingen i bemötande och service. Ett branschråd i samarbete med de fristående enheterna har inrättats. Förvaltningsledningen bjuder även in elevråden för de kommunala skolornas elever i årskurs 6-9 för samråd. Möjligheten till bättre
kommunikation, så att den i större utsträckning sker utifrån vad, hur och när invånarna vill ha kontakt med kommunen har stärkts genom den kommungemensamma
skolplattformen.
Förutsättningar för att minska nämndens utsläpp av växthusgaser har tagits fram.
Matsvinnsprojekt har genomförts i syfte att minska svinnet samt öka elevers och pedagogers förståelse för matsvinnets miljöpåverkan. Alla förskolor har en handlingsplan för målet att bli en giftfri förskola.
2.2 Verksamhetens budget 2018
2.2.1 Intäkter utfall 2017/budget 2018
Ökningen av nettoanslaget mellan utfall 2017 och budget 2017 är främst hänförliga till ökad check och peng.
De interna intäkterna ökar med 0,2 miljoner kronor till budget 2018, orsaken är främst uppräkning av anslag. Bidragsintäkterna är lägre budgeterade än utfallet 2017 till följd av lägre maxtaxabidrag, försiktig budgetering av statsbidragsintäkter, främst
Migrationsverkets.
Övriga avgifter och intäkter ökar till följd av höjd maxtaxa samt marginellt ökade volymer.
2.2.2 Kostnader utfall 2017/budget 2018
Köp av verksamhet avser främst check och peng. Ökningen i budget 2018 utgörs av uppräkning av föregående års checkar och pengbelopp. Uppräkning av förskolechecken
3 procent, allmän förskola och familjedaghem 3,5 procent, fritidshem 2 procent samt skola och särskola 2,5 procent. Vidare finns särskild satsning av elevhälsan i budget 2018.
Lönekostnaderna ökar med 0,7 miljoner kronor. Ett utrymme utöver löneöversyn behöver beredas då löneökningar utanför löneöversyn sannolikt kommer att fortsätta, alternativt ett minskat utrymme inom ordinarie löneöversyn. Vilket kan påverka kommunens attraktionskraft i relation till andra kommuner.
Hyrorna ökar med 0,8 miljoner kronor. Övriga kostnader ökar med 5,4 miljoner kronor.
Den utgörs främst av generell uppräkning med 1,5 procent, utökade anslag samt reserver.
Inga kapitalkostnader finns med i budget.
2.3 Resultatenhetens budgetförutsättningar
2.3.1 Verksamhetens resultat 2017 Intäkter utfall/budget 2017
Ökningen av nettoanslaget mellan utfall 2017 och budget 2017 är främst hänförliga till ökade statsbidrag. Under de senaste åren har statsbidragen ökat markant från år 2014 då KFS fick 7,9 miljoner till år 2017 då KFS fick 60,4 miljoner kronor.
De interna intäkterna minskar med 10 miljoner kronor jämfört med utfall 2017, orsaken är färre barn och elever i verksamheten. Intäktsutvecklingen ser ut enligt följande graf från 2014 till år 2017. Diagrammet redovisas i tusen kronor:
Utfallet för bidragsintäkterna är högre än budgeterat. Detta eftersom skolorna av princip är försiktiga att budgetera för intäkter som eventuellt inte kommer att komma in.
Övriga externa intäkter ökar till följd av att fler barn och elever inkommit från andra kommuner än beräknat.
Kostnader utfall/budget 2017
Ökningen i utfall mot budget 2017 om cirka 15 miljoner utgörs främst av att övriga kostnader ökat jämfört med att lönekostnaderna minskat. Genom vakanser och sjukdom så har skolorna varit tvungna att hyra in personal i större utsträckning än budgeterat vilket förklarar differensen. Därför minskar lönekostnaderna med 4,3 miljoner kronor medan de övriga kostnaderna går upp med närmare 20 miljoner kronor. Ytterligare en orsak till ökningen av övriga kostnader är flytt av verksamhet och avetableringar av paviljonger. Hyrorna minskar dock med 0,5 miljoner kronor.
