Dnr 2011/112 KS 203
2017-04-21 Gestaltningsprogram
2017-04-21
Dnr 2011/112 KS.203
Medverkande
Programmet har tagits fram av WSP Landskapsarkitektur i samarbete med Sollentuna kommun.
Mats Lindblom, delprojektledare Sollentuna kommun Susan Silverberg, projekteringsledare Sollentuna kommun Carita Örnmark, planarkitekt Sollentuna kommun Marie Åslund, gestaltningsansvarig Sollentuna kommun
Lovisa Näswall, deluppdragsansvarig WSP Landskapsarkitektur Eva Åberg, Tove Grönwald, Maria Lindgren, Erik Wärnberg, Simon Leile - alla från WSP Landskapsarkitektur
Gestaltningsprogrammets syfte och mål 4 Bakgrund och förutsättningar 5
Bakgrund 5 Planområdet 5
Illustrationsplan 6
Övergripande struktur och gestaltningsidé 6 Övergripande gestaltningsidé Södra Väsjön 7
Gestaltningsprinciper 12
Platsspecifika förslag 16 Edsbergs allé, huvudgata 16 Väsjöpromenaden 18 Väsjö backe 20
Linbanetorget 22
Lek och samvaro, Linbanetorgets östra del 24 Sportfältstorget 26
Snöbollstorget 28
Torg vid linbanan / Koppling naturmark västerut 30 Södra väsjöns trappor 32
Gränder och platsbildningar 34
Västra gränderna/koppling naturmark västerut 34 Förskola Edsbergs allé 36
Förskolegård Snöbollstorget 38 E-områden 40
Sportfältsparken 42
Fortsatt arbete 44 Källor 44
Bildkällor 45 Antaganden 45
4
Gestaltningsprogrammets syfte och mål
Gestaltningsprogrammet ska fungera som ett verktyg för att utformningen av planområdets yttre miljö ska utvecklas till en attraktiv och funktionell helhet. Det- ta gestaltningsprogram är kopplat till detaljplanen för Södra Väsjön, del av Sportfältet och Edsbergs allé.
Detaljplaneområdet ligger i Väsjöområdet i kom- mundelen Edsberg, Sollentuna kommun.
Programmet beskriver de funktioner, formspråk, färgval, vegetationstyper och material som ska efter- strävas i den byggda miljön, på allmän mark, anslu- tande kvartersmark och natur- och parkmarksytor.
För att en hög genomgående kvalitet och samman- hängande karaktär, form och skala ska kunna upp- nås inom planområdet ska överenskommelser om gestaltningsfrågor mellan kommunen och blivande exploatörer, baseras på gestaltningsprogrammet. Det ska även knytas som bilaga till exploateringsavtal.
Programmet ska också vara ett verktyg vid bygglovs- prövning, för vidare projektering samt skötselpro- gram. Det ska vara ett underlag för en god livstids- ekonomi för anläggningarna och ett redskap för att skapa ett nytt attraktivt område i Sollentuna.
Omfattning
Detta gestaltningsprogram hanterar endast den del av Södra Väsjön som avses bebyggas. Detaljpla- nen för Södra Väsjön omfattar även norra delen av Sportfältsparken, se Illustration sid. 6. I slutet av programmet (sid. 42) återfinns en kort beskrivning av Sportfältsparken. Sportfältet i sin helhet hanteras i Gestaltningsprogram för Sportfältet.
Bakgrund
Södra Väsjön är en del av stadsutvecklingsområdet Väsjön i Östra Sollentuna. Väsjön är en stadsdel som, när det är utbyggt, kommer att innehålla om- kring 4000 nya bostäder i form av villor, stadsradhus och flerbostadshus.
Väsjön har ett attraktivt läge i regionen, beläget mel- lan Törnskogens och Rösjöskogens naturreservat.
På gångavstånd finns fyra insjöar; Väsjön, Fjäturen, Snuggan och Rösjön. Väsjön har en stark identitet inom aktivitet och friluftsliv och inom området lig- ger bl.a. Väsjöbackens alpina skidanläggning, back- hopparbacken och Sportfältet med bland annat fot- bollsplaner och kastbanor. När Norrortsleden förla- des i tunnel norr om området öppnades möjligheten att förtäta denna del av kommunen och integrera den med omgivande bebyggelse för att skapa en ny och sammanhållen stadsbygd i östra Sollentuna.
Vision
Visionen för Väsjön är en småskalig, variationsrik och naturnära stadsmiljö med det aktiva livet i cen- trum.
Väsjön ska utvecklas till en attraktiv plats för de som värderar den nära kontakten med naturen. Området ska ge goda förutsättningar för en aktiv fritid men också erbjuda personliga, levande och trygga miljöer.
Inriktningsmål för området är:
• Den integrerande, öppna och socialt hållbara livs- miljön
• Den naturliga stadsdelen mitt i sport-och frilufts- området
• Den goda naturmiljön intill staden
Planområdet
Planen möjliggör för ca 700 nya bostäder, bestående av en blandning av flerbostadshus och stadsradhus.
Utgångspunkten för bebyggelsens placering har varit att bevara stora delar av Sportfältet som ett öppet aktivitetsfält. Bebyggelsen ska präglas av den små- skalighet och variation som blivit identitetsskapande för Väsjön som helhet. Bebyggelsens och kvarterens skala är småbruten och oregelbunden vilket skapar en spänning och dynamik för de som vistas och rör sig i området.
Från planområdet är det ca 500 m till Edsbergs Centrum och ca 3.5 km till Sollentuna Centrum.
Närmaste pendeltågsstation är Häggviks station som ligger ca 2.5 km från området.
I norr gränsar planområdet till delområdet Väsjö Torg (tidigare kallat Väsjön mellersta) som är Vä- sjöns centralpunkt. I söder gränsar området till del- området Ribbings väg i Edsberg och till den södra delen av Sportfältet som ingår i detaljplanen för Sportfältet. I väster gränsar planområdet till natur- mark intill Edsängens villabebyggelse och i öster till naturmark på Väsjöbergets sydsida.
Platsens förutsättningar finns närmre beskrivna i ”Förslag till detaljplan för Södra Väsjön, del av Sportfältet och Edsbergs allé”.
6
Övergripande struktur och gestaltningsidé
”God bebyggd miljö, hemkänsla, hemtillhörighet och trygghet”
Kvalitetsprinciperna funktion, skönhet och beständighet (hämtade ur Kvalitetsprogrammet 2015-12-07) utgör grunden för hela gestaltningsidén.
Skala 1:4000 Illustrationsplan Edsbergs allé
Väsjö bac ke Väsjöpr
omenaden
Detaljplanegräns Gestaltnings- programmets gräns
Linbanetorget Snöbollstorget
Sportfältstorget
Södra Väsjön är:
Variationsrikt
Med en solid och lugn bas finns utrymme för variation i både byggnader och växtval. Mono- kulturer, oavsett i vilken form, stagnerar och dör. Genom variation i sinnliga upplevelser inom området skapas nyfikenhet och levande stadsrum.
Beständigt och Självklart
Material väljs utifrån egenskaper som ger ett värdigt åldrande och hög tålighet. Växtmaterial varieras för att undvika massdöd vid sjukdom eller ogynnsamma förhållanden.
Södra Väsjön väjer inte för modern teknik och kunskap, men formmässigt och materialmässigt står gestaltningen på egna ben, utan att behöva luta sig mot kortlivade trender. Med en bas av solida material och lugn utformning ges utrym- me för nya tillskott som kan varieras över tid.
Vid Linbanetorget luckras gränsen mel- lan stad och natur upp.
Omgivningen gör sig påmind.
Gränderna och släppen mellan husen skapar en öppenhet mot omgivande naturen.
Naturen fångas upp i växtval och former.
Sport- fältsparken och Sportfältstor- get bjuder in var-
andra.
Edsbergs allé ges samma gestaltning som i
Väsjö Torg.
Södra Väsjön är en central del av Väsjöområdet och former och material återkommer i hela området för en övergripande ”Väsjökänsla”.
