16.7. 6 Gestaltningsprogram Sportfältsparken Södra Väsjön 180403 ant

(1)

Dnr 2014/0226 KS 203 & 2011/112 KS 203

2018-04-03 Gestaltningsprogram

(2)

Gestaltningsprogram 2018-04-03 Dnr 2014/0226 KS.203 & 2011/112 KS 203

2

Gestaltningsprogram Sportfältsparken Väsjön

Medverkande

Programmet har tagits fram av WSP Landskapsarkitektur i samarbete med Sollentuna kommun.

Mats Lindblom, delprojektledare Sollentuna kommun

Carita Örnmark, planarkitekt Sollentuna kommun Susan Silverberg, projekteringsledare Sollentuna kommun

Marie Åslund, gestaltningsansvarig Sollentuna kommun

Lovisa Näswall, deluppdragsansvarig WSP Landskapsarkitektur

Eva Åberg, Tove Grönwald, Maria Lindgren, Erik Wärnberg, Simon Lelie - alla från WSP Landskapsarkitektur

(3)

Innehåll

Gestaltningsprogrammets syfte och mål 4 Bakgrund och förutsättningar 5 Bakgrund 5

Planområdet 5

Illustrationsplan 8 Övergripande struktur och gestaltningsidé 9 Övergripande gestaltningsidé 10

Övergripande struktur 11

Funktioner 13

Gestaltningsprinciper 14 Platsspecifika förslag - Vattenrummet 17 Platsspecifika förslag - Sportfältet 22 Lekplatsen 24

Kantzonerna - Sportfältet 26

Antaganden 28

Fortsatt arbete 28

Källor 29

Bildkällor 29

(4)

4

Gestaltningsprogram Sportfältsparken Väsjön

Gestaltningsprogrammets syfte och mål

Gestaltningsprogrammet fungerar som vägledning för utformningen av planområdets yttre miljö för att den ska utvecklas till en attraktiv och funktionell helhet. Detta gestaltningsprogram är kopplat till de- taljplanerna Sportfältet och Södra Väsjön. Detaljpla- neområdena ligger i Väsjöområdet i kommundelen Edsberg, Sollentuna kommun.

Programmet beskriver de funktioner, formspråk, färgval, vegetationstyper och material som ska efter- strävas i den byggda miljön, på allmän mark, anslutande kvartersmark och natur- och parkmarksytor.

För att en hög genomgående kvalitet och samman- hängande karaktär, form och skala ska kunna upp- nås inom planområdet ska överenskommelser om gestaltningsfrågor mellan kommunen och blivande exploatörer och driftenheter, baseras på gestaltningsprogrammet. Programmet ska också vara ett verktyg för fortsatt projektering samt skötselprogram.

Rösjön Edsbergs allé

Ribbings väg

Angöringsväg till idrottsanläggning Väsjö backe

Översiktsbild över Väsjön som visar planområdesgränser.

(5)

Bakgrund och förutsättningar

Bakgrund

Sportfältsparken är en del av stadsutvecklingsområ- det Väsjön i Östra Sollentuna. Väsjön är en stadsdel som när den är utbyggd kommer att innehålla om- kring 4000 nya bostäder i form av villor, stadsradhus och ﬂerbostadshus.

Väsjön har ett attraktivt läge i regionen, beläget mellan Törnskogens och Rösjöskogens naturreservat.

På gångavstånd ﬁnns fyra insjöar; Väsjön, Fjäturen, Snuggan och Rösjön. Väsjön har en stark identitet knutet till aktivitet och friluftsliv och inom områ- det ligger bl.a. Väsjöbackens alpina skidanläggning, backhopparbacken och Edsbergs sportfält med bl.a.

fotbollsplaner och kastbanor.

Vision

Visionen för Väsjön är en småskalig, variationsrik och naturnära stadsmiljö med det aktiva livet i centrum. Väsjön ska utvecklas till en attraktiv plats för de som värderar den nära kontakten med naturen.

Området ska ge goda förutsättningar för en aktiv fritid men också erbjuda personliga, levande och trygga miljöer.

Inriktningsmål för hela Väsjöområdet är:

• Den integrerande, öppna och socialt hållbara livs- miljön

• Den naturliga stadsdelen mitt i sport-och frilufts- området

• Den goda naturmiljön intill staden

Sportfältsparken får en stor attraktionskraft i områ- det och utvecklas till något alldeles särskilt. Parken fyller en viktig funktion som närrekreationsområde för både Väsjöområdet och Edsberg och utgör en naturlig mötesplats för samvaro, lek och spontanidrott. Sportfältsparkens storlek gör den även till en naturlig mötesplats vid fest och evenemang.

Gestaltningsprogrammets avgränsning

Gestaltningsprogrammet för Sportfältsparken ingår i två detaljplaner. Den västra delen med dagvattendamm tillhör Detaljplan för Södra Väsjön och den östra delen Detaljplan för Sportfältet.

Sportfältsparken omfattar det som idag utgör den mellersta delen av Edsbergs sportfält och nyttjas idag för sport och idrott. Det område som ingår i gestaltningsprogrammet kommer i sin helhet utvecklas som en stadsdelspark. Idrottsaktiviteter och idrottsanlägg- ningar kommer att koncentreras öster om angörings- vägen från Ribbings väg.

I norr gränsar Sportfältsparken till Södra Väsjön med linbanestation och busshållplatser vid det centrala torget. I söder utgör en brant skogsluttning gräns mot Edsbergs bostadsområde, i norr möter skogssluttningen mot Väsjöbacken. Naturmark utgör också gräns mot Edsängens villabebyggelse beläget lite längre västerut. En gång- och cykelväg kommer

anläggas för att koppla ihop parken med Edsängen. Ortofoto som visar detta gestaltningsprograms utbredning (gul linje). Det omfattar två olika detaljplaner: Södra Väsjön samt Sportfältet

Detaljplanegräns

Södra Väsjön Detaljplanegräns Sportfältet

(6)

6

Gestaltningsprogram Sportfältsparken Väsjön

Landskapsbild

Väsjöområdet utgörs av ett kuperat och glesbebyggt sprickdalslandskap med omväxlande skog och öppna gräsmarker. Edsbergs sportfält bildar ett mindre men väl avgränsat landskapsrum med branta skogs- luttningar mot bostadsområdet Edsberg i söder och Väsjöbacken i norr. Ett flackare skogsparti, genom- brutet av ett smalt dalstråk, bildar gräns mot Eds- bergs villabebyggelse. Inför anläggandet av Edsbergs sportfält fylldes marken i dalsänkan upp och planades ut. Den flacka dalbotten är uppdelad i två nivåer, en högre del i öster och en lägre i väster. Höjdskillnaden tas upp av en slänt där det idag växer några träd och berg i dagen tittar fram. Skogsbrynet längs norra kan- ten innehåller flera stora och karaktärsskapande träd, bl.a. ek och tall.

