O n a
Du kan väl simma?
(Se artikel å sid. 8)
Nr 2 1944
t
Ida Larsson död.
T isdagen den 25 sistl. a p ril avled å F ör- sam lingsgården f ö rr a lä ra rin n a n vid K yrkbyns folkskola Id a M a ria L arsson i T ru n n a u ta n a t t e fte rlä m n a n ä rm a re a n fö rv a n ter. D ödsbudet kom ej alldeles o v än tat, ty än d a sedan hon fö r n å g r a vec
kor sedan fira d e sin 80-årsdag, h a r hon v a r it sjukskriven och tid v is v ista ts å M ora la sa re tt. Ingen trodde dock, a t t slu te t v ar så n ä r a , då hon läm nade s itt hem , d ä r hon v is ta ts n å g r a d a g a r s tra x före dödsfallet.
S itt sv å ra rta d e lidande b a r hon m ed be
u n d ra n s v ä rt tålam od, och ä n d a in i det sista hoppades hon p å återv u n n en hälsa.
Id a L arsson, som ibåde p å f ä d e rn e t och m ö dem et h ärsta m m a d e f r å n V ärm land, v a r född å F red sh am m ars b ru k i O rsa den 13 ja n . 1864, d är fa d e rn v a r foruksskräd- dare. R edan u nder sin skoltid beslöt hon a t t bli lä ra rin n a , u p p m u n tra d d ä rtill av sin lä ra re . D e t t a . v a r em ellertid lä tta re sa g t ä n g jo rt, då e rfo rd e rlig a m edel fö r u t
bildning d ä rtill saknades. Kom så därtill, a t t ingen enda av dem, hon vände sig till, vågade g å i borgen fö r eller u tlå n a medel till en ung, obem edlad flicka, även om hon b efanns v a ra ald rig så v ä la rta d och b eg å
vad, så m a n f ö r s tå r a t t fra m tid e n tedde sig' a llt a n n a t än lju s för henne. D å e rfo rd e r
liga m edel sålu n d a icke kunde a n s k a ffa s genom upplåning, beslöt hon h e lt resolut a t t söka s k a ffa sig behövligt stu d iek a p ital genom eget arb ete. Hon tog t j ä n s t som hem biträde i M ora och lyckades genom ih ä rd ig sp a rsa m h e t sam la så s to r t belopp, a t t lä ra rin n eu tb ild n in g en kunde p åbörjas.
Å r 1883 genom gick hon landstingssem ina- r ie t i F alu n och utexam inerades d ä rifrå n med synnerligen goda betyg vid ju ltid en sam m a år. S tra x d ä re fte r erhöll hon a n stä lln in g som g u v ern a n t å K lotens b ruks- h e rrg å rd . . E f te r tr e te rm in ers tr ä g e t a r bete d ärstä d es återv ä n d e hon till hem byg
den och blev e fte r v a r ta n n a t lä ra rin n a vid T orrvåls, S k attungbyns, Stackm ora, T ru n na, H ansjö och K yrkbyns skolor. V id sist
n äm nda skola tjä n s tg jo rd e hon som b itr ä dande fo lk sk o llärarin n a och som slö jd lä ra rin n a f r å n å r 1905 till uppnådd pensions
åld er 1924, då hon fly tta d e till egen g å rd i T ru n n a . D et blev sålunda i K yrkbyn hon kom a t t u tf ö ra sin egentliga lä ra rin n e g ä r- ning. V id sin a v g å n g f r å n skolan kunde
hon blicka tillb ak a in te ibara p å en o van
lig t lå n g och p lik ttro g en tjä n s te tid u ta n även på e tt fra m g å n g s rik t och högt s k a tta t u p p fo strin g sarb e te.
F ö r Id a L arsson v a r stä n d ig t arb ete li
vets h ö g sta n ju tn in g och glädje, och d ärfö r nöjde hon sig icke m ed b a r a en a rb e tsu p p g if t i livet. Å r 1895 avlade hon e fte r ge
nom gången u tb ild n in g sk u rs barnm orske- exam en v id Stockholms sö d ra barnbörds- hus, v a re fte r hon tjä n s tg jo rd e som v ik a rie ra n d e barnm orska' u nder sk o lferiern a och i ö v rig t som p r iv a t barnm orska, så länge k r a f te r n a stodo henne bi.
Sin u tb ild n in g v a r hon alltid .mycket a n gelägen a t t förk o v ra. F ö r än d a m å le t ge
nom gick hon en stö rre sa m a ritk u rs i S tock
holm sa m t fle ra k u rse r i h älso lära, i flick- slöjd och i främ m an d e språk. D essutom h a r hon d e lta g it i e t t s to rt a n ta l stö rre skolm öten och k onferenser både inom- och utom lands.
D et n u tid a n y k te rh e tsa rb e te t lå g den b o rtg å n g n a sä rsk ilt v a rm t om h jä r ta t.
Ä nda sedan sin tid ig a ste ungdom hade hon ä g n a t d e tta arb ete s itt liv ligaste in tresse. Å r 1886 blev hon m edlem i logen O rsa, inom vilken sa m m anslutning hon se
dan u tf ö r t e tt h ö g t s k a tta t arb e te sä rsk ilt som ungdom stem pelledare m en även som fö re d ra g sh å lla re och så n g an fö ra re . Vid s itt frå n fä lle innehade hon världsstorloge- graden.
U n d er årens lopp h a r hon även ta g it verksam del i ortens m issionsarbete inom olika fö re n in g ar.
E f te r u p pnådd pensionsålder h a r Ida L arsson fö re ta g it v id strä c k ta u tlä n d sk a re sor, v aru n d e r hon besökt T yskland och Ö sterrike, E ngland, F ra n k rik e och Spanien, Ita lie n och G rekland sam t P a le stin a och E g y p ten . Om sina re so r b e rä tta d e hon g ä rn a . S ä rsk ilt in tr e s s a n t v a r det a t t höra henne sk ild ra sina upplevelser i O rienten.
F rö k en L arsso n h a r g jo r t sig k ä n d som en synnerligen g o d h jä rta d och h jä lp sa m m änniska. M ånga äro de orsabo.r, som i nödens stu n d f å t t h jä lp av henne och som d ä rfö r m innas henne m ed tacksam het. U n
der de senaste å re n ä r det de olyckliga k rig sb arn en i olika länder, som v a r it fö re m ål fö r hennes sä rsk ild a om tanke. I sto ra f y rs iffrig a ta l k unna de sum m or räk n a s, som hon s ä n t t. ex. till F in lan d , N orge och G rekland. Sin välg ö ren h et utövade hon h elst i det fördolda. Sig sjä lv unnade hon det m in s ta m öjliga m en till O rsa fö rsam lings hjälpbehövande skänkte hon h ela sin sp arad e förm ögenhet. M innet av Ida L arssons v ackra g ä rn in g kom m er säk erli
gen a t t län g e leva i tacksam hågkom st.
A. M.
Två brev.
I f ö rr a n u m ret hade M argot G ranlund i fjä rd e klassen i K yrkbyn s k riv it en liten u p p sa ts om s itt hem . Och nu h a r hon f å tt e t t brev ända f r å n Tyskland med ta ck fö r denna u ppsats. M arg o t kom med brev et till skolan och visade d e t fö r red. Och det ä r så h jä r tlig t och v arm t, a t t ja g t a r m ig frih e te n cite ra n å g ra rad e r u r det:
N u b lir Du s ä k e r t m ycket förvånad, n ä r det kom m er brev f rå n en person, som Du in te alls känner, lå n g t b o rta i e t t frä m m ande land. L å t m ig skynda fö rk la ra , a t t ja g sk riv e r till D ig med anledning av Din u p p sa ts ”M itt hem ” i O rsa S k o ltid n in g ...
Du b esk riv er D itt hem så vack ert, a t t det blev m ig v a rm t om h jä r t a t och ja g ville ta c k a Dig. D et ä r m ycket v ä r t a t t veta, a t t d e t i O rsa fin n s en liten flicka, som fö r s tå r a t t s ä tta värd e p å s it t try g g a , lyck
lig a hem , sin a k ä r a fö rä ld ra r och sin a sy s
kon. Och a llra v a c k ra st ty c k e r ja g d e t är, a t t Du in te glöm m er alla dem , som under dessa sv å ra k r ig s å r b liv it u ta n hem och kanske u ta n p ap p a och m am m a också. Det finns m å n g a såd an a sm å b a rn , k ä r a lilla M argot. Men de ä r in te alldeles övergivna så länge det fin n s h jä rta n , som k ä n n e r fö r dem, och an d ra, lyckligare b a rn , som tä n k er p å dem. D et h a r D u v isa t a t t det finns, och d e t gjorde m ig m ycket g la d ”.
D e tta v a r b ö rjan p å b rev e t f rå n Gar- m isch-P artenkirchen i O berbayem , Tysk
land.
Och så h a r red a k tö re n sjä lv f å t t brev.
