Verksamhetsbeskrivning

(1)

Verksamhetsbeskrivning

2013

(2)

VERKSAMHETSBESKRIVNING

Bakgrund

Barnahus i Dalarna är resultatet av ett projektarbete bedrivet av socialförvaltningarna i Falun och Borlänge med stöd av utvecklingsmedel från Länsstyrelsen i Dalarna. Projektet varade under sex månader på heltid och avslutades i april 2007. Projektets målsättning var att utveckla samordning och samverkan mellan berörda myndigheter när barn varit utsatta för vålds- och fridsbrott och sexuella övergrepp, samt könsstympning. De berörda myndigheterna är Dalarnas 15 kommuner, Polismyndigheten, Landstingets barn- och ungdomsmedicin och barn- och ungdomspsykiatri samt Åklagarmyndigheten. Resultatet blev Barnahus i Dalarna.

Barnahus i Dalarna

Barnahus i Dalarna startade 2007-10-01 på Internationella barndagen. Den officiella invigningen ägde rum den 7 december samma år och förrättades av landshövding Maria Norrfalk.

Barnahus i Dalarna har öppet måndag till fredag 8.00 - 16.30. Lokalen finns på

Borganäsvägen 42 i Borlänge. Lokalen bevistas av två samordnare, anställda av socialtjänsten i Dalarna. Övriga myndighetspersoner är inte stationerade på Barnahus. De kommer till verksamheten vid behov, polis vid barnförhör och samråd, läkare och personal från BUP för samråd. Läkarundersökningarna sker på barnmedicin på Falu lasarett för att säkra kvaliteten på undersökningen.

Organisation

Barnahus är en länsövergripande verksamhet där Dalarnas samtliga kommuner,

polismyndigheten, åklagarmyndigheten och Landstingets barn- och ungdomsmedicin samt barn- och ungdomspsykiatri samverkar. Mellan parterna har ett samverkansavtal slutits.

Barnahus har två heltidsanställda samordnare. Kännetecknande för Barnahus i Dalarna är samverkan mellan berörda parter med barnets bästa i centrum.

Vision

Barnets behov/bästa är vägledande för hela processen.

Mål Att

 erbjuda barn i målgruppen ett omhändertagande som är anpassat utifrån barnets behov där parterna samverkar i en gemensam lokal.

 utredningar ska inledas skyndsamt och bedrivas så snabbt som hänsyn till barnet och sakens komplexitet medger. Social utredning är slutförd senast inom fyra månader. Förundersökningen skall vara avslutad och beslut fattat i åtalsfrågan inom tre månader.

 brott mot barn ska leda till åtal och fällande dom.

(3)

Syfte Att

 parterna samverkar för att initialt ge bästa möjliga medicinska, psykologiska, och sociala insats till barn i målgruppen.

 samråd ska hållas inför eller i direkt anslutning till polisanmälan.

 samverkan sker med barnets bästa i fokus genom att relevanta experter görs

tillgängliga för barnet i gemensam lokal för att ge bästa tänkbara förutsättningar för barnet. Barnet behandlas så skonsamt som möjligt bl a genom att slippa berätta flera gånger för olika professioner.

 barn i målgruppen ska genom samverkan tillförsäkras rättstrygghet, ett gott professionellt bemötande och stöd samt vid behov omgående krisstöd. Barnet och familjen får tillgång till behandlande insatser så snart som möjligt.

 medicinsk undersökning som behövs sker skyndsamt och på den plats som bedöms lämplig.

 barnet får information om åtgärder som berör honom eller henne samt får tillfälle att uttrycka sin uppfattning och åsikt i den utsträckning och på det sätt som passar hans eller hennes mognad.

 genom samverkan höja kompetensen inom ämnesområdet hos personal som i sina yrkesverksamheter kommer i kontakt med målgruppen. Samrådsförfarandet och planeringen av utredningarna förbättras.

 genom ständig metodutveckling höja kvaliteten på respektive utredningar.

Målgrupp

Målgrupp för samverkan är barn som misstänks vara utsatta för

 misshandel och andra våldsbrott enligt 3 kap Brottsbalken (brott mot liv och hälsa)

 olaga frihetsberövande, grov fridskränkning, människohandel, olaga tvång, olaga hot, ofredanden och andra brott enligt 4 kap Brottsbalken (brott mot frihet och frid)

och där utredningar kring barnet inleds parallellt av sociala myndigheter samt av åklagare och polis.

 våldtäkt mot barn, sexuellt övergrepp mot barn, sexuellt tvång, våldtäkt, köp av sexuell handling av barn och övriga brott enligt 6 kap Brottsbalken (sexualbrott)

 kvinnlig könsstympning enligt lagen (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor

De angivna brottstyprna inkluderar brott med hedersmotiv.

Där det bedöms lämpligt bör samverkan även omfatta barn som är förövare av sexualbrott.

(4)

Översikt av tjänster – tjänstemeny Barnahus i Dalarna (BiD)

Socialtjänsten, polisen, åklagarmyndigheten, hälso- och sjukvården i samverkan för barn 0 – 18 år som utsatts för vålds- och fridsbrott i nära

relation och sexualbrott oavsett relation.

^2012-02-09

Vad Involverade För vem/vilka

Konsultationer. Samordnare BiD. Alla som arbetar med barn i Dalarna.

Samråd mellan samverkande parter;

anonymt

vid polisanmälan för utvärdering.

Samordnare BiD, åklagare, polisens barnutredare, socialsekreterare, personal från barn- och

ungdomspsykiatri (BUP), barnläkare, (personal från barnhabilitering).

De samverkande parterna.

Förhör med barn och medhörning.

Krisbemötande i väntrum under förhör.

Barn, föräldrar, trygghets- person, polisens barn- utredare, åklagare, särskild företrädare, målsäg.biträde, socialsekreterare,

(samordnare BiD,

barnläkare, personal från BUP, barnhabilitering, off.

försvarare m fl.)

Samordnare BiD.

Barn under 18 år.

Polis- och

åklagarmyndigheten.

Socialtjänsten.

Föräldrar/utsedd trygghetsperson.

Läkarundersökning. Barn, barnläkare, rättsläkare, särskild företrädare,

socialsekreterare, polisens barnutredare, åklagare, föräldrar, trygghetsperson.

Barn under 18 år.

Polis- och

åklagarväsendet.

Akut krisstöd, tre samtal av samordnare BiD.

Barn och familj med nätverk, samordnare BiD.

Barn under 18 år och familj med nätverk.

Informationsinsatser /utbyte.

Samordnare BiD. Alla som arbetar med barn i Dalarna, BiD.

Utbildning. Samordnare BiD, externa föreläsare.

De samverkande

parterna samt alla som

arbetar med barn i

Dalarna.

(5)

Kommentarer och underlag till tjänstekartor vid Barnahus i Dalarna (BiD)

2012-01-25.