Naturmiljö och grönstruktur

Inom Väsjöområdet ﬁnns inget riksintresse för natur- miljö och rekreation, men området gränsar till två naturreservat, Törnskogen i nordväst och Rösjöskogen i öster. De ekologiska sambanden mellan naturreser- vaten är viktiga att upprätthålla och förstärka. Höjden norr om Edsbergs sportfält består främst av blåbärs- barrskog. Det södervända brynet utgör ett viktigt habitat och kantzoner som denna är generellt viktiga som ekologiska spridningsvägar. Sollentuna kommun har kartlagt den urbana grönstrukturen under 2014- 2015 som ett tematiskt tillägg till Översiktsplanen.

Här lyfts tre ekologiska nätverk fram; vildbinätverket, skogsnätverket samt trollsländenätverket. För Sport- fältparkens del är det främst vildbinätverket som kan påverkas. En optimal miljö för ett vildbi är en ljus öppen skog med lite grövre död ved för bobygge, i anslutning till ett blomrikt bryn. I gestaltningsprogrammet föreslås förstärkning av nätverket genom ökat antal blommande växter och tillskapandet av boplatser, alltså död ved.

Södervänd skogssluttning Gräns mellan skog och öppet fält Möjlighet finns att utveckla ängskaraktären

inom valda delar Förstärkning av de biologiska

värdena i olika skalor föreslås Död ved föreslås för att skapa boplatser för insekter och mindre organismer

(7)

Dagvatten

Under perioder med mycket nederbörd eller vid snö- smältning samlas idag mycket vatten på fältet som avrinner från de kringliggande högre partierna. På fältet fanns tidigare ett större dike vars förlängning går att följa söder om idrottsområdet. Utfyllnaden av fältet har försvårat avrinningen från området.

Geoteknik och geohydrologi

Lerlagret i området har en varierande mäktighet och överlagrar friktionsmaterial på berg. Lerlagrets övre del (ca 0,5-1,5 m) är av torrskorpekaraktär och i PM Geoteknik bedömt som konsoliderat ned till torrskorpelerans underkant. Lermäktigheten är som störst i dalgångens djupaste (centrala) delar och avtar successivt ut mot kanterna. Lermäktigheter upp till 7 m har observerats. Grundvattennivåerna i området kan vara höga (nära marknivån) och varierar mycket.

I områdets lägsta del, nära den tänkta dagvattendammen, var grundvattennivån som lägst på +23,6 (som- maren 2016) och som högst +24,4.

Markföroreningar kan förekomma i fyllnadsmas- sorna.

Kompletterande geotekniska undersökningar krävs för att klargöra områdets förutsättningar och för att i detalj kunna välja tillvägagångssätt och metoder vid anläggande av parken. Bland annat påverkar markens beskaffenhet valet av metod för tätning av dammen.

Öppna ytor på Edsbergs sportfält består delvis av

fyllnadsmassor Skogen är gles, genomsiktlig och är enkel

att ta sig fram i

Slänt mellan Edsbergs sportfälts två marknivåer Den norrvända sluttningen mot Ribbings väg är betydligt brantare än den sydvända sluttningen

(8)

8

Gestaltningsprogram Sportfältsparken Väsjön

Illustrationsplan

Gestaltningsprogram Sportfältsparken Väsjön

Gestaltningsprogram 201x-xx-xx Dnr 20xx/xxx KS.203 GRANSKNINGSHANDLING 2017-03-10

Gestaltningsprogram Sportfältsparken Väsjön

Sportfältet skala 1:2000

Spänger i vattenbrynet

Gångväg, stenmjöl Berg i dagen

Gång- och cykelväg asfalt

Skåldike Pulkabacke

Äng

Aktivitetsyta med klippt gräs Gradänger med

sittplatser

Solbrygga

Dagvattendamm

Ängsgräs Edsbergs allé

Väsjö Back e

Edsbergs allé

Ribbings väg

Angöringsväg till idr

ottsanläggningar

”Idrottsfältet”

Lekplats Soligt, öppet

skogsbryn

Soligt, öppet skogsbryn med grillplatser Plats för

hundrastgård

Svagt skålad gräsyta - pelousen

Anslutande gångstig från Ribbing väg

(9)

Övergripande gestaltningsidé och struktur

Platsernas funktioner och sammanhang Platsernas intensitet; ju rödare desto högre tempo.

Sportfältsparken är en plats för såväl stillsam rekreation som spontanidrott. Den har delats in i två olika delar; det aktiva Sportfältet och den lugnare Vatten- parken. Här ﬁnns också en större lekplats med lek för alla åldrar. Med sin storlek kan Sportfältsparken användas för större evenemang såsom valborgsﬁran- de, parkteater, cirkus eller festivaler. I Vattenparken renas och fördröjs dagvatten från omkringliggande områden. Ett nätverk av gång-och cykelvägar med kopplingar till angränsande områden gör parken tillgänglig för många.

(10)

10

Gestaltningsprogram Sportfältsparken Väsjön

Övergripande gestaltningsidé

Gestaltningen av Sportfältsparken utgår från det landskap vi beﬁnner oss i, sprickdalslandskapet i Mälardalen. Gestaltningen är en förädling av platsens naturgivna förutsättningar; det öppna landskaps- rummet och de omgivande skogsklädda höjderna.

Gestaltningen strävar efter att skapa en länk mellan naturen och staden, eller till och med utgöra naturen i staden. Parken är ett vardagsrum och en mötesplats för boende i Edsberg och i Väsjöområdet. Parken är också ett utﬂyktsmål för de som bor längre bort.

Parken tillhör alla och här ﬁnns stora öppna ytor för spontana aktiviteter.

Utgångspunkten är den öppna ytan som skålas mycket svagt och som understryks av de kringliggande höjderna med uppvuxen skog. Den samman- hållna ytan skapar ett lugn och ger tyngd till rummet.

Pelousen i Hagaparken med svepande stora ytor inbjuder till både lugn vistelse och spontana aktiviteter.

De vägar som genomkorsar dalgången i nord-sydlig riktning, Edsbergs allé och angöringsväg till idrotts- anläggningar skär delvis av den naturliga sprickdal- gångens riktning. Med medveten modellering av dess slänter bidrar de dock till att förstärka rumsligheten i parken. Gång- och cykelvägar i området följer landskapets riktningar i följsamma mjuka former. Dag- vattendammen i parkens norra del utgör ett vatten- blänk och fond för utblickar från såväl Södra Väsjöns bebyggelse som från parken söder om dammen.

Exempel på mycket lyckade landskapsrum med liknande grepp är Rålambshovsparken i Stockholm och Hagaparkens pelouse, båda givna referenser för Sportfältsparken.

