Verksamhetsplan 2015

(1)

Familjeenheten Box 49039

Verksamhetsplan 2015

Social omsorg

(2)

Innehåll

Familjeenheten 3

Vuxenenheten 22

Biståndsbedömning, funktionsnedsättning 35 Socialpsykiatriska utförarenheten 49

Arbetsmarknadsenheten 56

Gruppbostäder 1 64

Gruppbostäder 2 72

Personlig assistans 80

Kungsholmens dagliga verksamhet 87

Försörjningsstöd 95

(3)

Verksamhetsplan 2015 för Familjeenheten

Förslag till beslut

Handläggare:

Kicki Hofling &

Camilla Johansson

Till:

Kungsholmens stadsdelsnämnd 19 februari

Telefon: 08-508 08 566/625

(4)

Innehållsförteckning

Inledning ... 5

1. Ett Stockholm som håller samman ...8

1.4 Tidiga sociala insatser skapar jämlika livschanser för alla ...8

3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm ...15

3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar ...15

4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm ...17

4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor ...17

4.3 Stockholm är en stad som respekterar och lever upp till mänskliga rättigheter och barnkonventionen ...19

4.4 Stockholm är en stad där ingen behöver vara rädd för våld ...20 Övriga frågor ... Error! Bookmark not defined.

Bilagor

Bilaga 1: Kvalitets- och ledningssystem Bilaga 2: Säkerhetsplan

Bilaga 3: Kvalitetsgarantier

(5)

Inledning

Enhetens verksamhetsidé och grundläggande värdering

Familjeenheten arbetar för att barn och ungdomar ska få sina grundläggande behov

tillgodosedda genom trygga och stabila uppväxtförhållande och förutsättningar som gynnar deras utveckling. Huvudansvaret för att dessa behov tillgodoses ligger i första hand på barnens föräldrar och naturliga nätverk samt hos samhällets generella organ som

barnhälsovård, barnomsorg och skola. Familjeenheten arbetar för att så långt det är möjligt stödja samspelet i samverkan med nätverket.

Arbetet bedrivs utifrån en systemteoretisk grund vilket innebär fokus på helhet och samspel i barnets familj och dess nätverk. Enhetens arbete fokuseras på de mest utsatta barnen vars familjer kan behöva stöd för att tillgodose barnens behov, eller där barnen i vissa fall behöver skydd för att inte skadas i sin utveckling. Enhetens insatser ska så långt som möjligt utgå från evidensbaserade metoder och praktik. Kungsholmen är en stadsdel i en demografisk

förändring sedan flera år och kommer att fortsätta växa. Antalet invånare ökar och fler barnfamiljer bildas eller flyttar in på Kungsholmen. Det ställer krav på att familjeenheten utvecklar verksamheten för att möta förändringen i stadsdelen.

Stadens system för fördelning av medel till barn och ungdomsvård grundas bl a på

skolprestationer och kriminalitet bland ungdomarna i stadsdelen samt på socioekonomiska faktorer. För Kungsholmens del är vårdbehoven främst relaterat till missbruk, psykisk ohälsa och neuropsykiatriska funktionshinder, faktorer som inte ingår i beräkningen. Familjeenheten är därför relativt sett liten i förhållande till antalet barn och ungdomar i området.

Familjeenheten består av: barngrupp, ungdomsgrupp, ensamkommandegrupp, behandlingsgrupp, familjevård- och kontaktverksamhet och familjerätt.

Barn- resp ungdomsgruppens målgrupp är barn och unga mellan 0 - 19 år som genom brister i uppväxtmiljön eller eget skadligt beteende riskerar en ogynnsam utveckling. Barn- resp ungdomsgruppen ansvarar för att förebygga ogynnsam utveckling i riskgrupper, så som barn med beteendeproblematik, barn till missbrukare eller barn med psykiskt sjuka föräldrar. Målet för verksamheten är att föräldrarna ska utveckla sin föräldraförmåga i förhållande till barnets behov så att barnet/ungdomen får en tillräckligt god fysisk och psykisk omsorg. Målet är även att barn/ungdomar som utvecklat ett eget skadligt beteende får hjälp till ett mer socialt

accepterat beteende utan missbruk, kriminalitet etc. I de fall där riskerna för barnet/ungdomen är allvarliga och där föräldrarna inte förmår att tillgodose barnets grundläggande behov eller skydda barnet från övergrepp kan det bli nödvändigt att placera barnet/ungdomen utanför familjen.

Ensamkommandegruppen har ansvar för ensamkommande asylsökande barn samt

flyktingbarn med PUT, fram tills att barnet avslutar gymnasiet dock som längst till att den unge fyller 21 år, alternativt att barnets/den unges förälder/rar återförenas med barnet i landet.

Handläggarna ansvarar för utredningar, placeringar och uppföljningar för dessa barn/unga;

insatserna ska innebära att barnet/den unge tillförsäkras gott omhändertagande, goda

levnadsvillkor och en fungerande integrationsprocess. Samtliga barn är placerade på hem för vård eller boende (HVB), familjehem eller behandlingshem. Arbetet kräver samverkan med bland annat Migrationsverket, barn- och ungdomspsykiatrin m.fl. Vidare åligger det

socialtjänsten att efter beviljat uppehållstillstånd utreda och föreslå särskilt förordnade

(6)

vårdnadshavare för barnen samt att förbereda inför att den unge blir vuxen och avslutas inom familjeenheten.

Denna målgrupp av barn förväntas öka under året utifrån Migrationsverkets prognoser.

Behandlingsgruppen består av familjebehandlare och ungdomsbehandlare.

Familjebehandlarna arbetar med familjer där föräldrarna behöver utveckla sin

föräldraförmåga för att barnen ska få sina grundläggande behov tillgodosedda. De arbetar också med familjer där barnen är placerade men förväntas kunna flytta hem om föräldrarna utvecklar sin föräldraförmåga för att barnen ska få sina grundläggande behov tillgodosedda.

Ungdomsbehandlaren arbetar med ungdomar som t ex har utvecklat olika former av beteendeproblematik, som missbruk eller kriminellt beteende vilka behöver stöd att hitta alternativ för att kunna utvecklas gynnsamt. Familjebehandling respektive

ungdomsbehandling ges som en biståndsbedömd insats efter utredning.

Familjevård och kontaktverksamhet har ansvar för att skapa gynnsamma uppväxtvillkor för barn som är placerade i familjehem eller har insats i form av kontaktfamilj. Familjevården har som uppgift att ge familjehem stöd så att de kan tillgodose att de placerade barnen får sina behov tillgodosedda samt följa deras utveckling och vårdbehov. Insatsen kontaktfamilj syftar till dels att öka barnets nätverk, dels att öka förutsättningarna för att föräldrarna själva ska klara att tillgodose barnets grundläggande behov och skapa gynnsamma uppväxtvillkor i familjen. Insatsen kontaktperson syftar dels till att hjälpa ungdomar att utveckla ett socialt accepterat beteende, dels att i förekommande fall ge barn möjligheter till ett tryggt umgänge med förälder/föräldrar som de inte lever tillsammans med.

Familjerättens målgrupper är, separerade föräldrar som söker hjälp då de inte har ett fungerande samarbete kring barnen, föräldrar som tvistar om barnen och där enheten får ett uppdrag från domstol, barn som inte har identifierade föräldrar (faderskap och

föräldraskapsutredningar), personer som vill adoptera barn, adoptivbarn under de första åren efter adoption eller om barnet vill söka sitt ursprung senare i livet. Målen för respektive målgrupp är, att föräldrar ska ha fungerande former för samarbete om barnen, att domstolens bedömningar utgår från barnets bästa, att barn vet sitt biologiska ursprung och att adoptivbarn ges gynnsamma uppväxtvillkor.