Karaktärsskapande för Södra Väsjön är den omgi- vande naturen som bidrar till identitet. Den är när- varande och bjuds in i stadsrummet med både form och material. Centralt i Södra Väsjön är det betoning på stad medan skogen kommer in vid Linbanetorget från norr. I söder dominerar det öppna landskapet.
Väsjöpromenaden och Edsbergs allé utgör två viktiga länkar mellan Södra Väsjön och kringliggande områ- den. Edsbergs allé har en genom hela området sam- manhållen gestaltning. Väsjöpromenaden är en varia- tionsrik och inspirerande promenad genom området som länkar samman Södra Väsjön med Väsjö Torg.
Väsjöpromenaden gör i Väsjö Torg en riktningsänd- ring österut och bildar ett sammanhållet gångstråk från Sportfältet ner till Väsjön och dess kajer.
Vid Linbanetorget bjuds naturen in och blir en del av områdets centrala mötesplats. Från Linbanetorget och söderut är aktivitet, rörelse, artrikedom, levande vatten och grafiskt starka former ledord i det of- fentliga rummet. Väsjöpromenaden och anslutande gränder bjuder in till spontana möten och umgänge genom sin utformning som aktiva gaturum utan bil- trafik. Sportfältstorget blir en länk mellan det öppna parkrummet och den täta staden där mötet mellan stad och park gestaltats i ett torg med stort inslag av grönska. Ett torg för samvaro och möten, ett torg att stanna upp vid.
Väsjöpromenaden får en organisk gestaltning inspirerad av omgivande natur och
gestaltningen fortsätter in i Väsjö torg
8
Bebyggelsestruktur
Huvuddelen av bebyggelsen ligger koncentrerarad kring Edsbergs allé och Väsjöpromenaden. I områ- dets centrala delar utmed Väsjöpromenaden anger planen bebyggelse i 4 våningar. Utmed Edsbergs allé samt för punkthusen i Väsjö backe tillåts 5 våningar.
I syfte att blanda upp och variera uttrycket inom kvarteren föreslås inslag av stadsradhus med för- gårdsmark.
Grundvattennivån ligger relativt högt i större delen av Södra Väsjön. Det innebär troligen att garage på kvartersmark förläggs i gatunivå, förutom inom de mest nordliga kvarteren. Detta ställer höga krav på gestaltning av fasader och placering av garage så att
”döda” fasader mot gator och torg undviks. I kvartersgräns mot gata och torg får överkant på käl- lare eller garageplan inte sticka upp mer än 1,2 m över gatans medelhöjdnivå invid byggnaden. Huvud- entréer placeras mot allmän plats.
signalera att bilar måste framföras i låg hastighet.
Gångfartsgator avgränsas tydligt från huvudgator och lokalgator genom nivåskillnad och avvikande mate- rial.
Gatorna ska vara tillgängliga för alla och lätta att orientera sig utifrån, vilket innebär individuella ut- tryck men inom en gemensam ram. Exempelvis används mörk betongmarksten på körytor och ljus betongmarksten på skyddszoner och gångytor.
Målpunkter och Rörelsestråk – gång och cykel Den största målpunkten inom området är Linbane- stationen och intilliggande busshållplatser. Linbane- stationen är placerad på Edsbergs allés västra sida, i ena kortändan av Linbanetorget. Norr om Slalom- vägen, på Edsbergs allés västra sida ligger Väsjöns skola vilket också kommer utgöra en av Väsjöns största målpunkter. För att skapa trygga skolvägar bör de gående röra sig utmed Väsjöpromenaden i Gatustruktur
Gatustrukturen är hierarkiskt uppbyggd med Eds- bergs allé som högst i hierarkin, utformad som dub- belriktad huvudgata i nord-sydlig riktning. Väsjö backe, från Edsbergs allé upp till Snöbollstorget är en dubbelriktad lokalgata. Det är dessa två gator som bedöms få de största trafikmängderna. Edsbergs allé och Väsjö backe är utformade för god framkomlighet med bil så att bilister väljer att köra dessa gator istället för in i gränderna. En utredning av trafiksituationen i Södra Väsjön är under framtagande. Utredningen kommer utgöra ett komplement till detta gestalt- ningsprogram.
Väsjöpromenaden är en gångfartsgata i nord- sydlig riktning genom området. Det finns också gränder som går genom området i väst- östlig riktning. Samt- liga dessa gränder samt Väsjöpromenaden utgör ett gångfartsområde där bilar framförs på gåendes villkor. Markmaterial, belysning och utrustning ska
Huvudcykelstråk Gångstråk
Väsjöpromenaden gestaltas med entréer mot gatan så att döda fasade undviks
Edsbergs allé Väjsö Backe Kvartersgata/Gränd Trappgränd Väsjöpromenaden
Väsjöpromenadens förlängning mot Väsjö Torg Gångfartsgata/mindre platsbildningar Linbanetorget
Sportfältstorget Snöbollstorget Parkstråk Kopplingar till natur/park
Edsbergs allé
Väsjö backe
Väsjöpromenaden
Gränder
Förskola
Områdeslekplats
Stadsdels- och kommunlekplats Förskola
så stor utsträckning som möjligt, eftersom den är en gångfartsgata med trafik på de gåendes villkor. Vä- sjöpromenadens korsningspunkter med trafikerade gator utformas för högsta möjliga säkerhet utifrån de oskyddade trafikanternas perspektiv. Huvudled genom området för cyklister är Edsbergs allé som har separata cykelbanor på båda sidor av gatan.
Samtliga gångvägar/trottoarer och torg har längslut- ning som understiger 5%. På vissa ställen förbinder trappor platser med större nivåskillnader, det finns dock alltid alternativa gångvägar med tillgänglig lut- ning. Grändtrappan som förbinder Norra gränden med Snöbollstorget har barnvagnsramp.
Samvaro och lek
En blandning av olika miljöer i Södra Väsjön ger goda förutsättningar för liv och aktivitet i gaturum- men och möjligheter till möten samtidigt som det erbjuds ett alternativ med lugnare och mer avskilda platser.
Linbanetorget kommer att vara en självklar central- punkt och genompasserande stråk för både de som bor i Väsjön och för besökande. Här finns den ser- vice och kollektivtrafik som samlar människor och ger ett rikt gatuliv med plats för möten och umgänge.
Lågintensiv trafikföring och många entréer på Väsjö- promenaden och gränderna med sina platsbildningar ger goda förutsättningar för ett berikande gatuliv med möten och spontana konversationer. I mötet mellan Södra Väsjön och Sportfältet erbjuder Sport- fältstorget en lugn plats för vistelse och samvaro.
I Södra Väsjön finns flera platser speciellt anpassade för barn. Två förskolor planeras inom området, en vid Edsbergs allé och en vid Snöbollstorget. Offent- liga lekplatser kan ses som mötesplatser inte enbart för barn utan även föräldrar och kan ha en mycket viktig funktion i ett område där det sociala umgänget inte är etablerat. I området finns goda förutsättningar för lekplatser i kombination med natur och grönom- råden. I och intill Södra Väsjön planeras en stads- dels/kommunlekplats placerad på Sportfältet och en områdeslekplats placerad i gränsen mellan Linbane- torget och skogsområdet österut. Stadsdels-/kom- munlekplatsen ska vara en större lekplats för barn i 3-14 års ålder med ett stort upptagningsområde. Den ska utformas för att fungera som ett dragplåster och locka besökare både från Sollentuna kommun och in- tilliggande kommuner. Områdeslekplatsen som place- ras öster om Linbanetorget är främst för barn 1-12 år och har funktion som mötesplats och vardagslekplats.
Grönstruktur
Södra Väsjöns läge mellan två skogsområden som i sin tur har kopplingar till naturreservaten Södra Törnskogens i nordväst och Rösjöskogens natur- reservat i sydost innebär en stor tillgång för boende i stadsdelen men också ett ansvar för att upprätthålla ekologiska samband genom den nya Väsjöbebyggel- sen. Grönstrukturen, som omfattar natur, park, gator, torg och gårdar, ska utformas utifrån ett ekosystem- tjänstperspektiv där grönstrukturen utöver att utgöra attraktiva gröna miljöer för vistelse, lek och frilufts- liv även bidrar till att upprätthålla den ekologiska infrastrukturen. Naturreservaten kan sägas utgöra biologiska värdekärnor för biologisk mångfald med bevarandevärden knutna till äldre granskogar samt hällmarker och hyser djurarter typiska för regionen.