Blandningen mellan äng och klippt gräs

skapar en spännande dynamik Vackra perennplanteringar i anslutning

till öppna ytor Vegetation i anslutning till vattenstråk Sportfältets öppna ytor kan användas för större evenemang såsom friluftsdagar, cirkus och framträdanden

Ängsvegetation i kombination med klippt gräs skapar spännande variation och mönster

(11)

Öster om Sportfältsparken kommer Idrottsfältet/

Idrottsstaden att ta form med ytor och funktioner för organiserad idrott. Idrottsfältet bedöms ha ett stort upptagningsområde varför vägar, både för fordon, gång och cykel ska sträva efter att hålla god standard även om de branta lutningarna begränsar tillgänglig- heten.

Inom området planeras för en större kommunlekplats, med målet att bli en lekplats för hela Sollen- tuna. Lekplatsen kan alltså förväntas bli en viktig målpunkt för ett betydligt större upptagningsområde än bara de boende i Väsjön och Edsberg.

Från Sportfältsparken ﬁnns goda möjligheter att ta sig vidare ut i skog och natur. Både till närliggande skogspartier och större naturområden och då fram- förallt till Rösjöns naturreservat. Entréer till natur- reservaten men också vissa mindre skogsentréer som kommer att iordningställas blir viktiga målpunkter.

Övergripande struktur Målpunkter

Sportfältsparken är i sig en attraktion och målpunkt i Väsjöområdet, men för att gång- och cykelvägarna genom området ska kännas relevanta och självklara måste de förbindas med viktiga målpunkter i kringliggande områden. Den primära målpunkten inom Södra Väsjön bedöms bli Linbanestationen och intilliggande busshållplatser. Väsjöns skola, strax norr om Linbanestationen, bedöms också bli en väsentlig målpunkt i området. Sydöst om Sportfältsparken ligger Rösjöns skola som i sin undervisning kan för- väntas nyttja parken och som också kan utgöra en målpunkt för boende i Väsjön. Mellan Edsängen och Edbergs sportfält och vidare till Ribbings väg går idag en gång- och cykelväg. Denna förbindelse mot Edsängen är viktig att upprätthålla. Utmed Ribbings väg ﬁnns redan idag en busshållplats och ytterligare en planeras utmed Edsbergs allé invid Sportfältspar- kens nordvästra del. Från planområdet är det ca 500 m till Edsbergs Centrum och ca 3.5 km till Sollentuna Centrum. Närmaste pendeltågsstation är Häggviks station som ligger ca 2.5 km från området.

Edsbergs centrum

handel/service busstrafik/busshållplats linbanetrafik/linbanestation grön koppling

idrott lekplats skola förskola Målpunkter i närområdet

(12)

Principiell fördelning av olika biotoper Gestaltningsprogram 2018-04-03 Dnr 2014/0226 KS.203 & 2011/112 KS 203

12

Gestaltningsprogram Sportfältsparken Väsjön

Funktioner Dagvatten

Dagvatten ska så långt som möjligt synliggöras i den fysiska miljön. Dagvattendammen i Sportfältsparken är just ett sätt att synliggöra och samtidigt effektivt rena och fördröja vattnet. Till dammen rinner dagvatten från stora delar av Södra Väsjön, Edsbergs allé med anslutande naturmark samt bostadsfastigheterna utmed norra och delvis södra sidan av Ribbings väg.

Vattnet tillförs dammen främst via ledningar för att undvika barriärer i gräsytorna kring dammen. Längre bort från dammen synliggörs vattnet på olika sätt.

I skogskanten nedanför Ribbings väg samlas t.ex.

dagvatten från branten i ett grunt svackdike och leds sedan via ledning till dammens södra del. Marken runt dammen är modellerad på ett sådant sätt att en större yta kan översvämmas och fördröja dagvatten på ett säkert sätt utan att skada bebyggelse vid ett extremt regn (100-årsregn) för att sedan avledas till Väsjön via ledning. Detta utan påverkan på Edsbergs allé och Väsjö backe och mycket begränsad påverkan på gång- och cykelvägar.

Rörelse

För att främja gång- och cykeltraﬁk måste gång- och cykelvägnätet vara gent, lättillgängligt och väl sam- mankopplat med gång- och cykelvägnätet i angräns- ande områden. Inom området och i angränsande om- råden ﬁnns viktiga målpunkter för barn, exempelvis lekplats, skola och idrottsaktiviteter varför tydligheten är särskilt viktig.

Gång- och cykelvägarna ingår i en hierarkisk struktur som baseras på tempo och intensitet. Cykelstråket som går mellan Edsbergs allé och Idrottsfältet håller hög standard för cyklar och erbjuder snabb förﬂytt- ning för både gående och cyklister. Gångvägen längs det norra brynet har ett lugnare tempo vilket signale- ras av markbeläggning och bredd.

Naturmiljö och grönstruktur

Genom att upprätthålla och tillskapa linjära struk- turer, t.ex. bryn och vattendrag, kan de ekologiska sambanden stärkas. Växter väljs utifrån de ekosystem och funktioner som ska stimuleras, det kan vara pol- linerande insekter eller rening av dagvatten.

Dagvattenrörelser i området klippt gräs

slåtter våtmark

rumsbildande bryn rumsbildande vegetation perenn-och buskplantering Rörelsestråk i området.

gång- och cykelväg med hög framkomlighet.

gång- och cykelväg med lägre framkomlighet gångväg med hög framkomlighet

gångväg med lägre framkomlighet

gångstig i skogsterräng med begränsad framkomlighet entreér till naturmark/naturstigar med låg framkomlighet spänger med begränsad framkomlighet

trappor med begränsad framkomlighet

dagvatten - öppet dike dagvatten - ledning

dagvatten - omgivande natur översilningsyta vid extrema regn

(13)

Lek

Den lekplatsutredning som tagits fram för det nya Väsjöområdet pekar på behovet av lek för många olika åldrar och att fördelningen av lekplatserna måste ske med hänsyn till närhet till boende och skolor. Inom Sportfältsparken har behov av en större lekplats, en kommunlekplats, identiﬁerats. En kommunlekplats är en större lekplats som fungerar som ett dragplåster och har ett större upptagningsområde.

Det ska vara en lekplats för barn mellan 3-14 år och locka besökare både från Sollentuna och andra kommuner. Lekplatsen placeras i mötet mellan den lugnare Vattenparken och det aktiva Sportfältet. Lek- platsen kompletteras med naturlek i beﬁntlig skog och spontana aktiviteter och sportlek på intilliggande öppna gräsytor.

