16.26. 25 Naturvärden i Väsjöområdet Södra Väsjön 131213 ant

(1)

Naturvärden i södra Väsjöområdet och Edsbergs sportfält

– en översiktlig bedömning

Sollentuna kommun, Stockholms län

2013-12-13

Upprättad av: Maria Enskog Granskad av: Christina Borg

(2)

C:\Users\SEME15645\Documents\Sollentuna_Väsjön naturvärden\Naturvärden i Väsjöområdet_granskad CB 20131213.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0

Naturvärden i södra Väsjöområdet och Edsbergs sport- fält – en översiktlig bedömning

Sollentuna kommun, Stockholms län

Kund

Sollentuna kommun

Plan- och exploateringsavdelningen Kommunledningskontoret

Sollentuna kommun Tfn vxl: 08-579 210 00 www.sollentuna.se

Konsult

WSP Sverige AB

121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tfn: +46 10 722 50 00

Org. nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm www.wspgroup.se

Kontaktpersoner

Maria Enskog, WSP Sverige AB Tfn: 010 722 8807 E-post: maria.enskog@wspgroup.se

Emma Tönnerfors, Sollentuna kommun Tfn: 08-579 216 32 E-post: emma.tonnerfors@sollentuna.se

(3)

Innehåll

1 Inledning 4

1.1 Bakgrund, syfte och förutsättningar 4

2 Områdesbeskrivning 5

3 Bedömning av naturvärden 6

4 Sammanfattning 16

Dokumentinformation

Naturvärden i södra Väsjöområdet och Edsbergs sportfält – en översiktlig bedömning. Sol- lentuna kommun, Stockholms län.

Följande personer har medverkat:

Maria Enskog – Inventering, bedömningar och rapportering.

Christina Borg – Kvalitetsgranskning.

Omslagsbild: Fotografi från område 3.

Samtliga foton i rapporten är tagna av Maria Enskog, WSP Sverige AB, om inte annat anges.

För bakgrundskartorna gäller Lantmäteriets copyright. Flygbilder i rapporten är modifierade bilder från Google Earth.

(4)

1 Inledning

1.1 Bakgrund, syfte och förutsättningar

WSP har fått i uppdrag att utföra en översiktlig naturvärdering av områden som är aktuella inför kommande detaljplan. Naturvärderingen syftar till att lyfta fram vilka naturvärden som finns inom området som ska exploateras och även till att framhålla vad som bedöms som mindre värdefullt. Dokumentet ska utgöra ett underlag vid slutjustering av detaljplanen.

Under fältbesöket granskades framförallt sex delområden inom det aktuella detalj- planeområdet, se Figur 1. De områden som undersökts är områden som i program- förslaget för Södra Väsjöområdet och Edsbergs Sportfält planeras för andra ändamål än de har idag. Bedömningen av naturvärden ska ligga till grund för justeringar av programförslaget med hänsyn till de naturvärden som finns på platsen. Ytterligare två områden undersöktes vid fältbesöket, se orange markering.

I och med att fältbesöket genomfördes i december medgavs inte möjlighet till att observera enskilda arter av exempelvis kärlväxter.

Figur 1. Område 1-5 är markerade med rött. Orange markeringar visar de områden som utöver de sex noterades under fältbesöket. Den orange markeringen som gränsar till 1A inringar både ängsmark och en del av ett våtmarksområde. Inom den gula cirkeln ligger ett kärrkomplex som tidigare blivit utpekat som mycket värdefullt (se under av- snitt 2 för beskrivning).

(5)

2 Områdesbeskrivning

Området domineras av barrskog och öppna, anlagda gräsytor, se Figur 2. Tall växer framförallt på höjderna, men också tillsammans med gran i de sluttande, låglänta och fuktigare partierna. Lövträd förekommer också, framförallt i brynen och i de fuktigare områdena. Ett flertal stigar ringlar sig genom skogsområdet, som ter sig förhållandevis orört trots dess läge invid bebyggelse. Skogens åldersstruktur är blandad av äldre individer såväl som yngre. Pågående skötsel medger en luckighet som ger utrymme för en viss variation av kärlväxter som man kan förvänta hitta i skogsmiljö.

Figur 2. Vy från parkeringsplatsen. Öppen gräsyta, barrskogsdominans och lövträd främst i brynzonen.