Utöver dessa utgör även brynzoner, ängsvegetation och våtmarker natur- och kulturbiotoper av värde att utveckla. För att upprätthålla värden är det väsentligt att skapa så sammanhängande gröna strukturer som möjligt genom planområdet och koppla dem mot omgivande naturmarker.
Naturmark
Park Sparad naturmark
Grönyta på torg
10
Den nya stadsdelen Väsjön ges en god förankring i platsen genom att den anpassas till befintliga höjder och strukturer i omgivningen och genom att låta den omgivande naturen väva sig in i den i övrigt strikta kvartersstrukturen. Inom planområdet ska befintlig vegetation sparas i så stor utsträckning som möjligt och ny vegetation ska väljas med utgångspunkt i de spridningssamband som finns i området som är i be- hov av stöttning. Kopplingar till naturmarken finner man via gränderna och på ömse sidor om linbanesta- tionen. På östra sidan av området övergår Linbane- torget i naturmark. På Snöbollstorget står byggnader- na placerade så att man får gröna kilar som leder ut i naturmarken. På Snöbollstorget sparas även en yta av befintlig naturmark. För att skapa allmänna grönytor av hög kvalitet inom planområdet kommer delar av den sparade naturmarken tillgängliggöras genom ter- rängtrappor och gångvägar ut mot naturmarken. På Sportfältstorget i den södra delen av området möter bebyggelsen Sportfältsparken.
Dagvatten
Dagvattnet i Södra Väsjön leds till dagvattendam- men på Sportfältet parken där det renas för att sedan föras vidare ut i Väsjön. Innan vattnet når dammen fördröjs det på olika sätt. I möjligaste mån leds dagvatten från gång- och cykelbanor direkt ut i naturmark, eller till skelettjordar för träd i hårdgjord yta. Överflödigt dagvatten leds vidare i ledning till dagvattendammen. På Väsjöpromenaden leds gatans dagvatten såväl som takvattnet från byggnaderna till en dagvattenränna som går i ytläge på gatan. Rännan leds genom planteringsytor där mycket av dagvattnet infiltreras. På delar av sträckan leds dagvattnet ner via luftningsbrunnar till skelettjordar för träd på motsatta sidan av gatan. Eventuellt överskott av dagvatten leds via Sportfältstorget vidare till dagvattendammen.
Förutom de byggnader som vetter mot Väsjöprome- naden skall alla fastigheter omhänderta sitt eget dag- vatten på kvartersmark.
Torg och platsbildningar
I Södra Väsjön finns tre större torg; Linbanetorget, Sportfältstorget och Snöbollstorget. Linbanetorget är Södra Väsjöns största platsbildning, det är dels knutpunkten för resande med buss och linbana och det är även en plats för torghandel och umgänge.
Det ryms även en lekplats med skogen i fonden.
Sportfältstorget har plats för caféverksamhet i bästa solläge och en spännande planteringsyta som även har funktion av att magasinera dagvatten vid kraftiga skyfall. Här bjuds sportfältet in i Södra Väsjön och utblicken över dammen och gräsytorna är som bäst.
Snöbollstorget ligger i Väsjö backes avslut och är mötet med naturmarken. Här sparas skogen i mitten av torget och smyckas med karaktärsfull möblering.
Ytan är ett gångfartsområde och bilar framförs på gåendes villkor. De mindre torgen kan anpassas efter de aktiviteter och funktioner som placeras runtom och är möjliga för de boende att ta i anspråk. Här finns sittplatser i lövskugga, plats för cykelparkering och annan möblering och möjlighet till placering av
Edsbergs allé Väjsö Backe Kvartersgata/Gränd Trappgränd Väsjöpromenaden
Väsjöpromenadens förlängning mot Väsjö Torg Gångfartsgata/mindre platsbildningar Linbanetorget
Sportfältstorget Snöbollstorget Parkstråk Kopplingar till natur/park
Linbanetorget
Snöbollstorget
Sportfältstorget
Platsbildningar i gränderna
Dagvattendamm Ytlig dagvattenränna
Dagvatten till skelettjordar
flyttbara möbler. Sportfältstorget och Snöbollstorget är gångfartsgator som avgränsas tydligt från angräns- ande huvud- och lokalgator genom nivåskillnad och avvikande markmaterial.
Möte kvartersmark – allmän platsmark Mötet mellan kvartersmark och allmän platsmark ska vara enhetligt utformat och med hög kvalitet i material och detaljeringsgrad och utgå ifrån de för- utsättningar som platsen erbjuder vad gäller nivåer, entréer och materialmöten. Beroende på om gränsen går mot naturmark eller hårdgjord allmän platsmark kan mötet se olika ut. Det viktiga är en tydlighet i vad som är allmän platsmark respektive kvartersmark och att gränsen utformas enhetligt och med god omsorg.
I gräns mot gator, torg och platser används låga na- turstensmurar, häckar och/eller smidesräcken. Nivå- skillnader mellan gata och gårdar tas också upp med murar och smidesräcken. Trappor kan leda upp till gården. Träd och annan växtlighet kan gärna placeras på gårdar och i andra släpp mellan husen så att de
Garage placeras indraget från fasad
Yta i bottenvåning för verksamheter och lägenheter Yta för förrådsutrymmen
mot garaget
tillför grönska till gaturummet. Där bebyggelse och gårdar möter naturmark eftersträvas naturliga slänter eller bergskanter. Vid behov tas höjdskillnad upp av terrassering; högre murar skall undvikas. Se även Ge- staltningsprinciper sid. 12.
Lägenheter på bottenvåningen kommer ligga ca 1,2 m över gatunivå, bland annat för att ge de boende insynsskydd. Parkeringsgarage placeras inskjutna mot mitten av kvarteren så att utrymmet närmast gatan kan användas för lägenheter och verksamheter. Bot- tenvåningens fasad är den som främst upplevs från gatan. Där placeras entréer tätt för att skapa livfulla fasader och aktivt gatuliv. Detta förstärks ytterligare med cykelförråd i nivå med gatan och med separata entréer. För att bidra till god tillgänglighet och säker- het i gaturummet ska samtliga dörrar gå inåt i huset och vara enkla att urskilja. Garageentréer placeras nå- got inskjutna i förhållande till fasad. Samtliga entréer, även till garage och exempelvis soprum ska hålla en hög detaljeringsgrad.
Fasadbelysning och belysning vid entréer ska utfor- mas för att estetiskt och ljusmässigt samverka med gatans/torgets belysning och ge en bra ljusbild. Inget spilljus ska lysa in genom fönster och formspråket på armaturer ska passa arkitekturen. Höjd på bärverk och stolpar ska vara anpassade till den mänskliga ska- lan och samspela med byggnadernas utformning.
Kvartersmark/gårdar
Gårdarna kompletterar de allmänna ytorna och ut- gör en viktig del av områdets grönstruktur. Det är därför viktigt att de anordnas med mycket grönska och vistelseytor för lek m.m. Planen anger att minst 40 % av gårdarna ska vara gröna och ha växtbäddar med minst 0.8 m djup. Detta innebär att även gårdar på bjälklag kan utformas med riklig växlighet och med fokus på såväl sociala värden som ekologi och dagvattenhantering. Blommande växter med frukt och bär som gynnar insekter och fåglar samt grönska på fasader bör särskilt eftersträvas. Dagvatten kan på olika sätt renas och fördröjas inom kvartersmark och gårdar ska höjdsättas så att inget instängt vatten upp- står vid regn. Där kvarteret eller gården gränsar mot högre liggande naturmark behöver avskärande diken ordnas. Dessa utformas förslagsvis som skåldiken med kross så att de inte bildar barriärer mellan gård och natur.