Syftet med tjänstekartorna är att beskriva visionen för innehållet i de tjänster som BiD erbjuder. Beskrivningarna är ett resultat av en process där parterna enats om hur arbetet ska bedrivas på bästa sätt med barnets bästa i fokus. Kartorna utgör ett underlag för uppföljning och utvärdering av verksamheten.

Inledningsvis presenteras olika kunskapsunderlag, styrdokument och lagstiftning som har betydelse för hela barnahusverksamheten. Därefter följer specifika kommentarer och underlag för varje tjänstekarta (samråd, förhör, läkarundersökningar och akut krisstöd).

Barnets bästa

Till skydd för barn råder anmälningsplikt för de yrkesverksamma vilkas verksamhet berör barn och som i tjänsten får kännedom om något som kan innebära att ett barn far illa.¹

1 § Var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd bör anmäla detta till nämnden. Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan

rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten och kriminalvården är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Detta gäller även dem som är anställda hos sådana myndigheter. Sådan anmälningsskyldighet gäller också dem som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet som berör barn och unga eller annan yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område. För familjerådgivning gäller i stället vad som sägs i tredje stycket.

De som är verksamma inom familjerådgivning är skyldiga att genast anmäla till

socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om att ett barn utnyttjas sexuellt eller utsätts för fysisk eller psykisk misshandel i hemmet. Myndigheter, befattningshavare och yrkesverksamma som anges i andra stycket är skyldiga att lämna socialnämnden alla

uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av ett barns behov av skydd. Om anmälan från Barnombudsmannen gäller bestämmelserna i 7 § lagen (1993:335) om Barnombudsman.

Lag (2003:407).

Principen ”barnets bästa” innebär att barnets bästa ska komma i främsta rummet på alla nivåer i samhället och i alla sammanhang där barn berörs. Barnkonventionens artikel 3 har

karaktären av en portalparagraf;

/…/ principen om barnets bästa utgör den vägledande värdegrunden vid tolkningen av konventionens övriga artiklar. Även andra frågor som rör barn men som inte är direkt nämnda i konventionens sakartiklar skall ta sin utgångspunkt i barnets bästa.²

1 SFS (2001:453) Socialtjänstlagen 14 kap 1 §.

2 Barnmisshandel - att förebygga och åtgärda sid. 95, SOU 2001:72.

(6)

Utredningar om barn som utsatts för brott bedrivs oftast parallellt och oberoende av varandra, vilket har medfört att barn slussats runt i olika miljöer. Det kan då vara svårt för barnet att förstå vad som sker och varför, eftersom de olika myndigheterna skiljer sig åt i flera avseenden. Det gäller både organisation, arbetssätt, kompetens och syftet med

utredningsinsatsen. Syftet med Barnahus nationella verksamhet är att barn endast behöver komma till en plats och att barn i onödan inte utsätts för upprepade förhör och intervjuer av olika myndighetspersoner.³

Barnet ska höras i en trygg och barnvänlig miljö så att det inte känner sig hotat eller i fara.⁴ Utredningarna ska bedrivas skyndsamt och utredningstiden är lagstyrd. För Socialtjänsten ska utredningen vara slutförd inom fyra månader⁵. Förundersökning mot barn under 18 år ska vara avslutad och beslut fattat i åtalsfrågan inom tre månader efter den tidpunkt då det finns någon som är skäligen misstänkt för brottet.⁶ För unga förövare skall förundersökningen vara avslutad och beslut i åtalsfrågan fattat senast inom sex veckor från dagen för delgivning av brottsmisstanke.⁷

FN: s konvention om barns rättigheter utgör ett viktigt styrdokument för Barnahus verksamhet.⁸

Varje enskilt barn som misstänks ha utsatts för vålds- eller sexualbrott skall erbjudas ett gott, professionellt och samlat stöd – från misstanke till genomgången behandling. Barnets bästa utgör grunden för gemensamma rutiner och beslut. Några av barnkonventionens artiklar är särskilt aktuella;

Artikel 1. Ett barn är varje människa under 18 år.

Artikel 2. Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras.

Artikel 3. Barnets bästa skall alltid komma i första rummet.

Artikel 12. Barnet har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör det. När domstolar och myndigheter behandlar fall som rör barnet skall barnet höras och barnets intresse ska komma i första rummet. Barnets rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet skall respekteras.

Artikel 19. Barnet har rätt att skyddas mot fysiskt och psykiskt våld och mot vanvård eller utnyttjande av förälder och andra vårdnadshavare.

Artikel 34. Barnet har rätt att skyddas mot alla former av sexuella övergrepp och mot att utnyttjas i prostitution och pornografi.

3 Det blir nog bättre för barnen – Slutrapport i utvärdering av nationell försöksverksamhet med barnahus 2006- 2007, Lunds universitet, Research Report in Sociology of Law 2008:5.

4 Cederborg, Barnintervjuer, sid. 45, 2000.

5 SFS (2001:453) Socialtjänstlagen 11 kap 2 §.

6 SFA (1947:948) Förundersökningskungörelse 2a § 2 st.

7 SFA (1964:167) Lag med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare 4 §.

8 Gemensamma kriterier – Innehållet i ett Barnahus i tio punkter, Rädda Barnen, sid. 3.

(7)

Artikel 39. Barnet som har blivit offer för vanvård, utnyttjande, försummelse, tortyr, väpnade konflikter eller annan omänsklig behandling har rätt till rehabilitering och social återanpassning.

Artikel 40. Barnet som är anklagat för brott eller blivit dömd för straffbara handlingar, har rätt till behandling som främjar barnets känsla för värdighet och för andras mänskliga rättigheter och grundläggande friheter.⁹

Det är av stor vikt att utsatta barn med familjer får rätt stöd för att förebygga bestående problem. Barn som utsätts för våld i nära relation eller sexuella övergrepp oavsett relation riskerar att utveckla kroniska symtom. Våld och övergrepp ger inte upphov till en specifik symtombild som kan utgöra underlag för en säker diagnos. Men studier visar att det finns starka belägg för att det föreligger ett samband mellan barnmisshandel och förändringar i hjärnans funktioner. Flera av dessa förändringar är av samma slag som de förändringar som långvarig stress kan ge upphov till. Det kan resultera i beteendemässiga svårigheter,

exempelvis överreaktioner, aggressivitet, koncentrationssvårigheter och inlärningssvårigheter.

Kommittén mot barnmisshandel hävdar i sin rapport ”Barn och misshandel” från 2002 att misshandel och sexuella övergrepp mot barn kan ge psykiska symtom i vuxenlivet som depressioner, alkoholberoende, svårigheter att känslomässigt knyta an till egna barn och en förhöjd självmordsbenägenhet, det senare särskilt hos personer som utsatts för sexuella övergrepp eller allvarliga psykiska trakasserier.¹⁰

Samverkan

När det finns en misstanke om att barn utsatts för brott inleds vanligtvis flera utredningar.