Organisation

Enheten leds av två enhetschefer samt en biträdande enhetschef. Enheten består av totalt 26 personer uppdelade i nedanstående funktioner;

 Barngrupp (5,0 socialsekreterare),

 Ungdomsgrupp (4,0 socialsekreterare),

 Ensamkommandegrupp (2,0 socialsekreterare),

 Familjevård/kontaktverksamhet (2,0)

 Behandlingsgrupp (2,0 familjebehandlare och 1,0 ungdomsbehandlare)

 Familjerätt (3,5 familjerättssekreterare varav 0,5 avser faderskap + administrativ assistent 1,0)

 Administrativ assistent (1,0)

 Metodstödjare som bekostas av projektmedel (0,5 VT15)

(7)

Styrdokument

Övergripande styrdokument för arbetet är socialtjänstlagen(SoL), Lagen om vård av unga (LVU), Lagen om Unga lagöverträdare(LuL), Föräldrabalken(FB), Lag om internationella rättsförhållanden rörande adoption, Förvaltningslagen(FvL), Lag om mottagande av

asylsökande m fl (Mottagande av ensamkommande barn) samt FN:s barnkonvention. Övriga styrdokument inom förvaltning är Kommunstyrelsens riktlinjer för handläggning och

dokumentation, Stockholm stads riktlinjer för de olika myndighetsutövande arbetsuppgifterna, handlingsprogrammet Våld i nära relationer, det lokala STAN-programmet (tobaks-, alkohol och narkotikapolitiskt program), BUS-överenskommelsen (barn/unga som behöver särskilt stöd från såväl kommunen som landstinget) samt den lokala BUS-

samverkansöverenskommelsen. Familjeenheten omfattas även av förvaltningens planer gällande; arbetsmiljö, jämställdhet och mångfald, miljö, brandskydd och säkerhetspolicy

Lokaler

Familjeenhetens verksamhet bedrivs till största delen i kontorslokaler på Lindhagensgatan 76, och viss verksamhet utförs även i enhetens utredningslägenhet. Utredningslägenheten används för samtal, nätverksmöten etc inom det reguljära utrednings- och behandlingsarbetet. Där finns förutsättningar för längre utredningssamtal då man kan använda en hemliknande miljö för att öka kvaliteten i möten med familjer; barnvänliga samtalsrum och kök med möjlighet till gemensamma måltider. Utredningslägenheten används även för gruppverksamheter och vid umgängesstöd.

Ungdomsmottagningen har sina lokaler på Norrtullsgatan 10.

Ungdomsmottagningen

Enheten driver även Norra innerstans Ungdomsmottagning tillsammans med Östermalms och Norrmalms stadsdelsförvaltningar samt landstinget. Ungdomsmottagningen hör

organisatoriskt till Östermalms stadsdelsförvaltnings Familjeenhet. Ungdomsmottagningens övergripande mål är att förebygga psykisk och fysisk ohälsa genom att stärka och stödja ungdomar och unga vuxna, i åldrarna 13 till och med 22 år, i att hantera sin sexualitet, respektera sig själva och sin omgivning samt förebygga oönskade graviditeter och sexuellt överförbara sjukdomar. För att kunna tillgodose detta har mottagningen en bred somatisk och psykosocial kompetens. Mottagningen präglas av en helhetssyn, där olika yrkesgrupper samverkar för att skapa bästa möjliga förutsättningar för att kunna ge ungdomar/unga vuxna den information och hjälp de är i störst behov av.

Kärnverksamheten omfattar preventivmedelsrådgivning, provtagning, undersökning,

behandling och smittspårning av sexuellt överförbara sjukdomar samt psykosocial rådgivning och samtals stöd. Detta innebär mest enskilda samtal med ungdomar men även parsamtal, samtal med den unge tillsammans med föräldrar och i förekommande fall med ungdomars övriga vårdkontakter. Ett samverkansavtal är upprättat mellan Östermalms, Kungsholmens och Norrmalms stadsdelsförvaltningar samt landstinget. I första hand riktar sig mottagningen till ungdomarna i dessa tre stadsdelar. Även ungdomar som bor i andra delar av länet, som t.ex. studerar eller arbetar i området tas emot. Detta innebär att antalet ungdomar som besöker mottagningen är stort, liksom skolor och andra samarbetspartners.

Utvecklingsarbete

Enheten bedriver sedan 2012 ett utvecklingsprojekt, FIRE-projektet, i samarbete med

Södermalms sdf och Ersta Sköndals högskola. Projektets syfte är att skapa förutsättningar för

(8)

att implementera evidensbaserad praktik och tillämpa resultatstyrning inom socialtjänsten.

Inom ramen för projektet har vi en metodutvecklare anställd på halvtid under första halvåret 2015.

Projektet kommer att slutföras under året och resultaten kommer att redovisas i en skriftlig rapport i december 2015.

Prioriterade områden under 2015

 Förstärkt barnrättsperspektiv, arbetet enligt Barnkonventionen ska stärkas och stadens verksamheter ska ha fokus på att öka brukarmedverkan, delaktighet och dialog med barn och unga. Stadsdelsnämnderna ska fortsatt prioritera uppföljning av

placerade barn och unga samt barn som lever med våld i nära relationer. Barn och unga i familjehem är en högt prioriterad målgrupp. Stadsdelsnämnderna och

socialnämnden ska fortsatt utveckla rutiner för tillsyn, uppföljning och utredning av familjehem samt följa upp stadens riktlinjer för att familjehemsvård följs.

 Förebyggande arbete och tidiga insatser för barn och unga, samverkan mellan skola och socialtjänst ska intensifieras för att uppnå en tydligare helhetsyn kring de barn som far illa eller riskerar att fara illa. Föräldrastödsprogram som Komet och ABC ska erbjudas föräldrar i förebyggande syfte. Stadsdelsnämnderna ska tillhandahålla rådgivning vid ungdomsmottagningar och genomföra socialt förebyggande insatser bland ungdomar på tider som är anpassade efter ungdomar. Alla

ungdomsmottagningar som drivs i stadens regi ska ha kompetens som rör hbtq- personer och deras hälsa.

 Drog- och brottsförebyggande arbete, obligatoriska föräldrasamtal ska hållas senast efter 48 timmar när en påverkad minderårig påträffats av polis eller socialtjänst eller när en ungdom anmäls för brott. Arbetet med sociala insatsgrupper är fortsatt

prioriterat.

 Missbruk och beroende, barn till personer med missbruksproblematik ska alltid erbjudas stödgrupper.

 Våld i nära relationer, socialtjänsten ska alltid inleda utredning vid misstanke om att ett barn lever med våld i nära relation. Nolltolerans mot våld ska gälla.

 Kompetensförsöjning, för att säkerställa en rättssäker myndighetsutövning och trygga en god kompetensförsörjning är det viktigt att nya medarbetare erbjuds en gedigen introduktion.

 Evidensbaserade metoder, arbetssätt ska vara evidensbaserade.

KF:s inriktningsmål:

1. Ett Stockholm som håller samman

KF:s mål för verksamhetsområdet:

1.4 Tidiga sociala insatser skapar jämlika livschanser för alla

Indikator Årsmål KF:s

årsmål Periodicit et Andel barn och ungdomar som varit aktuella för insatser inom

individ och familjeomsorgen (Utredningstyp BoU eller Vuxen) 90 % 84 % Tertial

(9)

årsmål Periodicit et och som inte är aktuella 12 månader efter avslutad insats

(inom IoF, BoU och Vuxna, 0-19 år)

Andel ungdomar anmälda för brott som tillsammans med föräldrar eller vårdnadshavare kallats till samtal med socialtjänsten inom 48 timmar

95 % tas fram av nämnden År

Nämndmål:

Barn och ungdomar på Kungsholmen har jämlika livschanser genom tidiga sociala insatser

Åtagande:

Barn och ungdomar som är stadigvarande familjehemsplacerade har en trygg och stabil anknytning i familjehemmet.

Förväntat resultat

Risken för sammanbrott minskar och barnet får sina behov tillgodosedda i familjehemmet.

Arbetssätt

Familjehem och barn/ungdomar ska genomgå anknytningsintroduktion för att underlatta förutsättningar att skapa stabil och trygg anknytning i familjehemmet.

Familjevårdsinspektörerna kommer under 2015 gå en utbildning i anknytningsteori. Vid besök i familjehemmet sker uppföljning enskilt tillsammans med barn och familjehem för att säkerställa fungerande anknytning och samspel.

Resursanvändning

Familjevårdsinspektörer på enheten Uppföljning

I samband med övervägande som sker var 6e månad samt inför tertial- och årsrapportering Utveckling

Fortsatt implementering av ny arbetsmetod utifrån fokus på anknytning och fokus på att minska vårdsammanbrott.