Diagrammet ovan redovisas i tusen kronor.
Enligt diagrammet så kan konstateras att löneutvecklingen främst i skolan ökat markant.
Viss del av ökningen 2015 och 2016 förklaras av att Rösjöskolan tillkom men trots det har kostnadsökningen varit över genomsnittet på cirka 6 procent per år.
Kapitalkostnaderna minskar med 1,5 miljoner mot budget vilket förklaras av att investeringar inte gjorts i den omfattning som det budgeterats för. Köp av verksamhet ökar med 1 miljon kronor.
2.3.2 Verksamhetens budget 2018 Intäkter utfall 2017/budget 2018
Ökningen av budget 2018 mot utfall från 2017 består främst av uppräkning av check och peng samt fler barn och elever.
De interna intäkterna ökar med 49 miljoner kronor till budget 2018, orsaken är främst uppräkning av check och peng samt fler barn och elever. Uppräkningen för check och peng var 3 procent för förskola och 2,5 procent för skola.
Bidragsintäkterna är lägre budgeterade än utfallet 2017 till följd av försiktig budgetering av statsbidragsintäkter.
Övriga externa intäkter har också minskat utifrån försiktighet i hur många barn och elever som kommer från andra kommuner.
Kostnader utfall 2017/budget 2018
Ökningen i utfall 2017 mot budget 2018 om cirka 33 miljoner utgörs främst av fler barn och elever. Lönekostnader ökar markant med 40,9 miljoner kronor. Detta beror dels på löneökningar samt att en personalomsättning om 18 procent också innebär en
löneglidning. Effekten av löneglidningen samt ordinarie löneuppräkning är cirka 6 procent per år. Det skulle motsvara cirka 47 miljoner om höjd togs för detta. För att trots det få en budget i balans minskas de övriga kostnaderna jämfört med utfallet eftersom budget för vikarier inte läggs in utan tas av den kostnadsminskning som genereras vid vakanser och sjukskrivningar.
Hyrorna ökar med 9 miljoner kronor till följd dels av att Skälbyskolan kommer vara klar, Ebbas förskola samt dyrare paviljonger. Kapitalkostnaderna ökar med 1,8 miljoner mot utfallet vilket förklaras av att fler investeringar faller ut i kapitalkostnader.
Ökningen beror på mer investeringar på grund av inflyttning i nya lokaler.
2.4 Utsikt 2019 - Konsekvensanalys
Tilldelad ram enligt plan 2018 uppgår till 1 623 miljoner kronor. Utifrån tidigare beskrivningar kan konstateras att volymerna år 2019 förändrar sig främst utifrån antagandet att fler nybyggnationer realiseras. Det kommer finnas kapacitetsbrist i förskolorna och kapacitetsöverskott i grundskolan F-6. Följande analys utgår från befintliga volymer. De största kostnaderna den kommunala skolan har är för lokaler och personal. Här följer en analys över kostnadsutvecklingen.
Hyreskostnader
En följd av att lokalkostnaderna kommer att öka dramatiskt är att det kommer bli
nödvändigt med en översyn av enheternas storlek. Det gäller både befintliga skolor samt nya planerade skolor. Funktionsprogrammets ramar är cirka 600 elever i en omställbar skola. Ett nytt ramprogram behöver tas fram som innebär större och mer effektiva
enheter, både för att kunna hantera ökade lokalkostnader samt för att kunna ha en mer effektiv organisation. Det innebär också att befintliga skolenheter behöver ses över.