Aktiviteter

De stora och ﬂexibla ytorna återﬁnns inte någon annanstans i Väsjöområdet och Sportfältsparken fungerar som en samlingsplats för alla åldrar. Parken erbjuder både arrangerade och spontana aktiviteter med många valmöjligheter att umgås och vara på.

Stora öppna ytor i Vattenrummet och Sportfältet kompletterar varandra och kan användas som en fest- plats vid exempelvis skolavslutningar med picknick, kubbspel och brännbollsturnering. Den centrala ytan på Sportfältet hålls plan för att fungera för spontana aktiviteter såsom bollsporter och arrangerande evenemang exempelvis cirkus eller midsommarﬁrande.

Vattenrummets bryggor och spänger ger ett lugnt rum för promenad.

Skogsmarkerna norr om Sportfältet (södra sidan av Väsjöbacken) är relativt tillgängliga och är gles och genomsiktlig vilket underlättar möjligheten att ta sig ut och utforska det beﬁntliga systemet av naturstigar.

För att ytterligare underlätta tillgängligheten till skogen ordnas några skogsentréer med information.

I anslutning till Sportfältets system av gångvägar anläggs ett antal grill-/ picknickplatser. Den söder- vända skogsbacken erbjuder ﬁna platser för vistelse och samvaro. Utöver det gynnsamma klimatläget är kantzonen lättillgänglig och härifrån har man god överblick över lekplatsen och det öppna fältet. I den västra delen modelleras slänten från Edsbergs allé för att möjliggöra pulkaåkning. Beﬁntliga boulebanor kommer att få ny placering inom området för att till- godose behovet.

kommunlekplats naturlek - spontan sportlek - spontan

Lokalisering av olika typer av aktiviteter Lokalisering av olika typer av lekmöjligheter

strosa och picknick sport och lek

grill och picknick i skogsbacke grön koppling - skogsstigar

(14)

14

Gestaltningsprogram Sportfältsparken Väsjön

Gestaltningsprinciper

Tillgänglighet

Sportfältsparken ska vara tillgängligt för alla, även för personer med funktionsnedsättningar av olika slag eller nedsatt rörelseförmåga. Det primära gång- och cykelstråket genom Sportfältsparken är asfalterat och svag lutning (max 2%) eftersträvas och uppfylls till stor del. Anslutning mot Edsbergs allé är något brantare men understiger 5%. Gångvägar är något smalare och belagda med hårt packat stenmjöl. På ett par ställen ﬁnns lutningar som överstiger till- gänglighetsnivåer men det ﬁnns alltid alternativa gångvägar att tillgå för att ta sig till målet. De större målpunkterna i området såsom lekplatsen, dammen med bryggan och Sportfältstorget är möjliga att ta sig till med rullstol. Inom lekplatsen är gångvägar tillgängliga och fallskyddsmaterial till stor del tillgäng- liga. Iordningställda rastplatser och picknickplatser ligger i skogsbrynet och är tillgängliga med rullstol.

Tillgänglighetsanpassade soffor skall ﬁnnas minst var 100 meter. Trappor, handledare och ramper utformas i enlighet med gällande regelverk.

Markmaterial

Markmaterial håller en hög kvalitet och ska vara håll- bara. Det primära gång- och cykelstråket är asfalterat, övriga gångvägar är belagda med hårt packat sten- mjöl. De mindre gångvägarna är något smalare än gång- och cykelstråket och signalerar ett lugnare tempo. Rastplatser i skogsbrynen beläggs med stenmjöl och har en mjuk övergång till naturmarken; man ska få känslan av att man beﬁnner sig i en naturlig glänta i skogen. På lekplatsen utgör bark och gummiasfalt de primära fallskyddsmaterialen.

Murar och trappor

Nivåskillnader inom området tas i första hand upp med slänter och markmodellering.

Trappor och terrängtrappor i området utförs av blocksteg av granit utan vangstycken. Trapporna tyd- liggörs på så sätt från sidan vilket dels gör att trappan upplevs luftigare och tryggare att gå i, dels blir det inte skräpsamlande hörn. För ökad tillgänglighet mar- keras översta och nedersta trappsteget med kontrasterande färg. Blockstenstrapporna ska ha vilplan och anpassas till personer med nedsatt rörelseförmåga. I terrängtrappor är trappans plansteg sågade och sätts- teg råhuggna.

Räcken och handledare består av plattstål i svart färg likt övrigt stål i Väsjön.

Murar i området utförs av ﬂammad eller krysshamrad granit, grå kulör. Där det är möjligt utformas murar med sittvänlig höjd som komplement till övriga sittplatser. Gradängerna i sluttningen upp mot Väsjö backe och skogen i öster består av murar med ett band storgatsten vid murfot. Radiesten används och stenen ges en mjuk rörelse i terrängen.

Trappor i granit utformas

enligt materialhandboken De primära gång- och cykelstråken anläggs med

asfalt och har god belysning Gångstråken anläggs med hårt packat stenmjöl och är

något smalare än gc-stråken Bark och gummiasfalt används som

fallskyddsmaterial Trappor anläggs enligt gällande

regelverk för tillgänglighet

(15)

Berg i dagen

Genom att så långt som möjligt integrera berg i dagen i gestaltningen kan karaktäristiska platser skapas och bevaras. I de fall bergssprängning kan vara aktu- ellt (exakt förekomst av berg klargörs i och med geotekniska undersökningar) ska skärningar göras så att berget faller ut naturligt, förutsatt att utrymme ﬁnns.

I gränsen mellan Vattenrummet och Sportfältet ﬁnns berg i dagen som blottläggs ytterligare och integreras i en mjukt modellerad slänt som formar en naturlig gräns mellan de två olika parkrummen. Denna bildar även en naturlig och spännande informell lekyta.

Vegetation

Naturmarken är karaktärsgivande och väsentlig för området. Beﬁntliga vackra träd och träd med viktiga ekologiska spridningsfunktioner behålls i möjligaste mån och skyddas under etableringsskedet. Ny vegetation tar sin utgångspunkt i landskapets naturligt väx- ande arter och har en form och framtida utveckling som stämmer överens med platsens förutsättningar.

Buskar och perenner har en viktig funktion i att balansera sin omgivning och väljs utifrån förutsätt- ningen att stärka platsens funktion och karaktär samt ekologiska samband.

Berg som ligger ytligt tas fram och förstärker rumsligheten runt dagvattendammen och skapar

Bryn som bidrar till biologisk mångfald planteras på strategiska ställen Pulkabacke anläggs i parkens

sydvästra del

Ekologiska samband stärks genom plantering av växter som är naturliga i närmiljön

Variation i växtlighet enligt platsens förutsättningar

Dagvattendammens visuella upplevelse förstärks av karaktärsgivande växter för rumsbildning samtidigt som de bidrar till att skapa en biologisk balans och en renande effekt till översilningsytor. Exempelvis skira buskträd, svärdsliljeängar i översilningsytor och vat- tenväxter som näckrosor och vass i strandkanter.