12
Gestaltningsprinciper
Markmaterial
Markmaterial ska hålla en hög kvalitet och vara håll- bara. Markbeläggning utgörs generellt av natursten och betongmarksten i grå färgskala. För att skapa en omhändertagen karaktär är det av stor vikt att mate- rialmöten är genomarbetade. Trottoarer utförs med betongplattor i ljusgrå nyans. Smågatsten används i refuger, möbleringszoner och som materialskiljare mellan olika markmaterial. På torgytor med högre bearbetningsgrad ska natursten ha flammad yta. Na- turstenshällar ska i färgton skilja sig från något från intilliggande betongmarksten. Inom området ska all kantsten vara gradhuggen grå granit i färgton som avviker från gatsten och betongplattor. Svensk granit används.
Murar och trappor
Nivåskillnader inom området tas i första hand upp med stödmurar och trappor. Mot kringliggande naturmark kan nivåskillnader tas upp med slänter.
Murar utförs av natursten i naturstensblock eller med beklädnadssten. Grå svensk granit används.
Trappor i området och terrängtrappor utförs av blocksteg av granit utan vangstycken. Trapporna tydliggörs på så sätt från sidan. Trappan får färre prång vilket dels gör att trappan upplevs luftigare och tryggare att gå i och dels blir det inga skräpsamlande hörn. För ökad tillgänglighet markeras översta och nedersta trappsteget med kontrasterande ljushet.
Blockstenstrapporna ska ha vilplan och anpassas till personer med nedsatt rörelseförmåga. I terrängtrap- por är trappans plansteg sågade och sättsteg råhugg- na. På trappor inom området är trappornas plansteg krysshamrade på sättsteg råhuggna.
Räcken och handledare utförs i plattstål i svart färg likt resten av Väsjön.
Berg i dagen
Genom att så långt som möjligt integrera berg i da- gen i gestaltningen kan karaktäristiska platser skapas och bevaras. Där berg i dagen kan bevaras hanteras dessa ytor med stor försiktighet och omsorg. För att åstadkomma en så naturlig bergsskärning som möjligt bör berget få falla ut naturligt. I det fall det är ont om utrymme kan en mer kontrollerad sprängning vara lämplig, t.ex. genom så kallad tätsöm. Där det är möjligt ska ett utrymme mellan bergsskärning och gata/mur skapas för plantering med klätterväxter. I möjligaste mån undviks åtgärder som tar bort bergets naturliga utseende, exempelvis sprutbetong vid för- stärkning. Stenblock kan med fördel tas till vara och återanvändas i gestaltning av torg, park och lekområ- den.
Mur i natursten
Omsorg i materialmöten Trappa med sågade plansteg och råhuggna
sättsteg Karaktärsgivande block i området Karaktärsgivande block i området
Vegetation
Naturmarken är karaktärsgivande och väsentlig för området. Befintliga vackra träd behålls i möjligaste mån för att ge området en förankring i landskapet.
Kontakten med omgivande natur, där denna möter bebyggelsen, betraktas som en resurs och betonas.
Ny vegetation ska ta sin utgångspunkt i landskapets naturligt växande arter och ha en form och fram- tida utveckling som stämmer överens med platsens förutsättningar, se även sid 9. För att öka områdets kvalitéer och förstärka känslan av skog och natur väljs växter med tydlig skogskaraktär. Intentionen är att genom att föra in form, färg och doft från den vilda floran i ett renodlat, gemensamt formspråk bidra till att ge Väsjön en egen identitet. Exempel är tall, rönn,
björk, lönn, ek, slånbär, hassel och fläder eller vari- anter av förekommande arter såsom rosenslån, blod- hägg eller ornäsbjörk. Buskar och perenner har en viktig funktion i att balansera sin omgivning och ska väljas för att stärka ekosystemen och platsens funk- tion och karaktär.
Edsbergs allé planteras med en relativt liten variant av lind (Tilia cordata ”Rancho” enligt Väsjö Torgs pro- gram).
Platsbildningar, torg och park ska planteras med karaktärsgivande träd som ger identitet, fångar upp siktlinjer och bidrar till orienterbarhet. Exempelvis kastanj, skogsek, fyllblommigt fågelbär, valnöt, berg- körsbär, naverlönn och ornäsbjörk.
Skelettjordar
Träd i hårdgjord yta planteras i skelettjord, minst 15 m³ per träd. I möjligaste mån strävas efter samman- hängande växtbäddar så träden kan nyttja en större volym sammantaget. Varje träd ska ha en luftnings- brunn. I de fall där det är möjligt ska gatan lutas på så sätt att dagvatten främst leds till skelettbädd innan det går ut i ledning. I exempelvis Edsbergs allé leds allt dagvatten från körbana, cykelbana och trottoar ner i skelettbädden, där anläggs Nordemansbrunnar i väg- banan vilka är dagvattenbrunnar med sandfång som kompletteras med en oljeavskiljande funktion. Varje träd ska även ha en luftningsbrunn. På Väsjöprome- naden leds dagvatten ner i skelettjord både via plan- teringsbädd och via luftningsbrunnar. Dagvatten från skelettjordsbäddar breddar ut i en dagvattendamm på Sportfältet.
Området innehålle mycket fina tallar Karaktärsgivande träd vid platsbildning
14
Möblering
En sammanhållen och enhetlig möblering eftersträ- vas. En karaktärsskapande, robust och modern design med enkla profiler, trä som tillåts gråna och svart pul- verlackerad stål ska användas. Varianter på traditionell möblering kan förekomma, exempelvis sekundära sittplatser i form av murar. Identitetsskapande plats- specifik utrustning på ett torg eller för förtydligande de olika rummen kan användas med samtidigt som de ska vara en del av helheten. Utrustning ges här som exempel på vilken karaktär möblerna kan ha, för vilka möbler som ska användas hänvisas till Teknisk hand- bok Sollentuna kommun och materiallista för Väsjön.
Handledare/räcken: utförs i svart pulverlackerat plattstål enligt materiallista för Väsjön
Markgaller: Träd på Edsbergs allé och Väsjö backe förses med markgaller. Träd som står på torg och i gränder på hårdgjord yta förses med en mindre ring runt trädet som möjliggör att större yta runt varje träd är tillgänglig.
Stamskydd: I utsatta lägen förses träd med stamskydd
Utrustning i svart pulverlackering Exempel på stamskydd Två rader smågatsten runt trädgaller Exempel på cykelpollare Exempel sopkorg i svart pulverlackering
Handledare utförs i svart plattstål
Belysning
Belysningen ska ha ett konsekvent och sammanhäng- ande formspråk genom hela Väsjöområdet och för- slaget anpassas till Belysningsprogram för Väsjön.
Belysningens tekniska krav samt färgåtergivning, färg- temperatur och andra värden återfinns i övergripande belysningsprogram för Väsjön. Armaturval ska följa det övergripande belysningsprogrammet i första hand.
Vissa platser som Linbanetorget och Snöbollstorget rekommenderas få en egen utformning då det är vik- tiga målpunkter och bör särskiljas estetiskt och belys- ningsmässigt.
Belysningen utformas för att skapa en behaglig och trygg miljö. Den har en viktig funktion som vägled- ning och orienterbarheten i området och bidrar till att styra trafikflöden i gaturummet. Belysningen förstär- ker rummet genom att lyfta fram ytor där människor vistas och förtydligar dessa. Belysningsarmaturer bi- drar till att framhäva platsernas identitet och karaktär samt förstärka gestaltningen på vissa utvalda platser, exempelvis vid torg och platsbildningar. Ljusets kvalitéer ska följa vegetation, materialval och ytors egenskaper även under årstidernas växlingar. Det ska anpassas efter platsens unika egenskaper där uttrycket nattetid ska förstärkas.
Tillgänglighet
Södra Väsjön ska vara tillgängligt för alla, även för de med nedsatt rörelseförmåga eller funktionsnedsätt- ningar av andra slag. Stora delar av området har god tillgänglighet. Längslutningar på vägar, trottoarer/
gångstråk är generellt under 5%. Trappor förekom- mer för att binda ihop vägar eller platser med större nivåskillnader, t.ex. mellan Väsjöpromenaden och Snöbollstorget. Där så är möjligt finns barnvagns- ramp i trappa. På de platser där behov av trappor föreligger finns alltid en alternativ väg. Trappor, handledare, ramper osv utformas i enlighet med gäl- lande regelverk.
