PROMEMORIA
Sida Datum Vår referens
2013-12-19 Dnr: 13-6142 1(9)
Christian Höglund 08-678 55 00
christian.hoglund@pts.se
Rapport om att arrangera dialogmöten (N2013/2536/ITP)
1 Sammanfattning ... 2
2 Bakgrund ... 2
2.1 Beskrivning av uppdraget ... 2
2.2 PTS ansvar ... 3
3 Uppdragets genomförande ... 3
4 Uppdragets utfall ... 4
4.1 Identifierade problemområden ... 4
4.2 Förslag på lösningar ... 6
5 Slutsatser och fortsatt arbete ... 7
Sida
2(9)
1 Sammanfattning
I denna rapport redovisas resultatet av Post- och telestyrelsens (PTS) uppdrag att arrangera dialogmöten. PTS fick den 16 maj 2013 i uppdrag av Regerings- kansliet (Näringsdepartementet) att sammanföra teleoperatörer med lokala och regionala företrädare som kan medverka och stödja utbyggnaden av
infrastruktur för mobil kommunikation i syfte att främja utbyggnaden av mobilnät och därigenom ytterligare förbättra mobiltäckningen i landet.
PTS har arrangerat ett nationellt dialogmöte och fem regionala dialogmöten. De regionala dialogmötena har täckt in landets samtliga län. PTS har i lämpliga delar samordnat uppdraget med PTS samverkansgrupp för bredband och inför planeringen av dialogmötena samarbetat med Bredbandsforum.
I detta ärende har divisionschef Catarina Wretman beslutat. Christian Höglund har varit föredragande.
2 Bakgrund
2.1 Beskrivning av uppdraget
It och elektronisk kommunikation blir alltmer betydelsefullt för samhällets utveckling. Tillgängliga och robusta elektroniska kommunikationer är i dag grundläggande förutsättningar för hållbar tillväxt, sysselsättning, företagande, en effektiv förvaltning och för att förenkla vardagen för medborgare och företag.
Åtkomst till mobila tjänster, såväl taltelefoni som bredbandstjänster, främjas generellt av om mobilnäten förstärks och förtätas. Det aktualiserar etablering av ytterligare basstationer, fibernät fram till anslutningspunkter och även master, vilket underlättas av nödvändiga markupplåtelser, grävarbeten, tillstånd, hyresavtal, bygglov m.m. PTS har genomfört en förstudie (PTSER 2012:27) avseende hinder för utbyggnad av mobilt bredband. Avsaknaden av en
samordnande part som sammanför olika intressen för en gemensam diskussion av affärsmöjligheter har lyfts fram. Genom ökad samordning kan
förutsättningarna för utbyggnad av mobilnät på marknadsmässiga grunder öka.
PTS fick den 16 maj i år ett uppdrag av Regeringskansliet (Närings-
departementet) att arrangera dialogmöten i syfte att främja utbyggnaden av mobilnät och därigenom ytterligare förbättra mobiltäckningen i landet längre ut än vad de kommersiella krafterna gör själva.
Av uppdraget framgår att PTS ska sammanföra teleoperatörer med regionala och lokala företrädare som kan medverka och stödja utbyggnaden av
infrastruktur för mobil kommunikation, däribland exempelvis länsstyrelser,
Sida
3(9) landsting, kommuner och samverkansorgan. PTS ska organisera såväl minst ett nationellt dialogmöte som uppföljande regionala dialogmöten på länsnivå.
PTS ska i lämpliga delar samordna uppdraget med PTS samverkansgrupp för bredband och inför planeringen av dialogmötena samarbeta med
Bredbandsforum.
Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 20 december 2013.
2.2 PTS ansvar
PTS är ansvarig myndighet på området elektronisk kommunikation.