Förbättrad uppföljning av familjehemsplacerade barns situation, skolgång och hälsa..

Barnet ska stöttas i att uttrycka sina åsikter och synpunkter.

Aktivitet Startdatum Slutdatum

Familjehemsplacerade barn uppföljning efter avslutad insats 2015-01-01 2015-12-31

(10)

Åtagande:

Familjeenheten har fungerande samarbete och samverkan med andra aktörer utifrån barnets bästa.

Barn och ungdomar i behov av stöd upptäcks tidigt och socialtjänsten får vetskap om de barn och ungdomar som kan vara i behov av stöd.

Arbetssätt

Under 2015 är det Kungsholmens stadsdelsförvaltning som är sammankallande till BUS- samverkan. Avdelningschef och enhetschef sammankallar respektive styr- och

beredningsgrupp under året. Enheten kommer att fortsätta implementeringsarbetet utifrån BUS-samverkan och BUS-överenskommelsen.

Vi deltar aktivt genom att sprida kunskap om socialtjänstens ansvarsområden och kompetens samt genom samverkan med samarbetspartners.

Samverkan sker med syfte att fånga upp barn i riskzon så tidigt som möjligt.

Målet är att hjälpa barn som riskerar att utvecklas asocialt innan puberteten, eftersom barnens familj och nära nätverk då har stora möjligheter att styra utvecklingen.

Fortsatt samverkan med förskola och skola är prioriterat. Enheten erbjuder kommunala och privata skolor och förskolor informationsträffar kring enhetens arbete och rutiner samt teman kring barn som far illa. Alla skolor, kommunala och privata, erbjuds möjlighet till anonym konsultation kring enskilda ärenden, t ex kring oro för en elev där man överväger en anmälan till socialtjänsten. Samtliga kommunala skolor ska ha en utsedd kontaktperson vid

familjeenheten som träffar elevvårdspersonal några gånger per termin.

Enhetschefer deltar vid BUS-möten tillsammans med arbetsledare från

barnläkarmottagningen, barn- och ungdomspsykiatri, habilitering, förskola, LSS och representanter från grundskolor. Detta sker tillsammans med Norrmalms och Östermalms stadsdelsförvaltningar.

Familjeenheten på Kungsholmen har tillsammans med landstinget ett samverkansteam med BVC, MVC, socialtjänsten, BUP, barnläkare och vuxenpsykiatrin enligt beprövad modell som träffas en gång per månad. I teamet finns utrymme att konsultera och hitta samarbetsformer i ärenden med gravida kvinnor eller familjer med små barn. Syftet med teamet är att tidigt upptäcka familjer som har behov inom flera verksamheter och att förhindra att de "faller mellan stolarna".

Ungdomsgruppen har ett nära och regelbundet samarbete med stadsdelens fältassistenter inom Preventionsenheten. Syftet är att tidigt fånga upp de ungdomar som visar tecken på en

ogynnsam social utveckling och riskerar hamna i missbruk och att erbjuda rätt stöd till de mest utsatta ungdomarna. Ett utökat samarbete påbörjades under 2014 vilket kommer att fortsätta att pågå för att med barnens bästa i fokus samverka tydligare och dra nytta av stadsdelens resurser.

Familjeenheten samverkar även med polis, barn- och ungdomspsykiatrin och Maria Ungdom.

(11)

Samverkanspartners har möjlighet till konsultation vid oro för ett barns situation genom enhetens jour- och mottagningsfunktion.

All personal på enheten som aktivt deltar och initierar till samverkan.

Enhetschefer deltar i arbetet med BUS-samverkan och andra nätverk utifrån enhetens målgrupper

Uppföljning

Stadsdelens samverkansöverenskommelse utvärderas årligen. Beredningsgruppen i BUS- samverkan arbetar med förbättringsområden som kommer att följas upp under året. Antalet SIP:ar kommer att räknas och följas upp.

Utveckling

Barn och ungdomar i behov av stöd får stöd i ett tidigt skede av rätt instans.

Både den lokala BUS-överenskommelsen och stadsdelens samverkansöverenskommelse reviderades föregående år och arbetet med att fortsätta att implementera arbetssätt och kunskapsutbyten mellan alla aktörer kommer att pågå under 2015.

Samarbetet utvecklas genom att utforma och utveckla olika samverkansforum på både handläggar- och chefsnivå och genom att utforma och sprida information om verksamheten.

Familjeenheten kommer under året att prioritera utvecklingen av samverkan med förskola och skola genom ett medvetet intensifierat arbete med SIP:ar.

Samordnad individuell plan, SIP 2015-01-01 2015-12-31

Åtagande:

Familjer erbjuds stöd i syfte att öka skyddsfaktorer och minska riskfaktorer samt uppnå varaktig förändring.

Barn och föräldrar får tillgång till ABC, KOMET, Skilda världar etc. vilket bidrar till att barnens behov tillgodoses.

Barn och ungdomar som riskerar ogynnsam utveckling har efter insats en varaktig förändring i sin familj och sina nätverk som gynnar deras utveckling.

Arbetssätt

Familjeenheten genomför olika föräldra- och barngrupper riktade till barn i riskzon, såsom KOMET och Skilda världar. Vissa grupper såsom ”Barnkraft” erbjuds i samverkan med övriga stadsdelar och landstinget. Föräldra- och barngrupper är inte biståndsbedömda insatser utan kan sökas direkt av föräldrarna.

Vi informerar om möjligheten att delta i andra verksamheters stödgrupper, som t ex ”Ersta

(12)

psykisk ohälsa.

KOMET föräldraträningsprogram -

Komet är ett föräldraträningsprogram som riktar sig till föräldrar som har barn i åldern 3-11 respektive 12-18 år och som upplever att det är mycket bråk och tjat hemma. Under

programmet får föräldrarna lära sig nya sätt att samspela med sina barn i syfte att få en bättre relation med mindre bråk. Forskning har visat att av de viktigaste riskfaktorerna för

våldsbrottslighet är tidiga beteendeproblem. Barn som är okoncentrerade och bråkiga riskerar i högre utsträckning att misslyckas inlärningsmässigt och få kamratproblem. Det ökar i sin tur risken för mer allvarliga former av antisociala aktiviteter som alkohol- och drogmissbruk, kriminalitet samt psykisk ohälsa. Föräldraträning är den bästa metoden för att minska sådana problem hos barn. Ingen annan metod har bättre forskningsstöd än Komet. Komet 3-11 består av elva träffar och Komet 12-18 år består av nio träffar. Socialsekreterare och

familjebehandlare som har utbildning i Komet leder grupper kontinuerligt. Grupperna erbjuds framförallt kvällstid för att underlätta för föräldrar att delta.

"Skilda världar" -

Gruppverksamhet för barn som har föräldrar i svåra vårdnadsstrider. "Skilda världar" vänder sig till barn i åldrarna 7-12 år som lever med separerade föräldrar. Syftet med gruppen är att barnen får möta andra barn i samma situation. Verksamheten bygger på material från BRIS.

Gruppen träffas tio gånger och leds av enhetens familjebehandlare.

"Barnkraft" -

"Barnkraft" stödgruppsverksamhet riktar sig till föräldrar med psykisk ohälsa och till deras barn. "Barnkraft" erbjuder stödgruppträffar för både föräldrar och barn 7-17 år. I varje stödgrupp medverkar cirka åtta deltagare som träffas tio gånger. I gruppen diskuteras olika teman med ledning av gruppledare. "Barnkraft" är en verksamhet i samverkan mellan stadsdelsförvaltningarna Östermalm, Norrmalm, Kungsholmen, Bromma, Spånga-Tensta, Rinkeby-Kista, Hässelby-Vällingby och Ekerö kommun samt Norra Stockholms psykiatri.

Socialsekreterarna arbetar nätverks- och processinriktat, med ett salutogent synsätt för att främja en positiv förändring i familjerna även under utredningstiden. Forskning och beprövad erfarenhet ligger till grund för de bedömningar som görs. De insatser som beviljas har tydligt utformade och mätbara mål utifrån barnets behov. Målen formuleras och följs upp i

vårdplaner och genomförandeplaner.