Så långt som möjligt ska naturliga ledstråk (kännbara kanter, fasader som linjerar osv.) integreras i gestalt- ningen för att undvika behov av ledstråksplattor.
Förgårdsmark
Bebyggelsen placeras som regel i tomtgräns. Undan- taget är stadsradhus som har en förgårdsmark mot allmän platsmark med samma förutsättningar som i Väsjö torg. Förgårdsmark får inte utföras i hörn mot gata eller torg. Avgränsningen mot förgårdsmarken ska göras tydlig med naturstensmurar, häckar eller smidesräcken. Häckar ska ha en kännbar kant i av- gränsningen och placeras så att häckar inte inkräktar på gångytan.
16
Platsspecifika förslag
Edsbergs allé, huvudgata Funktion
Edsbergs allé förbinder Väsjöområdet med Edsberg och är områdets huvudgata med busstrafik, cykel- banor, genomfartstrafik samt linbanestation. Utmed gatans båda sidor ordnas kantstensparkering.
Träden på Edsbergs allé får så långt som möjligt sammanhängande skelettjordar vilka förses med dag- vatten från körbanan via Nordemansbrunnar som renar vattnet innan det når skelettjordarna. Breddning från skelettjordar går ut i ledning och vidare till dag- vattendamm på Sportfältet vid extrem nederbörd.
Karaktär
Edsbergs allé är en stadsgata med en formell upp- byggnad och karaktär. Gatan kommer att präglas av en högre aktivitet än omgivande gatunät.
Utformning
Gatan utformas för samtliga trafikslag och funktio- ner. Framkomlighet för fordonstrafik är viktig. Gatan har separerade gång och cykelstråk som skiljs från körbanan med en allé med infällda kantstenspar- keringar på båda sidor av gatan. Busshållplatserna kommer anläggas som stopphållplatser, dvs. att bakomliggande trafik inte kan passera. Det ger hög framkomlighet för bussen men lägre framkomlighet för biltrafiken samtidigt som hastigheten hålls nere.
I Södra Väsjön planeras två hållplatser på Edsbergs allé, en vid Linbanetorget och en vid entrén till Sport- fältet. Cykelparkering förläggs till viss del i linbanans stationsbyggnad, till viss del söder om stationsbygg- naden.
Inspiration växtmaterial Tilia cordata ’Rancho’ - Skogslind
Material
Karaktären på träden längs Edsbergs allé är mindre gatuträd med strikt och värdigt uttryck som markerar gatan som huvudstråk och entré till Väsjön. Varje träd förses med markgaller.
Gångbanan består av betongplattor 350x350mm, cykelbanan är asfaltsbelagd och ytorna delas av med två rader smågatsten. Runt träd och längs med par- keringsplatserna ligger betongmarksten i mindre storlek, 210x210x70mm samt 140x105x70mm i likhet med Väsjö Torg, ljus kulör. Parkeringsytorna är belag- da med asfalt. Mellan parkeringsytorna och körbanan ligger en kantsten 120mm bred med visning 0cm.
Nivåskiljande kantsten är krysshamrad 170mm bred kantsten med fas, sk GF1. Ramper vid parkeringsytor ska utformas på samma sätt som vid Väsjö torg.
Exempel på gata med formell karaktär Mindre gatuträd i markgaller Markbeläggning gångbana
Gestaltningsprogram 2017-04-21 Dnr 2011/112 KS.203 17 D D’
Gångbana 2,25 m Cykelbana 2,0 mGångbana 2,25 m
Skyddszon 0,7 m Skyddszon 0,7 m
Cykelbana 2,0 m
Parkering och trädzon 2,0 m
Parkering och trädzon 2,0 m Körbana3,5 m
Körbana 3,5 m
Avgränsning 120mm bred kantsten i nivå med gata
Cykelbana, asfalt.
2 rader smågatsten
Ljus betongmarksten
170mm GF1 kantsten Gångbana
350x350 grå betongplattor.
D D’
Skala 1:200
Träd - Tilia cordata ’Rancho’
c/c ca 17 m.
18
Väsjöpromenaden Funktion
Väsjöpromenaden är ett sammanlänkande stråk från Väsjö torg via Södra Väsjön ner till Sportfältet.
Väsjöpromenaden med angränsande gränder och torg är gångfartsgator och avgränsas tydligt från an- gränsande huvud- och lokalgator genom nivåskillnad och avvikande markmaterial. Onödig trafik undviks genom att endast en garagenedfart placeras på gatan och inga målpunkter som genererar biltrafik finns utmed gatan. Gatan är lätt vinklad vilket förstärks av planteringar som skapar sekvenser genom gaturum- met. Gaturummet inbjuder till umgänge och vistelse, vid planteringsytor erbjuds sittplatser och det öppna rummet uppmanar till lek och möten.
Karaktär
Gatans karaktär är en mix av den hårdgjorda staden, mötet med naturen i kanterna och fältet i söder. Ga- turummet vindlar sig fram genom bebyggelsen med planteringarna av träd och vilda perennplanteringar placerade växelvis på ömse sidor om gatan som för- stärker rumslighet och rörelse längs stråket. En enkel markbeläggning utan nivåskillnader bildar ett sam- manhängande golv mellan husfasaderna. Det enkla
mönstret i betongmarksten och granit ger gaturum- met ett sammanhållet uttryck och gatan en lugn rytm som balanserar dess ojämna fasadliv.
Utformning
Planteringsytorna har trubbiga vinklar och är väl till- tagna. Träden står samlade tre och tre i planteringsy- torna och grupperna utspridda längs med gatan. En mjukt skålad lågpunkt fångar upp dagvatten och leder det mot dammen på Sportfältet, via planteringsy- torna.
Material
Markmaterialet söder om Linbanetorget är genomgående fält av ljus betongmarksten med remsor av mörkare granithällar som skär ge- nom gatan på tvären. Den skålade dagvatten- rännan består av smågatsten och varierar i bredd.
Mörka slipade smågatstenar ligger i en stiliserad mittfåra och ger blänk som påminner om vatten även när rännan är torr. På Väsjöpromenaden norr om Linbanetorget planteras flerstammig Himalayabjörk med perenner med skogskaraktär som exempelvis strutbräken. Söder om linbanetorget står träd av olika arter med undervegetation av lundkaraktär i plante- ringsytorna.
Inspiration växtmaterial
Inhemska arter med skiftande karaktär exvis:
Acer campestre - Naverlönn, Prunus padus - Hägg,
Amelanchier lamarckii - Prakthäggmispel, Sorbus aucuparia - Rönn,
Undervegetation exvis: ormbunkar, fryle, ormöga, strutbräken, prydnadsgräs
Vårdträdet Aesculus carnea - Rödblommig hästkastanj Detalj markbeläggning, dagvattenränna i smågatsten
Kontrast mellan olika behandling på smågatsten Undervegetation i planteringsytorna Undervegetation i planteringsytorna Lätt skålad dagvattenränna Amelanchier lamarckii
Gestaltningsprogram 2017-04-21 Dnr 2011/112 KS.203 19 Lutningar och planteringsytor på Väsjöpromenadens östra sida.
Plantering i nivå med mark
Shared space
2% 2%
Väjöpromenaden, södra
Dagvattenränna
Granitkant 6cm visning
Vatten från dagvattenrännan leds via en luftningsbrunn ner i skelettjord som ligger under gatan mellan vattenrännan och planteringen
Bänkar i massivt trä
Bänkar av massivt trä
Granitkant 6cm visning
Breddning till skelettjord därefter via ledning till dagvattendamm
Detalj växtbäddar, västra sidan.
Detalj växtbäddar, östra sidan.
Växtbädd nedsänkt 4cm under gatans nivå Granitkant 6cm
Dagvattenränna Växtbädd
Bänkar
Sektion A1-A1’, Skala 1:250.