Parkrummet kompletteras med grupper av blommande träd som skapar en dynamik i rörelsen genom rummet. Exempel på träd är hagtorn och körsbär.

Kantzonerna förstärks med bryn som knyter ihop parken med omgivande naturmark samtidigt som de förstärker de biologiska sambanden, exempelvis hägg och hassel. De öppna, klippta gräsytorna omges av blommande ängsmark som slås på sensommaren en gång per år.

(16)

16

Gestaltningsprogram Sportfältsparken Väsjön

Möblering

Inom området ställs olika krav på möbler, både ur estetisk och funktionell synpunkt. En sammanhål- len och enhetlig möblering eftersträvas, men inom Sportfältsparken ryms både naturmark och park- miljöer varför variationer kan tillåtas. Bänkar förses med armstöd för ökad tillgänglighet. Samlingsplatser vid lek och grill förses med picknickbord och väder- skydd. Utöver bänkar blir gradänger och murar möj- liga informella sittplatser, vissa med träsitsar. Möbler ska följa materiallistan för Väsjön. Utrustning speciﬁ- ceras i senare skede.

Belysning

Belysningen ska ha ett konsekvent och sammanhäng- ande formspråk i hela Väsjöområdet och förslaget anpassas till Belysningsprogram för Väsjön.

Belysningen utformas för att skapa en behaglig och trygg miljö, för att lyfta fram ytor där människor vistas och förtydliga dessa samt för att förstärka gestaltningen på vissa utvalda platser. Ljusets kvalitéer ska följa vegetation, materialval och ytors egenskaper även under årstidernas växlingar. De ska anpassas efter olika platsers egenskaper och förstärka nattetid.

I Väsjöområdet eftersträvas både belysta och obelysta parkstråk och natur för att skapa en dynamik i upple- velsen av stadsmiljö och landskap. Sportfältsparkens belysning och ljussättning fokuseras därför till tre områden; gång-och cykelvägen inklusive gångväg till lekplats, dammens norra del samt lekplatsen. Gång- och cykelvägen utmed södra delen av parken kommer att utgöra ett huvudstråk i området och belysningen ska bidra till ökad trygghet och framkomlighet längs detta. Ljusbilden ska vara mjuk utan skarpa kontras-

ter. Vattenrummets norra del med sina gradänger och bryggor vävs ihop med Sportfältstorget. Belysningen ska vara lågmäld och ha låg ljusnivå i förhållande till intilliggande gator och bebyggda miljöer. Vägen till lekplatsen ska vara väl belyst för trygghet och för att besökare ska hitta dit. Inom lekplatsen belysningen bidra till tillgänglighet och bidra till fri rörelse och lekar utan risk att snubbla. Effektbelysning med variationsmöjligheter kan integreras för att vara en del av den kreativa leken. I området ﬁnns stora och vackra solitära träd som med belysning kan bidra till landskapsupplevelsen.

Handledare/räcken: utförs i svart pulverlackerat plattstål enligt materiallista för Väsjön

Träd i utsatta lägen förses med stamskydd

Vegetation i anslutning till lek förses med inspringningsskydd

Utrustning i svart

pulverlackering Utrustning enligt materiallista för Väsjön Belysning används för att förstärka

gestaltningen under dygnets mörka timmarUtvalda trädkronor kan lysas upp för att skapa rumslighet

Belysning i området. 1 = gång- och cykelväg med god belysning, stolpar

2 = dammen med bryggor, effektbelysning vegetation och låg belysning trädäck.

3 = lekplats, stolpbelysning kompletterad med effektbelysning

(17)

Platsspecifika förslag - Vattenrummet

Parken ligger nedsänkt i förhållande till Edsbergs allé och omgivande bebyggelse. Höjdskillnader tas upp genom slänter och i anslutning till bebyggelsen och runt Sportfältstorget genom gradänger som följer och förstärker det öppna ovala parkrummets form.

Vattnet och bryggorna blir en central plats att umgås vid i parken.

Dagvattendammen bidrar till ett högt estetiskt värde till hela parkrummet

Vattenrummet skala 1:1000

Dagvattendamm

Översilningsyta -svärdsliljeäng

Gradänger i granit

Ängsgräs

Klippt gräs

Rumsskapande vegetation och berg i dagen Spänger i vattenbrynet

Gångvägar, stenmjöl

Solbrygga

Fördamm

Gallrat skogsbryn Pumpstation

(18)

18

Gestaltningsprogram Sportfältsparken Väsjön

Funktion

Dagvattendammen har flera funktioner. Dagvatten- dammen är en reningsanläggning och hänsyn har tagits till reningsfunktionen när föroreningsbelast- ningen från Väsjöområdet till Väsjön och Rösjön har beräknats. Reningen sker genom sedimentation och olika biologiska processer som växtupptag och deni- trifikation. Dagvattendammen bidrar också till flödes- utjämning och markens höjdsättning runt dammen möjliggör att den kan översvämmas vid extrema regn utan att skada bebyggelse eller infrastruktur. Dam- men ska, utöver renings- och fördröjningsfunktionen, även utgöra ett estetiskt och pedagogiskt lekfullt inslag i parkmiljö.

Karaktär

Karaktärsmässigt utgör landskapsparken/ kultur- landskapet stommen där brygga och spång är tillägg i kontrasterande form. Från torget och stråken mellan bebyggelsen leds man ner en nivå till parken och dammen. Här är tempot lugnare – med plats att mö- tas eller vara för sig själv. Runt dammen ﬁnns olika möjligheter att njuta av vattnet, sitta på bryggan, gå

på spången genom svärdsliljeängen eller bara slå sig ner i gräset vid dammens kant.

Utformning

Bebyggelsens och Väsjöpromenadens riktning fort- sätter söderut över gatan och in i parken. Staden breder ut sig mot landskapet och landskapet sträcker sig in i staden. Den nedsänkta parken på torget ges en fortsättning ner mot bryggan. I anslutning till torget, mot bebyggelsen och skogsslänten tas nivå- skillnaderna upp med distinkta gradänger i gräs och kanter av granitsten. Några ﬂerstammiga, skira träd vid strandkanten centralt i vattenrummet skapar perspektiv när man närmar sig parken från norr. Dam- mens strandlinje har en mjuk naturlig form som bryts av bryggan i norr. Den större solbryggan bildar ett rum i det stora rummet. Smalare spänger leder över fuktängarna. Dammen utformas med ﬂacka slänter och blir gradvis djupare för att uppmärksamma barn på vattnet innan det blir en direkt fara och på så sätt förebygga olyckor. Med planteringar runt dammen undviks en omedelbar närkontakt med vattnet.