Familjeenhetens egna öppenvårdsinsatser utgörs av familjebehandling och

ungdomsbehandling. Insatserna ges som en biståndsbedömd insats efter utredning och utformas utifrån individuella, uppföljningsbara mål och delmål som formuleras i en

genomförandeplan enligt BBIC. Resultatet av insatsen följs kontinuerligt upp tillsammans med barn- eller ungdomsutredare och familjen/ungdomen.

Insatserna kan också beviljas under pågående utredning om det finns ett klarlagt behov av omgående skydd och stöd för att t ex undvika placering eller för att förhindra en negativ utveckling genom att bryta/förebygga ett skadligt beteende.

Familjebehandling ges när föräldrar behöver utveckla sin föräldraförmåga för att barnen ska

(13)

få sina grundläggande behov tillgodosedda, eller när barnen är placerade men förväntas kunna flytta hem om föräldrarna utvecklar sin föräldraförmåga. Målen för varje uppdrag är specifika och begränsade och utgår från barnets behov och föräldrarnas förmåga att fokusera på och tillgodose dessa. Formen är flexibel och metoderna anpassas för att matcha familjens behov.

Arbetet sker både i Familjeenhetens lokaler och hemma hos familjerna och kan involvera familjens nätverk.

Ungdomsbehandling ges till ungdomar som t ex har utvecklat olika former av

beteendeproblematik, så som missbruk eller kriminellt beteende och som behöver hjälp att hitta alternativ för att kunna utvecklas gynnsamt samt utveckla de förändringsbara faktorer som minskar risken för långvarigt normbrytande beteende. Metoderna anpassas efter den enskilda ungdomens behov och ungdomsbehandlaren jobbar i nära samarbete med ungdomens naturliga nätverk. Ungdomsbehandlaren arbetar ofta som ett komplement till andra insatser från andra huvudmän, t ex skola, Barn- och ungdomspsykiatrin eller Maria Ungdomsenhet.

Medarbetare med adekvat gruppledarutbildning, barn- och ungdomsutredare, familjebehandlare samt ungdomsbehandlare.

Uppföljning

Grupperna utvärderas tillsammans med deltagarna när grupperna avslutas.

Behovsprövade insatser följs upp bl. a. med stöd av genomförandeplan/uppföljningsdokument.

Utveckling

Enheten utbildar kontinuerligt nya gruppledare, utbildade KOMET-ledare ges möjlighet att delta vid stadens boostrar för att upprätthålla en hög kompetens inom området.

Åtagande:

Separerade föräldrar kan hantera sina konflikter på ett sådant sätt att barnen inte far illa

Fler separerade föräldrar erbjuds frivilliga samarbetssamtal Arbetssätt

Genom att redan vid familjerättens rådgivningssamtal föreslå och erbjuda föräldrar

samarbetssamtal via enheten eller staden, för att förebygga att barn far illa i föräldrakonflikter.

Familjerätten har en egen telefonanknytning med daglig rådgivningstid för att öka tillgänglighet.

Att erbjuda och motivera till att i samtal på familjerätten komma överens om vårdnad-, boende och umgänge genom skriftliga avtal, för att därmed undvika tvist i domstol.

(14)

efterfrågat det per telefon eller vid samtal.

Samtalen sker oftast mellan 3- 5 gånger utifrån allmän praxis. Detta kan leda till att skriftliga avtal skrivs som godkänns av familjerättssekreterare och är då juridiskt bindande. Vi kommer att fortsätta verksamhetsutvecklingen genom att även titta på kollegors arbeten inom andra familjerättsgrupper inom och utom staden, där fokus har varit att göra barnet med synligt under samtalen. Arbetet med att sätta barnets utsatthet i fokus under samtalen pågår.

Engagerad och kompetent familjerättssekreterare De familjerådgivare som Stockholm stad har avtal med Uppföljning

Statistik över genomförda samarbetssamtal rapporteras varje år till Socialstyrelsen och följs upp kontinuerligt i arbetsgruppen.

Vi kommer att titta på vad andra familjerätter har utvecklat för inspiration och kvalitetssäkring.

Utveckling

Vi fortsätter att utveckla former för genomförandet av samarbetssamtalen, med barnens bästa i fokus.

Arbetet med att göra barnen synliga i samtalen.

Det fortsatt utvecklingsarbetet med samarbetssamtal kommer följas upp vid gruppmöten, planeringsdagar med under avsedd tid med det uppdraget att fortsätta utvecklingsarbetet.

Åtagande:

Ungdomar med risk- eller missbruk uppvisar varaktig drogfrihet Förväntat resultat

Ungdomars risk- eller missbruk minskar Arbetssätt

Samverkan kring ungdomar med risk- eller missbruk av cannabis kommer fortsätta att

prioriteras - Ungdomsgruppen har sedan tidigare ett nära samarbete med Maria Ungdom kring denna målgrupp. Genom Maria Ungdom kan ungdomen erbjudas kvalificerad behandling för sitt risk- eller missbruk av alkohol, cannabis eller andra droger. Tillsammans med stadsdelens Preventionsenhet planeras och genomförs olika aktiviteter med syfte att minska

cannabismissbruket i stadsdelen, som t ex föreläsningar för föräldrar och skolpersonal.

ADAD - Enhetens ungdomsgrupp kommer fortsätta att använda sig av

bedömningsinstrumentet ADAD (Adolescent Drug Abuse Diagnosis). ADAD är en strukturerad intervjumetod för bedömning av ungdomars problematik och för att uppmärksamma eventuellt risk- eller missbruk. Intervjun omfattar förutom

bakgrundsuppgifter nio levnadsområden, några exempel är fysisk hälsa, skola, relation till familjemedlemmar, psykisk hälsa, brottslighet, drogvanor. Problemtyngd skattas av den professionelle samt klient. Genom användandet av ADAD får både socialsekreteraren och

(15)

ungdomen själv en fördjupad kunskap om ungdomens behov och det stöd som kan behövas för att gynna en positiv utveckling hos ungdomen. Eventuella insatser kan därmed utformas och följas upp utifrån denna kunskap.

MI - Motiverande samtal - Ungdomsgruppen kommer att använda sig av MI för att motivera ungdomar med risk- eller missbruk att förändra sitt förhållningssätt till alkohol och droger och därmed möjliggöra en gynnsam social utveckling.

MI är en metod som ger oss värdefulla verktyg i mötet med ungdomar som har ett stort motstånd till att sluta missbruka. Metoden hjälper oss att tillsammans med ungdomen synliggöra deras ambivalens inför förändring. Genom att utforska ambivalensen ökas ofta motivationen till förändring hos ungdomen

Ungdomsbehandling beviljas för att minska ungdomars riskbeteenden och verka för en gynnsam utveckling - Familjeenheten har en familjebehandlare som arbetar specifikt med ungdomar med beteendeproblematik, som missbruk eller kriminellt beteende.

Ungdomsbehandling ges som en biståndsbedömd insats efter utredning. Metoderna anpassas efter den enskilda ungdomens behov och ungdomsbehandlaren jobbar i nära samarbete med ungdomens naturliga nätverk. Ungdomsbehandlaren arbetar ofta som ett komplement till andra insatser från andra huvudmän, t ex skola, barn- och ungdomspsykiatrin eller Maria Ungdomsenhet.

Familjeenhetens ungdomsutredare samt ungdomsbehandlare Uppföljning

Det mäts genom bl a andel anmälningar och uppföljningar i pågående ärenden.

Kontinuerligt vid gruppmöten samt inför tertial- och årsrapportering Utveckling

Samarbete med Maria ungdom och stadsdelens fältassistenter.

3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm

3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar

Nämndmål:

Budgeten ska vara i balans Åtagande:

Enhetens verksamhet ska rymmas inom fastställd budget Förväntat resultat

Budget i balans

(16)

Arbetssätt

Familjeenheten har över tid arbetat för att alla bedömningar om insatser behöver vara så kostnadseffektiva som möjligt och att vi noga följer upp effekterna av de insatser vi har för att se att de ger bästa möjliga resultat. Det fortsatta arbetet med genomförandeplanernas

målformuleringar pågår, med avsikt att finna rätt mål och delmål, för att öka måluppfyllelsen.