Tidigare utpekade naturvärden

I den sydöstra delen av området, bortom sportfältet och utanför planområdet finns ett stort centralt kärrområde som bedömts som mycket värdefullt (Rösjöområdet, 2007), se Figur 1. Området domineras av al och björk av varierad åldersstruktur och i fältskiktet finns till exempel ett flertal starrarter och kärlväxter som kärrsilja och topplösa. Området ligger cirka 150 meter nordost om det område som i denna rapport benämns 1A, och är sammanlänkat via vattendrag till den våtmark som är mar- kerat med orange i Figur 1, som gränsar till 1A.

(6)

3 Bedömning av naturvärden

Område 1A, Idrottsstaden

Figur 3. Läget för område 1A och 1 B inom inventeringsområdet.

Figur 4. Bryn med al och björk, som kantar område 1.

Området utgörs av skog med barrskogsdominans. I skogen finns en del lågor. I brynet kantas området av bland annat björk och al, se Figur 4.

Hit kommer idrottsanläggningarna som ligger på Sportfältet att flyttas.

Område 1A gränsar till en öppen äng, som består av markutfyllnader som utfördes i samband med att konst- gräsplanerna anlades. Söder om konstgräsplanerna är ytterligare en konstgräsplan planerad. Området har, trots att det inte ingick i uppdraget, studerats då det ligger i kanten av om- råde 1A, och då det under fältbesöket noterades en våtmark söder om ängen.

(7)

Vid fältbesöket observerades att våt- markens vatten var rostfärgat, vilket indikerar utfällning av järnhydroxid, se Figur 5.

Markprover har tagits här och inne- höll något förhöjda PAH: er, plats- specifika riktvärden kommer att tas fram.

Figur 5. Rostfärgat våtmarksvatten.

Område 1A: Områdets funktion för spridning bedöms som viktig. Skogen breder ut sig åt nordost. För att få en kontinuitet genom den planerade bebyggelsen och vidare till naturområdet i nordväst rekommenderas att man värnar om sambandet norr och söder om vägen så att detta inte blir för smalt. Planförslaget möjliggör i nuläget passage, men denna kan med fördel breddas något i och med den kanteffekt ¹ som upp- står till följd av den planerade verksamheten.

Våtmarken: Våtmarken sammanlänkas via ett vattendrag med det värdefulla kärr- komplex som breder ut sig åt nordost och som beskrivs ovan, under avsnitt 2. Ex- ploatering av våtmarken riskerar inte bara att påverka det för exploateringen aktuella området, utan även andra delar av det värdefulla kärrkomplexet genom föränd- ringar i hydrologin som kan resultera till följd av exploateringen. Ur naturvärdes- synpunkt skulle därför en nordost-sydvästlig riktning av konstgräsplanen föredras, det vill säga med långsidan längs med den befintliga planens kortsida och område 1A. Visserligen tas mer skogsmark då i anspråk, men i och med att våtmarkens betydelse skattas som större, bedöms det vara ett bättre alternativ.

1 Så kallade kanteffekter innebär att den zon, som är belägen närmast ett exploaterat område, blir svårt för djur och växter att utnyttja på grund av de störningar som följer.

(8)

Område 1B, Idrottsstaden/parkering

Området utgörs delvis av den redan anlagda grusvägen, och delvis av ett skogsbryn mestadels bestående av unga björkar och granar samt en hel del sly (se figur 3). En yngre ek växer också i brynet.

Område 1B: Området bedöms som oproblematiskt att exploatera. Utöver eken observerades inga speciella na- turvärden. Att tänka på vid exploate- ring är samma som nämns ovan, att bibehålla en skogspassage nordost om områdena 1A och 1B. Planförslaget möjliggör i nuläget passage, men denna kan med fördel breddas något i och med den kanteffekt som uppstår till följd av den planerade verksamheten.

Figur 6. Område 1B, blivande parkering

(9)

Område 2, norr om Ribbingsväg

Figur 7. Läget för område 2 inom inventeringsområdet.

Området är beläget i den sydvästra delen av inventeringsområdet (se Figur 7) och sluttar som brantast i den södra delen, åt nordost. Här dominerar barrskog, men om- rådet har också en del inslag av löv. I brynen växer framförallt lövträd. I den nordli- gare delen planar sluttningen ut. Bebyggelsen är planerad ovanför branten, längs med Ribbings väg.

Figur 8. Vy från Ribbingsväg (bild hämtad från Google Earth).

(10)

Figur 9. Vy över område 2. Bild från vägen som korsar området (bild hämtad från Google Earth).