D et ä r in te f rå n n å g o t främ m ande land u ta n f rå n en liten flic k a i sm åskolan, som sä n d e r sin a påsk h älsn in g ar. Men det gladde honom så m ycket, a t t b re v e t m åste f å kom m a i tryck. E fterso m d e t ä r e tt h ö g st p ri
v a t brev frå n en liten vän ska in te t nam n på fö rfa tta rin n a n u tsä tta s.
Så h ä r lyder b rev et:
”Till h e rr lä ra re H edm an. N u ä r det påsk igen och då f å r m an ä ta ägg. Den h ä r versen sk riv er ja g fö r a t t g ö ra d ig lite t gladare.
Ä t s å m ån g a ä g g du kan, s å b lir du lå n g och stå tlig m an.
P åsk h ä lsn in g a r. . . ”
D et brev et och den versen gjorde verkan.
D et blev en ”lite t g la d a re ”
Red.
l t f > r A b t l
vid
Hans Petersons
Körskola
Orsa Telefon 242
C E N T R A L B O D E N , O R S A
(Bazar & Kortvaruaffär)
God sortering i: Damkläder, Ar
betskläder, Underkläder, Trikåva- ror. Strumpor, Skjortor, Slipsar, Husgerédsartiklar, Träslöjd, Lek
saker, Toaletfartiklar m. m.
F ö rstk la ssig a v a r o r till lå g a p r is e r
I dagarna har inkommit verkligt söta barnklänningar och pojkkostymer så
väl charmuse som bomull samt ha vi
i såväl herr- som damstrumpor en
större sortering än någonsin.
ORSA SKOLTIDNING
O R S A
K Y R K A o c h d e ss h isto ria .
F ö r S k o ltid n . av prof. Gerda Boéthius.
D a la rn a s k y r k o r h a r s ju n g its in i s v e n sk a fo lk ets m e d v e ta n d e . ”K y rk o r p å s tr a n d e q v ita ” s k re v J. O. W allin, och K a rlfe ld t h a r g iv it b ild e n n y tt liv m e d D a lm a rsc h e n s m å la n d e v e r s r a d e r ”d ä r k y r k o rn a p å s tr a n d e n s tå g lim m a n d e som lilja n u ti sin v ita p r a k t” . D e t ä r k a n s k e in te n å g o t s v e n s k t la n d sk a p m e r ä n G o t
lan d , d ä r k y r k o r n a b liv it en så v ä se n tlig d e l av k u ltu r la n d s k a p e t och s ä k e r t i n get d ä r de b e t y tt så m y c k e t gen o m se k le r fö r byg d en . K y rk a n v a r k u ltp la ts e n , d ä r a llt fick sin vigning, sin helg d , m e n d en v a r o ck så sa m lin g sp latsen , d ä r a lla m ö t
tes, d it n y h e te r n a kom m o i on d och god tid. D e t ä r k y r k o rn a s k a r a k tä r av sa m lin g sp lats som b e s tä m t d e t fö r D a la rn a så k a r a k tä r is tis k a läg et. K y r k a n s k u lle lig ga så, a t t d e n v a r så b e k v ä m t tillg än g lig som m ö jlig t fö r h e la sock n en . S jö a r och v a tte n d r a g fö re n a d e i fo rn a tid e r. K y r k a n p å s tr a n d e n låg o fta p å sa m m a stä lle som e n h e d n isk k u ltp la ts le g a t e lle r p å e tt u rg a m m a lt tin g sställe.
D en ä ld s ta k y r k a n i O rsa låg v ä l p å sam m a stä lle som d e n n u v a ra n d e . V is
se rlig e n gå b e r ä tte ls e r om a n d r a p la tse r, d ä r m a n b ö r ja t b ygga k y rk a , m e n f å tt ö v erg e fö re ta g e t d ä rfö r a t t o n d a m a k te r h in d ra d e till dess v ita o x a r v isa d e den r ä tt a p la tse n . M en d e tta ä r s. k. v a n d - rin g ssä g n e r, som k n u tits till de fle sta k y r k o r. I v a r je fa ll fin n s d e t r e s te r av en ä ld re k y r k a i d e n n u v a ra n d e s m u rv e rk , som e fte r a llt a tt dö m a gå tillb a k a till den fö rs ta tid , d å tr a k te n v a r k riste n , 1200- ta le ts fö rra d elar. D e t v a r en lite n g r å - ste n s k y rk a , sofn se n a re tillb y g g ts och o m b y g g ts fle ra gån g er. D en låg i d e n n u v a ra n d e s n o r d v ä s tr a h ö rn . I n o r r a y t t e r v äg g en s v ä s tra d e l fin n s a lltså de ä ld sta r e s te r n a av k y rk a n .
K y rk a n s v ä s tr a d e l fick re d a n u n d e r 1300 -talet sin n u v a r a n d e b re d d . P å v in
A lta rsk å p en i S ka ttu n gbyn , som föru t stått i O rsa kyrka.
d e n k a n ty d lig t ia k tta g a s a tt d e n n a k y rk a , som o m fa tta t u n g e fä r de tr e v ä stlig a ste v a lv k v a d ra te rn a , h a f t sin ö stvägg u n g e fä r d ä r d e t tr e d je fris tå e n d e p e la r p a r e t (frå n v ä s te r r ä k n a t) stå r. D e n n a k y r k a b esto d av en sto r, e fte r d e n tid e n s sed lju s och ry m lig sal. D en v a r ej e n b a r t g jo rd för a lta r tjä n s t, m ässo r, u ta n o ckså fö r p r e d i
kan . Ä n d å f r å n m itte n av 1 2 0 0 -talet blev d e t a llt v a n lig a re a t t k rin g v a n d ra n d e m u n k a r, tillh ö ra n d e de s. k. p r e d ik a r o r d - n a r n a — d o m in ik a n e r och fra n c is k a n e r —
D en g a m la k lock a n från å r 1531, som stå r i k yrk a n s syd v ä stra hörn.
p re d ik a d e i k y rk o rn a , d ä r tid ig a re e n d a st te x tlä sn in g , b ö n e r och så n g fö re k o m m it.
H ö g a lta re t b ru k a d e d å v a r a in h ä g n a t av e tt s k r a n k och sto d e tt sty c k e f rå n ö stra g aveln, så a t t e n p ro ce ssio n — e tt fe sttå g
— p å k y rk lig a h ö g tid s d a g a r p å sin väg r u n t k y r k a n k u n d e gå m e lla n a lta r s k r a n - k e t och östgaveln. I n n e r ta k e t v a r av trä , tro lig e n v älv t.
T ill d e n n a k y r k a a n s k a ffa d e s e tt av de v a c k ra a lta rsk å p , som n u ä ro i S k a ttu n g - b y k ap e ll, d e t m in d re , som s tå r öv erst.
K ris tu s k r ö n e r d ä r ju n g f ru M a ria till h im m e lrik e ts d ro ttn in g , och p å sid o rn a stå a p o s tla rn a och P a u lu s. D e tta sk å p v a r s a n n o lik t ej h ö g a lta rp ry d n a d , ty e tt a l t a r sk å p m e d K ris ti lid a n d e s h is to ria fan n s k v a r ä n n u p å 1600-talet. S a n n o lik t h a r d e t lilla S k a ttu n g b y s k å p e t s tå tt p å e tt s ä rs k ilt å t ju n g f ru M a ria h e lg a t a lta re .
T ro ts a tt 1 3 0 0 -ta lsk y rk a n v a r en sto r b y g g n a d v a r d e n ty d lig e n ej tillrä c k lig för d e n v ä x a n d e fö rsa m lin g en . R e d a n p å m itte n av 1 4 0 0 -talet ty c k e s en s tö r r e till
b y g g n ad ö s te ru t h a b e g y n ts och k y r k a n o m g e sta lta d e s så, a tt d e n fick d e t u ts e e n d e dess v ä s tra d e la r ä n n u b e v a ra r. D en v a r to rn lö s, m e n de höga, b r a n ta g a v la rn a som k a n s k e i lik h e t m e d M o ra k y rk a s få r tä n k a s u tå t k lä d d a m e d tegel, sy n te s v id a om k rin g . I d e t in r e h a d e m a n de ä n n u b e v a ra d e f y ra p a r e n te g e lp e la re och de v a c k ra s tjä rn v a lv e n , som d ock i s to r u t strä c k n in g fö rn y a ts i r e s ta u r e r in g e n 1912.
T o rn b y g g d es re d a n p å 1600-talet, m en k lo c k o rn a f ö rv a ra d e s i e n s ä rsk ild s ta p e l till dess a tt d e t n u v a ra n d e to r n e t b y g g d es 1853.
Bränd KALK och KALKSTENSM|«L
av högsta kvalitéer till fördel
aktigaste priser erhållas från
A.-B. SKATTUNGBYNS KALKBRUK
Mässbacken Telefon 21
BIRGER LUNDHOLM
Telefon 30
Boutredningar, Arvsskiften, Auktioner, Inkasseringar, Rättegångar, Lagfarts-
och Inteckningsärenden.
Se våra nya
Sommarhattar, Klänningar Blusar, Handväskor, Hand
skar, Vantar.