Trampstenar kan anläggas i grunda översilningsytor

för att ge barnen möjlighet att upptäcka dammens biologiska liv med exempelvis grodor och trollslän- dor och låta dammen bidra till pedagogiska värden.

Dagvattendammen konstrueras med tät botten och en relativt konstant medelvattenyta på +24,5 och högvattenyta på +25. Nivå för dammens bottenyta är +23,3. För att säkerställa en permanent vattenyta kan det krävas viss tillförsel av vatten vilket skulle kunna uppnås genom att pumpa sjövatten från Vä- sjön. Detta leder till både cirkulation och syresättning i dagvattendammen och ger dessutom en viss rening av sjövatten. Pumpstationen för dammen placeras i området Väsjö torg. En pumpstation för avloppsvat- ten placeras väster om dammen, i suterräng i slänten ner från Väsjö backe. För att byggnaden inte ska vara alltför visuellt påtaglig placeras den i anslutning till trädgrupperingar och innesluten i grönska. Inloppen till dammen bör för bästa reningsfunktion placeras på samma ställe, i dagvattendammens sydvästra hörn, där en fördamm kan anläggas. Via en utloppsledning under Väsjöpromenaden och Slalomvägen leds vatten från dammen till Väsjön. Parallellt med denna ligger också en mindre ledning för pumpning av vatten från Väsjön till dammen.

Träbryggor i nivå med strand-och vattenvegetation

skapar närhet till naturen Stora fält med svärdsliljor kan anläggas i

vattenbrynet Bryggor i olika nivåer skapar möjligheter till

informella sittplatser och valmöjligheter Vattenspegeln i dagvattendammen har

ett högt estetiskt värde. Näckrosor bidrar även till rening

Dammens pedagogiska värde kan förstärkas med informationsskyltar

(19)

Gångväg, stenmjöl

Klippt gräs

VY +24.50 (+25.00)

Gradänger, granit Gradänger, granit,

ca 15cm höga

Trappsteg, granit

Flerstammigt träd

Bryggor, organowood Materialavskiljare, corten

Spång, organowood

Ramsten, granit

Mur, granit, sitthöjd

Avåkningsskydd, 5cm högt, 30cm bred Dagvatten från Södra väsjön

Perenn-och prydnadsgräsplantering

Sittmöbel, organowood

+24.70 +25.15

+26.10

+25.30 +26.20

+25.20

(20)

20

Gestaltningsprogram Sportfältsparken Väsjön

Material

Bryggor och spänger består av organowoodbehand- lad furu som i form och uttryck samspelar med Väsjö torgs bryggor och träkonstruktioner. Bryggorna har förhöjd kant som hindrar avåkning. Murar, gradänger och trappsteg i slänten består av ljusgrå granit med ﬂammade eller krysshamrade sidor. Nedanför varje gradäng löper en rad storgatsten som förenklar sköt- sel.

Räcken och handledare utförs i svart plattstål likt resten av Väsjön och utformas för att följa allmänna tillgänglighetsregler.

Tryckstegringsstationen ska vara svart och utföras så långt det är möjligt i liknande material och stil som elstationer.

<- Alternativ med illplanen som grund

Inspiration växtmaterial

Skira buskträd; jolster, hägg, rosmarinvide, hagtorn, häggmispel, katsura.

Äng av gul svärdslilja i översilningsyta. De torrare kantzonerna planteras med exempelvis fackelblomster.

Calla palustriss –Missne (vit) svalting, vit näckros, blomvass, strutbräken, andra ormbunkar.

Höga prydnadsgräns samt perennplantering liknande Sportfältstorget.

Informella sittplatser kan användas i stor utsträckning vid god väderlek och ser inte ödsliga ut vid övriga tillfällen

Gradänger i granit tar upp

nivåskillnader Skala 1:3000

Edsbergs allé Brynplantering Slåtteräng Gångväg, stenmjöl Träspång

B

B’

B

A

A’

(21)

Sektion B-B’. Vattenrummet

Gångväg, stenmjöl

Sportfältstorget Bryggor, organowood

Gångväg, stenmjöl Skogsbryn

Dammen

B’

A’

A

Sektion A-A’. Från Sportfältstorget till dammen

Nedsänkt parkyta

Prydnadsgräs och Perennplanteringar

(22)

22

Gestaltningsprogram Sportfältsparken Väsjön

Platsspecifika förslag - Sportfältet

Sportfältet är, trots sitt namn, en relativt lugn plats att se ut över. Parkrummet har mjuka former och brynvegetation med grupper av blommande småträd (t.ex. hagtorn) och buskar mjukar upp dess möte med omgivningen. Områdets mitt består av en plan klippt gräsyta som är fri att använda, t ex till brännboll med klassen, fotboll med kompisarna eller vid större evenemang. Sportfältet är en motpol till Idrottsfältets ordnade och tidsstyrda aktiviteter; på Sportfältet er- bjuds fria och spontana aktiviteter som att springa/

rusa, kasta frisbee, ﬂyga drake och skidor- och pulka-

åkning vintertid. Stora öppna gräsytor för olika aktiviteter

och evenemang Växtmaterial som gynnar insekter och fågelliv och

förstärker de biologiska sambanden i området ska användas

GC-väg, asfalterad och tillgänglig

Svackdike Tillfällig cirkus på fältet

C

(23)

Skogsbryn Gångväg, stenmjöl

Sportfältet Skala1:2000

C

C’

Exakt läge för grillplatserna fastställs när karaktärsskapande träd är inmätta.

Ett grunt svackdike förläggs i släntfot.

Plats för pulkabacke

Gång- och cykelväg Plan gräsyta för lek och aktivitet

Plan gräsyta för lek och aktivitet

(24)

24

Gestaltningsprogram Sportfältsparken Väsjön

Lekplatsen Funktion

Kommunlekplatsen är ett varumärke för hela Väsjön och lockar till sig besökare från både Sollentuna och närkommuner. Med ett starkt och karaktärsfullt tema och med ett lekutbud som erbjuder något extra bidrar leken till Väsjöområdets karaktär. Lekplatsen erbjuder något för alla åldrar, med särskilt fokus på åldern 3-14 år. Här ska man kunna vistas länge och viss service ﬁnns att tillgå.

Karaktär

Huvudtemat för lekplatsen kan exempelvis vara Po- larexpeditionen, vilket knyter till Väsjöns vinterakti- viteter samtidigt som det skapas en äventyrsfylld lek med lust att upptäcka.

När man kommer in på lekplatsen kliver man in i barnens värld och de får följa med på en resa till Nordpolens äventyr. En isbrytare har brytit sin väg fram genom isen och lagt till vid strandkanten. Den är omgiven av andra spännande lekaktiviteter såsom ett isberg med rutsch. I en luftballong följer barnen med på Andrés upptäcktsresa. Och så fortsätter barnens resa bland isﬂak och arktiska djur upp i den spännande omgivande lekskogen.