Område 2: Stråket kan fylla en funktion som spridningskorridor genom att området angränsar våtmarksområdet, löper parallellt med den planerade bebyggelsens syd- västra kant, samt gränsar till skogen som finns väster om område 3, under förutsätt- ning att man sparar vegetationen i branten. I och med att bebyggelsen planeras ovanför branten, borde stråket kunna behållas. Sannorlikt kommer fyllnadsmassor tillkomma, men i och med att bebyggelsen framförallt planeras att anläggas på det område invid vägen som utgör en platå, torde graden av utfyllnad bli begränsad.

Korridoren är smal, men bedöms ändå tillsammans med övriga stråk ha betydelse för spridning.

(11)

Område 3, Lamellhusen

Figur 10. Översikt av läget för område 3, 4 och 5 inom inventeringsområdet.

Figur 11. Foton av område 3. Vänster bild är taget i sydvästlig riktning. Tallskog som övergår i gles granskog i den nedre delen av området. Höger bild är tagen i nordlig riktning. Högt upp anar man tallvegetationen.

(12)

Området består av barrskogdominerad mark som sluttar från väst och sedan planar ut mot en gräsyta. Bitvis är skogen gles. Det nedre delen av skogen domineras av gran och tall i varierad åldersstruktur (se figur 10), och markskiktet hyser vanliga arter som till exempel kam-, hus- och skogshaksmossa. Högre upp i sluttningen övergår skogsstråket succesivt till att domineras av tall. Tallskogen har en varierad åldersstruktur.

Centralt i området finns en höjd (figur 12) med flyttblock som delvis är moss- och ormbunksbeklädda. Höj- den skiljer ut sig från övrig miljö och utgör en naturlig barriär som lämplig- en kan sparas mellan planerade bygg- nader.

Figur 12. Höjden i område 3.

Figur 13. Fuktstråket i område 3.

Ett fuktstråk (figur 13) gränsar mot den öppna gräsytan och är beläget ungefär i områdets mellersta del. Här finns trädslag som al, asp och björk.

Stråket kommer försvinna i och med bebyggelser.

Område 3: I och med att bebyggelsen är planerad att gränsa till den öppna gräsytan, bedöms det övre tallskogsdominerande stråket kunna bevaras, och således utgöra en del av den, med bebyggelsens västra kant parallella, spridningskorridoren. Med andra ord bedöms exploateringen här i stort sätt som oproblematisk.

Däremot rekommenderas att höjden, som utgör en naturlig barriär som för både spridning och landskapsbild bör bevaras och kringbyggas. Fuktstråket ligger mitt i den planerade bebyggelsen. Inga höga naturvärden finns dokumenterade i den tidigare genomförda inventeringen (2007) och inget särskilt observerades under fältbe- söket. Eventuellt bör en ytterligare inventering genomföras under våren vid blom- ning, för att säkerställa att så är fallet. Alternativt kan borttagandet av fuktstråket kompenseras med anläggande av t.ex. en damm i området.

(13)

Område 4, kvartersbacken

Figur 14. Lövträd, bl.a. ek, vid södra kanten av område 4.

Området som helhet är barrskogsdo- minerande och har en viss variation i topografin. I den västra delen rinner en bäck, som är uträtad. Bäcken rinner så småningom ut i Väsjön. Ter- rängen lutar åt sydväst och i denna del av området återfanns inga speciella naturvärden. Den södra kanten är

bevuxen av blandad lövskog med inslag av några ekar, grov asp och även tall (se figur 14). Ett antal grova tallar finns längs med områdets östra kant från motionsslingas sett, och fler ex- emplar av grov tall finns uppe på det höjdparti som är beläget norröver längs med motionsslingan (se figur 15).

Figur 15. Grov tall uppe på höjdpartiet i område 4.

Område 4: Höjdpartiet utgör även här en slags naturlig barriär som är till fördel både för spridning och för landskapsbild. Enligt de nuvarande ritningarna planeras här ingen bebyggelse. Idealiskt vore att se till att fri passage råder från höjdpartiet i område 3 genom området för att på så vis behålla en möjlig naturlig spridningsväg genom området. En alternativ idé är att man anlägger en promenadstig som är kantat med naturlig och/eller planterad busk- och trädvegetation för att på så vis inte ute- sluta möjligheten för passage. På andra sidan motionsslingan växer återigen barrskog, vilken genom passagen kan länkas med skogen väster om område 3.