H a n n a M å n s s o n & C:o, tel. 4
D op sk å len v ila r p å bu nd n a d ra k a rta d e o d ju r - den ku vade ondskan.
K y rk a n v å lla d e fö rsa m lin g e n b e k y m m e r g en o m a t t sp ric k o r u p p sto d i m u r v e rk e t. T y d lig e n v a r g r u n d e n ej v ä lb e rä k n a d . T illb y g g n a d e n a v k o r e t 1753 t il l
k o m i h ö g g r a d fö r a t t f ö rs tä r k a k y rk a n , då ö s tra g a v e ln h o ta d e a t t ra sa . D e t n y a to rn e t, som re s te s f r å n e n s tö r r e och b ä t t r e g ru n d , h a d e sa m m a u p p g ift. M an k a n e n d a s t b ek la g a , a t t k y r k a n s b å d a g a v la r m å ste offras v id d essa b y g g n a d s a rb e te n .
M å ln in g a rn a , som ä n n u d elv is fin n as k v a r i d e t g am la k o r e t — de ö stlig aste sid o sk e p p v a lv e n — ä ro u tf ö rd a p å 1500- ta le ts slu t, m ö jlig e n p å 1 590-talet, som ä ld re u p p g ifte r om e tt m å la t å r ta l u p p g e r.
Ö v er s a k ris tid ö r re n ä r y tte r s ta do m en fra m stä lld ; i v a lv e t G u d f a d e r och tv å än g la r. I s ö d ra sid o s k e p p sv a lv e t m itt em o t ä ro bl. a. b ild e r u r J e s u liv och p a s - sio n sh isto rien .
D e t s tö r r e a lta r s k å p e t i S k a ttu n g b y n , som ä v e n d e t s tå tt p å e t t M a ria a lta re , ä r f r å n E n g e lb re k ts tid och e tt u to m o r d e n t
lig t f in t och d y r b a r t a rb e te . U to m d essa sk å p h a d e k y r k a n ä v e n lö sa h elg o n b ild e r, som n ä m n a s i d e ä ld s ta in v e n ta rie rn a . O rsa k y r k a v a r v id m e d e ltid e n s s lu t en av la n d e ts s tå tlig a s te och in te r iö re n v a r s ä k e rlig e n b å d e r ik och v a c k e r.
D e n p r o te s ta n tis k a k y r k a n k r ä v d e fö r sin g u d s tjä n s t å tsk illig a a n o rd n in g a r, som m e d fö rd e, a t t d e n m e d e ltid a in re d n in g e n u n d a n fö r u n d a n av läg sn a d es. D en k a to ls k a g u d s tjä n s te n b y g g d e i hö g g r a d p å stä m n in g . D en lu th e r s k a g u d s tjä n s te n v ille d essu to m v a r a ped ag o g isk , lä ro rik . K y rk a n b le v en lä ro sa l, k y r k o å r e t v a r e tt lä ro å r. F ö rsa m lin g e n s fle sta m e d le m m a r k u n d e ej läsa, och b ib e ln fa n n s ej p å sv e n sk a. D e lu th e r s k a p r ä s te r n a sö k te lä r a fo lk e t a tt läsa, och k riste n d o m e n s h u v u d s ty c k e n in lä rd e s m e d h jä lp av o rd och b ild e r. P re d ik s to le n och b ä n k in r e d n in g e n b le v e n fö ljd d ära v . T id ig a re h a d e m a n b lo tt b e h ö v t e n lite n lä k ta r e fö r o r gel och k ö rsån g . A llte fte rso m fo lk m ä n g d e n ö k a d e b le v trä n g s e ln i k y r k a n s to r — a lla m å s t e g å dit. D å b y g g d es lä k ta re ,
I k oret h å n g er det fö rn ä m lig a triu m fk ru cifixet.
• . ' / V '
- T.-T »• .. .V-,fV ■' i ... S*-V
E n u n ik b ild : k y rk a n och det g a m la k lo ck to rn et m ed 5 sp iror.
och till s lu t k o m d e n s to ra o rg e ln till.
S å h a r O rsa k y r k a u tv e c k la t sig u n d e r se k le n i stä n d ig v ä x e lv e rk a n m e d f ö r sam lin g en . D e n å te r s p e g la r o lik a tid s å ld ra rs s ä tt a tt se. D o p fu n te n v ila r p å b u n d n a d r a k a r ta d e o d ju r — d e n k u v a d e o n d sk a n — ; M a ria sk å p e n ä ro m in n e n av d e n k a to ls k a k y r k a n s s ä tt a t t å s k å d lig g ö ra r ik tig a m o ra lisk a och e tis k a b eg re p p
— v ö rd n a d e n och k ä r le k e n till f ö r ä ld r a r na, m o d e rs k ä rle k e n o. s. v. K lo ck a n , som n u s tå r s tu m i s.-v . h ö rn e t, h a r e n gång ju b la n d e f ö rk u n n a t fö r fö rsa m lin g e n a tt m a n ö v e rv u n n it d e t h å r d a sla g et, som G u sta v V asa s s k a ttu ts k r iv n in g a v k lo c k o rn a in n e b a r, och 1531 f å tt e n av la n d e ts
b ä s ta k lo c k g ju ta re a tt g ju ta n y k lo c k a och dop sk ål. A rm b o rs te t i s a k ris tia n e r in r a r oss om a t t d e n m e d så s to r b itte r h e t fu llg jo rd a k lo c k s k a tte n le d d e till a t t v i slu p p o d e t liib e c k sk a tv å n g e t, och s v e n sk a a rm é n k u n d e v ä p n a s m e d r a tio n e lla re v a p e n ä n de g am la f rå n L u b e e k in k ö p ta h o rn b å g a d e a rm b o rs te n ( e tt fin n e s i Z o rn m u s e e t) .
K y r k a n ä r fu ll av m in n e n f rå n olika tid e r. D e n a n d a k t och stä m n in g v i k ä n n a d ä r ä r sk a p a d gen o m s e k le r i a r b e te och sång, lid a n d e och gläd je. V a rje g e n e r a tio n h a r g iv it s itt b id ra g och s k a ll ge sitt.
D e t ä r så fä d e rn a s k y r k a b lir v a r je n y tt slä k tle d s k y r k a och fö rb in d e r fo rn tid och
n u tid . Gerda B oethius.
^ x_ jk ^ v a lité - jic i e lz ly ie t’l n q e n
Blazer
och
u d d a by xor
Sommarens sto
ra mode finner Ni i stor sorte
ring hos oss.
Det lönar sig alltid att köpa kvalité, den satsen är ak
tuell mer än någonsin. Det må sedan gälla kostym, blazer, trenchcoat, hatt, skjorta eller slips. Men det är inte alltid kvalitén följer priset - handla därför i en välkänd affär, som har ansvar inför kunden.
Ni behöver alltså inte hysa några större bekymmer för Eder ekipering sommaren 1944 - låt B erg lin d s sköta den.
et ni(< 1/ <-: uh&te.e med.mecLcön. cie. ciea n-ya..
ORSA SKOLTIDNING
S ex u a lu n d erv isn in g en
i hem och sk o la .
F ö r O rsa sk o ltid n in g av fo lk sk o le in sp e k tö re n Stellan O rrg å rd .
D e t ä r s m å b a rn s sed a t t s ä tta h ä n d e rn a för ö g o n en och in b illa sig, a t t m a n d ä r ig en o m b lir osynlig. V e rk lig h e te n f ö r
sv in n e r in te , d ä rfö r a t t m a n b lu n d a r för den . E tt m is sfö rh å lla n d e b lir in te a v h jä lp t, d ärig e n o m a tt m a n sö k e r tig a ih jä l det.
T y v ä r r ä r d e t e tt fa k tu m — d ä ro m t a la r b å d e e r f a r e n h e t och s ta tis tik f r å n u n g - d o m sb y rå e r — a t t d e n se x u e lla o k u n n ig h e te n , f rig jo rd h e te n och ta n k lö s h e te n b la n d de u n g a ä r b e k lä m m a n d e s to r och d en m o ra lisk a fö rv ild n in g e n p å m å n g a h å ll o ro y äc k an d e. F ö rh å lla n d e n a ä r äv e n i v å r t la n d så d an a , a tt vi in te lä n g re h a r r ä t t a tt b lu n d a och b o r tfö r k la ra lik a lite t som vi h a r r ä t t a tt b a r a k la n d ra och b e - sk ä rm a oss. V i m å ste m o b ilise ra a lla goda k r a f te r för a tt h j ä l p a v å r a b a r n och u n g d o m a r i d e n m o ra lisk a k ris, som n u ä r en v e r k lig h e t och som m e d fö rfä ra n d e k r a f t b r e d e r u t sig i a lla la n d s ä n d a r och i a llt lä g re å ld ra r.