Väjöpromenaden, norra Skala 1:1000
20
Väsjö backe Funktion
Väsjö backe är en lokalgata som går i gränsen mellan Sportfältet och Södra Väsjöns bebyggelse, vidare upp mot skogen i backe mot Snöbollstorget. Väsjö backe ska avlasta de inre gränderna i Södra Väsjön. Över Sportfältstorget är körbanan upphöjd och bilar ska framföras på gåendes villkor. Gatan har dubbelsidiga gångbanor och kantstensparkering. Infarter till slänt- husen öster om Väsjö backe möjliggör för parkering för rörelsehindrade på kvartersmark. Väsjö backe avslutas i Snöbollstorget som är en upphöjd gång- fartsgata med avvikande markmaterial.
Karaktär
Gatan har en stadsmässig grön karaktär, vilket tyd- liggörs genom kantstensparkeringen mellan träd.
Gatuträden är placerade gruppvis för att förtydliga övergången mot naturen och för att mjuka upp de långa fasaderna upp mot Snöbollstorget. På östra si- dan ansluter skogen mellan huskropparna och större solitära träd planteras i strategiska lägen.
Utformning
Väsjö Backe har kantstensparkering på bägge sidor av gatan. Parkeringarna varieras med regelbunden trädplantering. På avsnittet utmed Sportfältet place- ras träden i grupper på södra sidan gatan. Framför Sportfältstorget planteras inga träd för att förstärka sambandet mellan torg och park. På norra sidan ga- tan finns infarter till garage med gatuparkering emel- lan. Utmed den norr-sydgående delen av gatan står träden placerade gruppvis i skiftande storlek på grup- peringarna.
Inspiration växtmaterial Prunus sargentii - Bergskörsbär
Material
Mot Sportfältet planteras träden i grupper på båda sidor om den södra gångbanan. Vissa träd står således i hårdgjord yta och vissa i gräsyta. Körbanan är i asfalt förutom där vä-
gen går upp i nivå med sportfältstorget; där annonse- rar materialbyte till plattor att hastigheten ska sänkas.
Gångbanan består av betongplattor 350x350mm.
Runt träd och längs med parkeringsplatserna ligger betongmarksten i mindre storlek, ex vis 210x140mm, ljus kulör. Parkeringsytorna är belagda med asfalt.
Mellan parkeringsytorna och körbanan ligger en kant- sten bredd 120mm med visning 0cm.
Betongmarksten i trädzon Prunus sargentii Gaturum med trädplantering
Gestaltningsprogram 2017-04-21 Dnr 2011/112 KS.203 21 E
E’
E E’
Gångbana 2.5 m
Förgårdsmark varierar Parkering 2,0 m
Vägbana 5,5 m Gångbana 2,5 mParkering 2,0 m
Funktionsuppdelning av Väsjö backes östra del.
Gestaltningsprogram 2017-04-21 Dnr 2011/112 KS.203
22
Linbanetorget Funktion
Linbanetorget är en viktig målpunkt och mötesplats för hela Väsjön. Här samlas kollektiva förbindelser med hållplats för bussar och linbana, samtidigt som ytan korsas av områdets två större rörelsestråk, Eds- bergs allé och Väsjöpromenaden. Den centrala delen av torget möjliggör för marknad och serviceverksam- heter. Linbanetorget fyller också en viktig funktion som ekologisk länk mellan de båda naturområdena på var sida torget.
Torgets västra del ligger intill Linbanestationen och fungerar som entrétorg till denna. Det ligger avskilt från Linbanetorget av Edsbergs allé och redovisas närmare på sidan 30.
I den östra delen övergår torget i naturlek och en trappa leder upp mot Snöbollstorget.
Karaktär
I torgets ytterkanter är skogen närvarande och i för- hållande till den liknas Linbanetorgets centralt öppna yta vid en glänta där skogen öppnar upp sig. Platsen tillåts vara föränderlig precis som omgivande natur och årstiderna.
Torgets centrala del är en flexibel yta med plats för exempelvis marknad, torgförsäljning och uteser- veringar samtidigt som det är ett viktigt stråk med mycket rörelser genom området.
Utformning
Markbeläggningen består av ett linjerat mönster som förstärker övergången mellan dess olika funktioner.
Torgets centrala del har en ljusare markbeläggning som succesivt övergår i mörkare ju närmare skogen den kommer. Stora solitära träd är placerade utmed fasaderna. Belysning tillför platsens golv ett vackert mönster och genom belysning av fasader och vegeta- tion ges rummet en form och den rumsliga uppfatt- ningen stärks även under dygnets mörka timmar.
Låga naturstensmurar ligger placerade som mjuka nivåkurvor där torget möter naturen och tar upp höjdskillnader från bergssluttningarna. Möbleringen följer de mjuka formerna. Vegetation i murarna ger en mjuk inramning. Ett platsspecifikt konstverk som knyter an till skogen förstärker karaktären ytterligare.
Kvällstid förstärks detta med lågt sittande och inte- grerad belysning.
Material
Linbanetorgets markbeläggning består av flammade granithällar i ett karaktärsgivande mönster. Mönstret består av tvärgående band med en variation av tre bredder på stenen (350, 500 och 650mm). Fallande längder mellan 150- 250% stenen av stenens bredd. Granitsorterna Kuru (ljus) och Korpilahti (mörk) bildar kontraster i mönstret.
Större solitärer, exempelvis ek, planteras på torget.
Utmed fasader planteras exempelvis det formstarka trädet turkiskt trädhassel. Torgets ytterkanter kom- pletteras ytterligare med flerstammiga buskträd, exempelvis körsbärskornell. Träden står i ytor med stenmjöl, med stålkant runt. Utmed de mjukt forma- de naturstensmurarna finns perennplanteringar med exempelvis ormbunke, rams, fryle och skogsaster.
Dessa bildar också en mjuk övergång mot naturen.
Kontrast mellan mörka och ljusa plattor
Nedfällt trädgaller, under
beläggning Träd med årstidsvariation Naturinspirerade
konstverk med belysning Mjukt formad sittmur Ombunkar
Gestaltningsprogram 2017-04-21 Dnr 2011/112 KS.203 23
Trappa ansluter mot Snöbollstorget
Trappa ansluter mot naturen
Platsspecifikt konstverk
Naturlek i skogsslänt
Granithällar:Kuru och Korpilahti
Platsspecifikt konstverk
karusell Granitmurar och sittplatser
Gestaltningsprogram 2017-04-21 Dnr 2011/112 KS.203
K
K1
K’
K1’
24
Utformning
Leken är anpassad till terrängen och mycket av den befintliga vegetationen har sparats. Naturstensmurar vid en öppen yta med karusell fungerar som sam- lingsplats och markerar lekens entré. Slingrande stigar klättrar sig mot lekutrustningen. Redskapen är utpla- cerad i befintlig vegetation och terräng och inbjuder till fantasifull lek. Lekhus och lekskulpturer i trä in- bjuder till lugnare rollek, medan klätterställningar och rutschbanor ger en mer fartfylld upplevelse. Under och mellan stenblocken integreras belysning.
Lek och samvaro, Linbanetorgets östra del Funktion
I Linbanetorgets östra del ligger en naturlekplats som fungerar som en naturlig mötesplats för boende i om- rådet. Lekplatsen är en områdeslekplats och erbjuder varierad lek för barn mellan 1-12 år med fem olika kategorier av lek; rutchlek, rollek, balanslek, snurrlek och gunglek.
Karaktär
Om Linbanetorget liknas vid en glänta så har vi nu hamnat inne i skogen. Vegetationen kommer tätare inpå och naturen smyger sig ner på torget samtidigt som naturleken klättrar sig upp för slänten. Mossiga stenar och barrträd skapar stämning och inbjuder till fantasifulla lekar utöver lekredskapen. Belysning bidrar till lek och inger trygghet. Platsen är en viktig fond till torget vars vertikala ytor belyses.
Material
I första hand används bark som fallskydds- material. Gummiasfalt i jordfärger i ett orga- niskt mönster kan användas som fallskydd vid behov, t.ex. vid karusell i stenmjölsyta vid lekparkens entré. Stenmjöl användas i övrigt på min- dre stigar som går genom området. Lekredskapen är i huvudsak av rustika trämaterial.
Grundbelysningen följer ”Belysningsprogram för Väsjön” för lekplatser och kompletteras med en lek- full ljusupplevelse med färgade skuggor och ljuskon- traster.