Enheten har för avsikt att öka brukarnas känsla/upplevelse av meningsfullhet i mötet med socialtjänsten och dess uppdrag. Vi söker metoder för att transparent kunna kommunicera bedömt behov, förslag och uppföljning av insats för att skapa förståelse och träffsäkerhet i bedömningar som innebär bestående förändringar i familjerna vi möter.

Utvecklingen av enhetens egen öppenvård har lett till att vi kan erbjuda insatser av en hög kvalitet. På de månatliga arbetsplatsträffarna informeras alla medarbetare om det aktuella budgetläget.

Handläggarna och respektive arbetsledare har regelbunden genomgång av varje ärende för att finna adekvata insatser som ryms inom de ekonomiska ramarna. Arbetets karaktär gör att det inte exakt går att prognostisera kommande kostnader då insatser som inte gått att förutse tillhör verksamhetens natur. Målet är att verksamheten ryms inom tilldelad budgetram.

Ansvariga chefer, medarbetare samt ekonomicontroller Uppföljning

Månatliga ekonomiuppföljningar görs tillsammans med ekonomicontrollern.

Placeringsvarningar tas upp vid ledningens veckomöten.

Budgeten redovisas kontinuerligt på arbetsplatsträffar och inför T1, T2 och VB.

Utveckling

Medarbetarnas utmaning är att stötta människor att åstadkomma förändringar som medför ett liv utan beroende av insatser från socialtjänsten. Kraven på att undvika insatser från externa vårdgivare har ökat i takt med att budgeten har minskat. Istället måste medarbetarna själva stå för förändrande insatser. Detta medför krav på fortsatt kompetensutveckling hos våra

medarbetare.

I första hand ansvarar socialsekreterare för kortare insatser av stödjande karaktär och vid beslut gällande uppföljning.

Enheten kommer att arbeta tydligare med formen för samråd/samrådsdokument mellan grupperna inom enheten i syfte att finna bästa förslag på insats.

(17)

Resursanvändning Budget 2015

4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm

4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor

årsmål

Periodicit et

Aktivt Medskapandeindex 82 År

Sjukfrånvaro 4,4 % Tertial

Nämndmål:

Ledarskapet är engagerat, kommunikativt och utvecklingsinriktat.

Åtagande:

Ledarskapet är engagerat, kommunikativt och utvecklingsinriktat Förväntat resultat

Andel medarbetare som upplever att de för en dialog med sin chef om mål och resultatkrav, 66 %.

Andel medarbetare som upplever att deras chef skapar delaktighet på möten, 77 %.

Andel medarbetare som upplever att arbetsplatsen tillvaratar idéer om förbättringar, 70 %.

Arbetssätt

Cheferna hämtar idéer och stöd från kollegor i ledningsgruppen. Cheferna vill att

medarbetarna ska uppleva att det är roligt att gå till jobbet.Personal uppfattar att de utvecklas positivt i sitt arbete och personal vill arbeta kvar på enheten. Chefernas arbetssätt genomsyras av ett resultatinriktat och systemiskt ledarskap.

Chefer har ett ansvar för att nå förväntade resultat i sin verksamhet. I uppdraget ingår att tydligt förmedla verksamhetens uppdrag och mål så att medarbetare kan förstå sin del i helheten och hur denna bidrar till hög kvalitet. Det sker genom att chefen förmedlar verksamhetens uppdrag och mål samt ger återkoppling på medarbetarnas arbetsinsatser.

Chefer är tillgängliga, lyssnande och visar tillit till medarbetarna samt skapar förutsättningar

(18)

för dialog och delaktighet. Ledarskapet leder till helhetssyn, initiativkraft och att allas kompetens tas till vara.

Resursanvändning Ansvariga chefer.

Uppföljning

Enhetens möten som gruppmöten, APT, individuella ärendedragningar och planeringsdagar.

Medarbetarsamtal och medarbetarenkät.

Utveckling

Utveckling av gruppmöten och gemensamma enhetsmöten.

Nämndmål:

Medarbetarskapet är engagerat, ansvarstagande och medskapande.

årsmål Periodicit et Alla enheter följer månadsvis upp förteckning över utbetalda

löner (tas ur Infoview LIS) och attesterar den.

100 År

Åtagande:

Medarbetarna är medskapande genom ett resultatinriktat och systemiskt arbetssätt Förväntat resultat

Andel medarbetare som är med och bidrar med nya idéer till verksamhetens utveckling, 70%.

Andel medarbetare som tar egna initiativ för att utveckla sin kompetens, 85%.

Andel medarbetare som uppger att enheten utbyter erfarenhet med andra verksamheter utanför arbetsplatsen för att utveckla arbetssätt, 60%. Andel medarbetare som uppger att enheten följer upp det vi gör för att utveckla verksamheten, 60%. Andelmedarbetare som uppger att enhetens medarbetare lär av varandra på arbetsplatsen, 70%.

Arbetssätt

Genom ett resultatinriktat och systemiskt ledarskap skapas förutsättningar till delaktighet och ansvarstagande där medarbetarna inspireras och inspirerar till lärande, kreativitet och

utveckling. Enheten strävar efter en medskapande atmosfär.

Enhetens medarbetare deltar i framtagandet av enhetens verksamhetsplan med gruppspecifika åtaganden med fokus på förbättrings- och verksamhetsutveckling. Chefer håller årliga

medarbetarsamtal och tillser att individuella utvecklingsplaner finns för varje medarbetare.

Familjeenhetens medarbetare ska känna att man utför ett viktigt och kvalificerat arbete och att man verkar i en organisation som möjliggör detta. Vi arbetar för att trivsel och

arbetsbelastning ska ge medarbetarna möjlighet att utföra ett bra arbete.

Enhetens personal känner engagemang och är delaktiga i att det som har bestämts i arbetsgruppen verkligen blir gjort. Stadens kvalitetsprogram, det integrerade ledningsgystemet ILS och ILSwebb är grundläggande redskap.

(19)

Enheten arbetar med gemensamma vid APT och tematräffar, olika forum för utveckling uppmuntras. Medarbetare från respektive grupp deltar i arbetet i förbättringsteam.

Uppföljning

Stadens medarbetarenkät (AMI) uppföljning sker även vid årliga individuella medarbetarsamtal.

Utveckling

Medarbetare och chefer har tillgång till handledning.

Utvecklingen av modellen för medarbetarsamtal fortsätter under 2015.

Under 2015 kommer enheten genom ett kommunikativt ledarskap arbeta för att främja delaktighet så att all personal medverkar i planering, uppföljning och utvärdering av enhetens mål och resultatkrav.

2015-01-01 2015-12-31

4.3 Stockholm är en stad som respekterar och lever upp till mänskliga rättigheter och barnkonventionen

Nämndmål:

Barn och ungas rättigheter respekteras enligt barnkonventionen Åtagande:

Barn och ungas intressen och behov tas till vara och deras inflytande stärks.

Andel barn och unga som är delaktiga i utredningsförfarandet ökar.

Arbetssätt

Vad som är bäst för barnen är avgörande i genomförande och uppföljning av utredning och insatser.

Utredningar och insatser genomförs enligt BBIC (Barns Behov i Centrum) vilket innebär att arbetet ska ske i nära samarbete med barnet och familjen. Systemet synliggör barnets situation och vilka behov barnet har av stöd och eventuella insatser från socialtjänsten. Olika metoder och samtalsstöd används för att underlätta för barnet att uttrycka sig och beskriva sin

situation.

Både barn- och ungdomsgrupp har utbildats i Signs of Safety som är ett säkerhetsorienterat och samarbetsstyrt arbetssätt. Signs of Safety används främst som ett arbetsverktyg inom ramen för BBIC men kan även användas av Familjerätten. Fokus ligger på att involvera, delaktiggöra och engagera barn, föräldrar och det övriga nätverket genom att tydliggöra oro,

(20)

husmodellen” och ”Säkerhetshuset”. Signs of Safety ger också ett stöd i att göra skydds- och trygghetsplaneringar. Arbetet kännetecknas av ett tydligt fokus på den aktuella situationen och framtida lösningar och det har ett mycket uttalat barnperspektiv.

Samtalsverktyg såsom Nallekort, Sån är jag-kort samt "Det här vill jag berätta"material används i samtal med barn och ungdomar.