J a , sä g e r m ången, v isst b eh ö v s se x u e ll u p p ly sn in g , m e n ä r d e t in te h e m m e n s u p p g ift a t t ge så d a n ? O ch ä r d e t in te tid s nog a t t u p p ly sa , n ä r de u n g a m o g n a t och d r ifte r n a v a k n a t? L ig g e r d e t in te s to r r is k i a tt ”v äc k a d e n b jö rn , som s o v e r ” ?
F rå g o rn a ä r v ik tig a och få r in te s k ju tas u n d a n . V isst v o re d e t id e alisk t, om alla h em v o re så d an a , a t t de u n g a d ä r finge i r ä tt tid en b io lo g isk t r ik tig och m o ra lisk t fu llv ä rd ig och a llv a rlig u p p ly s n in g rö ra n d e slä k tliv e t. M en h u r m å n g a h em ä g e r så d a n a f ö ru ts ä ttn in g a r ? F ö r ä ld ra r k ä n n e r v a n lig e n en eg endom lig b ly g h e t för sin a b a r n och k o m m e r sig in te för m e d a t t u p p ly sa om se x u e lla f ö rh å l
la n d e n — ä v e n om de till ä v e n ty rs ä g e r
de n ö d ig a in s ik te rn a . I v e rk lig h e te n t o r d e d e t v a r a så, a tt de fle sta b a r n f å r sina frå g o r b e s v a ra d e av k a m ra te r p å g ato r, v äg a r och b a k g å rd a r. D en ”u p p ly s n in g e n ” ä r in g a lu n d a h ö g v ärd ig u ta n t v ä r t om sim p el och rå , o rik tig och fö rfö ra n d e.
”B jö rn e n ” få r s a n n e rlig e n in te so v a länge, och d e n v äc k es fö rv isso p å e tt a lltfö r b r u ta lt och se n sa tio n e llt s ä tt i k a m ra te r n a s slip p rig a och v id rig a te rm er!
D e t ä r h e lt v isst i in s ik t om a t t sk o lan ick e k a n e lle r f å r u n d a n d r a sig a n s v a r o ck så fö r b a rn e n s se x u a lm o ra lisk a fo s t
ra n , som K u n g l. M a j:t å r 1942 u tf ä r d a d e en k u n g ö re lse , v a rig e n o m u n d e rv is n in g s - p la n e n fö r r ik e ts fo lk sk o lo r fick en ä n d r a d ly d e lse och n u m e ra s ta d g a r u n d e r v is n in g om slä k tliv e t. I h em b j^ g d su n d erv is- n in g e n i sm å sk o la n b ö r ”en fö rsta f ö rb e r e d a n d e s e x u a lu n d e rv is n in g h a m e d d e lats, o m fa tta n d e d els frå g a n om sk illn a d e n m e lla n k ö n en , dels f rå g a n om b a r n e ts u t
v ec k lin g fö re fö d e lse n ” .
O m n a tu rk u n n ig h e te n i h ö g re k la sse r sta d g a s d et: ”1 sa m b a n d m e d u n d e r v is n in g e n om m ä n n isk o k ro p p e n s b y g g n ad och f ö rr ä ttn in g a r sa m t i h ä ls o lä ra b ö r, d ä r så lä m p lig e n k a n ske, ä v e n k ö n s l i v e t s b i o l o g i o c h h y g i e n b eh a n d la s. D e n n a u n d e rv is n in g b ö r o m fa tta fö lja n d e m o m e n t: m ä n n isk a n s k ö n so rg an , äg g c eller och sä d esc eller; b e f ru k tn in g ; h u v u d d ra g e n av fo ste ru tv e c k lin g e n ; fö rlo s sn in gen; b a rn e ts b e ro e n d e av m o d e rn före och e fte r fö rlo ssn in g en ; k ö n sm ognad (p o llu tio n e r, m e n s tru a tio n ); b ety d e lse n av r e n lig h e t ä v e n b e trä ffa n d e k ö n s o rg a nen. — D ä rjä m te b ö r i s tö r s ta k o r th e t r e - d ogöres fö r ä rftlig h e te n , v a r v id ä v e n r a s b iologiska och ra sh y g ie n isk a sp ö rsm å l k u n n a b e rö ra s. V id a re b ö r in sk ä rp a s, a tt k ö n sliv e ts m å l och m e n in g ä r slä k te ts fo rtp la n tn in g och a t t s e x u e ll å te r h å lls a m h e t b ö r ia k tta g a s, till dess in d iv id e n ä r i
F o lk sk o lin sp ek tö r S tella n O rrgård.
s tå n d a tt b ild a h e m sa m t v å r d a och u p p fo stra sin a b a rn . I sa m b a n d m e d u n d e r v isn in g e n om sm ittsa m m a s ju k d o m a r b ö ra k ö n ssju k d o m a rn a , d e ra s fö re k o m st, u t b re d n in g och fa rlig h e t o m n ä m n a s” .
F rå g a n om s e x u a lu n d e rv is n in g e n k a n ses u r å tm in sto n e tr e s y n p u n k te r: d e n b i o l o g i s k a , d e n s o c i a l a oc h de n
m o r a l i s k a .
D en bio lo g isk a se x u a lu n d e rv isn in g e n k a n b ö rja i h e m m e t, in n a n b a r n e t b ö r ja t sko lan . D e t g ä lle r d å n ä r m a s t a t t ärlig t, k o r t och r ä ttf r a m t b e s v a ra frå g a n : V a r ifrå n k o m m e r jag, m a m m a ? D e t v ä c k e r in te m in s ta se n sa tio n fö r fe m å rin g e n a tt h ö ra, a tt h a n en g ån g le g a t i sin m am m as m age liksom k a ttu n g a r n a och h u n d v a l
p a rn a i sin a m am m o rs. D en lille k ä n n e r d å a lld e le s o r e f le k te r a t sitt n ä r a sa m b a n d m ed m o d e rn och k a n s k e o ck så m e d s y s ko n en . F rå g o r r ö ra n d e fa d e rn s ro ll b r u k a r b a r n i fö rsk o le å ld e rn sä lla n göra. D e t fin n s in g e n a n le d n in g a t t i h e m m e t söka e fte r tillfä lle a t t få ta la om slä k tliv e t, d e t g ä lle r e n d a s t a t t a k ta sig fö r fö rlju g e n h e t och en fa ld ig a sa g o r om ”s to r k e n ” och d y lik t. Ä rlig h e t och ö p p e n h e t f r å n f ö rä ld r a r n a s sid a s k a p a r fö rtro e n d e , och d e tta
Högsta kvalité färdiglagad rödfärg
” Falu vapen” Tillverkad av äkta F A L U R Ö D F Ä R G Stor iäckningsförmåga o. garanterad hållbarhet.
B illig . L ä tts tr u k e n .
Försäljare för Orsa:
O r s a F ä r g h a n d e l / tel. 340
Y. Ferneman
ä r fö rs ta f ö ru ts ä ttn in g e n fö r a t t b a r n e t s jä lv m a n t sk a ll k o m m a till f ö rä ld r a r n a m e d sin a b e k y m m e r och få h jä lp i sv å ra stu n d e r. D e t ä r g iv e tv is o ck så av u to m o rd e n tlig b e ty d e lse , a t t fö rä ld r a r n a lo ja lt s tö d e r sk o la n i dess s tr ä v a n a t t ge b a r n e n k u n s k a p e r och v ä g le d n in g i s e x u a l- frå g o r. O m b a r n e n h e m m a b e r ä tta r om v a d d e f å tt lä r a i sko lan , b ö r fö rä ld r a r n a lu g n t och a llv a rlig t h ö r a p å u ta n onödigt u tfrå g a n d e , så a t t in g e n se n sa tio n v äc k es k rin g äm n et. S a m fö rs tå n d och f ö r tr o e n de m e lla n h e m och sk o la u n d a n r ö je r å t sk illig a sv å rig h e te r, som a n n a r s ä r fö r k n ip p a d e m e d d e n ö m tå lig a s e x u a lu n d e r visn in g en .
I sk o la n k a n d e n bio lo g isk a u n d e r v is n in g e n om k ö n sliv e t fö lja u n g e fä r fö lja n de h u v u d lin je . F rö m jö lsö v e rfö rin g e n h os v ä x te r n a s tu d e ra s r e d a n p å lå g sta d ie t.
C e llb e g re p p e t k la rg ö re s , och h o n - och h a n c e lle rn a s sa m m a n sm ä ltn in g som v ill
k o r fö r liv e ts tä n d a n d e fö rk la ra s. B e f ru k tn in g e n hos fis k a r n a k a n in g å en d e och ‘d o ck fu lls tä n d ig t se n s a tio n s fritt b e h a n d la s: se d a n fisk h o n a n la g t ro m m e n — h o n c e lle rn a — lä g g e r h a n e n m jö lk e n , och de r ö rlig a h a n c e lle rn a sö k e r sig till r o m k o rn e n , v a r v id b e f r u k tn in g och å tfö lja n d e c e lld e ln in g ä g e r ru m . M ed u tg å n g s p u n k t f rå n h ö n sä g g e t b e h a n d la s s e d a n få g la rn a s fo rtp la n tn in g . T u p p e n s r o ll v id p a rn in g e n m å ste h ä r om talas, och d e t k a n j u sk e u ta n se n satio n . H os d ä g g d ju re n k o m m e r d e t n y a till, a tt f o s tr e t m å s te u tv e c k la s in n e i m o d e rn s k ro p p fö r a t t få d e t sk y d d , som d e n lå n g sa m m a u tv e c k lin g e n k rä v e r.