(14)

Område 5, Väster om Väsjöbacken Området är ett barrskogsområde på

västsluttning. I öst, på andra sidan höjden, avgränsas området av en skidhoppbacke, som är en del av Väs- jöbacken. Uppe på sluttningen finns gläntor (se figur 16).

Från områdets västliga avgränsning mot nord och öst växer en del grov tall (se figur 17). Den är särskilt fram- trädande i brynet. Uppe på höjden i den sydöstra delen av området finns yngre bestånd.

Figur 16. Gläntor uppe på sluttningen.

Figur 17. Tallstråket fortsätter öster om motionsslingan, område 5.

Motionsslingans fortsättning söderut, mot områdena 1A och 1B (se orange markering i Figur 10) kantas av ekar, andra lövträd samt grov tall, se Figur 18. Inga åtgärder är enligt ritningen planerade här. I framtiden rekommenderas också ekarna att lämnas kvar, med tanke på ekarnas ekologiskt sett viktiga funktion för bl.a. insekter och fåglar.

Område 5: Blandad barrskog med inslag av grov tall återfinns även på detta delom- råde. Den grova tallen kan ses som ett stråk på bägge sidor om motionsslingan, på och omkring höjdpartiet i område 4 och på motsvarande sida och vidare i ost- sydostlig riktning i område 5 (se Figur 17). Med fördel väljer man att bebygga kring stråket och lämna öppet där den grova tallen växer.

(15)

Figur 18. Lövträd (vänster bild) och gammal grov tall (höger bild) längs med motions- slingan.

(16)

4 Sammanfattning

Tre naturvärden som bedöms som relevanta att lyfta fram; det sammanhängande barrskogsbältet, de topografiska skiftningarna och våtmarken.

Barrskogen bedöms utgöraen tydlig karaktär för området, varför förutsättningarna till att bevara den bedöms som angeläget. Genom att se till att sammanhängande gröna korridorer bevaras, i kombination med fortsatt skötsel, behålls områdets ka- raktär och den biologiska mångfalden ges bästa möjliga förutsättningar efter om- ständigheterna.

De topografiska skiftningarna är också en viktig del av områdets karaktär och på- verkar såväl landskapsbild som spridning. Vid exploateringsåtgärderna är det ound- vikligt att undvika påverkan helt. Men det bedöms som fullt möjligt att anpassa bebyggelsen efter naturliga, mindre topografiska skiftningar, som de beskrivna ovan.

Figur 19. En grovt generaliserad bild, som illustrerar de värden som lyfts fram i rappor- ten. De gröninringade områdena markerar sammanhängande spridningskorridorer i barrskogsbältet, de gröna ringarna visar höjdernas ungefärliga lägen. De gröna strecken symboliserar fortsatt spridning. Den blå cirkeln visar våtmarkens approxima- tiva läge. Observera att de geografiska positionerna är uppskattade, och inte faktiska.

Våtmarker är generellt sett mycket värdefulla biotoper och utgör livsviktiga biotoper för bland annat groddjur. Den kraftiga minskning av antalet våtmarker som skett i modern tid, innebär att de resterande i största möjliga utsträckning bör skyddas från påverkan. Våtmarker är även känsliga för mindre ingrepp eftersom man riskerar att förändra de hydrologiska förutsättningarna för ett större område än det direkt påver-

(17)

kade. Den aktuella våtmarken är genom ett vattendrag sammanlänkat med det våt- markskomplex som tidigare har bedömts som mycket värdefullt.

I och med att våtmarken kan påverkas av de planerade åtgärderna, kan en dispens och ett tillstånd för markavvattning behövas. I större delen av södra Sverige är det särskilt angeläget att bevara våtmarker. Därför råder ett generellt förbud mot markavvattning. Detta innebär ett hårdare bevarandeskydd och att prövningen av markavvattning ska ske i två steg. Först krävs dispens från markavvattningsförbudet och därefter tillstånd till åtgärden om dispens ges. För detaljerad information hänvisas till Naturvårdsverkets handbokⁱ och kontakta handläggare på Länsstyrelsen.

Detta dokument är inte en komplett naturvärdesbedömning. För att säkerställa att värden inte går förlorade, föreslås därför en inventering av kärlväxter, samt möjlig- en av moss- och lavfloran inom de områden som bedöms som skyddsvärda.

iNaturvårdsverket, 2009b: Markavvattning och rensning.Handbok för tillämpning- en av bestämmelserna i 11 kapitlet i miljöbalken. Handbok 2009:5.