Familjeenhetens medarbetare.

Uppföljning

I de årliga egenkontrollena om minst tio akter kommer barns delaktighet i utredning mätas och följas upp.

Utveckling

Att arbeta mot nya arbetsformer där barns röster tas tillvara, t ex med stöd av Shiers "Vägar till delaktighet".

Att finna fungerande metoder att mäta barn och ungas delaktighet bl a genom aktivt deltagande av förbättringsteamet i enhetens verksamhetsutveckling.

Maskrosbarn 2015-01-01 2015-12-31

4.4 Stockholm är en stad där ingen behöver vara rädd för våld

Nämndmål:

Invånare på Kungsholmen lever ett liv utan våld i nära relation

Kartlägga omfattningen av erbjudet stöd inom ramen för arbetet mot våld i nära relationer samt genomförda insatser inom sin målgrupp.

2014-12-04 2015-12-31

Kartlägga omfattningen av erbjudet stöd inom ramen för arbetet mot våld i nära relationer samt genomförda insatser inom sin målgrupp.

2014-12-04 2015-12-31

Kartlägga omfattningen av personer utsatta för våld i nära relation som är kända av socialtjänsten.

2014-01-01 2015-12-31

Säkerställa att det finns en kompetens hos medarbetare inom ramen för arbetet mot våld i nära relationer.

2014-01-01 2015-12-31

Säkerställa att medarbetarna har kännedom om lokala riktlinjer för

arbetet mot våld i nära relationer. 2014-01-01 2015-12-31

Årlig uppföljning av resurspersoner och specialisters uppdrag,

utifrån arbete mot våld i nära relationer. 2014-01-01 2015-12-31

(21)

Åtagande:

Barn och unga som upplevt våld ska uppleva trygghet, tillit och våldsfrihet Förväntat resultat

Barn/unga och föräldrar erbjuds stöd utifrån upplevt våld.

Arbetssätt

Familjeenhetens egna öppenvårdsinsatser utgörs av familjebehandling och

ungdomsbehandling. Insatserna ges som en biståndsbedömd insats efter utredning och utformas utifrån individuella, uppföljningsbara mål och delmål som formuleras i en genomförandeplan enligt BBIC. Resultatet av insatsen följs kontinuerligt upp tillsammans med barn- eller ungdomsutredare och familj/ungdom.

Arbetssättet Tryggare Barn är under implementering Resursanvändning

Familjeenhetens familjebehandlare utifrån insats Tryggare barn och andra familjebehandlande insatser

Socialsekreterare som möter dessa barn och familjer Uppföljning

Enheten mäter bla antal barn och familjer som deltar i insatsen Tryggare barn, familjebehandling och stöd.

Det följs upp kontinuerligt vid gruppmöten samt inför tertial- och årsrapportering.

Behandlare och utredare arbetar vidare med användandet av stadens dokumentationssystem för öppenvårdsinsatser.

Vi kommer att följa upp insatsen Tryggare barn, under pågående verksamhetsutveckling och implementering av metoden på enheten.

Utveckling

Familjeenheten har en kompetenshöjningsplan i syfte att medarbetarna ska ha en kunskap i det systemiska synsättet med fokus på nätverksstärkande arbete, samt att behandlarna ska ha tillgång till användbara metoder och arbetssätt som är relevanta för målgrupperna. 2015 fortsätter implementeringen av metoden ”Tryggare barn”, vilken är en individuell insats som erbjuds föräldrar efter orosanmälan. Målet är att förebygga och minska våld mot barn.

Under 2015 kommer vi också arbeta mot att säkerställa att barn som bevittnat våld eller blivit utsatta för våld ska få ett ändamålsenligt bemötande och behandling.

Vi fortsätter att arbeta med att utforma och följa upp våra insatser via genomförandeplaner utifrån formulerade mål och delmål. Enhetens BBIC-team kommer att stötta enhetens i fortsatt metodarbete, och delta i aktuella nätverk.

Metodtider är avsatta under året för att skapa förutsättning för pågående förbättringsarbete med syfte att säkra barns rätt till en våldsfri uppväxt.

(22)

Verksamhetsplan 2015 för Vuxenenheten

Förslag till beslut

Handläggare Till

Lena Helmersson Agge / Ingemar Sollgard

Kungsholmens stadsdelsnämnd 19 februari

Telefon: 08-508 08 554

(23)

Inledning

Målgrupper och uppdrag

Vuxenenheten ansvarar för myndighetsutövning och utförande av biståndsbedömda sociala stödinsatser. Socialsekreterare utreder stödbehov, fattar beslut och följer upp insatser i enlighet med gällande riktlinjer och lagstiftning. Målgruppen när det gäller missbruk och beroende, är personer över 20 år. Målsättningen är att bidra till minskade skadeverkningar av missbruksrelaterade problem och erbjuda hjälp att uppnå en förbättrad livssituation. Enheten ansvarar, tillsammans med övriga enheter inom förvaltningen, för det vräkningsförebyggande arbetet samt för arbetet med relationsvåld. Enheten ansvarar också för att informera samt att ge råd och stöd till anhöriga. Socialpsykiatridelen ansvarar för personer i åldern 20-64 år, med långvarig psykisk funktionsnedsättning som ger väsentliga svårigheter att utföra aktiviteter på viktiga livsområden. Stödinsatserna är individuellt utformade och har som mål att öka

individens självständighet och förmåga att klara sin vardag.

Insatserna följs upp regelbundet i syfte att undersöka om dessa gett förväntat resultat.

Uppföljningarna säkerställer att personer erhåller stödinsatser i den omfattning och

utformning som beviljats. Arbetsmetoderna är så långt som möjligt kunskapsbaserade och kostnadseffektiva. Vuxenenheten har i uppdrag att minska sina kostnader med ca 4,5 mnkr för att nå en budget i balans 2015.

Arbetssätt

Arbetsmetoder och insatser är så långt som möjligt förankrade i en evidensbaserad praktik.

Inom missbruksdelen använder vi oss av utredningsinstrumentet ASI (Addiction Severity Index) och inom socialpsykiatrin används DUR (Dokumentation - Utredning - Resultat). Den enskilde individen är delaktig och beskriver själv sina problem och hjälpbehov i möjligaste mån. Efter avslutade insatser och inför omprövning av insatser görs en uppföljning i syfte att utröna om insatserna givit önskad effekt och önskat resultat. Enheten samarbetar med

Familjeenheten och prioriterar barns behov i de ärenden där det finns barn. Hemlösa erbjuds hjälp och stöd och en väg till ett stabilt och självständigt boende. De insatser som ges gällande vård och behandling för personer med missbruksproblematik sker så långt det är möjligt i egen regi alternativt extern öppenvård. Arbetet sker i samråd med den enskilde och präglas av helhetssyn, samverkan och prevention. Personer med långvarig svår psykisk

funktionsnedsättning ges individuellt utformat stöd för att öka deras självständighet och förmåga att klara sin vardag. Personer med missbruk och, eller beroende ges redskap för att själva kunna ta ansvar över sina liv och bli delaktiga i samhället.

För att undersöka om beviljade insatserna ger effekt, följs dessa systematiskt upp genom resultatbaserad styrning. Detta är en styrnings- och ledningsmodell som syftar till att tydliggöra vilka resultat och effekter som uppnås med en viss insats. Arbetssättet är nu implementerat i den ordinarie verksamheten. Vissa justeringar görs fortlöpande i vår inrapporteringsportal. Under 2015 kommer vi att avsätta tid för regelbundna analyser av resultaten för att, om möjligt, ytterligare effektivisera vårt arbete. Även ASI-net, ett internetbaserat uppföljningsverktyg, används för uppföljning av beviljade insatser. Den minskade resurstilldelningen ställer krav på oss att hålla en restriktivare nivå på

biståndsbedömningen, prioritera de personer som har de största behoven samt fokusera på de insatser som ger bästa möjliga effekt till minsta möjliga kostnad.

(24)

Den systematiska uppföljningen har tidigare visat att de personer som har ett mer hållbart boende också lyckas minska sitt missbruk i större utsträckning. Enheten har därför två

behandlingsassistenter som arbetar på uppdrag från socialsekreterarna för att utöka insatserna för personer som inte har ett hållbart boende. Målsättningen är att andelen försökslägenheter som övergår till eget kontrakt ökar samt att antal nätter på härbärgen minskar.