N ä r s e d a n m ä n n isk o k ro p p e n b e h a n d la s i n a tu rk u n n ig h e ts u n d e rv is n in g e n i de h ö g re k la sse rn a , ä r d e t n a tu rlig t a t t ta g a u p p k a p itle t om se x u a lo rg a n e n och d e n s e x u r ella h y g ie n e n o m e d e lb a rt e f te r f ra m s tä ll
n in g e n om u ts ö n d rin g s o rg a n e n och n ä r m a st fö re k a p itle t om n e rv sy ste m e t. D et ä r s jä lv k la rt, a t t lä ro b o k e n b ö r in n e h å lla en a v d e ln in g om k ö n sliv e t och dess organ.
T illrå d lig t ä r a t t ic k e g ö ra u tlä g g n in g e n för in g å e n d e e lle r o m stän d ig — d e t ä r h e lt v isst b ä t tr e a t t sä g a fö r lite t ä n för m y c k e t i d essa tin g . A tt a n v ä n d a d e i h a n d e ln tillg ä n g lig a fä rg p la n s c h e rn a ö v e r se x u a lo rg a n e n och fo s te ru tv e c k lin g e n s y n es ic k e v a r a a tt re k o m m e n d e ra . O m fra m stä lln in g e n av s lä k tliv e t f å r e tt o p ro p o rtio n e rlig t s to r t r u m i n a tu rk u n n ig h e ts u n d e rv isn in g e n , k a n d e n n a d isp ro p o rtio n k o m m a a t t p å e tt fö r d e u n g a i ö v e rg å n g s
å ld e rn sk a d lig t s ä tt ö v e rb e to n a s e x u a l
liv e ts b e ty d else.
D e t h a r in g å tt i d e t a llm ä n n a m e d v e ta n d e t, a t t v i sk a ll v isa v ö rd n a d in fö r d ö den. M an s k ä m ta r ej g ä rn a m e d sju k d o m och död. D e t ä r a t t önska, a t t s e x u a lu n d e rv isn in g e n g åv e s e tt s å d a n t in n e h å ll och en s å d a n form , a tt v ö r d n a d e n f ö r l i v e t s t ä n d a n d e och v a d som d ä r m e d s a m m a n h ä n g e r b le v e e n le v a n d e v e rk lig h e t h o s oss. L iv e ts m y s te riu m är fö rv isso v ä r t lik a m y c k e n v ö rd n a d och g r ip e n h e t som d ö d en s m a je s tä t. V i m å o ck så k r a f tig t u n d e r s tr y k a v a d u n d e r v is - n in g sp la n e n sta d g a r: ”A v a llr a s tö rs ta b e ty d e ls e är, a t t u n d e rv is n in g e n om k ö n s liv e t s k e r m e d om döm e, fin k ä n slig h e t och a llv a r, så a t t d e n f rä m ja r lä rju n g a r n a s sed lig a fo s tra n ” .
T y d e t ä r ju ick e b lo tt de b iologiska s i
d o rn a a v se x u a lu n d e rv isn in g e n , som k r ä v e r sitt, d e t ä r a v ä n n u s tö r r e v ik t, a t t de s o c i a l a oc h de m o r a l i s k a sid o rn a av u n d e rv is n in g e n b lir b e a k ta d e . D en fö rv ild n in g och a n s v a rslö sh e t, som o tv i
v e la k tig t ä r f ö rh ä rs k a n d e in o m s to ra l a g e r av v å r t folk, m å s te m e d a ll m a k t b e k äm p as, och f rå n sk o la n s och h em m ets sid a m å ste a llt g ö ra s fö r a tt om m ö jlig t h jä lp a de u n g a fra m till en k r is te t g r u n d a d m o ra lisk livssyn. D e fjä r d e och s jä tte b u d e n m å ste g ö ra s så le v a n d e i u n g d o m e n s sin n e n och sa m v eten , a t t s lä k te ts b e v a ra n d e och d e t se x u e lla u m g ä n g e t f å r s itt liv s ru m a lle n a s t in o m fam ilje n s och h e m m e ts sfär.
D en m o ra lisk a d elen av s e x u a lu n d e r v isn in g e n m å ste v id a re sy fta till a t t b e k ä m p a y tlig h e t, n ö je sly stn a d och a lk o h o l
m is s b ru k (ä v e n en g a n s k a svag dos a lk o h o l fö rsv a g a r o m d ö m e t h os u n g a m ä n n i
s k o r) och v ä c k a k ä r le k till s u n t och h ä r d a n d e frilu ftsliv , scouting, s tu d ie r sa m t r ik a r e och b ä t tr e n ö je sliv . D a n sb a n o rn a s m o ra lisk a f a r o r m å ste o ck så fra m h ållas.
H u v u d v ik te n b ö r ic k e läg g as p å den fo stra n , som d ir e k t t a r s ik te p å d e s e x u ella p ro b lem en , u ta n p å p e rs o n lig h e ts d a - n in g e n , p å k a r a k tä r s f o s tr a n . E tt g e n o m fö ra n d e av e tt h ö g tsy fta n d e e tis k t p r o g ra m r ä k n a r m e d tillg å n g till e n in re k ra ft, som h a r sin k ä lla i en k r is te n tro.
S e x u a lu n d e rv is n in g e n i fo lk sk o la n få r ick e b li e tt fris tå e n d e lä ro ä m n e m e d b lo tt m e d d e la n d e av b io lo g isk a k u n sk a p e r. L ä r a n om slä k tliv e t m å ste o m fa tta p e rs o n lig h e te n s fo stra n , d e n m å ste m o ra lisk t g ru n d a s p å k r is te n livssyn.
S tellan Orrgård.
i M e r t c P A s
Jo, till
Aug. L a r s s o n s
välsorterade Manufaktur-, Damkapps- & Herr
ekiperingsaffär i O r s a .
Jötj spåren dii!
våra utmärkt goda kvalitéer. Det bästa Orsa har att bjuda på när det gäller
Kostymer, Rockar, Blazer, Byxor, Damkappor o. -dräkter, Kapp- o.
klänningstyger ej att förglömma.
G å därför till oss och ekipera Eder. Ni skall fin
na att våra modeller och mönster äro tip-top samt att plaggen hava ett utförande, som till
fredsställer de högsta anspråk.
AUG. LARSSON
Telefon 21 Orsa
.ORSA SKOLTIDNING
Vad gör socialvårdsassistenten ?
Den, som i e tt eller a n n a t ärende besökt T ingshuset de senaste m ån ad ern a, h a r k a n ske på en d ö rr u p p tä ck t en ny skylt med texten ” S ocialv ård sassisten t” . O rsa kom
mun h a r näm ligen frå n 1 ja n . f å tt en tj ä n stem an — eller r ä tt a r e ”tjä n s te k v in n a ” , ty b efattningen ä r kvinnlig — med n äm n da titel. Vi h a r m ycket u n d ra t, vad er, socialvårdsassistent egentligen h a r a t t be
f a tta sig med, och då det kan an tas, a t t flera av tidningens lä sa re g jo rt detsam m a, tog vi en dag mod till oss och knackade pä den där dörren m ed den nya skylten.
V år socialvårdsassistent ä r bördig frå n Falun. Hon h e te r In g rid H am m ar och u t
exam inerades f r å n Socialpolitiska in stitu te t i slutet av f ö rr a åre t.
Vi vände oss alltså till fröken H am m ar för a t t f å v eta lite t om den nya b e f a tt
ningen :
”Ä r d etta med socialv ård sassisten ter n å n ting' n y tt fö r v å r t land eller h a r sådana fu n n its i a n d ra kom m uner lä n g e?”
”Å tm instone för landskom m unernas del ä r denna b e fa ttn in g någ o t n y tt. I e tt f l e r ta l stä d e r h a r det ju r ä t t länge fu n n its a ssiste n te r fö r fa ttig v å rd och b arn a v ård , och n ä r det 19S6 blev lag om gem ensam re- g iste rfö rin g för all h jä lp v erk sa m h et inom kommunen, sam m anfördes på m ån g a håll de sociala näm ndernas expeditioner till en socialvårdsbyrå. och så kallades assiste n te rn a fö r socialvårdsassistenter.
I de fle sta landskom m uner därem ot ä r det fö rst u nder de a llra senaste åren , som frå g a n om särsk ild tjä n ste m a n fö r social
vården blivit aktuell. N ä r förtroendem än
nen ej h u n n it med, h a r h ittills kom m unal
k am rern m ång'a g ån g e r b liv it den klockar- f a r , som skulle a llt b esty ra, och o fta h a r han utom det k am erala a rb e te t också skött a llt det sociala. Men med den utvidgning socialvården genom gått de sista åre n h a r den b livit så om fattande, a t t den, åtm in s
tone i kom m uner av O rsas storlek, g er fu llt arb e te å t en person. Än så länge h a r dock in te så m ån g a tjä n s te r in r ä tta ts . O rsa m åste nog anses som en av föregångskom - m unerna, och h ä r i D ala rn a ä r socknen en av de a llra fö rsta av de ren a landskom m u n ern a med so cialvårdsassistent.”