Rättsväsendet, som har skyldighet att utreda brott, kan inleda en förundersökning.¹¹ En förundersökning kan även innefatta en medicinsk utredning.¹²

En social utredning kan inledas av Socialtjänsten, som har en skyldighet att utreda om barn behöver skydd eller stöd.¹³ Socialtjänstens skyddsbedömningar sker i samband med anmälan, i samband med förhör samt i samband med att barnet kommer hem efter förhör.

Om barnet är traumatiserat kan Barn och ungdomspsykiatrin, BUP, starta en behandlingsinsats och om så behövs inleda en psykiatrisk utredning.¹⁴

Berörda myndigheter har en lagstyrd skyldighet att aktivt samverka i frågor som rör barn och ungdom som är utsatta för brott vilket framkommer i följande lagtexter;

Förvaltningslagen

6 § Varje myndighet skall lämna andra myndigheter hjälp inom ramen för den egna verksamheten.¹⁵

9 FN´s konvention om barns rättigheter, Förenta Nationerna 1989

10 Delrapport 5 i utvärderingen av nationell försöksverksamhet med barnahus 2006 – 2007, Lunds universitet Research Report in Sociology of Law 2008:5.

11 SFS (1947:948) Förundersökningskungörelse 1 §.

12 SFS (1982:763) Hälso- och sjukvårdslag 3 §.

13 SFS (2001:453) Socialtjänstlagen 11 kap. 1 §.

15 SFS (1986:223) Förvaltningslag 6 §.

(8)

Socialtjänstlagen

5 Kap 1a § Socialnämnden ska i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. Ifråga om utlämnande av uppgifter gäller de begränsningar som följer av 15 kap. denna lag och av offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Nämnden ska aktivt verka för att samverkan kommer till stånd.¹⁶

Förundersökningskungörelsen

2 § Leds förundersökningen av någon annan än åklagaren, skall undersökningsledaren hålla åklagaren underrättad om förundersökningens gång, i den mån det behövs med hänsyn till brottets beskaffenhet eller omständigheterna i övrigt.

Vid förundersökning mot någon som inte fyllt 18 år skall underrättelse enligt första stycket alltid ske, om det inte är obehövligt.

Åklagarna och polisen skall regelbundet samråda för att motverka dröjsmål i förundersökningar mot dem som inte fyllt 18 år. Förordning (1988:825).¹⁷

Polislagen

3 § Polisen skall samarbeta med åklagarmyndigheterna. Samarbete skall också äga rum med andra myndigheter och organisationer vilkas verksamhet berör polisverksamheten. Särskilt åligger det därvid polisen att fortlöpande samarbeta med myndigheterna inom socialtjänsten och snarast underrätta dessa om förhållanden som bör föranleda någon åtgärd av dem.

Bestämmelser om skyldighet att anmäla till socialnämnden att ett barn kan behöva nämndens skydd finns i 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453).

Andra myndigheter skall ge polisen stöd i dess arbete. Lag (2003:413).¹⁸

Hälso- och sjukvårdslagen

2 f § Hälso- och sjukvården ska på socialnämndens initiativ, i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa, samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. I fråga om utlämnande av uppgifter gäller de begränsningar som följer av 6 kap. 12–

14 §§ patientsäkerhetslagen (2010:659) och av offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Bestämmelser om skyldighet att anmäla till socialnämnden att ett barn kan behöva nämndens skydd finns i 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453). Lag (2010:662).¹⁹

En nära samverkan mellan myndigheterna ger kontinuerligt utbyte av information och kunskap i såväl enskilda ärenden som på en övergripande nivå. En god samverkan mellan myndigheterna antas skapa förutsättningar för bättre underlag i rättsprocessen och för samhällets fortsatta insatser. En god samverkan skapar även förutsättningar till att höja kvaliteten i utredningarna och minskar risken för dubbelarbete. Effektiviteten ökar samt kunskapen om barn i utsatta situationer.²⁰

Det finns en nationell strategi för samverkan som bygger på kunskap om förhållanden som underlättar samverkan. Strategin har antagits av Myndigheten för skolutveckling,

Rikspolisstyrelsen och Socialstyrelsen. Syftet med den nationella strategin är att, som

komplement till lagstiftningen, vara ett stöd i arbetet med att ta fram långsiktiga och hållbara

16 SFS (2001:453) Socialtjänstlagen 5 kap. 1a §.

17 SFS (1947:948) Förundersökningskungörelsen 2 §.

18 SFS (1984:387)Polislag 3 §.

20 Barn och unga i socialtjänsten: utreda, planera och följa upp beslutade insatser, s 86, (2006) Stockholm:

Socialstyrelsen.

(9)

lokala strategier för samverkan, med inriktning på målgruppen barn och ungdomar som far illa eller riskerar att fara illa. Tre grundläggande förutsättningar för arbetet sammanfattas i begreppen styrning, struktur och samsyn. ²¹

Styrning handlar om att det finns en tydlig styrning på alla ledningsnivåer. Ledningen för verksamheten behöver legitimera samverkan, ge mandat och resurser samt efterfråga uppföljning och utvärdering. Det bör finnas centrala överenskommelser som reglerar frågor om ansvar, rutiner m.m. Det krävs engagemang och berörda ledningars aktiva

ställningstagande, inte minst på den övergripande politiska och administrativa nivån.

Struktur ger tydlighet och fasta konturer i arbetet. Avtal, riktlinjer, handlingsplaner och samordnarfunktioner är exempel på verktyg som behövs för att bygga struktur kring

samverkan. Olika begrepp behöver tydliggöras. Förutom att reda ut begrepp måste även syftet och målgruppen för samverkan samt ansvarsfördelning klargöras.

Samsyn handlar om att det behövs finnas ett mått av gemensam problemförståelse samtidigt som yrkesrollerna framstår som tydliga eftersom det är flera aktörer som ska lösa ett problem.

Problemförståelsen kan avse en gemensam kunskapsbas om barns behov, om risk- och skyddsfaktorer samt vilka insatser som är verkningsfulla. De olika parternas professionella hållningar och identiteter behöver överbryggas. Det krävs tillit till varandras kompetenser och förståelse för de olika samverkande parternas uppdrag och resurser men också begränsningar.

Olikheter är styrkan i samverkan men kan också vändas till sin motsats. Samsyn förutsätter möjligheter till gemensam kommunikation och utbyte.²²

21 Socialstyrelsen, Myndigheten för skolutveckling, Rikspolisstyrelsen (2007). Strategi för samverkan – kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. Stockholm.

<http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9205/2007-123-31_200712331.pdf> hämtad 2011-06-07.

22 Skolverket (2010) Erfarenheter av samverkan kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa.

Stockholm. <http://www.skolverket.se/publikationer?id=2311> hämtad 2011-06-07, sid.8.

(10)

Ordinarie samråd sker en gång per vecka

OLIKA TYPER AV SAMRÅD

TJÄNSTEKARTA SAMRÅD beskriver samrådsförfarande mellan företrädare för polis, åklagare, socialtjänst, barnläkare och barnpsykiatri gällande barn under 18 år - i målgruppen - vid BARNAHUS I DALARNA

2013-02-06.