Inom enheten används personalens olika kompetenser för att på bästa sätt tillvarata de resurser som finns i handläggning och utförande. Enheten köper insatser i form av boende, vård och behandling. Behandling sker i första hand genom egna insatser. Inom socialpsykiatrin utförs merparten av stödinsatserna av externa utförarverksamheter. Alla medarbetare använder sig av metoden "Motiverande samtal" (en samtalsmetodik) och träffas regelbundet tillsammans med enhetens MI coacher för metodutveckling.

Vuxenenheten samverkar bl.a. med Landstingets olika psykiatriska kliniker och

beroendevårdsmottagningar, med Kriminalvården, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Kungsholmens stadsdelsförvaltnings enheter.

Det reviderade handlingsprogrammet för att förebygga och förhindra avhysningar skall följas upp under 2015.

Enheten arbetar enligt en lokal rutin för arbetet med hot och våld i nära relationer som bygger på Stockholms stads program för kvinnofrid – mot våld i nära relationer 2012-2014 och stadens riktlinjer för handläggning av ärenden som handlar om våld i nära relationer.

Enhetens socialsekreterare med specialistkompetens arbetar med bedömningsinstrumentet FREDA. Under 2015 kommer ett arbete påbörjas med att inventera antalet våldsutsatta

personer i enlighet med KF´s mål för 2015. Freda kort frågor skall användas som komplement till de ordinarie utredningsverktygen.

Vuxenenhetens arbete präglas av professionalism. Arbetsmetoder och insatser är så långt möjligt förankrade i en evidensbaserad praktik. Personalen har hög kompetens och vi eftersträvar ständig utveckling. Insatserna som tillhandahålls från vuxenenheten håller god kvalitet. Kontinuerlig uppföljning av insatsernas effekt görs.

Personalresurser

Vuxenenheten har två enhetschefer, en administrativ assistent, en bosamordnare, en metodutvecklare på deltid, åtta socialsekreterare varav en är visstidsanställd, två av socialsekreterarna har s.k. "specialistfunktion" i arbetet med relationsvåld. Fyra utförare i egen regi i form av boendestöd, case manager, boendecoach.och behandlingspedagog (behandlingspedagogen är tjänstledig för studier under första halvåret 2015)

Styrdokument

Enhetens styrdokument är; budget för Stockholm stad 2015, Kungsholmens stadsdelsnämnds verksamhetsplan 2015, Stockholms stads riktlinjer för handläggning av insatser enligt

socialtjänstlagen till vuxna med missbruks-/beroendeproblematik, riktlinjer för utredning, dokumentation för socialpsykiatri, Lokal samverkansöverenskommelse med beroendevård och psykiatri, Länsövergripande samverkansöverenskommelse mellan kommunen och Landstinget, Socialstyrelsens nationella riktlinjer, Policy för att förebygga och behandla missbruk och beroende, "Våld i nära relation -riktlinjer för handläggning inom Stockholms stads socialtjänst" och "Våld -Handbok om socialtjänstens ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld".

(25)

1. Ett Stockholm som håller samman

1.4 Tidiga sociala insatser skapar jämlika livschanser för alla

Vuxenenheten ska ge stödinsatser som leder till ökad självständighet och att målsättningarna med insatserna uppnås. Varje ansökan om sociala stödinsatser utreds med hjälp av

utredningsverktyget DUR (dokumentation, utredning & resultat). Socialsekreteraren och den enskilde sätter tillsammans upp övergripande mål för insatserna . Dessa mål utmynnar i en beställning som skickas till den utförare som den enskilde valt. Utifrån beställningen upprättar utföraren och den enskilde en genomförandeplan som mer konkret och i detalj beskriver hur stödet ska utformas. De beviljade insatserna följs sedan upp kontinuerligt, minst var 6:e månad. Uppföljningen görs med stöd av DUR. Resultatet av uppföljningarna matas in i det centrala stadsövergripande delmålsuppföljningssystemet.

I den årliga stadsövergripande brukarundersökningen inom socialpsykiatrin mäts graden av nöjdhet med utredningen av deras behov av stöd, hos de personer som har någon form av biståndsbedömd insats (inom boendestöd, sysselsättning och gruppboende).

årsmål

Periodicit et Andel enskilda som har fått stöd i enlighet med sitt beslut inom

socialpsykiatrin

90 % tas fram av nämnden

År

Andel personer med insatser inom socialpsykiatrin som är nöjda med hur utredningen av deras behov av stöd genomfördes

78 % 80 % År

Andel uppnådda delmål inom socialpsykiatrin 65 % tas fram av nämnden

År

Nämndmål:

Personer på Kungsholmen får stöd att leva ett liv utan missbruk

årsmål

Periodicit et Andel personer som genomgår eller genomgått en

sammanhållen vårdkedja. 78 % Tertial

Andel som minskat sitt missbruk sedan aktualisering 58 % Tertial

Åtagande:

Medborgaren är motiverad att förändra sitt beteende avseende missbruk.

medborgaren har minskat sitt missbruk Arbetssätt

(26)

aktualiseras med anledning av missbruksproblem. ASI-uppföljning görs efter avslutad insats eller efter sex månader. Alla medarbetare arbetar med motiverande samtal l(MI). Arbetet med resultatbaserad styrning fortsätter. Behandlingspedagogen och CM arbetar individuellt och i grupp med MI (motiverande samtal) och ÅP (återfallsprevention). Enheten följer upp de beviljade insatserna i syfte att undersöka om dessa gett önskad effekt. En stor del av insatserna sker i egen regi av enhetens utförare och socialsekreterare. Förändringarna följs upp i ASI, genom resultatbaserad styrning samt kontinuerlig uppföljning av arbetsplaner och genomförandeplaner.

Enheten följer upp de beviljade insatserna i syfte att undersöka om dessa givit önskad effekt.

Till största delen sker insatserna i egen regi av enhetens utförare och socialsekreterare. Alla är delaktiga och tar ansvar i det dagliga arbetet.

Uppföljning

Förändringarna följs upp i ASI samt kontinuerlig uppföljning av arbetsplaner och genomförandeplaner.

Utveckling

Målsättningen är att göra ASI-utredningar och uppföljningar i 90% av det totala ärendeantalet.

Nämndmål:

Personer på Kungsholmen får stöd till ett varaktigt boende

årsmål Periodicit et Andelen försökslägenheter som övergått till eget kontrakt

relaterat till totala antalet försökslägenheter i nämnden 10 % 25 % År

Åtagande:

Medborgare har en fungerande och hållbar boendesituation Förväntat resultat

Medborgare har en fungerande och hållbar boendesituation Arbetssätt

Arbetssätt

Enheten kommer att fortsätta arbetet med intensifierat stöd till personer i försöks- och träningslägenheter med hjälp av våra behandlingsassistenter/ boendecoacher.

Behandlingsassistenten börjar arbeta med klienten redan innan denne flyttar in i tränings eller försökslägenheten. På så vis kan de vara behjälpliga med att se till att personen ställer sig i bostadskö, ordnar hemförsäkring och kontaktar skuld och budgetrådgivare om det finns skulder.

Personal följer kontinuerligt upp hur boendet fungerar bl. a i syfte att undersöka om den

(27)

boende har problem. Enheten arbetar utifrån en boendekedja där individen, om behov finns, till en början bor i ett stödboende med högre grad av omhändertagande. Därefter flyttar individen till ett mer självständigt boende, eventuellt till en av enhetens blockförhyrda lägenheter inom SHIS (Stiftelsen hotellhem i Stockholm). Insatser ges i form av boendestöd.

Individen kan då kvalificera sig till en försöks-eller träningslägenhet, vilket sedan kan ge eget kontrakt. De individer som har sitt boende inom SHIS har insatser i form av boendestöd och/eller vår bosamordnare som ansvarar för uppföljning av boendet.

Den reviderade handlingsplanenen för att förebygga avhysningar har implementerats under 2014. Stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen , Norrmalm och Östermalm har

nu gemensamma rutiner kring detta arbete. Individuell uppföljning sker sedan med hjälp av ASI, DUR, RBS samt i arbets- och genomförandeplaner.