Utformning

Den stora isbrytaren har lagt till på land, omgiven av isflak fyllda med spännande aktiviteter. Integrerat i båten finns en spännande utrustning att upptäcka, exempelvis morsesignaler i ljus och ljud, navigerings- utrustning, kikare och kompass. På isflaken finns arktiska djur, några isflak är rörliga att hoppa mellan och ett isflak innehåller ett isberg med rutsch.

Ett ivägdrivande isflak med en isbjörn väcker tankar kring miljöpåverkan i arktiska klimatet och bidrar till pedagogiska frågeställningar. En luftballong har landat på ett av isflaken, från den åker barnen linbana in mot fasta land. Här finns ett flertal gungor för alla åldrar. På land har sälarna sin koloni och här finns småbarnslek med sandlek och en pergola som ger skydd för den starka sommarsolen. Ett videbuskage blir en spännande labyrint. Centralt i lekplatsen finns lägerplatsen, en större samlingsplats med sittplatser, grill och annan service, exempelvis toalett. Här ligger den befintliga naturen nära och bjuder in till lek i trevlig lekskog. Gångvägen ringlar sig fram genom lekparken och håller på så sätt nere hastigheten för gång- och eventuell cykeltrafik genom området. En karta i marken inspirerar till upptäcktsfärd på platsen.

I anslutning till beﬁntlig skog har ännu en luftballong

Tall, rönn, sälg, snöbär (snöbär ej nära småbarnslek) Vitblommande buskar i bryn; häggmispel, rönnspirea, hagtorn, vildapel, bukettapel.

Ljung, snödroppar, vitsippor,

landat, från den leder klätterbroar in i beﬁntlig skog och skapar en spännande värld att upptäcka vidare.

Material

Markmaterialet i lekplatsen skall till stor del utformas så det är tillgängligt för många. Hårt packat stenmjöl används på gångvägar. Bark kan användas som fall- skydd i skogsmiljö, sand vid gungor och övriga ytor gummiasfalt i gröngrå/blågrå skala som för tankar till is och hav. Vid sittplatser kan det på utvalda platser vara skiffersten, vilken är vanlig i arktiska miljöer.

Karta med teckningar är platsgjuten och infärgad betong. Murar är i natursten. Växtmaterialet är robust och slittåligt för att kunna hantera slitage, men på utvalda och skyddade platser ﬁnns även omsorgsfullt utformade perennplanteringar. Vitblommande buska- ge och grupper med träd bidrar till en känsla av snö.

Lek på rörliga isflak Lekskulpturer kan exempelvis ha form av sälar

eller valrossar Inspiration luftballonger från Les Halles, Paris. Vitblommande buskar

(25)

Gungor för alla åldrar Lägerplatsen -plats för samvaro -vindskydd -sittplatser -service -grill

Äventyret - klätterlek

Lekplatsen skala 1:500

Sälar på land -sandlek -rollek -solskydd Labyring av sälg

-upptäcka

Sittplatser Vippande isflak

-balans Luftballong

-linbana

Valrossar -karusell

-varma sittskulpturer

Isberget - klätter -rutsch

Karta -scen

Lekskog

Slingrande gångväg

Isbrytaren -klätter -balans

-experimentverkstad

(26)

26

Gestaltningsprogram Sportfältsparken Väsjön

Kantzonerna - Sportfältet Funktion

Den norra sidan rymmer flera stigar in i skogen på Väsjöbackens sluttningar. I slänten anläggs flera rast- och grillplatser i fina sollägen med bra utsikt mot fältet.

Utmed den södra kantzonen går det primära gång- och cykelstråket och intill det leder ett grunt svackdike dagvatten från slänten och tomterna norr om Ribbings väg. Söder om diket ansluter branten upp mot Ribbings väg. Mot Edsbergs allé modelleras marken för att möjliggöra pulkaåkning.

Både den norra och södra sidan utgör spridningsvä- gar för växter och djur. Den linjära strukturen som uppstår i den södra kantzonen är särskilt värdefull som ekologisk spridningskorridor och avbrott i strukturen ska göras så korta som möjligt.

Karaktär

Den norra skogskanten utgör Sportfältets varma och soliga vistelsezon och längs skogsbrynet ligger ﬂera picknickplatser. I varma solgläntor i sluttningen är det trivsamt att samlas i barngrupper eller för att ha picknick på marken. Både från sluttning och bryn har

man bra överblick över de öppna fälten, lekplatsens aktiviteter och skogen.

Södra sidan är mer sluten på grund av sin branta slänt och utgör därför en tydlig rumsavgränsning. Det är främst ett rum att röra sig igenom då norrslänten ger ett skuggigt läge. Pulkabacken ger platsen liv och aktivitet vintertid. Skogsridån är relativt smal och bebyggelsen uppe vid Ribbings väg kommer att skymta mellan träden.

Utformning

På norra sidan koncentreras anlagda sittplatser till brynzonen medan skogen nyttjas för fri lek och skogsupplevelse. Skogssluttningen görs ännu mer attraktiv för vistelse genom gallring och viss inplantering av lövträd istället för gran. Skogsbrynet hålls relativt öppet med god genomsikt mot skogen. Genom viss markmodellering och gruppvis plantering med växter såsom hagtorn, häggmispel, nyponrosor och rönn infogas picknickplatser och andra visteselytor på ett naturligt sätt i brynzonen.

Där ny bebyggelse vid Edsbergs allé exponeras mot Sportfältsparken planteras en ny skogsridå. Beﬁntligt

skogsbryn bevaras i stort sett som idag. Viss gallring kan utföras och brynet kan göras mer variationsrikt genom inplantering av blommande arter. Gång- och cykelvägen längs skogskanten ges en mjuk linjeföring som följer diket i skogskanten. Vägen placeras delvis ovanpå ett beﬁntligt ledningsstråk. Öppenhet och överblick längs stråket är viktigt ur trygghetssynpunkt men några grupper med träd planteras för att skapa variation och mer spännande vyer utmed stråket. Mot Edsbergs allé modelleras marken så att den kan tjäna som pulkabacke och hålls därför fri från träd och buskar.

Material

Växtmaterialet är anpassat för att vara bra ur ekologiskt perspektiv. Det förstärker sambanden mellan de öppna ytorna, gynnar insekter, småvilt och fågelliv och bildar naturliga bryn mot skogen. Inhemska arter med fokus på blomning och säsongsvariation kom- poneras både ur estetiskt och ekologiskt perspektiv.

Naturliga markmaterial används i form av stenmjöls- gångar och rastplatser med stenmjölsunderlag och bark. Det är mjuka gränser mot naturen och stigar anläggs med minimal påverkan på beﬁntliga träd och rötter.