5.

Samråd - utvärdering Frågeställning:

Har barnet fått den bästa hjälpen?

Vad har fungerat?

Vad hade vi kunnat göra annorlunda?

Deltagare:

Samordnare BiD Åklagare BUP Barnläkare

Polisens barnutredare Socialsekreterare

Kännetecken

Alla perspektiv beaktas avseende barnets behov av skydd och stöd.

Sker efter avslutad brotts- och socialutredning.

Åklagaren delger samordnare och socialtjänst beslutsmotivering efter slutredovisning.

BiD dokumenterar.

1.

Barnets behov/

bästa är vägledande för hela processen.

.

2.

Aktualisering via Socialsekreterare Polisens barnutredare Åklagare

BUP Barnläkare

Kännetecken

Aktualiserande part är föredragande i samrådet.

Socialtjänsten gör en skyddsbedömning inför samrådet (I).

Tid för samråd ordnas inom 14 dagar.

Uppgiftslämnare kan vara med efter gemensam bedömning av samordnare och socialtjänst.

Akut samråd kan initieras av parterna.

3.

Samråd -anonymt Frågeställning:

Hur ge barnet den bästa hjälpen?

Ska polisanmälan göras eller ej?

Deltagare:

Kännetecken

Föredras avidentifierat.

Kan övergå till polisanmälan.

Samordnare BiD dokumenterar.

MÅL

 Att erbjuda barn i målgruppen ett omhändertagande som är anpassat utifrån barnets behov där parterna samverkar i en gemensam lokal.

 Att utredningar ska inledas skyndsamt och bedrivas så snabbt som hänsyn till barnet och sakens komplexitet medger. Social utredning är slutförd senast inom fyra månader. Förundersökning skall vara avslutad och beslut fattat i åtalsfrågan inom tre månader.

4.

Samråd – vid polisanmälan Frågeställning:

Hur ge barnet den bästa hjälpen?

Planering - vem gör vad när?

Deltagare:

Kännetecken

Alla perspektiv beaktas avseende barnets behov av skydd och stöd.

Polisanmälan kan överräckas på plats liksom polisens anm till soctjänsten enl kap.14 SoL.

Socialtjänsten inlett utredning.

Åklagare: beslut om FU ska inledas eller ej, direktiv till polisen., samt beslut om särskild företrädare.

Samplanering av barnförhör inom 14 dagar, läkarundersökning och akut krisstöd.

BiD dokumenterar.

5.

Samråd - utvärdering Frågeställning:

Har barnet fått den bästa hjälpen?

Vad har fungerat?

Vad hade vi kunnat göra annorlunda?

Deltagare:

Kännetecken

Sker efter avslutad brotts- och socialutredning.

Åklagaren delger samordnare och socialtjänst beslutsmotivering efter slutredovisning.

BiD dokumenterar.

(11)

Fördjupningar och förklaringar till tjänstekartan SAMRÅD

Angivna siffror är kopplade till motsvarande numrering på respektive tjänstekarta.

Samråd är navet i verksamheten och syftar till att initialt planera och koordinera

verksamheternas olika insatser och för att minska risken för att de parallella utredningarna försvårar eller hindrar för varandra.²³

2. Aktualisering av samråd

Samtliga deltagande parter kan aktualisera ärenden. Aktualiserande part är föredragande vid samrådet. Samråd erbjuds vid BiD en förmiddag per vecka. Samordnare kan även

sammankalla till akut samråd. Deltagare vid samråd är representanter för berörda myndigheter; samordnare på BiD, socialsekreterare, åklagare, polisens barnutredare, barnläkare och BUP-representant. Innan samråd har socialtjänsten gjort en första skyddsbedömning på de uppgifter som inkommit i anmälan. Möjligheter finns för föredragande person att delta via högtalartelefon. Tid för samråd skall erbjudas inom 14 dagar.²⁴

Socialtjänstlagen reglerar socialtjänstens skyldigheter i samverkan och handläggning av ärenden. På samma sätt regleras samverkan och handläggning i förundersökningen av Förundersökningskungörelsen.

Socialtjänstlagen

Handläggning av ärenden

11 kap. 1 § Socialnämnden skall utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden.

Vad som har kommit fram vid utredning och som har betydelse för ett ärendes avgörande skall tillvaratas på ett betryggande sätt.

2 § Vid en utredning av om socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd eller stöd får nämnden, för bedömningen av behovet av insatser, konsultera sakkunniga samt i övrigt ta de kontakter som behövs. Utredningen skall bedrivas så att inte någon onödigt utsätts för skada eller olägenhet. Den skall inte göras mer omfattande än vad som är motiverat av

omständigheterna i ärendet.

”Utredningen skall bedrivas skyndsamt och vara slutförd senast inom fyra månader. Finns det särskilda skäl får socialnämnden besluta att förlänga utredningen för viss tid.

Den som berörs av en sådan utredning skall underrättas om att en utredning inleds.²⁵

Förundersökningskungörelse

2a § Förundersökning där målsäganden vid tiden för anmälan inte fyllt 18 år skall bedrivas särskilt skyndsamt, om brottet riktats mot målsägandens liv, hälsa, frihet eller frid och det för brottet är föreskrivet fängelse i mer än sex månader.

Förundersökningen skall vara avslutad och beslut fattat i åtalsfrågan så snart det kan ske och inom tre månader efter den tidpunkt då det finns någon som är skäligen misstänkt för brottet. Tidsfristen får överskridas endast om det är motiverat med hänsyn till utredningens beskaffenhet eller andra särskilda omständigheter. Förordning (2001:1002).²⁶

23 Barnahusutredningen 2010 sid. 60. Juridiska institutionen vid Stockholms universitet.

24 BiD: s verksamhetsplan 2011 sid. 6.

25 SFS (2001:453) Socialtjänstlagen kap 11, 1 och 2 §§.

26 SFS(1947:948) Förundersökningskungörelse 2a §, 2 st.

(12)

Efter gemensam bedömning mellan socialtjänst och samordnare på BiD kan uppgiftslämnare delta vid föredragning för att sedan lämna lokalen när samråd sker. Vid samrådet skall samtliga perspektiv beaktas avseende barnets behov av skydd och stöd.²⁷ Akuta samråd kan vid behov aktualiseras av de samverkande parterna.

3 – 5. Tre typer av samråd

Barnahus samordnare leder och sammankallar till samråd samt dokumenterar dessa.

3. Samråd - anonymt

Ärendet diskuteras avidentifierat. Syftet är att gemensamt diskutera hur man bäst hjälper det aktuella barnet samt kring förutsättningarna för en brottsutredning och om en polisanmälan bör göras.

4. Samråd vid polisanmälan

Ärendet diskuteras utifrån aktuell polisanmälan och hur man bäst hjälper det aktuella barnet.