Myndighetens vision är att alla i Sverige ska ha tillgång till effektiva, prisvärda och säkra kommunikationstjänster. I första hand är det marknadsaktörerna, dvs.
teleoperatörerna, som genom kommersiella krafter ska tillhandahålla ett gott utbud av tjänster till hushåll och företag. PTS roll är här att skapa så tydliga och förutsägbara spelregler som möjligt för att det ska finnas en sund konkurrens på marknaden. Till myndighetens uppgifter hör att kartlägga tillgången till
infrastruktur i landet, analysera denna och vidta åtgärder för att med olika medel öka tillgången till elektroniska kommunikationstjänster. Det tillhör också myndighetens uppgifter att se till att operatörerna uppfyller sina skyldigheter gentemot konsumenter.
3 Uppdragets genomförande
För att fullgöra uppdraget har PTS organiserat ett (1) nationellt dialogmöte och fem (5) regionala dialogmöten med mellan 30 och 50 deltagare per möte. Det nationella dialogmötet arrangerades av PTS i Stockholm den 30 maj. De fem regionala dialogmötena arrangerades av PTS tillsammans med Gävleborgs län i Gävle den 2 oktober, Västerbottens län i Umeå den 15 oktober, Södermanlands län i Nyköping den 29 oktober, Jönköpings län i Jönköping den 12 november och Kronobergs län i Växjö den 19 november. Uppdraget samordnades i lämpliga delar med PTS samverkansgrupp för bredband och Bredbandsforum.
Under det nationella dialogmötet sammanfördes teleoperatörerna TeliaSonera AB (Telia), Tele2 Sverige AB (Tele2), Telenor Sverige AB (Telenor), HI3G Access AB (Tre) och Netett Sverige AB (Net1) med bl.a. Konsumentverket, diverse intresseorganisationer och ett urval av lokala och regionala företrädare med intresse och kunskap i mobiltäckningsfrågor.
Inför de regionala dialogmötena kontaktades landshövdingarna för Gävleborgs län, Västerbottens län, Södermanlands län, Jönköpings län och Kronobergs län med syftet att låta dem stå som värdar för varsitt regionalt dialogmöte. I
Sida
4(9) samarbete med samtliga länsstyrelser identifierades ytterligare lokala och
regionala företrädare. Även regionförbunden bjöds in. Därtill kontaktades ovan nämnda teleoperatörer samt representanter från olika intresseorganisationer.
PTS agenda för dialogmötena har varit att sammanföra teleoperatörer med regionala och lokala företrädare som kan medverka och stödja utbyggnaden av infrastruktur för mobil kommunikation. Aktörerna har tillsammans diskuterat hur man kan samverka för ökad utbyggnad och identifierat goda exempel på lyckad samverkan.
4 Uppdragets utfall
De svenska konsumenterna har ett stort behov av och en stor efterfrågan på mobila elektroniska kommunikationstjänster. Tillgången till fungerande elektroniska kommunikationstjänster utgör idag en viktig förutsättning för deltagande i samhällslivet, inte minst i glesbygdsområden. Kommunerna lägger alltmer av sina samhällstjänster på internet. Konsumenterna blir allt mer beroende av att alltid kunna använda dessa tjänster, oavsett om de befinner sig hemma, på arbetsplatsen eller på resande fot och oavsett tid på dygnet eller året.
I takt med att de gamla kopparnäten monteras ner och att allt fler konsumenter väljer bort den fasta hemtelefonin till förmån för att enbart använda sin vanliga mobiltelefon ökar också förväntningarna på en problemfri användning av mobiltelefonen såväl utomhus som inomhus. Konsumenten är dock sällan informerad om de tekniska svårigheter som kan hindra ytterligare etablering av infrastruktur av mobila nät.
4.1 Identifierade problemområden
4.1.1 Kapacitetsproblem i glesbygdsområden under högsäsong för turismen eller vid tillfälliga evenemang
Kommunerna upplever att kapaciteten i teleoperatörernas mobilnät inte räcker till för att klara den ökade belastningen när det genomförs tillfälliga evenemang i glesbygdsområden. För att motverka detta kapacitetsproblem föreslår såväl kommunerna som intresseorganisationer mobila basstationer för att temporärt öka kapaciteten i mobilnäten.