Inspiration växtmaterial Quercus palustris - ek
Corylus colurna - turkisk trädhassel Cornus maas - körsbärskornell Aster divaricatus - skogsaster Matteuccia struthiopteris - strutbräken Luzula sylvatica - storfryle
Polygonatum multiflorum - jätterams
Lekkarusell Lek anpassad till
befintlig terräng Lekredskap i rustika trämaterial Lekredskap inpassad i naturen
Sektion K1-K1’, Skala 1:800.
K1 K1’
Sektion K-K’, Skala 1:500.
K’
K
26
Sportfältstorget Funktion
Sportfältstorget är ett mindre torg i södra delen av området. Torget är en plats för social samvaro och gemenskap för de boende, men också ett besöksmål för de som kommer till parken för dagsutflykten.
Torget är körbart för angörande trafik men på de gåendes villkor. Torget rår över den genomkorsande Väsjö Backe i den sydligaste delen.
Karaktär
Till skillnad mot Linbanetorget är Sportfältstorget ett relativt lugnt kvarterstorg. Här finns ytor för spring och spontan lek. De boende i kringliggande fastighe- ter är välkomna att göra tillägg med egen möblering utmed fasaderna för en mer personlig karaktär.
Utformning
Torget öppnas upp mot söder i riktning mot parken, med dammen som blickfång. Mitt i torgytan ligger en nedsänkt planteringsyta med växtlighet som återkom- mer på andra sidan Väsjö Backe och som på så vis skapar en visuell länk ut i parken. Utmed den ned- sänkta ytans kanter skapas sittplatser med möjlighet
att ”doppa tårna”. Till planteringen leds dagvatten från torget ner i ett mjukt ringlande system av singel som tar sig genom planteringen. De fungerar även som lek-och smitstigar när det inte finns vatten i dem. På utvalda platser ligger lek-och ljusskulpturer som sticker upp från planteringarna. Solitära buskträd skapar spontana lekmiljöer under ett gracilt lövverk.
Ett trädäck med platsbyggda liggsoffor i trä skjuter ut över planteringsytan. Torgytan är upphöjd i förhål- lande till gatan för att bilar ska sakta ner när de korsar torget. Samtidigt finns en lägre kantsten av borg- mästarsten som indikerar för gående att här finns biltrafik. Utblicken ramas in av trädgrupper på Väsjö Backes södra sida.
Material
Väsjöpromenadens markmaterial fortsätter in på Sportfältstorget. Där torget möter Väsjö Backe övergår det till att enbart vara den ljusa betong- markstenen. Väsjöpromenadens ränna i smågatsten fortsätter ner på Sportfältstorget och dagvattnet leds ner mot den nedsänkta planteringen där det över- går till att ledas i deltaliknande strängar med singel.
Planteringsytan avgränsas av en 40 cm bred mur av
granitblock i sittvänlig höjd. Samtlig granit på murar och markmaterial skall vara grå Bohus- granit. Träden i torgytan står i mindre cirklar med eko-grus vilket är en genomsläpplig yta av bundet grus.
I torgets norra del står ekar som återspeglar de ekar som finns i brynet av Sportfältet. Vegetationen i den nedsänkta planteringen består till stor del av pryd- nadsgräs som är ca 50-100 cm höga och torktåliga samt två solitära hasselbuskar.
Trädäcket består av organowood med inslag av pigmenterad ek som har avvikande ljushet där det behövs för tillgängligheten. Dimensionerna på träet är samma som i Väsjö torg och uttrycket ska vara liknande.
Belysningen av torget ska förstärka torgets form och effektbelysning är placerad i planteringsytan som förstärker dess formspråk. Belysningen ska vara väl avvägd och tillåta utblickar mot sportfältsparken där vattnet och omgivande vegetation framträder tydligt.
Inspiration växtmaterial
Quercus robur - ek, Corylus avellana - hassel, Cortaderia selloana - pampasgräs, Festuca maieri - atlassvingel, Festuca glauca - blåsvingel, Stipa calamagrostis - silvergräs
Torget kopplas till dagvattendammen i sportfältsparken
Olika typer av prydnadsgräs
kombineras Nedsänkt planteringsyta Trädäcket ligger som en brygga ut över planteringsytan
Nedsänkt planterings- och lekyta med prydnadsgräs och ett utskjutande trädäck.
Skala 1:500
Sektion G-G’, Skala 1:400.
Sportfältstorgets möte med Sportfältsparken.
Trädäck i höjd med marknivå Dagvattenränna ringlar
sig genom planteringen Grusgångar fungerar
som davattenrännor och lekstigar
Dagvattendamm Vy max 25.00 Vy normal 24.50 Mörka granitband, 30cm
Trädäck
Betongmarksten, ljusgrå
Åsnetrappa av granitblocksteg 30cm med stenmjöl mellan.
Plantering, låga prydnadsgräs i tuvor Quercus robur
Plantering, nedsänkt 45cm
Granitmur
8 cm höjdskillnad upp till torgyta
4 cm höjdskillnad
8 cm höjdskillnad upp till torgyta Stiliserad bäck
Brygga
F
G G’
F’
F
F’
G
G’ Nedsänkt
planteringsyta Shared space Plantering GC-väg Plantering Brygga
Gångyta 5,0 m (körbar)Granitm ur 0,3 m
Nedsänkt planteringsyta Granitm
ur 0,3 m
Gångyta 5,0 m (körbar)
Låg granitm ur
28
Snöbollstorget Funktion
Snöbollstorget är en viktig länk mellan de boende i Södra Väsjön och den omgivande naturen. Från Vä- sjöbacken (skidanläggningen) är det möjligt att åka skidor ända fram till torget och via trappor ner till Linbanetorget. En trappa i Snöbollstorgets nordöstra hörn leder upp till befintlig skogsväg som går vidare upp till hoppbacken. I och med Snöbollstorgets funk- tion som vändplan blir tillgängligheten viktig och ytan är en gångfartsgata där bilar, fotgängare och cyklister samsas om utrymmet. Centralt på torget bevaras så mycket naturmark som möjligt. Här ges möjlighet till lek och sittplatser samt utblickar mellan husen där naturen ansluter till platsen. Varje fastighet ska ha infart till parkeringsplats för handikappade på kvar- tersmark. Angöringsplatser för bilar ligger inkilade mot skogsdungen.
Karaktär
Snöbollstorget är mer en bostadsgård än ett regelrätt torg. På Snöbollstorget råder naturen, det är skogen mitt emellan husen. De höga byggnaderna samspelar med omgivande skog och den branta sluttningen i
norr och öster. Intrycket är att husen landat i skogen som också tar sig in mellan huskropparna mot skogs- dungen i mitten av torget.
Utformning
Torget har en oregelbunden form som definieras av byggnadernas fasader samt de omgivande skogs- sluttningarna. Ett sammanhängande golv med hög bearbetningsgrad är viktigt för att motverka känslan av vändslinga. Ytterkanterna på den sparade natur- marken följer platsens form men samspelar även med den angränsande Väsjöpromenadens formspråk. Be- lysningen ska bidra till att förtydliga entréer, stråk och vistelseytor på torget. Den ska också ha fokus på att framhäva naturen samt kontrasterna mellan natur och byggda delar.
Material
På torget sparas så stor del av befintlig natur som möjligt. Högresta vackra tallar och granar bevaras och kompletteras med ett kontrasterande mellanskikt av lövträd. Mot husen planteras nya träd som stämmer med och förstärker skogskänslan. Skogskänslan ska
också eftersträvas i val av växter i markskiktet, exempelvis mjölon, gräs och blåbärsris.
Karakteristisk stenig mark och solitära större stenblock behålls och kompletteras med till- varatagna stenar från området. Spännande lek som kan anpassas till naturen men i nya intressanta former och kanske material.
Belysningsstolpar i trä, spotlights på träd och ett linspänt system med vita ”snöbollar” förstärker naturkänslan.
Markbeläggningen består av ett stilrent mönster av betongmarksten i ljust grå och antracit. Angörings- platser ges mörk antracitfärg. Kantsten och trapp- blocksteg i granit för att ansluta till omgivande platser och naturstensmaterial.