Polisanmälan kan överräckas på plats liksom anmälan till socialtjänsten.

Åklagaren fattar beslut om att inleda förundersökning eller ej. Vid inledd förundersökning ger åklagaren direktiv till polisens barnutredare. Åklagaren beslutar vidare om begäran av särskild företrädare i vårdnadshavares ställe. Samplanering sker praktiskt kring barnförhör,

läkarundersökning avseende tid, hämtning och transport av barnet samt akut krisstöd.

Planering och bokning av barnförhör är viktigt för att göra barnförhöret så skonsamt som möjligt och för att boka tid för att upprätthålla Riksåklagarens rekommendationer: ”Förhöret bör hållas så snart som möjligt eftersom barn tenderar att glömma fortare än vuxna. Ett annat skäl till skyndsamhet är att barnets uppgifter inte skall påverkas av andra samtal. Ytterligare skäl att hålla förhöret snabbt är att barnet skall kunna påbörja eventuell terapeutisk

behandling. Endast undantagsvis och då det föreligger särskilda skäl bör förhör med barnet hållas senare än två veckor efter det att åklagaren beslutat att inleda förundersökning eller att överta förundersökningsledarskapet från polisen.²⁸

5. Samråd - utvärdering

Utvärderande samråd kan ske efter avslutad förundersökning och avslutad social utredning.

Åklagaren delger samordnare samt aktuell socialtjänst beslut och beslutsmotivering i förundersökningen.

Ärendet utvärderas utifrån barnets bästa. Har samverkan fungerat? Har processen gått till så som beskrivs i tjänstekartorna gällande samråd, förhör, läkarundersökning och akut krisstöd?

Vad har fungerat och vad kunde man ha gjort annorlunda?²⁹

Socialstyrelsen.

28 Handläggning av ärenden rörande övergrepp mot barn, Åklagarmyndigheten/Utvecklingscentrum Göteborg (juli2007) sid. 15.

Socialstyrelsen. Sid. 88 – 89.

(13)

12

1.

Barnets behov/

bästa i förhörs- situationen är vägledande för hela processen.

Kännetecken Minimera antalet

myndighetspers.

som barnet träffar.

Vara på ett ställe.

Stöd.

God samverkan mellan

aktörerna.

2.

Barnet kommer Barnet

Socialsekreterare Särskild

företrädare Förälder/trygghets person

Polisens barnutredare I Tolk

Kännetecken Socialsekreterare hämtar barnet på skriftlig begäran av särskild företrädare.

Trygghetsperson.

Polisens

barnutredare tar emot och visar runt.

Lugn och barn- vänlig miljö.

Förtäring till barn och vuxna.

3.

Förhör Barnet Polisens barnutredare I tolk

Kännetecken Förhörsrummet är sparsamt möblerat.

Videoinspelning .

Polisens barnutredare.

Auktoriserad tolk hämtas utanför länet.

4.

Medhörning Åklagare

social-sekreterare Särskild

företrädare/

Målsägarbiträde (Offentlig försvarare BUP Barnläkare Habilitering Samordnare BiD föräldrar m fl ) Kännetecken Snabbare handläggning.

Högre kvalitet.

Möjlighet att ställa frågor.

Info.inhämtn.

BUP/Hab. stöder polisens

barn.utredare.

Soc.sekr gör skyddsbed.II, Åklagaren gör brottsbedömn.

Läkaren vet vad han ska under- söka..

5.

Väntan Barnet Förälder/

Trygghets- person

Känne- tecken Lugnt och tryggt.

Sysselsätt- ning.

Musik.

Fika.

6.

Samråd efter förhör Vem gör vad?

Polisens barnutr.

Socialsekreterare Samordn. BiD Åklagare Särskild företrädare (BUP)

Barnläkare (tfn)

Kännetecken Åklagaren planerar FU, direktiv och beslut om eventuella.

tvångsmedel.

Samordning utifrån förundersök- ningssekretess.

Akut krisstöd planeras.

7.

Samtal med barnet Förälder/

Trygghetsp

Polis

Social- sekreterare

Särskild företrädare

Kännetecken Information till barnet om vad som ska hända nu.

9.

Läkarunders.

Barnet Barnläkare Förälder

Trygghetsperson Socialsekreterare

Läkarunders.

se separat tjänstekarta

Kännetecken Utförs i regel på Falu lasarett.

Polisen ringer barnläkare för behövlig info.

10.

Barnet till vårdnadshavare, skola/förskola eller placering.

Barnet

Förälder/Trygghets- person

Socialsekreterare möte med

föräldrar för

skyddsbedömning III.

Eventuellt

jour/utredningshem.

Kännetecken Ansvarig är vårdnadshavare, särskild företrädare eller socialtjänst.

11.

Kriststöd se separat tjänstekarta Kännetecken Akut krisstöd - 3 samtal erbjuds barn och familj med nätverk av samordn. BiD.

MÅL

 Att utredningar ska inledas skyndsamt och bedrivas så snabbt som hänsyn till barnet och sakens komplexitet medger.

Social utredning är slutförd senast inom fyra månader. Förundersökning skall vara avslutad och beslut fattat i åtalsfrågan inom tre månader.

TJÄNSTEKARTA BARNFÖRHÖR vid BARNAHUS I DALARNA - beskriver förhör med barn under 18 år i målgruppen - vid BARNAHUS I DALARNA (grå ruta=dold aktivitet för barnet) 2013-02-06.

8. Förhör med misstänkt så snart förundersökning tillåter med beaktande av barnets bästa.

Senare samma dag Cirka 1,5 timme

(14)

Fördjupningar och förklaringar till tjänstekartan BARNFÖRHÖR

2. Barnet kommer

I samband med att ett barn skall förhöras vid barnahus har åklagaren fattat beslut om huruvida en särskild företrädare skall utses, motiverat utifrån om den brottsmisstänkte finns inom familjen. Den särskilde företrädaren utses av tingsrätten och beslutar i vårdnadshavares ställe om förhör och läkarundersökning. Nedan redovisad lagtext tydliggör den särskilda

företrädarens ansvar.

Lag om särskild företrädare för barn När en särskild företrädare skall utses

1 § När det finns anledning att anta att ett brott som kan föranleda fängelse har begåtts mot någon som är under 18 år, skall en särskild företrädare förordnas för barnet om

1. en vårdnadshavare kan misstänkas för brottet, eller

2. det kan befaras att en vårdnadshavare på grund av sitt förhållande till den som kan misstänkas för brottet inte kommer att ta till vara barnets rätt.

En särskild företrädare skall inte förordnas om det med hänsyn till barnet är obehövligt eller annars särskilda skäl talar mot det.

2 § Om barnet har två vårdnadshavare som inte är gifta eller bor tillsammans under

äktenskapsliknande förhållanden och sådana omständigheter som anges i 1 § 1 eller 2 finns endast i fråga om en av dem, skall den andra vårdnadshavaren förordnas att ensam ta till vara barnets rätt under förundersökningen och i efterföljande rättegång.