Utöver detta är enda sättet att effektivisera att minska personal. Hyrorna under 2019 beräknas öka dels genom nybyggnation av Tegelhagens skola samt Södersätra förskola och skola med 6 miljoner kronor. I övrigt beräknas övriga hyror öka med cirka 2,8 miljoner kronor vilket motsvarar ett KPI om 1,7 procent. Totalt ökar hyrorna med 8,8 miljoner kronor. Det motsvarar cirka 12,5 helårstjänster med en genomsnittlig lärarlön.
År 2020 är motsvarande siffra 24 miljoner kronor och då endast för de nybyggda lokalerna. Det motsvarar 34 heltidstjänster.
Personal:
Mellan åren 2015 och 2016 ökade personalkostnaderna exkluderade från statsbidrag med 6,2 procent, 2016 till 2017 med 5,7 procent, 2017 till 2018 med 5,6 procent. En löneutveckling om en procent skulle år 2019 motsvara 8,1 miljoner kronor. Om löneutvecklingen skulle avstanna något och endast bli 4 procent år 2019 vilket är ett försiktigt antagande samt att nämnden fortsättningsvis erhåller 22,2 miljoner i statsbidrag för lärarlönelyft, karriärtjänster och lärarlyftet skulle det innebära en löneökning om 32,5 miljoner kronor.
Om effektiviseringar motsvarande 32,5 miljoner skulle genomföras finns det i praktiken endast två saker att göra. Ta in fler barn i verksamheten eller se över antalet tjänster.
Totalt skulle en effektivering innebära att totalt 46 heltidstjänster måste friställas. Detta går rakt emot utmaningen att samtliga verksamheter ska vara attraktiva och
konkurrenskraftiga samt kunna erbjuda en löneutveckling i samklang med omvärlden för att rekrytera och behålla de bästa lärarna och pedagogerna.
En sannolik utveckling är att löneökningen fortsatt är hög utanför den årliga
löneöversynen eftersom den rörliga och alltmer konkurrensutsatta lärararbetsmarknaden innebär att alla nyanställningar har ett högre löneläge. För att kunna behålla befintlig personal uppstår ett tryck på ökade löner som helhet inom verksamheterna. Att skapa tydliga mervärden för de som arbetar inom våra verksamheter, utöver lön, blir ett viktigt fokusområde de kommande åren.
Statsbidrag
Det styrsystem som staten infört med statsbidrag innebär inlåsningseffekter som kan skapa en tillfällig organisation som med tiden permanentas. Årligen minskas
statsbidraget för maxtaxa med 2 miljoner kronor. Om statsbidragen för lärarlönelyft, karriärtjänster och lärarlyftet skulle avslutas innebär detta ökade kostnader för personal på 22 miljoner kronor. Detta skulle i värsta fall innebära en kostnadsökning om 24 miljoner kronor. 24 miljoner kronor motsvarar totalt 34 heltidstjänster. Förhoppningsvis utgår dock statsbidrag för lärarlönelyftet, karriärtjänster och lärarlyftet även under 2019 så detta räknas inte med i fortsatta analysen.
Övriga kostnader
Inflationen ökar vilket också innebär att övriga kostnader ökar. Det är rimligt att anta att ökningen av övriga kostnader bör ligga i nivå med konsumentprisindex om 1,7 procent.
Det motsvarar 2,4 miljoner kronor för övriga kostnader.
Verksamhetsförändringar
Ytterligare fördyringar utifrån förändring av verksamheten är 5,3 miljoner kronor inom följande områden:
fördyring genom stadieindelning som ger ökat behov av lärare på högstadiet under en övergångsperiod - den nya timplanen innebär främst ökning av
timmarna för årskurs 4 och 5 men under en övergångsperiod måste motsvarande 85-90 timmar för årskurserna 7 och 8 läggas ut extra under två år. I dagsläget motsvarar det cirka 6 000 timmar extra per år för år 2019 och 2020. En
lärartjänst motsvarar 1360 timmar oreglerad arbetstid varvid detta motsvarar 4,4 tjänster. Detta kostar därmed cirka 3,0 miljoner kronor
fördyring genom obligatorisk lovskola - detta har tidigare ersatts med statsbidrag och nu sker ersättning via utjämningsystemet. detta motsvarar cirka 1,0 miljoner kronor.
fördyring genom obligatorisk prao - kostnad cirka 0,3 miljoner kronor
fördyring genom ökat behov av modersmål - kostnad cirka 1,0 miljoner kronor
fördyring genom fler timmar idrott och matte - påverkar dels lokalkostnader men även innebär fler matte och idrottslärare - svårt att göra en beräkning över hur detta slår.