Teleoperatörerna menar att mobila basstationer kan vara en möjlig lösning givet att de får information om evenemanget i god tid. Ytterligare alternativ till mobila basstationer är fibernät och WiFi-nät (det senare gäller främst inomhustäckning).
Liknade problem uppkommer i glesbygdsområden under högsäsong för turismen. Enligt Skärgårdsstiftelsen ökar antalet personer i skärgården från
Sida
5(9) några tusen till flera hundratusen vilket medför att kapacitet saknas för att
tillgodose konsumenternas efterfrågan. I andra områden som
sommarstugeområden i Södermanlands län och Kalmar län har man samma problematik med dålig mobiltäckning på grund av överbelastade mobilnät.
Även näringsidkare upplever problem då betalningslösningar via GPRS inte alltid fungerar då mobilnäten blir hårt belastade. Det sistnämnda problemet skulle kunna lösas genom att betalterminaler tas fram för 3G eller 4G.
4.1.2 Avsaknad av mobiltäckning
Kommunerna upplever ett glapp mellan vad som beskrivs i teleoperatörernas täckningskartor och den tjänst som konsumenten erhåller. Information om hur olika yttre faktorer påverkar konsumentens erhållna tjänst är i många fall svårt att hitta (exempel på sådan yttre faktorer är geografi, väderlek samt om användningen sker inomhus eller i en bil). De täckningskartor som
tillhandahålls av teleoperatörerna tar ofta inte hänsyn till denna typ av yttre faktorer vilket leder till att konsumenten i många fall inte anser sig få den mobiltäckning som redovisas i täckningskartorna. Därtill använder
konsumenterna numera så kallade smarta telefoner vars radioegenskaper är sämre än sina föregångare och därmed upplevs att mobiltäckningen försämras ytterligare.
Ett annat problem är de områden som idag helt saknar mobiltäckning.
Teleoperatörerna menar att det i vissa fall inte är tekniskt möjligt med en utbyggnad för mobil kommunikation, men att det också kan vara för få
konsumenter inom ett område varför det inte finns något kommersiellt intresse för ytterligare etablering av infrastruktur.
Samtliga teleoperatörer framhåller att de vidtagit åtgärder för att komma till rätta med ovan nämnda problem så långt det är möjligt inom ramen för vad som är kommersiellt intressant och att arbetet med att bygga ut, förtäta och förstärka mobilnäten fortgår.
4.1.3 Markupplåtelser
Teleoperatörerna upplever att långsamma bygglovsprocesser (ibland upp emot 12-18 månader) försenar driftsättandet av nya basstationer för mobil
kommunikation. Om kommunerna skulle bevilja tillträde till kommunal mark eller tillhandahålla fibernät fram till anslutningspunkter och mastplatser skulle fortsatt utbyggnad av mobilnätet möjliggöras och påskyndas.
4.1.4 Teknikskiftet
Kommunerna upplever att teknikskiftet inneburit att det har försvunnit fast anslutning utan att ett mobilt alternativ har funnits på plats inom deras verksamhetsområden. Detta medför svårigheter att garantera invånarna vissa
Sida
6(9) samhällsfunktioner t.ex. trygghetslarm och andra mobila internettjänster.
Ytterligare svårigheter är den bristfälliga information som vissa mindre teleoperatörer lämnar i samband med att den traditionella fasta telefonin via kopparledningar ersätts med en telefonilösning via mobilnätet. Genom ytterligare informationsinsatser skulle konsumenterna snabbare få fungerande mobila kommunikationslösningar.
4.2 Förslag på lösningar
Det har framkommit en mängd olika förslag på lösningar under dialogmötena.
Dessa återfinns i sin helhet i PTS anteckningar från mötena. Nedan redogörs för några av dessa lösningar.
4.2.1 Samverkansmodell för utbyggnad på landsbyggden
En av de åtgärder som föreslogs är en samverkansmodell för hur privata och offentliga aktörer bättre ska kunna samarbeta kring trådlös utbyggnad, särskilt i områden där sådan utbyggnad inte förväntas ske på kommersiella grunder. I Norge har man haft stora framgångar med den s.k. Hagamodellen, som
förhoppningsvis kan utgöra ett gott exempel för hur en samverkansmodell kan fungera i Sverige.