” F in n s det också m an lig a socialvårds
a s siste n te r? ”
”J a , det fin n s det visst. Men kanske f rä m s t i städ ern a, d ä r m an h a r fle ra assi
ste n te r. De m an lig a f å då o fta sköta fa t- tig v å rd sa rb e te t och a rb e te t för nykterhets- näm nden, m edan de kvinnliga fra m fö r allt äg n a sig å t b a rn a v å rd sa rb e te t. D etta är dock ingen regel u ta n näm ns en d a st som exempel. I landskom m unerna, d ä r det i allm änhet endast ä r arb ete fö r en assistent, vill m an för d et m esta h a kvinnliga assi
ste n te r.”
” V ad h a r en so cialvårdsassistent a tt gö
r a eg entligen?”
” Den f rå g a n v a r g anska sv år a t t sv a ra på. N ågot g enerellt svar kan ja g absolut inte ge, för det v a rie ra r mycket, beroende på h u r a rb e te t ä r o rg a n ise ra t och i vilken u tsträ c k n in g förtroendem ännen a k tiv t del
t a r i socialvårdsarbetet. I stä lle t f å r ja g väl b e r ä tta lite t om vad ju s t ja g h ittills h a f t a t t göra.
F ö rs t och frä m s t ä r ja g då b arn a v ård s- man för alla u to m äktenskapliga b arn h ä r i socknen. Det åligger ju b arn a v å rd sn ä m n den a t t för v a rje så d a n t b arn fö ro rd n a en s. k. b arn a v ård sm an , som h a r till u p p g ift a t t bistå m odern med rå d och an v isn in g a r och tillv a ra ta b a rn e ts r ä t t och bästa. Des
h a bestäm m elser h a r tillkom m it för a t t fö r
b ä ttr a det utom äktenskapliga b arn e ts och den o g ifta m oderns ställning. N ä r då den blivande m odern gör anm älan till b a rn a vårdsnäm nden eller näm nden f å r m edde
lande f rå n p asto rsäm b etet om a t t b arn e t fö tts, ä r det en hel del som m åste ordnas.
Man f å r påpeka för m odern de m öjligheter till ekonomisk h jä lp , m oderskapspenuing genom sju k k assan och m ödrahjälp genom b arnavårdsnäm nden, som finns. Och sedan bör det så s n a rt som m ö jlig t ordnas med a tt fad e rsk a p e t blir f a s ts tä llt som det h e te r, och a t t det blir o rd n a t m ed av tal om det u n d erh ållsb id rag till m odern och b a r net, som fad e rn ä r skyldig a t t utge. I
Det finns ingen bättre
tionsgåva» för livet — ett kvalitetsin- med garantibrev som gäller över hela landet.
Hos oss kan Ni välja bland världsmarknadens förnämsta märken.
Urmakare Qusi. tfetgesan
m ånga fall e rb ju d e r d e tta inga sv årig h eter, då p a rte rn a red an ä r förlovade och sn a rt tä n k e r g if ta sig. Men ibland v istas fad e rn på an n a n o rt och kvinnan h a r in te reda på h an s adress, och då f å r m an försöka a tt g ö ra efte rfo rsk n in g ar. Stundom g å r ju inte fad e rn godvilligt m ed p å a t t skriva av tal u ta n m an m åste ta u t stäm n in g till rä tte n . N ågon rä tte g å n g h a r ja g dock inte än be
hövt v a ra m ed om h ä r i Orsa.
Tiden in n a n b a rn e t ä r f ö tt ä r särsk ilt p åfrestan d e fö r m odem , hon v et inte, hu r det skall ordna upp sig f ö r henne, f ä s t
m annen kanske b ö rja r d ra sig tillbaka, nu n ä r det blir såna följder. Det ä r då skönt för henne b a ra a t t få ta la u t med någon om h u r det hela lig g er till; n ä r hon f å r p r a ta om saken, in ser hon lä tta re , a t t det hela nog än d å inte ä r så hopplöst. Och ja g h a r m ä rk t, a t t det in te ä r n ågon sv å
rig h et a t t få dem a t t ta la u t om sig och s itt fö r tjä n ste m an n e n , som t a r det hela n a tu rlig t och som ä r bunden av. sin ty s t
nadsplikt.
N ä r b a rn e t sedan ä r fö tt, b lir m oderns sinnesstäm ning en annan. Hon skulle inte fö r a llt i v ärld e n v ilja m ista b arn et, som hon fö ru t tyckte skulle bli en börda. Och nu g äller det se till, a t t det inte h eller blir en a lltfö r sto r börda fö r henne. F ra m fö r
a llt då genom a t t h jä lp a henne a t t få f a dern a t t b etala underh ållsb id rag et, om han inte gör det regelbundet d irekt till henne.
Man f å r o fta spilla m ån g a m askinskrivna rader på honom, innan det stipulerade m å- r.adsbeloppet in fly te r. Men så lå n g t det g å r söker ja g a t t p å friv illig h e te n s väg få in bidraget. F ö r h a r m an en g ång b ö rja t a n lita polism yndigheten till ekonom iska u t
red n in g ar och f å t t införsel i fa d e rn s lön, så f å r m an f o r ts ä tta med det. H an s känsla av an sv a r gentem ot b arn et, om den fu n n its någon gån g , tru b b a s av genom dessa å t
gärder.
Sedan ä r ja g skyldig a tt genom besök i hem m en se till a t t barnen få tillfre d s s tä l
lande vård. D e tta kanske in te ä r det m in st viktiga.
Så h a r vi m ödrahjälpen, den s ta tlig a h jälpen vid havandeskap och barnsbörd, v il
ken h andhas av barn av ård sn äm n d en . Vid v a rje ansökan som göres, skall det också ske en g an sk a ingående behovsprövning.
U tred n in g a rn a ä r an fö rtro d d a å t m ig, lik som övervakningen över a t t h jälpen kom m er till behörig användning. V ilket senare
Barn-
r |§ vagnar
Årets model- ler i lager.
Carl Å. Pettersson, Orsa Markiser
Carl A. Pettersson, Orsa
större o. mindre från fabrik och av egen tillverk
ning.
M ^
Ä r d u r ä d d f ö r v a t t e n ?
i p rak tik en g å r s å till, a t t m odern och ja g gem ensam t g å r u t och h an d lar de varor, som m ödrahjälp bev iljats till.
D essutom tjä n s tg ö r ja g som se k re te ra re 1 fa ttig v å rd ssty re lse n och b a rn a v ård sn äm n den, f ö r a lltså protokoll och re g is te r och sk riv er u t en hel del brev.
P å d e t sociala om rådet s tå r d et ald rig stilla nuförtiden. D et s is ta tillsk o tte t ä r den sociala hem hjälpen. Och den sis ta vec
k a n h a r m itt arb e te till sto r del b e s tå tt i a t t g ö ra i ordning ansökan om s ta ts - och la n d stin g sb id ra g till hem vårdarinneverk- sam heten, vilken kom m unen n u m era över
ta g it av O rsa R ödakorskrets.”
”Vilken utbildning e r f o rd r a s ? ”
”J a , den utbildning O rsa b a rn a v å rd s
näm nd fo rd rad e v a r exam en f r å n Social
in stitu te t, och det ä r ju också d et vanliga.
E fte r studentexam en p ra k tise ra d e ja g c:a 2 år, bl. a. p å barnkoloni, spädbarnshem och kom m unalkontor. S tu d iern a vid ”in s titu te t” t a r u n g e fä r 2% å r och utb ild ningen ä r både te o re tisk och p rak tisk . E fte r undervisning i nationalekonom i och sta tsk u n sk a p som grund läg g an d e äm nen fick vi bl. a. stu d e ra socialhistoria, social
la g stiftn in g och socialhygien och i r ä tt s to r u tsträ c k n in g ä g n a oss å t psykologi- stu d ier. P ra k tik e n bestod i k u rse r i m ötes
teknik, d eltagande i fin g erad e näm ndsam m an träd en , studiebesök vid en m a ssa so
ciala in stitu tio n e r och dessutom m in st 6 m ånaders p ra k tisk tjä n s tg ö rin g .”
”Ä r det m ycket arb e te i O rsa?”
”T roligen in te m er än på an d ra håll. An h a r ja g då in te en enda g ån g behövt fu n d era u t n å g o t a t t g ö ra h ä rn ä st. S n arare h a r ja g f å t t tä n k a m ig fö r, så a t t det vik
tig a s te b liv it g jo r t fö rs t och frä m s t. Men den olägenhet d e tta k a n in n eb ära uppvä- ges av förm ånen a t t f å v a ra den fö rs ta i en tjä n s t.”