Konsekvensen är följande:
Ett trängre ekonomiskt läge ställer högre krav på verksamheterna att effektivisera. En följd av att lokalkostnaderna kommer att öka dramatiskt är att det kommer bli
nödvändigt med en översyn av enheterna storlek. Det gäller både befintliga skolor samt nya planerade skolor. Funktionsprogrammets ramar är cirka 600 elever i en omställbar skola. Ett nytt ramprogram behöver tas fram som innebär större och mer effektiva enheter, både för att kunna hantera ökade lokalkostnader samt för att kunna ha en mer effektiv organisation. Det innebär också att befintliga skolenheter behöver ses över.
Konsekvens av tilldelning enbart med volymjustering innebär effektiviseringskrav på verksamheterna motsvarande 51,0 miljoner kronor (hyreskostnader 8,8 miljoner kronor, löneökning 32,5 miljoner kronor, minskning statsbidrag maxtaxa 2,0 miljoner kronor, övriga kostnader 2,4 miljoner kronor och verksamhetsförändring 5,3 miljoner kronor).
Det motsvarar totalt 72,8 heltidstjänster vilket är antalet anställda i en medelstor skola.
Den kommunala skolverksamheten motsvarar 63 procent av all skolverksamhet. Det innebär att för varje krona som budgeten förstärks med så går 0,63 kronor till den kommunala grundskolan och resterande 0,37 kronor till fristående huvudmän. Om ersättning i nivå med 51,0 miljoner ska utgå till de kommunala skolorna måste 80,9 miljoner tillföras. Det motsvarar 4,9 procent av nämndens budget 2018.
2.5 Nya/förändrade behov inför 2019-2021
Prio
. Nya förändrade behov Belopp Budget
2019 Plan
2020 Plan 2021
1 Nya verksamhetslokaler tkr 36 000 6 000 24 000 6 000
2 Attraktiv arbetsgivare - högt löneläge senaste
åren, lågt räknat 4 procent per år, tkr 101 500 32 500 33 800 35 200 3 Eventuell ersättning för indraget statsbidrag
lärarlönelyft, karriärtjänster lärarlyftet (väldigt osäkert att detta skulle inträffa) tkr
22 000 22 000
De stora ökningarna är en följd av de nya skolornas hyreskostnader. Skälbyskolan och Bygatans förskola 2018 (cirka 2 miljoner kronor), Tegelhagens skola och Södersätra förskola 2019 (cirka 6 miljoner kronor), Töjnaskolan, Gärdesskolan och Väsjöskolan 2020 (cirka 24 miljoner kronor) samt Eriksbergsskolan 2021 (cirka 6 miljoner).
Ytterligare några tillkommande förskolor har lagts till 2022 och 2024. Fram till 2021 förväntas en hyresökning på cirka 38 miljoner kronor. Detta samtidigt som
elevunderlaget i F-6 högst sannolikt kommer att minska. Från 2020 kommer därför lokalpengen (hyreskostnader per elev i kommunal skola) att öka kraftfullt till över 20 procent. Utifrån nuvarande nivå på barncheck och skolpeng ligger betalningsförmågan på 17,5 procent.