Buskar och mindre träd som sälg, viden, hägg, körsbärsträd, äppelträd, rosor, hagtorn

Brynväxter som häggmispel, skogstry, hassel och sälg Blommor som prästkrage, fibblor, klöver, vicker, ängsvädd, lavendel, isop, vallmo, rölleka

Skogen är lätt att promenera i för alla och är värdefulla utflyktsområden och pedagogiska platser för omgivande skolor och förskolor

Gång- och cykelvägar anpassas efter terrängen och har längslutningar som understiger 5%

(27)

”Vi har framför allt tvenne ledtrådar då det gäller att dana den art av skönhet som ligger inom trädgårdskonstens räckvidd. Det ena är att avlyssna platsen dess möjligheter, att ta tillvara vad som eventuellt redan finnes av naturlig skönhet, att framhäva detta genom gallring och rensning, att locka fram allt mera därav genom att välja och vraka. Den andra ledtråden innebär att alltid återvända till de praktiska krav och önskemål som äro anledningen till hela arbetet: Vad vill man uppnå? Hur vill man leva sitt liv på den valda platsen? Vad vill man vinna av komfort och trevnad, rekreation och njutning i sin lustgård? Ur dessa båda synpunkter måste man ta ställning till problemet, när man går till verket. Varje anläggning måste på detta sätt växa fram ur sina egna förutsättningar. Det är dessa som skola genom de svårigheter de erbjuda genom de möjligheter de gömma sporra anläggaren till en lösning av just denna särskilda uppgift”.

Ur Trädgårdskonst av Erik Lundberg, Natur & Kultur, Stockholm 1948

(28)

28

Gestaltningsprogram Sportfältsparken Väsjön

Antaganden

I arbetet med gestaltningsprogrammet har följande antaganden och förutsättningar varit styrande:

Angöringsväg till idrottsanläggning höjs och ges en lutning som medger busstraﬁk, 10%. Anslutande gång- och cykelväg ansluter till denna så att lutning (<5%) medges från Sportfältsparken fram till Idrotts- fältet.

Många frågor kring Idrottsfältet fortfarande är olösta.

Då det har varit svårt att få fram underlag kring behov, funktioner och optimal placering omfattar detta program inte Idrottens hus.

Dagvattendammen kommer att projekteras i ett senare skede när förutsättningarna vad gäller tillrinningen är tydligare och geotekniken grundligt utredd. I nulä- get har dimensionerna och nivåerna från en tidigare utredning använts (StormTac, 2016-03-09).

Fortsatt arbete

I kommande skeden kommer ett stort antal fördju- pade utredningar krävas. Här nedan listas de punkter som identiﬁeras som mest angelägna att starta med.

• Utökade miljötekniska undersökningar för att lokalisera eventuella markföroreningar i fyllnadsmassor.

• Geotekniska undersökningar för att klargöra markens förutsättningar för dagvattendammen.

• Inmätning av karaktärsskapande träd som bedöms mycket viktiga att spara. Inmätning bör ske tillsammans med landskapsarkitekt.

• En ekolog bör involveras i arbetet med att ut- forma goda miljöer för de insekter och växter som ska prioriteras i området, i samråd med kommunekolog.

• Delaktighet med och involvera Edsbergs- borna rörande parken som mötesplats och eventuella konstnärliga inslag.

Permanent vattenyta 1800 m2

Total vattenyta (regleryta) 2000 m2 Vattendjup, permanent del 1,2 m

Reglerdjup 0,44 m

Permanent vattenvolym 1400 m3

Reglervolym 840 m3

Total vattenvolym 2300 m3

Utflöde, max 240 l/s

Utloppsledning, betong, 5 promille 500 mm diameter

Tabell 1. Data för dagvattendammen enligt en första dimensionering.

Dimensioneringen har utgått från LOD på kvartersmark och allmän platsmark (från StormTac, 2016-03-09)

(29)

Källor

LAR, Utblick Landskap nr 2 – Landskapet i staden – Erik Glemme och Stockholms parker, 1988

Calluna, Vilbinätverket Ekologiskt landskapssamband i Rösjökilen. 2014-11-10

Calluna, Ekologiska landskapssamband. Kartläggning av de stödjande ekosystemtjänsterna habitat för arter och genetisk variation. 2014-11-10

Ekologigruppen, Ekosystemtjänster i Sollentuna 2015-09-01

Sollentuna kommun, WSP: Lekplatsprogram Väsjön 2016-11-01

Sollentuna kommun, WSP: Belysnings/Ljusprogram Förslag till detaljplan för Södra Väsjön, del av Sport- fältet och Edsbergs allé (utkast samrådshandling 2016-04-12). Sollentuna kommun.

Plankarta Södra Väsjön. Sollentuna 2016-04-07 Plankarta 2 Södra Väsjön. Sollentuna 2016-04-07 Kvalitetsprogram för Väsjöprojektet. Sollentuna kommun, 2015-12-08

Planprogram för Södra Väsjöområdet och Edsbergs Sportfält. Sollentuna kommun 2013-04-29

Gestaltningsprogram för Väsjö Torg, preliminär handling. Sollentuna kommun 2015-12-03

Sportfältet – dagvattenhantering. Tyréns 2015-10-22 PM StormTac 2016, a - Beräkning av förorenings- belastning och dimensionering av dagvattendamm i Södra Väsjön. Thomas Larm 2016-03-09

PM StormTac 2016, b - Översiktlig beräkning av föroreningsbelastningen och dagvattenﬂödena från Väsjöns planområden. Avstämning av acceptabel belastning, maximala ﬂöden och planerade åtgärder.

Thomas Larm 2016-03-03

Sportfältet – dagvattenhantering, koncept. Tyréns 2015-10-22

Miljökonsekvensbeskrivning för Väsjöområdet. Sol- lentuna 2010-09-14

PM Geoteknik Väsjön. Ramböll 2014-08-22 PM Miljö Väsjön. Ramböll 2013-04-05

Sportfältet sitplan Dagvattenhantering. Tyréns 2015- 10-22

Södra Väsjöområdet Hydrologiskt PM. Cowi 2016- 09-30

Kvartersstruktur Förskola. Sollentuna 2016-02-24 Förprojekteringsunderlag för gata och markhöjder från Sweco.

Bildkällor

Samtliga bilder/illustrationer är tagna av/ritade av WSP Landskapsarkitektur eller Sollentuna kommun, där inget annat anges.

Visionsbilder för Södra Väsjön – anger funktioner snarare än exakt utformning.

Sid 16: bilder effektfull belysning; Johan Röklander, WSP

Sid 16: bild skräpkorg; Lappset Sid 16: bild soffa; Nola

Sid 24: bild isﬂak lek; Monstrum