Om det med hänsyn till vårdnadshavarnas förhållande till varandra eller till någon annan särskild omständighet får antas vara till barnets bästa skall dock en särskild företrädare utses.

Den särskilda företrädarens uppgifter

3 § En särskild företrädare skall, i stället för barnets vårdnadshavare, som ställföreträdare ta till vara barnets rätt under förundersökningen och i efterföljande rättegång. Företrädaren får dock inte väcka åtal och får inte heller väcka någon skadeståndstalan utan att ett allmänt åtal har väckts.

Det som i 23 kap. 10 och 11 §§ rättegångsbalken sägs om målsägandebiträdes närvaro vid förhör skall tillämpas på den särskilda företrädaren.

Ansökan om förordnande

4 § En ansökan om förordnande enligt 1 eller 2 § görs av åklagaren hos tingsrätten.

Interimistiskt beslut

6 § Om det kan antas vara nödvändigt för att barnets rätt skall kunna tas till vara får domstolen, utan att höra barnets vårdnadshavare, besluta om förordnande enligt 1 eller 2 § för tiden innan ärendet avgörs.

(15)

7 § Åklagaren skall underrätta barnets vårdnadshavare om de utredningsåtgärder som vidtas i fråga om barnet sedan ett interimistiskt beslut har meddelats. Underrättelsen skall göras så snart det är möjligt utan men för utredningen.³⁰

Den särskilde företrädaren har vanligtvis inte direkt kontakt med barnet beroende på ålder och mognad. Den särskilde företrädaren ger genom en skriftlig begäran aktuell socialtjänst

uppdraget att hämta barnet till Barnahus, för att efter barnförhör/läkarundersökning skjutsa barnet till vårdnadshavare, förskola/skola eller jourplacering. Bedömningen är att då barnet skall träffa så få personer som möjligt samt att socialsekreteraren skall fortsätta ha kontakt med barnet i samband med socialtjänstens utredning, är det för barnets bästa den lämpligaste transportlösningen.

En lämplig trygghetsperson utses i samrådet. Trygghetspersonen finns med som stöd för barnet när vårdnadshavare inte medföljer till Barnahus och har inget ansvar i att ta barnet till förhör. Ansvaret åvilar den särskilda företrädaren. En lämplig trygghetsperson kan vara förskole- och skolpersonal som barnet känner väl.

Polisens barnutredare tar emot barnet och visar runt i lokalerna på Barnahus.

Tolk deltar vid behov och är utsedd av polismyndigheten.

Barnet skall komma till en lugn och barnvänlig miljö för att ge bästa möjliga trygghet i

förhörssituationen. Väntrummet ska vara bekvämt med neutrala leksaker och spel och tillgång till toalett. Det skall finnas lättare förtäring för såväl barn som vuxna.³¹

3. Förhör

I förhörsrummet finns endast det aktuella barnet och polisens barnutredare samt tolk vid behov.

Ett lugnt och avskilt förhörsrum är nödvändigt utan stressande telefonsamtal eller personer som kommer in under pågående förhör. Rummet ska vara sparsamt möblerat, barnet ska inte distraheras av allt för mycket annat. Förhöret dokumenteras genom videoinspelning. Kameran skall i någon mån döljas för att minska distraktion. Tanken är att skapa en trygg förhörsmiljö så att barnet inte känner sig hotat eller i fara.³²

Polisens barnutredare skall vara en person med särskild kompetens för uppgiften.³³ Tolken, som utses av polismyndigheten, skall vara auktoriserad och hämtad från annat län för att undvika jäv.

4. Medhörning

Övriga myndighetsrepresentanter följer förhöret via teveskärm i medhörningsrummet.

Åklagaren beslutar vem som får delta.³⁴ Det kan vara, åklagare, socialsekreterare, särskild företrädare, målsägarbiträde, offentlig försvarare, BUP, barnläkare, representant för

landstingets habilitering, samordnare m fl. Syftet med medhörning är att samtliga parter kan ta del av barnets historia vid samma tillfälle och barnet behöver bara berätta den en gång. Det

30 SFS (1999:997) Lag om särskild företrädare för barn 1 -7 §§.

31 Cederborg, Barnintervjuer: vägledning vid utredningsarbete, 2000. sid. 45.

32 ” ”

33 SFS (1947:948) Förundersökningskungörelse 18 §.

34 POA-428-6530/08, Delredovisning av regeringsuppdrag avseende gemensamma nationella riktlinjer kring barn som misstänks vara utsatta för brott och kriterier för landets barnahus. sid. 11.

(16)

har stor betydelse för att i möjligaste mån mildra barnets psykiska lidande. Det sparar tid och ger förutsättningar för högre kvalitet i utredningarna.

Åklagarens deltagande ger förutsättningar för kortare brottsutredningstid och högre lagföring vilket visat sig i den nationella barnahusutredningen från december 2010.³⁵ Det framgår även av åklagarmyndighetens egen handbok:

Handläggning av ärenden rörande övergrepp mot barn.

”Åklagaren bör delta i förhörsledarens förberedelser inför förhöret. Vidare bör åklagaren om möjligt alltid närvara, i medhörningsrum, vid barnförhör. Särskilda skäl bör föreligga för att åklagaren inte är närvarande. Som absolut minimikrav bör gälla att åklagaren

är närvarande vid i vart fall ett förhör med målsäganden, ”huvudförhöret”. Genom att åklagaren är närvarande vid förhöret ges förhörsledaren ett stöd. Vidare kan åklagaren ställa kompletterande frågor, avhjälpa eventuella brister i förhöret eller avbryta det om det inte leder någonstans. Genom att åklagaren ser och hör förhöret när det hålls, får han eller hon

omedelbar kännedom om innehållet i barnets berättelse. Härigenom kan åklagaren omgående fatta beslut eller lämna nya direktiv vilket innebär att förundersökningen kan drivas vidare snabbt och effektivt. I annat fall måste åklagaren avvakta en kopia av videobandet och eventuellt också invänta utskrift av förhöret, vilket kan ta lång tid, ibland upp till flera veckor.”³⁶

Deltagare vid medhörning ges möjlighet att via förhörsledaren ställa kompletterande frågor för informationsinhämtning. Personal från BUP och Habiliteringen kan stödja förhörsledaren om behovet finns. Socialsekreteraren gör en andra bedömning av barnets behov av skydd.

Åklagaren gör bedömning för fortsatt brottsutredning. (Läkaren tar del av detaljer inför läkarundersökning.)

5. Väntan

Efter avslutat förhör går barnet till väntrummet där vårdnadshavaren eller trygghetspersonen väntar. Det ger stöd i barnets krisbearbetning att rummet är lugnt och tryggt och att det finns tillgång till sysselsättning, musik och fika.