Mellan åren 2015 och 2016 ökade personalkostnaderna exkluderade från statsbidrag med 6,2 procent, 2016 till 2017 med 5,7 procent, 2017 till 2018 med 5,6 procent. En löneutveckling om en procent skulle år 2019 motsvara 8,1 miljoner kronor. Om löneutvecklingen skulle avstanna något och endast bli 4,0 procent år 2019, 2020 och 2021 vilket är ett försiktigt antagande samt att nämnden fortsättningsvis erhåller 22,2 miljoner i statsbidrag för lärarlönelyft, karriärtjänster och lärarlyftet skulle det innebära en löneökning om 101,5 miljoner kronor under planperioden.
Ytterligare förändringar av verksamheten såsom påverkar kostnadsläget med 5,3 miljoner för följande:
fördyring genom stadieindelning som ger ökat behov av lärare på högstadiet under en övergångsperiod.
fördyring genom fler timmar idrott.
fördyring genom obligatorisk lovskola.
fördyring genom obligatorisk prao
fördyring genom ökat behov av modersmål
Observera att ovanstående beräkningar endast är beräknade på de kommunala skolornas normala kostnadsutveckling. Kostnadsutvecklingen för de kommunala skolorna
motsvarar 63 procent av verksamheten. Det innebär utifrån bidrag på lika villkor att om tilldelning skulle göras så att de kommunala skolorna skulle få kostnadsteckning för detta behövs totalt 218,8 miljoner tilldelas under planperioden. I detta belopp är inte ersättning för indraget statsbidrag medräknat utifrån att antagandet görs att statsbidraget kvarstår under perioden.
2.6 Investeringsbehov Investeringsbehov 2019:
Ordinarie investeringar av möbler inom befintlig verksamhet beräknas till 8 miljoner kronor. Vid nybyggnation av skola krävs investeringar om cirka 15 tusen kronor per elev för inventarier samt byggnation av it struktur. För en nybyggd förskola beräknas investeringskostnader om cirka 10 tusen kronor per barn. Beloppen är framtagna dels genom benchmarking med Stockholms stad samt erfarenhet av genomförda
nybyggnationer. Planerade nybyggnationer år 2019 är:
Tegelhagen - 9,0 miljoner kronor
Södersätra förskola - 1,0 miljoner kronor
Eliten 4 förskola (eventuellt kommunal huvudman i så fall investering annars går denna bort) - 1,0 miljoner kronor
Södra Väsjön förskola - 1,0 miljoner kronor
Södra Häggvik förskola - 1,0 miljoner kronor
Totala investeringsbehovet är 21 till 22 miljoner kronor för nämnden år 2019.
Investeringsbehov 2020:
Ordinarie investeringar av möbler inom befintlig verksamhet beräknas till 8 miljoner kronor. Vid nybyggnation av skola krävs investeringar om cirka 15 tusen kronor per elev för inventarier samt byggnation av it struktur. För en nybyggd förskola beräknas investeringskostnader om cirka 10 tusen kronor per barn. Planerade nybyggnationer år 2020 är:
Gärdeskolan med förskola - 10,0 miljoner kronor
Töjnaskolan - 9,0 miljoner kronor
Väsjöskolan med förskola - 10,0 miljoner kronor
Förskola Tegelhagsvägen (eventuellt kommunal huvudman i så fall investering annars går denna bort) - 1,0 miljoner kronor
Förskola Ekodalen (eventuellt kommunal huvudman i så fall investering annars går denna bort) - 1,0 miljoner kronor
Totala investeringsbehovet är 37 till 39 miljoner kronor för nämnden år 2020.
Planerade nybyggnationer 2021:
Ordinarie investeringar av möbler inom befintlig verksamhet beräknas till 8 miljoner kronor. Vid nybyggnation av skola krävs investeringar om cirka 15 tusen kronor per elev för inventarier samt byggnation av it struktur. Planerade nybyggnationer år 2021 är:
Eriksbersskolan - 9,0 miljoner kronor
Totala investeringsbehovet är 17 miljoner kronor för nämnden år 2021.