”H u r triv s fröken H am m ar med O rsa och o rs a b o m a ? ”
”J a , red a n i b ö rjan borde ja g väl f ra m h ållit, a t t det n ä s ta n ä r lite tid ig t a t t säga någ o t om m itt arb e te h ä r i O rsa e fte r en
d a st 3 m ånaders tjä n stg ö rin g . E fte r e tt å r kanske ja g skulle h a f t n å g o t a t t säga.
D etsam m a g äller den h ä r frå g a n .
Om in te u ttry c k e t vore så b an a lt, skulle ja g v ilja sä g a a t t O rsa ä r vidunderligt vackert. I v in te r h a r ja g n ju tit av de rim - fro stk läd d a b jö rk arn a k rin g k y rk an och de b lå b ergen r u n t om kring u nder him lens otalig a sk iftn in g a r. Och n u ä r det de v å r b ru n a slu ttn in g a rn a . E f te r tv å v å r a r i Stockholm ä r dalkullan g lad a t t å te r f å se m a rk e n klädas i Dalom. N u se r ja g med fö rv ä n ta n f ra m m ot som m aren, som alla lovar skall ö v e rträ ffa både v in te rn och våren , h u r d et n u skall bli m öjligt.
Tro nu in te , a t t ja g in te triv s med m ä nniskorna fö r a t t ja g ta la r m e st om n atu re n . N ej, både överordnade och a r b etsk a m ra te r, som g jo r t så m ycket fö r a tt h jä lp a m ig a t t s ä tta m ig in i a rb e te t, klien
te le t, som nog ä r lä tta re a t t h a a t t göra med h ä r än i stä d e rn a , och de m änniskor ja g r å k a t h e lt p riv at, h a r alla v a r it sådana, a t t m an m å st triv a s med dem .”
L å r D ig sim m a !
”K an du sim m a?” — ”N e j! ” — ”V arfö r in te det?” — ”J a , in te vet ja g ! ” — ” Bor du lå n g t f r å n v a tte n ? ” — ”N ej, ja g bor i K y rk b y n !” — ” Och d är som ni h a r sim
skola v a rje som m ar!” — ”J a , m en det ä r så kallt a t t b a d a i T u b en !” F ris k t och käckt, eller h u r?
I n tre s s e t fö r sk o lid ro ttsm ärk en a ä r i allm än h et s to rt. D it hö r också sim ning
— elle r torrsim , som f å r e r s ä tta simpro- v e t en d a st i de fall, d ä r m ö jlighet till sim n ing icke finnes inom e t t a v s tå n d av m in st 4 ‘km. f r å n skolan, och då g ä lle r det b a ra fö r jä rn - och b ronsm ärkena. M ånga — och blan d dem ej sällan de a llra d u k tig aste id ro ttsp o jk a r och -flickor — h a under åren s lopp s tu p a t p å denna gren, som ä r obligatorisk. U ta n sim ning — in g e t skol- id ro tts m ä rk e !
V a rje h ö st undersöker vi sim kunnigheten i folkskolan. (U p p g ifte n därom g å r vid a
re till -Stockholm, d ä r s ta tistik över sim-
S olb a d a - m en m ed förstånd .
Firma Erik W. Ferlander
Orsa Telefon 449
Utför till billigaste priser
värme-, vatten- samt sanitära installationer.
Välgjort arbete Infordra offert!
k u nnigheten vid a lla landets skolor görs upp. Vore det in te f in t om O rsa kunde komma i toppen?) Om in te v a ttn e t h a r a lltfö r lå g te m p e ra tu r, sam las vi i Orsa sim stadion, m e ra k än d u n d er n am n et T u
ben, och d är f å r a lla visa, vad de duger till. K lass e fte r k lass gör s itt a llra b ästa.
Visist fin n s d et en och an n an , som g ru v ar sig och d oppar en t å i ta g e t, m en det finns också m ånga, som v isa r v erk lig t dödsför
akt, n ä r det g äller a t t hoppa på ”h uve’t i s p a t” .
F ö r e tt å r sedan1 in stifta d e s i K yrkbyns folkskola en sim m arpokal. Den tilldelas den klass, som h a r de fle sta sim kunniga och u tdelas i sam band m ed examen. F ö rsta gången vanns den av s jä tte klass, och de n u v ara n d e isjättek la ssarn a tr o r då åtm in stone sjä lv a , a t t de ä r b e rg sä k ra v in n a re i år. Den som lever f å r se -— på examen.
N yttan av a t t k u n n a sim m a ä r ju så upp en b ar a t t alla fö rk la rin g a r äro över
flödiga och nöjet -— ja , det sk a’ vi ta la om i höst, n ä r vi a lla tr ä f f a s — sim kunniga!
L å t v å r t m ål i som m ar b li: ” 100 procent sim kunnighet vid O rsa folkskolor!”
Och vad sä g er ni om en tä v lin g i höst?
Till sist ska ni f å n å g ra b ad re g ler:
1. B ada ald rig ensam.
2. B ada ald rig m ed fu ll m age.
3. B ad a aldrig, n ä r du ä r förkyld.
4. S toppa fetv a d d i öronen, om du h a f t eller h a r fe l p å dem.
5. F ö rv issa dig om d ju p e t och te m p era
tu re n i obekant v atten .
6. H oppa ald rig på huv u d et i obekant vatten .
7. Vill du ta g a en lä n g re sim tur, så gör det längs stranden.
8. Sim m a ald rig u nder bryggor och a n lä g g n in g a r fö r hopp.
9. Doppa a ld rig en k am ra t.
10. A n strä n g in te dina öron med a llt för flitig t djupdykande.
11. H åll dig i rö relse i v a ttn e t. Om du fry se r, ä r det kroppens b efa lln in g till dig a t t om edelbart gå upp.
12. R opa s tr a x p å h jä lp , om du ä r i fa ra , m en ropa aldrig på skämt.
13. B yt u t din v å ta b a d d rä k t m ot to rra kläder, sedan du to r k a t dig varm . 14. K n u ffa a ld rig en k a m ra t i v a ttn e t,
även om du vet, a t t h a n k an simma.
15. Solbada — m en solbada m ed fö rstån d . In g a Åkerlund.
M at fö r Pingsthelgen!
K u p o n g f r i t t : Lam m stek, L am m sadel, Kyckling, Höns.
G r ö n s a k e r : Sallat, Spenat, Färsk gurka, Rädisor etc.
Finns hos
O
J. Abergs Slakteri A.-B.
Orsa
ORSA SKOLTIDNING
F R Å N SK O L B Ä N K E N
Vår vis a.
N u så kommer v åre n sn a rt, s n a rt, sn a rt.
B arn en ru sa u t m ed f a r t, f a r t, f a r t.
Sen d e plocka blomm or små, h ä sth o v sö rt och sip p o r blå, s ä tta dem i glasen.
N u så kom m er svalan k ä r, k ä r, kär.
F ö r n u ä r ju v åre n 'här, h ä r, h ä r, Och de sju n g a visor små, som vi s tå och h ö ra på, fö r de ä r så vackra.
H elge Olsson. Klass 3.
Tomten och trollen.
D et v a r en g ån g en trollm am m a och fy ra tro llu n g a r. E n dag sade trollm am m an, a tt de skulle kom m a och b y ta om k läder. Då de hade b y tt om kläder, sade trollm am m an, a t t de skulle g å u t och leka. Men de gick i stä lle t till en g ra n och började k lä ttra . N ä r de v a r uppe i toppen, b rak a d e den av.
Och p å en g ån g lå g de n ere på m arken.
N ä r de kom p å f ö tte r igen, hörde de n åg o t p rassla. D å sade den m insta, a t t det v a r en tom te som v a r u te och gick. Då tom ten fick se trollen, v red h an p å luvan. D å flög trollen iväg och ham nade nere i trollm ors stekpanna. H u r ä r det f a tt, barn, eftersom ni kom m er så h ä r ? D et v a r en tom te, som tro llad e iv ä g oss. — D et sk a h an nog f å igen, sade tro llm o r, och sedan g av de sig iväg. N ä r de hade g å t t e tt ta g , fick de å te r se tom ten. Men tro lle t h an n ingen tin g , fö rrä n to m ten å te r v red på luvan. Och in- nen de hann g ö ra någ o t, flö g de allihop upp i lu fte n och kom ald rig tillbaka.
Lennart Turander. Klass 4.
Till E r alla unga medarbetare, säger Red. ett varmt tack fö r läsåret, som snart gått. Men tro inte a tt Skoltidningen får något sommarlov! D et blir i år som van
ligt ett Barnens Dags-nummer. F ortsätt därför att skicka in Edra bidrag ända till examen! Glöm inte teckningarna! H ar Ni något trevligt kamerakort, kan N i skicka det också, helst då med en trevlig wppsats till. Och så hoppas vi alla på en ljuvlig sommar!
Far berättar.