Målet med en samverkansmodell är att man genom diskussion och samarbete ska kunna förbättra viktiga utbyggnadsmoment, t.ex. bygglovsprocessen, eller kommunikationen i stort mellan offentliga verksamheter och teleoperatörer.
Modellen innebär att kommuner kan peka ut behovet av en basstation i
områden som inte är av kommersiellt intresse för teleoperatörerna. Om det där har saknats kraft eller fiber kan teleoperatören be kommunen om medel i form av kontantbidrag för att det ska bli kommersiellt intressant för en vidare utbyggnad av mobilnätet. Kommunerna har även möjlighet att ansöka om statsstöd för vidare utbyggnad av mobilnäten. I Norge har Hagamodellen resulterat i närmare 100 nya mobilsajter.
4.2.2 Samhällsmaster
Genom en bättre kartläggning över platser som i dagsläget saknar
mobiltäckning skulle det vara möjligt för kommunerna att på eget initiativ bygga master försedd med kraft och fiber. Dessa samhällsmaster ska sedan kunna användas av samtliga teleoperatörer. Kostnaden för att förbättra och förtäta mobilnäten skulle därigenom bli lägre för teleoperatörerna vilket skulle gynna ytterligare etablering av infrastruktur i kommersiellt mindre attraktiva områden.
4.2.3 Repeatrar
Genom att privatpersoner och företag använder så kallade repeatrar, som förstärker och återutsänder mobilsignaler, kan de skapa bättre lokal
Sida
7(9) mobiltäckning. PTS har nyligen beslutat om nya regler om undantag från kravet på medgivande från PTS vid uthyrning av radiotillstånd. Genom beslutet undantar PTS viss enklare uthyrning från kravet på medgivande. Undantaget träder i kraft den 1 januari 2014 och gäller uthyrning av enskilda tillstånd under en kortare period samt uthyrning av högst tio radiosändare inom ett
blocktillstånd. De nya reglerna innebär att privatpersoner och företag som vill använda repeatrar endast behöver kontakta den berörda operatören för att få ett skriftligt godkännande. Det behövs alltså inte längre ett medgivande från PTS.
4.2.4 Strategiska samtal på regional nivå
Som en fortsättning på de regionala dialogmötena kommer bland annat
landshövdingen för Kronobergs län och länsstyrelsen för Blekinge län bjuda in till strategiska samtal på lokal nivå med syftet att ytterligare förbättra
mobiltäckningen. Deltagare på dialogmötena är teleoperatörer,
kommunalchefer, näringsliv och kraftbolag som gemensamt ska se över dagens situation inom länet men också identifiera vad som hindrar en vidare utbyggnad av mobilnäten.
Ett liknade initiativ har tagits av regionförbunden i Dalarnas län och Jämtlands län som planerar att bjuda in länsstyrelser, regioner, kommuner och företag för en diskussion om vad som gemensamt kan göras för att skapa bättre åtkomst till mobila tjänster.
4.2.5 Ytterligare radiospektrum
Önskemål har kommit från en teleoperatör om ytterligare radiospektrum för att garantera fortsatt utbyggnadsarbete av mobilt bredband efter 2015. Förslaget är att regeringen fattar ett inriktningsbeslut med målet att år 2017 frigöra 700 MHz-bandet för mobilt bredband.
5 Slutsatser och fortsatt arbete
PTS upplever i sin främjanderoll att intresset har varit stort från både
teleoperatörer samt kommunala och regionala företrädare att hitta ett forum för att knyta nya kontakter, diskutera problem och hitta nya samarbetsformer.
Tillgången till tillförlitliga och robusta mobila elektroniska kommunikationer varierar över landet. I vissa kommuner är teknikskiftet den största utmaningen.