Enhetens alla resurser används maximalt, då flera insatser oftast behövs. Vid

ärendedragningar skall tid avsättas för att handläggarna skall göra noggranna bedömningar avseende boende. Boendeplaceringar följs upp kontinuerligt. Vi använder oss av bästa möjliga insats till lägsta möjliga kostnad. Enhetens Bosamordnare och vår Boendecoach/

behandlingsassistenter kommer att kunna ge ett utökat stöd till personer i försöks och träningslägenheter.

Uppföljning

Individuell uppföljning sker med hjälp av ASI, DUR, RBS samt i arbets-och genomförande- planer.

Utveckling

Under 2015 kommer Vuxenenheten att skicka en framställan till bostadsförmedlingen om en träningslägenhet som skall kunna användas som jourlägenhet för personer som är utsatta för hot och våld i nära relationer då behovet av jourboenden för denna målgrupp tenderar att öka.

3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm

3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar

Nämndmål:

Budgeten ska vara i balans Åtagande:

Vuxenenhetens verksamhet är kostnadseffektiv och utvecklas inom given budgetram Förväntat resultat

Budget i balans.

(28)

Arbetssätt

På de månatliga arbetsplatsträffarna informeras alla medarbetare om det aktuella budgetläget.

Vi gör noggranna och grundliga utredningar som säkerställer att individen får de insatser som ger bästa möjliga resultat och den bästa kvaliteten till den lägsta kostnaden. För att nå en effektivare resursanvändning följer vi upp insatserna med resultatbaserad styrning, så identifierar vi de insatser som ger mesta möjliga effekt och resultat för medborgarna. Vi för diskussioner, bl.a. på ärendedragningar, om kostnad i förhållande till förväntat resultat.

Inom enheten används personalens olika kompetenser för att på bästa sätt tillvarata de resurser som finns i handläggning och utförande. Enheten köper insatser i form av boende, vård och behandling Behandling sker i första hand genom egna insatser. Inom socialpsykiatrin utförs merparten av stödinsatserna av externa utförarverksamheter. Alla medarbetare använder sig av metoden "Motiverande samtal" (en samtalsmetodik) och träffas regelbundet tillsammans med enhetens MI coacher för metodutveckling. Vuxenenheten samverkar med Landstingets olika psykiatriska kliniker och beroendevårdsmottagningar samt Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Under 2015 kommer vi att intensifiera initierandet och upprättandet av SIP (samordnad individuell plan) för de personer som har behov av samverkande insatser från flera huvudmän,

Uppföljning

Månatliga ekonomiuppföljningar görs med controllern. Dessa redovisas sedan på arbetsplatsträffarna.

Utveckling

För att undersöka om beviljade insatserna ger effekt, följs dessa systematiskt upp genom resultatbaserad styrning. Detta är en styrnings- och ledningsmodell som syftar till att tydliggöra vilka resultat och effekter som uppnås med en viss insats. Arbetssättet är nu implementerat i den ordinarie verksamheten. Vissa justeringar görs fortlöpande i vår inrapporteringsportal. Under 2015 kommer vi att avsätta tid för regelbundna analyser av resultaten för att ytterligare effektivisera vårt arbete. Även ASI-net, ett internetbaserat uppföljningsverktyg, används för uppföljning av beviljade insatser.

Den systematiska uppföljningen exempelvis tidigare visat att de personer med ett hållbart boende också lyckas minska sitt missbruk i större utsträckning. Enheten har därför två

behandlingsassistenter som arbetar på uppdrag från socialsekreterarna för att utöka insatserna för personer som inte har ett hållbart boende. Målsättningen är att andelen försökslägenheter som övergår till eget kontrakt ökar samt att antal nätter på härbärgen minskar

Enheten utvecklarkontinuerligt arbetsmetoderna då målgrupperna förändras, På detta sätt används personalresurserna hela tiden optimalt.

årsmål

Periodicit et

Budget i balans Tertial

(29)

För att undersöka om beviljade insatserna ger effekt, följs dessa systematiskt upp genom resultatbaserad styrning. Detta är en styrnings- och ledningsmodell som syftar till att tydliggöra vilka resultat och effekter som uppnås med en viss insats. Arbetssättet är nu implementerat i den ordinarie verksamheten. Vissa justeringar görs fortlöpande i vår inrapporteringsportal .Under 2015 kommer vi att avsätta tid för regelbundna analyser av resultaten för att, om möjligt, ytterligare effektivisera vårt arbete. Även ASI-net, ett internetbaserat uppföljningsverktyg, används för uppföljning av beviljade insatser.

Den systematiska uppföljningen exempelvis tidigare visat att de personer med ett hållbart boende också lyckas minska sitt missbruk i större utsträckning. Enheten har därför två

behandlingsassistenter som arbetar på uppdrag från socialsekreterarna för att utöka insatserna för personer som inte har ett hållbart boende. Målsättningen är att andelen försökslägenheter som övergår till eget kontrakt ökar samt att antal nätter på härbärgen minskar

Inom enheten används personalens olika kompetenser för att på bästa sätt tillvarata de resurser som finns i handläggning och utförande. Enheten köper insatser i form av boende, vård och behandling Behandling sker i första hand genom egna insatser. Inom socialpsykiatrin utförs merparten av stödinsatserna av externa utförarverksamheter. Alla medarbetare använder sig av metoden "Motiverande samtal" (en samtalsmetodik) och träffas regelbundet tillsammans med enhetens MI coacher för metodutveckling.

Vuxenenheten samverkar med Landstingets olika psykiatriska kliniker och beroendevårdsmottagningar samt Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.

Budget 2015

För att nå en budget i balans 2015 måste Vuxenenheten minska kostnaderna med ca 4,5 mnkr.

Den minskade resurstilldelningen ställer krav på oss att hålla en restriktivare nivå på

biståndsbedömningen, prioritera de personer som har de största behoven samt fokusera på de insatser som ger bästa möjliga effekt till minsta möjliga kostnad.

Vuxenenheten total budget 2015 31 400 tkr (33 500 tkr)

Vuxen missbruk m.m. 12 000 tkr (12 000 tkr)

Vuxen Socialpsykiatri 19 400 tkr (22 500 tkr)

*2014 års siffror inom parantes

4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm

4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor

årsmål Periodicit et

(30)

årsmål Periodicit et

Aktivt Medskapandeindex 85 82 År

Sjukfrånvaro 6,2 % 4,4 % Tertial

Nämndmål:

Ledarskapet är engagerat, kommunikativt och utvecklingsinriktat.

Åtagande:

Resultat följs upp och bidrar till verksamhetens utveckling Förväntat resultat

Att verksamheten utvecklas så att insatserna ger mesta möjliga effekt och resultat Arbetssätt

För att undersöka om beviljade insatserna ger effekt, följs dessa systematiskt upp genom resultatbaserad styrning. Detta är en styrnings- och ledningsmodell som syftar till att tydliggöra vilka resultat och effekter som uppnås med en viss insats. Arbetssättet är nu implementerat i den ordinarie verksamheten. Vissa justeringar görs fortlöpande i vår inrapporteringsportal. Under 2015 kommer vi att avsätta tid för regelbundna analyser av resultaten för att, ytterligare effektivisera vårt arbete. Även ASI-net, ett internetbaserat uppföljningsverktyg, används för uppföljning av beviljade insatser. Den minskade

resurstilldelningen ställer krav på oss att hålla en restriktivare nivå på biståndsbedömningen, prioritera de personer som har de största behoven samt fokusera på de insatser som ger bästa möjliga effekt till minsta möjliga kostnad.

Enhetens alla resurser används maximalt. Handläggarna gör noggranna och omsorgsfulla bedömningar. Enheten följer upp de beviljade insatserna i syfte att undersöka om dessa gett önskad effekt. Alla medarbetare är delaktiga och tar ansvar i det dagliga arbetet.

Uppföljning

Resultaten analyseras i arbetet med resultatbaserad styrning samt i ASI och DUR uppföljningarna

Nämndmål:

Medarbetarskapet är engagerat, ansvarstagande och medskapande.

årsmål Periodicit et Alla enheter följer månadsvis upp förteckning över utbetalda

löner (tas ur Infoview LIS) och attesterar den. 100 År