Vi s a tt p å en stol, och så sade ja g till f a r : ”V et du n å g r a gam la, som h a r b e r ä t
t a t n å g o t fö r d ig ? ” ”J a d å ”, sade f a r , ”Jäm - persgubben h a r b e r ä tta t fö r m ig. N ä r han en g ån g hade v a rit till T orrv ålsk v arn en och m alt, hade det v a r it m örkt. Och h an hade kom m it fö r sent, så m jö ln aren hade g å tt hem. D å tä n k te han, a t t h an skulle ligga d ä r över n a tte n , och h a n lade sig och som
nade. P å n a tte n ty c k te h an sig hö ra, h u r kvarn en gick och han fick se, a t t det v a r to m tar, som höll p å a t t m a la å t honom ” .
E n an n a n h isto ria , som f a r också h a r b e r ä tta t fö r m ig, lyder så : Sköld E rik hade en g ån g v a r it b o rta vid G runubergssågen.
H an hade h ö rt, a t t sågen hade g å t t under n atten , och h an hade g å tt upp. Och han hade f å t t se, a t t det v a r to m ta r d är och
sågade. Rune Kåhlén. Klass 5.
A lla inom yrket
förekommande arbeten utföras V erk sta d i G o d te m p la rh u se t
Målarmästaren Aks e l E. Roseen
Verkstaden Tel. 265, Bostaden Tel. 253
D IK T
: Min hund.
J a g h a r en liten hund, som ä r g an sk a tjo ck och rund.
Den leker f ö r det m esta sk äller p å de flesta.
a v
R olf Keyser. Klass 4.
En saga.
D et v a r en g ån g en trollgubbe, som skulle g å u t och le ta e fte r sm å barn. N ä r han kom e tt stycke p å väg, så g h an en liten flicka och så började h a n sp rin g a e f te r flic kan. Sen fick h an ta g i henne, och hon sk rek så. T ro llet sto p p ad e henne n e r i en säck. Och h an gick hem m ed henne. Då sa ’ trollm or, a t t det blev nog god m a t det där. Sen to g gum m an fra m en g ry ta . Då sa trollgubben, a t t de skulle sp a ra henne till ju lm at. Men det ville in te gum m an. N är d era s p o jk a r kom hem , ville de h a m at.
De v a r så h u n g rig a. D å sa trollgubben, a t t de skulle g å in i rum m et, så fick de se en vacker flicka. De gick in i rum m et. D är s a tt flick an och g rä t. De sa : Vilken fin flicka! D eras f a r sa, a t t det skulle bli ju l
m a t. Då frå g a d e p o jk a rn a , om de in te skulle f å någon m a t nu, efterso m de skulle sp a ra henne till ju lm at. Sen gick de in till flick an och frå g a d e , h u r gam m al hon var. H on sa, a t t hon v a r f y r a å r. De sa, a t t de v a r 143 och 145 år. D eras f a r sade, a t t h a n v a r 750 år, och d era s m or v a r 649 år.
Och s n a rt kom julen, och p o jk a rn a gick och län g tad e e fte r a t t de skulle f å sm aka den goda m aten. M en en dag hände, a tt flickan dog av so rg , så de d är tro llen fick ingen ju lm a t i alla fall, f a s t de hade lä n g t a t e fte r den. Men p o jk a rn a och m or och f a r g rä to f ö r a t t flickan dött.
Inga-Lill Andersson. Klass 4.
Porträttet ^TCIU
Konfirmations- och examensdagar
blir ett minne för hela livet.
Tegmans Foto, Orsa, tel. 93
I S E G E R S Skoaffär
får Ni kvalitetsvaror till låga priser.
Kupongfria halvsulor Orsa, Tel. 232
P u tte åker snålsk ju ts.
D et v a r en gång, som alla sagor börja, en pojke, som h ette Pelle, men han blev kallad P u tte.
E n dag i skolan k astade P u tte en snö
boll fö r skojs skull f a s t det v a r förb ju d et, och tä n k ! snöbollen tr ä f f a d e en av lä r a r n a på halsen, P u tte blev hem skt rä d d och tä n k te : ” Nu f å r ja g väl r ik tig t m ed s try k ”, men lä ra re n frå g a d e b a r a : ”V ar det du, P u tte ? ” — ”J a a , sade P u tte lite t skam set.
”N u skall du få slippa undan s tr y k ”, sade lä ra re n . ” Men du skall i alla fall f å sk ri
va tv å sidor i rättsk riv n in g e n tills i m or
gon.’
E fte r skolans slu t gick alla barnen ra sk t hem åt, m en P u tte gick sa k ta och tä n k te på vad han skulle sä g a hem m a. Till slut kom h a n till re su lta t. H an skulle säga, a t t alla b arn e n fick lov a t t skriva hemma, för a t t lä ra re n skulle se, vem som skrev fin a st. N u n ärm ad e sig klockan s n a rt fy ra , och skolan h ad e s lu ta t klockan två.
D är b o rta kom en h ä st. N ej, den vek av på den a n d ra g atan . ” Men nu kommer det en bil, den stan n ad e h ä r ”, sade P u tte.
H an tog ta g i bilens bakre p akethållare.
N u kom äg a ren till bilen. Men o och ve!
Bilen backade, och d är lå g n u P u tte med b ru te t ben, fö r han kom med benet under bilen.
Om en stund kom am bulansen och h äm tad e honom till la sa re tte t.
D agen d ärp å kom h an s m am m a till la s a r e tte t med g o tte r å t honom. H ans m am m a sade: ” Blunda, P u tte ! ” H an blunda
de, a llt vad h a n orkade, och n ä r han såg opp, såg han, a t t på bordet stod e tt helt f a t med de h ä rlig a s te p lä tta r.
A nnie B ritt W assberg. K lass 5.
Pojken i skogen.
E n dag u nder påsklovet fo r ja g upp till E m ådalen till pappa. F ö rs t v a r ja g ute en stund, men sen gingo vi och lade oss.
P å m orgonen följde ja g med pap p a u t i sko
gen. P å en b asv äg m ötte vi en annan k ö r
karl. Då körde vi u t i snön, så a t t ”P o j
ken” försvann, men han kom upp igen ur snön. Pojken det ä r y å r h äst. Sen f o r t
sa tte vi upp i skogen. U ppe i skogen la ssa de vi på och fo r ned till v ältp la tsen . D är lassade vi av och foro hem. N ä r vi kom hem, gick ja g u t och gav Pojken hö och havre. Sen gick ja g in.
B engt Lind. Klass 3.
Pristävlan.
H ärm ed inbjudes allm änheten att inkomma med nam nförslag till Nya Idrottsplatsen.
Bästa förslag belönas med fri en tré till alla av O IF a n o rd n ad e täv
lin g ar och fester u n d e r 1944.
F ö rslag skall vara Orsa I F till
h an d a senast 31 maj och k u n n a in
läm nas till Beckmans T ry ck eri eller in sän d as p er post.
O I F
ERI K A N D E R S S O N
Utför I n k a s s o u p p d r a g . FörrSttar A u k t i o n e r , B o u p p te c k n in g a r och A rvsk ifte n .
O m b u d för S tockholm ., G ö teborg, m , fl.
köpm an n afö ren in g ar. T E L . 4 0
När Granna stångade Granngos i Hättjärn,
I som ras for Ingrid, v å ra k u sin er Sonja och S aim a och ja g till H ä ttb e rg , som ä r en mil h em ifrå n , och d är m in sy ster G un
hild v a r vallpiga. N ä r vi kom fra m , skulle vi u t och ro i H ä ttjä r n . K orna följde med oss.
N är vi kom m it dit, så klev vi i ekan, och E rik rodde. Men n ä r vi kom m itt på t j ä r nen, fick vi h ö ra b råk f rå n stran d en . Vi titta d e oss tillb ak a och fick då se tv å kor h ålla på a t t stån g as. De heter G ran n a och G ranngos. Så stån g ad e G ran n a n er G ran n gos i v a ttn e t. Hon ram lade n er i själv också men tog sig upp. Då rodde E rik a llt vad h a n orkade till stran d en , och vi hoppade i land. Så sp ra n g E rik tillb ak a till fäbodar, d ä r det v a r n å g ra skogsarbe
ta re . E rik hade sto rstö v lar på sig, så det gick in te så fo rt.
G unhild h itta d e n å g ra b räd e r och stä n g er, som hon sa tte under kon, så a t t hon in te skulle sju n k a m e ra i den dju p a dyn.
Kons kalv gick på vägen och råm ade.
N ä r E rik och de tv å sk o g sa rb e ta rn a Lov- lers A nders och Lovlers E rik kom, hade kon b a ra huvudet och lite t av ryggen ovanför v attn et. E rik hade en grim m a och n å g ra kedjor med sig. Så sa tte de på G ranngos grim m an och körde en av k edjorna under m agen på henne. Så drog de a llt vad de orkade, så a t t de drog av en kedja. Då to g de den an d ra , och fick slutligen upp henne.
N ä r vi kom till fäboden, så gned G un
hild henne med halm . Hon v a r alldeles s v a rt av d yvattnet.
Edit Byrén. Klass 5