6. Samråd efter förhör

Efter avslutat förhör håller myndighetsrepresentanterna ett nytt samråd för fortsatt planering kring vem som gör vad, med hänsyn till den förundersökningssekretess som råder.

Åklagaren planerar för fortsatt förundersökning, ger direktiv för fortsatt brottsutredning och beslutar om eventuella tvångsmedel. Samråd sker med socialsekreterare med hänsyn till bland annat förundersökningssekretess och med samordnare för att planera akut krisstöd.

Förhörsledaren ringer till vårdnadshavare för att informera om att förhör har hållits med barnet. Tidpunkten för detta samtal kan variera utifrån varje enskilt ärendes specifika behov, ibland hålls samtalet först efter att nytt samråd skett, se nästa punkt.

7. Samtal med barnet

Efter barnförhör och samråd efter förhör håller polisens barnutredare ett informerande samtal med barnet i väntrummet där barnet får veta vad som kommer att hända nu. Deltagare vid detta samtal är barnet, trygghetspersonen, polisens barnutredare, socialsekreterare och vid vissa fall särskild företrädare. Samtalet anpassas efter barnets mognad och ålder. Barnet får nu veta att vårdnadshavarna fått eller ska få information om att barnet varit på förhör.

35 Barnahusutredningen 2010, Juridiska institutionen vid Stockholms universitet.

36 Handläggning av ärenden rörande övergrepp mot barn, sid. 16. Utvecklingscentrum Göteborg (juli 2007).

(17)

8. Förhör med misstänkt snarast efter barnförhör

Förhör hålls med misstänkt så snart som möjligt efter barnförhöret. Åklagaren avgör lämpligt upplägg utifrån varje enskilt ärende och ger direktiv därefter i vilken ordning förhören skall hållas. Ur perspektivet vad som är till barnets bästa är det viktigt att det inte tar lång tid innan misstänkt förhörs. För barnet medför lång väntetid stark psykisk påfrestning som kan ge svårartade symtom. I familjen uppstår ofta ett vakuum i avvaktan på vad som kommer att hända. Förundersökningssekretessen förhindrar oftast vårdnadshavare från att få tillräcklig information från polis och socialtjänst. Detta vakuum riskerar att förlänga de berördas krisreaktion och försvåra för de vuxna att ge barnet adekvat stöd och skydd. I värsta fall riskerar de berörda att utveckla posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)³⁷

9. Läkarundersökning Se text till separat tjänstekarta.

10. Hem, Skola/förskola eller placering

Formellt ansvarar den särskilda företrädaren för barnet fram till dess barnet är återfört till vårdnadshavare, skola/förskola eller i socialtjänstens vård enligt lagen om vård av unga (LVU).

11. Akut krisstöd

Se text till separat tjänstekarta.

37 Landberg, Å. (2010) Brott mot vuxna går före. Polis - och åklagares handläggningstider vid polisanmäld barnmisshandel 2009. Rädda Barnen

(18)

17 1.

Barnets behov/

bästa i

läkarundersökn ingsituationen

Kännetecken Möta få personer Barnläkarkompe tens och barnkompetens Snabb process Stöd/behandling God samverkan Vara på ett ställe En bestämd grupp barnläkare arbetar i Barnahus Bra intyg

7.

Uppföljning av läkarundersökn.

Barnläkare 1 Förälder/

Familjehemsförälder Socialsekreterare Särskild företrädare

Kännetecken.

Barnkliniken gör ingen uppföljning om ingen med. indikation finns.

2.

Samråd Barnläkare I deltar.

Kännetecken Se separat tjänstekarta för samråd.

3.

Medhörning vid förhör med barn.

En vision är att barnläkare I deltar.

Kännetecken.

Barnläkare deltar som beslutsstöd för åklagare.

5.

Barnet kommer Barnläkare I tar emot barnet med trygghetsperson.

Socialsekreterare Särskild

företrädare

Kännetecken Genomförs på Falu lasarett.

Sällsynta fall Barnahus/Rätts med. Uppsala.

Barnkliniken har avsatt tid för barnläkarunders ökningar onsdag eftermiddag, annan tid vid behov.

4.

Läkarundersök ningen

aktualiseras.

Kännetecken Polisens barnutr kontaktar barnläkare för information av betydelse, i de fall läkaren inte deltagit i medhörning.

6.

Läkarundersökning

Barnläkare 1 Rättsläkare

Konsulter från andra läkar- specialister och sjukhusfoto- graf.

Trygghetsperson/förälder Socialsekreterare Särskild företrädare

Kännetecken

Barnläkare och rättsläkare tillsammans.

Alltid rättsläkare vid sexuella övergrepp.

Rättsintyg enligt

rättsmedicinalverkets mall.

Kontakt

vårdnadshavare/särskild företrädare.

Optimalt om samma barnläkare som deltar i samråd och medhörning även utför läkarundersökningen.

Skriftlig begäran om läkarundersökning/rättsintyg.

TJÄNSTEKARTA LÄKARUNDERSÖKNING – av barn under 18 år – i målgruppen - vid BARNAHUS I DALARNA (grå ruta=dold aktivitet för barnet)

2013-02-06.

MÅL

 Att brott mot barn ska leda till åtal och fällande dom.

(19)

9. Fördjupningar och förklaringar till tjänstekartan LÄKARUNDERSÖKNING

.

1. Barnets behov/bästa i läkarundersökningssituation

Alla barn som aktualiseras på Barnahus är inte automatiskt aktuella för en läkarundersökning.

I de fall det finns ett syfte med en läkarbedömning såsom vid sjukdom, hälsokontroll eller vid misstanke om brott är en undersökning nödvändig. Att automatiskt utsätta ett barn för en kroppsundersökning är inte rimligt om det framkommer uppgifter som innebär att det inte längre finns misstanke om att barnet utsatts för brott. Detta utgår från principen om barnets bästa och barnets integritet/autonomi.

2. Samråd

Se separat tjänstekarta.

3. Medhörning

Det är en strävan att barnläkaren deltar vid medhörningen och finns tillgänglig efter förhöret som beslutsstöd för åklagaren när denne skall fatta beslut om huruvida barnet skall

läkarundersökas eller ej och om rättsläkare skall vara med vid undersökningen.

4. Läkarundersökning aktualiseras

Polisens barnutredare kontaktar barnklinikens samordnare som förmedlar kontakt med den barnläkare som ska genomföra läkarundersökningen i de fall läkaren inte deltar i medhörning.

Läkaren informeras om den sociala kontexten runt barnet, om det finns någon tidigare kännedom om barnets hälsa, när och på vilket sätt en skada kan ha uppkommit. Att

läkarundersökningen helst genomförs samma dag som förhöret är helt beroende av vilken typ av ärende som är aktuellt. I många fall bör rättsläkare vara med vid undersökning och

uppgifter som ligger till grund för den bedömningen kan komma fram vid förhör. Anser man då att det finns behov av rättsläkare hinner man inte alltid ordna fram sådan. I vissa fall är det alltså bättre att förhör och undersökning sker olika dagar (se vidare under punkt 5).