I andra kommuner uppkommer kapacitetsproblem i glesbygdsområden under högsäsong för turismen. Kommunerna är dock överens om att en fortsatt utbyggnad av mobilnäten i kombination med ökade informationsinsatser från teleoperatörerna angående teknikskiftet skulle leda till mer välfungerande samhällstjänster och mindre klagomål från konsumenterna.
Sida
8(9) För att främja utbyggnaden av mobilnät och därigenom ytterligare förbättra
mobiltäckningen i landet ser PTS att olika aktörer måste medverka och stödja utbyggnaden av infrastruktur för mobil kommunikation.
Genom att hitta en samverkansmodell för hur privata och offentliga aktörer bättre ska kunna samarbeta kring trådlös utbyggnad, särskilt i områden där sådan utbyggnad inte förväntas ske på kommersiella grunder, kan
mobiltäckningen förbättras ytterligare i landet. Även andra gemensamma aktiviteter på regional nivå, som informationssamordning och
kompetenshöjningsinsatser, kan leda till att teleoperatörerna får förutsättningar att etablera infrastruktur där efterfrågan finns, trots att de ekonomiska
incitamenten inte alltid är självklara.
Kommunerna kan bidra genom att se över sina rutiner för bygglovsärenden, men även ge nödvändiga markupplåtelser och tillhandhålla fibernät och elförsörjning till anslutningspunkter och master. Genom regional samverkan kan kommunerna tillsammans verka för ökad kommunikation med
teleoperatörer för att kringgå kapacitetsproblem i glesbygdsområden under högsäsong för turismen eller vid tillfälliga evenemang. Kommunerna kan också ställa krav på funktion och tillförlitlighet vid upphandling av mobila
internettjäster.
Teleoperatörerna kan bidra genom att tydligt informera konsumenterna om den faktiska utbyggnaden av mobilnäten och hur de ytterligare kan förbättra sin mobiltäckning genom val av mobiltelefon eller annan utrustning.
I syfte att förbättra utbyggnaden av mobilnät kan Länsstyrelser (eller
motsvarande) under 2014 fortsätta att arrangera dialogmöten och därigenom ytterligare förbättra mobiltäckningen i landet. Det kan ske genom att
sammanföra teleoperatörer med lokala och regionala företrädare. I
Länsstyrelsernas (eller motsvarande) uppdrag skulle då även kunna ingå att initiera samarbete mellan teleoperatörer och berörda intressenter. Detta för att kunna genomföra pilotprojekt, genom t.ex. gemensam finansiering, av
utbyggnad i områden som idag helt eller till stora delar saknar mobiltäckning.
PTS roll är att skapa så tydliga och förutsägbara spelregler som möjligt för att det ska finnas en sund konkurrens på marknaden. PTS kommer som
samordnande part fortsätta med att frigöra radiospektrum, kartlägga tillgången till infrastruktur i landet, analysera denna och vidta åtgärder för att med olika medel öka tillgången till elektroniska kommunikationstjänster. Det tillhör också myndighetens uppgifter att se till att teleoperatörerna uppfyller sina skyldigheter gentemot konsumenter genom bättre konsumentinformation om mobiltäckning och radioteknik. Genom en ändring av EU:s riktlinjer för offentligt statsstöd
Sida
9(9) kommer PTS i framtiden få möjligheter att medfinansiera
bredbandsinfrastruktur för trådlös teknik.
Bredbandsforum är en del av regeringens bredbandsstrategi och bidrar till målen i strategin uppnås. Forumet främjar samverkan kring
bredbandsutbyggnad. Det sker genom att företag, myndigheter och
organisationer möts för att tillsammans identifiera hinder och hitta lösningar som ökar tillgången till bredband i hela landet. Arbetet i forumet handlar till stor del om att få en gemensam syn på problem och hitta konstruktiva lösningar som tas vidare av aktörerna. Forumet har även en mobil
bredbandsgrupp som ska föreslå lösningar för att nå fler med trådlösa tekniker.
Bredbandsforum kommer att arbeta vidare förslagen från dialogmötena.