Inspiration växtmaterial Picea omorika - serbgran
Betula pendula ”Dalecarlica – Ornäsbjörk.
Amelanchier laevis ”Höstfackla - Kopparhäggmispel Prunus cerasifera - plommonkörsbär
Ribes alpinum - Måbär Mjölon, gräs.
Körbar yta placeras så att natur sparas Bänk i solitt trä Belysning i form av bollar Röda bänkar som förstärker kontrasten
mellan naturen och det byggda Befintlig vegetation möter upp
skalan av de nya byggnaderna Befintlig vegetation formar ett tak över torget
Skala 1:500
Linspänd belysning
Linspänd belysning
Parkering
Parkering Parkering Trappa ansluter till
Linbanetorget
Trappa ansluter till naturstig och förskolegård
H
H H’
H’
Shared space
Bevarad naturmark Shared space
Kvartersmark
Kvartersmark
Kvartersmark Kvartersmark
Naturmark
30
Exempel på hur gata möter natur Träd i fonden Granithällar
Inspiration växtmaterial Quercus palustris - ek
Prunus avium ’Plena’ - fylldblommigt körsbär Amelanchier lamarckii - prakthäggmispel Matteuccia struthiopteris - strutbräken Luzula sylvatica - storfryle
Anemone x hybrida - höstanemon Geranium psilostemon - armenisk näva
Torg vid linbanan/Koppling naturmark västerut Funktion
Linbanetorgets västra del är avskilt från resterande då Edsbergs allé passerar genom torget. Torget fungerar här som entrétorg till Linbanestationen. För redovis- ning av övriga Linbanetorget se sidan 28-29. Söder om stationsbyggnaden finns ett stort antal cykelpar- keringar vilket med fördel kan samordnas med Linba- nebyggnadens funktioner. Torgytan utanför Linbane- byggnaden fungerar också som koppling för boende till naturmarken västerut.
Gränd som ligger mellan kvartersmark inrymmer infarter till kvarterens parkeringshus och är samtidigt en gångyta för boende samt för de som vill ta sig vi- dare upp i skogsmarken västerut. Ytan markeras som Gångyta i detaljplanen och bilar framförs på gåendes villkor.
Karaktär
Linbanestationen är Södra Väsjöns kommunikations- nav där buss, linbana och cykel möts. Här är liv och rörelse vid rusningstrafik och möten uppstår i väntan på bussen eller linbanan. Övriga tider är torget en lugn plats att slå sig ner på och betrakta gatans och stationsbyggnadens liv.
Skogen som är fonden i gränderna är promenadvän- lig, vacker och inbjudande. Steget ut i naturen ska vara enkelt. Vegetationen i gränderna står nära Eds- bergs allé och låter lövverket vara synligt mot gatan.
På så vis ges de relativt långa kvarteren en variation.
Eftersom gränderna är korta kan träd tillåtas bli stora utan att det blir en mörk gränd.
Utformning
Samma platsspecifika konstverk som återfinns på Linbanetorgets östra del är placerat centralt på tor- gytan norr om stationsbyggnaden. En spegeleffekt bildas och de båda ytorna läses samman till ett Linba- netorg. Murar och trappor tar upp nivåskillnader och bjuder in till vistelse i angränsande naturmark. Murar kompletteras med en längre bänk som följer murens rundade form och ger många sittmöjligheter. Norr om stationsbyggnaden finns ett stort solitärträd som får ta plats i förhållande till stationsbyggnadens vo- lym. Belysning integreras i konstverket, i övrigt bidrar stationsbyggnadens ljusmiljö till god belysning och endast mindre kompletteringar krävs. Vid cykelpar- keringarna söder om stationsbyggnaden kompletteras ytan med ytterligare stolpbelysning för ökad trygghet.
Gränden utformas som en gemensam yta för gående och biltrafik till garageinfarter kantade av grönska och med skogen som fond mellan huskropparna. Det finns ingen nivåskillnad mot naturen utan här övergår gångytan i na- tur utan nivåskillnad.
Material
Markbeläggningen i Linbanetorgets förlängning be- står främst av de mörkare granithällarna Korpilahti med stråk av den ljusare Kuru beroende på närheten till skogen och naturmarken. Murar ska vara i gra- nit och kompletteras med bänk. Slänten som möter naturstensmurarna fylls med perennplanteringar, exempelvis ormbunke och rams som kompletteras med blommande buskar och perenner för addering av varierande kombination av både färg och form.
Solitärträd är ek. Vid cykelparkeringar kompletteras torget med vårblommande träd och flerstammiga buskträd.
Gränden får markbeläggning i betongmarksten i skif- tande kulörer. Trappor utförs i natursten och har syn- liga trappsteg av granit och handledare svart plattstål vilket harmonierar bra mot skogen som fond.
Skala 1:500
Infart till garage
Infart till garage Elstation Naturmark
C C’
Gränden övergår i naturmark
C C’
Plantering yta 6,75 m
Shared space 6,0 m
Planteringsyta 6,75 m
Skala 1:500
32
Södra Väsjöns trappor Funktion
Eftersom Södra Väsjön ligger i en dalgång med skogsslänter åt öster och väster är det relativt kupe- rat på sina ställen, där kopplas gångvägar ihop av trappsystem som komplement till tillgängliga vägar.
Tre större trappsystem finns i Södra Väsjön. Trappan som förbinder Linbanetorget och Snöbollstorget,
”Naturtrappan”, är den längsta trappan vilken på ena sidan ansluter till naturmark. Trappan som förbinder norra gränden med Väsjö Backe, ”Grändtrappan”, delas upp i mindre trapplopp. Trappan i en av de västra gränderna, ”Västra trappan”, är även den upp- delad i mindre trapplopp och här förbinds Edsbergs allé med naturen. Därtill finns ett par mindre trappor västerut som förbinder gångytor med naturmark där nivåskillnader gör det omöjligt att anlägga ramp.
Karaktär
Naturtrappan är en länk ut i naturen. Från vilplanen är det möjligt att kliva ut i naturen. Istället för murar eftersträvas att stenar tar upp nivåskillnader. Trappor- na ska upplevas som naturliga inslag i det kuperade området, vara breda och luftiga och kännas säkra att gå i.
Utformning
Trapporna saknar vangstycken varvid granitblock- stegen blottas mot gatan för att ge ett luftigt och tydligt grafiskt intryck från håll. Murar görs i granit och intrycket ska vara så naturlikt som möjligt. Klät- terväxter på murar planteras vid de lägen där plante- ringsytor finns i anslutning. Trapporna ska upplevas som lätta att gå i varför bekväm höjd på trappsteg eftersträvas framför att göra så få trappsteg som möj- ligt. Inga trånga prång eller skräpsamlande hörn ska finnas.
Inspiration växtmaterial Pinus mugo - Bergtall, Prunus padus - hägg, Sorbus aucuparia - rönn,
Malus toringo var. sargentii - bukettapel, Hydrangea anomala - klätterhostensia
Parthenocissus quinquefolia var. engelmannii - engelmannsvin
Trappa som möter upp naturen med stenblock Trappa som möter upp naturen med stenblock Trappa med översta och nedersta trappsteg i kontrasterande ljushet Trappor utförs med svart
handledare i plattstål enligt TH
Trappa utan vangstycke
Material
Trappsteg utförs i granitblock, företrädesvis grå bohus. Plansteget är sågat eller flammat och sättsteget råhugget. Översta och nedersta trappsteget kontrasterar i färg. Räcken och handledare utförs i svart plattstål liksom resten av Väsjön. Teknisk handbok och gällande regler om tillgänglighet ska följas. För bländfrihet och bra till- gänglighet kvällstid ska belysningen integreras i räcke eller handledare.
Sektion I-I’, Skala 1:500I I’
Sektion J-J’, Skala 1:500
J J’
Sektion M-M’, Skala 1:500
M’
M
Sektion L-L’, Skala 1:500 L
L’
Skala 1:500 L
Naturtrappan L’
Skala 1:500
Grå betongmarksten Pinus mugo
Bänk i massivt trä
J I
I’
J’
Grändtrappan
Skala 1:500
M M’
Västra trappan