5. Barnet kommer

Läkarundersökningar kommer huvudsakligen att ske på Falu lasarett med hänsyn till barnets bästa och ur rättssäkerhetssynpunkt. I undantags fall kan läkarundersökning genomföras på Barnahus. Läkarundersökningen kan även genomföras i Uppsala. Barnet har med sig sin trygghetsperson och en socialsekreterare medföljer, dels för att ta del av vad som

framkommer vid läkarundersökningen som kan ha betydelse för deras ställningstagande och dels för transport.

6. Läkarundersökning

Enligt lagen är det ofta önskvärt att barnläkare och rättsläkare tillsammans undersöker barn som kan ha varit utsatta för brott. I barnläkargruppen önskas närvaro av rättsläkare vid alla fall rörande misstanke om sexuella övergrepp och vid svårare fall av misshandel.

Avgränsningen är ibland svår och måste då avgöras i samråd mellan åklagare - barnläkare (rättsläkare) i varje enskilt fall.

Rättsintyget kan baseras på mallar som finns att hämta på Rättsmedicinalverkets hemsida. Där finns också kroppsmallar för utskrift samt lättåtkomliga dokument avseende lagar och

(20)

regler.³⁸ Vid misshandelsfrågeställning undersöks barnet systematiskt utifrån det system som finns i Rättsmedicinalverkets mall för rättsintyg.

Läkaren har ingen kontakt med barnets vårdnadshavare om inte vårdnadshavaren funnits med vid undersökningstillfället. Kontakten sker via särskild företrädare, alternativt socialtjänsten.

7. Uppföljning av läkarundersökning

Uppföljande läkarbesök på barnmottagning aktualiseras ej av barnkliniken om ingen medicinskt indikation vid den initiala läkarundersökningen föranleder en sådan. Ansvaret vilar på vårdnadshavare alternativt socialtjänsten.

38 < http://www.rmv.se/?id=208> hämtad 2011-05-16

(21)

1.

Barnets behov/

bästa är vägledande för hela processen.

2. Aktualisering via:

Samråd

Deltagare:

Kännetecken Planering.

Vem/vilka, när och var.

Namn och telefonnummer.

3. Initial kontakt via Samordnare BiD Polisens barnutredare Socialsekreterare

Kännetecken

Planeras efter barnförhör, se ruta 6 barnförhör.

Första kontakten telefon.

MÅL

TJÄNSTEKARTA AKUT KRISSTÖD beskriver akut stöd till barn under 18 år, deras föräldrar och andra berörda – i målgruppen - vid BARNAHUS I DALARNA. 2013-02-06

4. Genomförande Tre samtal

erbjuds barn, föräldrar och andra berörda i samband med

polisanmälan.

Deltagare:

Samordnare BiD

Kännetecken Information.

Flexibilitet.

Här och nu.

Lyssna in.

Bekräfta.

Normalisering.

Avlasta.

Hålla om.

Hålla ut.

Hålla tyst.

5. Remittering vid behov

BUP

Vuxenpsykiatri Socialtjänstens öppenvård

Deltagare:

Samordnare BiD BUP

Socialsekreterare

Kännetecken

Behov av bearbetning.

Behov av behandling.

(22)

11. Fördjupningar och förklaringar till tjänstekartan AKUT KRISSTÖD

.

1. Akut krisstöd

I Landstinget Dalarnas vårdprogram ges följande beskrivning;

”Det innebär alltid en kris när det avslöjats att ett barn har utsatts för misshandel och/eller sexuella övergrepp. Det blir kris för barnet, för dess familj och för den misstänkte förövaren.

Sexuella övergrepp eller barnmisshandel är ingen diagnos i sig utan en upplevelse av traumatisk art som kan leda till kortvariga eller långvariga skador. Ett kris- och

traumaperspektiv innebär att övergrepp och misshandel inte medikaliseras eller psykiatriseras.

Barn och familjer befinner sig ofta i två kriser samtidigt. Den första krisen handlar om barnets upplevelser av övergreppet. För föräldern handlar krisen bland annat om känslor av att ha misslyckats i sitt skydd av barnet och ambivalensen kring vem föräldern ska tro på. Den andra krisen, den så kallade avslöjande krisen, handlar om konsekvenserna av själva avslöjandet.

Vad händer nu? Kan familjen hålla ihop? Blir det fängelse? Vem får veta och så vidare.”³⁹ Krisstöd med mycket små insatser kan ofta bidra till en relativt snabb positiv vändning för berörda. Akut krisstöd skiljer sig som metod från annat krisstöd och bör erbjudas i direkt anslutning till den traumatiska händelsen. Det kräver trygga ramar för att kunna förmedla trygghet och ordning till barnet och familjen. En intention är att stärka känslan av säkerhet, av självtillit till samhällets förmåga, att understödja samhörighet, att lugna och förstärka en känsla av hopp, att informera om vad som händer och om vilken myndighet som ansvarar för vad. De närstående behöver stöd i hur de ska bemöta barnet. Det är av värde om fortsatt krisstöd kan ges av för familjen vardagsnära och trygga personer. Personalen på

förskola/skola är viktiga och skall informeras och ges stöd att i sin tur stötta barnet genom att snabbt skapa rutiner efter det som hänt och ge sådan information som kan normalisera barnets relationer till andra. Barnets vänskapskontakter ska stimuleras. Man kan aldrig störa i onödan.

Risken är däremot större att man stör för lite då drabbade kan vara obenägna i situationen att söka stöd på egen hand.⁴⁰

Synen på hur akut krishantering ska gå till förändras med aktuella forskningsrön. Den kunskap som växer avseende hjärnans funktioner kompletterar och utvecklar gamla teorier och man kan idag se mer till individens specifika funktioner att hantera ett trauma, s.k copingstrategier. Alla fungerar inte enligt Cullbergs på varandra fyra krisfaser utan reaktionerna kan komma i en annan följd eller på helt andra vis.⁴¹⁴²

Nyare forskning visar hur hjärnan reagerar i samband med en traumatisk kris. Inom de närmaste sex timmarna lagras minnesbilder i hjärnan, som kan ge bestående svårartad problematik och diagnosen posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. Därför är det av stor vikt vad som sker direkt efter det att en person varit med om en traumatisk händelse. Forskning visar att känslomässiga samtal och sömn stimulerar minneslagring. Det visar sig att

konkurrerande stimuli kan undanhålla oönskad minnesarkivering. Att därför stimulera

39 Landstinget Dalarnas vårdprogram – barnmisshandel och sexuella övergrepp sid. 21.

40 Dyregrov Atle, (1997) Barn och trauma, studentlitteratur.

41 Cullberg, Johan, (2006) Kris och utvecknling, Natur och kultur.

42 Fishler Christina, 2009 Föreläsning vid POSOM, Karlstad, , se webbsida www.sensus.se hämtad 2010-10-15.