Koncernstab regional utveckling Västra Götalandsregionen 2021-10-29
Gränsregionalt samarbete med Norge
Bilaga
Kartläggning av gränsregionala samarbeten
2
1. Inledning
Regionutvecklingsnämnden (RUN) beslutade i samband med detaljbudgeten för 2021 att ta fram en strategi för hur det gränsregionala samarbetet med Norge ska se ut i framtiden.
Strategin ska innehålla en nulägesbeskrivning och analys och landa i vilka insatser som bör prioriteras av RUN framöver.
Coronapandemin har visat på sårbarheten i vårt samhälle och haft en omfattande påverkan på arbetsmarknad, näringsliv och sociala kontakter i gränsregionen. Gränshandeln och besöksnäringen har varit särskilt drabbad. Men, det finns också positiva effekter som kan gynna integrationen i gränsområdet framöver. Digitaliseringen med ökade möjligheter till utbildning och arbete på distans har slagit igenom med full kraft.
Den regionala utvecklingsstrategin (RUS) för Västra Götaland 2021–2030 är en viktig utgångspunkt för en regional agenda för gränssamarbetet framöver. RUS lyfter behovet av att vidga arbetsmarknaden över regionala och nationella gränser. En vägledande princip i strategin är att tillvarata olika platsers förutsättningar och möjligheter. Det handlar bl.a. om att utifrån strategins långsiktiga prioriteringar och kraftsamlingar etablera funktionell samverkan över territoriella gränser och politikområden. Kulturlivet lyfts fram som en förenande kraft för att brygga över gränser.
En kartläggning av organisationer och samarbeten som Västra Götalandsregionen och norska fylken är engagerade i har tagits fram. Den innehåller organisationernas geografiska omfattning, vilka frågor/teman som samarbetet omfattar samt en kvalitativ analys för respektive samarbete. Till detta material tillkommer också resultatet från en enkät till kulturaktörer i Västra Götaland där frågan ställts om det finns intresse för att stärka samarbetet med Norge.
Rapporten utmynnar i ett förslag till syfte och inriktning på en strategi/agenda och vad som borde blir nästa steg för arbetet.
2. Norsk-svensk integration i gränsregionen
2.1 Arbetsmarknad
Norge har stor betydelse för näringsliv och arbetsmarknad i Västra Götaland.
Arbetspendlingen över gränsen är stor; under 20171 pendlade ca 17 000 personer från Sverige till Norge. Från Västra Götaland var motsvarande siffra knappt 5000, vilket motsvarar ungefär en tredjedel av den totala gränspendlingen till Norge. Siffrorna omfattar både dagpendling och pendling under en längre period (men det saknas underlag för en uppdelning av dessa ”två kategorier”). Knappt 30 procent av gränspendlarna är kvinnor och vanligaste åldrarna 2017 var 45-60 år. Byggbranschen är den verksamhet som
sysselsätter flest gränspendlare, följt av verksamheter inom vård och omsorg samt transport och magasinering.
1 Källa: SCB via Västra Götalandsregionen. Det finns ingen statistik över gränspendling efter år 2017.
3
Gränspendlingen har minskat de senaste åren, från en toppnotering 2013 med ca 30 000 personer som pendlade till Norge från Sverige varav 8000 från Västra Götaland. Under 2013 var det flest unga (20-35 år) som stod för gränspendlingen. Mellan dessa två tidpunkter (2013 och 2017) har det skett förändringar i framtagandet av statistiken vilket gör det svårt att göra en direkt jämförelse, men att det har skett en minskning är ändå tydligt. En förbättrad konjunktur och förbättrad arbetsmarknad i Sverige under åren 2013- 2017 är troliga orsaker till minskningen, kanske framför allt minskningen av unga
gränspendlare.
Av de som pendlar över gränsen från Västra Götaland är de flesta bosatta i kommunerna i delregionen Fyrbodal, där allra flest bor i Strömstad (knappt 1 000 personer år 2017). Från Göteborg pendlar också ca 1 000 personer till Norge. I Strömstad har det inte varit så stor förändring av antal gränspendlare mellan 2013 och 2017, medan gränspendlingen från Göteborg har mer än halverats. För kommunerna närmast gränsen som Strömstad, Tanum och Bengtsfors är det vanligare att pendla till kommuner nära gränsen i Norge som Sarpsborg, Halden och Fredrikstad, medan pendlare från kommuner längre från gränsen i Sverige pendlar till Oslo eller kommuner utanför Östfold eller Akershus i större
omfattning.
Beskattningsreglerna för svenskar som arbetar i Norge och vice versa skiljer sig åt. Var de beskattas kan bl.a. bero på om arbetet är att betrakta som kortvarigt, personen är bosatt i en gränskommun (i Västra Götaland; Dals-Ed, Tanum och Strömstad), om det är en offentlig tjänst som utförs åt svensk arbetsgivare i Norge, ombordanställda på flyg osv.
0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000
2005200620072008200920102011201220132014201520162017
Antal gränspendlare könsuppdelat, 2005-2017
män kvinnor
0 500 1 000 1 500 2 000
16-1920-2425-2930-3435-3940-4445-4950-5455-5960-64 65+
Antal gränspendlare per åldersgrupp år 2013 och år 2017
2013 2017
4
Riktad pendling från svenska bostadskommuner till vanligaste arbetskommun i Norge, 2017
Antal gränspendlare per bransch, Västra Götaland 2017
Bransch Totalt Kvinnor Män
Byggverksamhet 960 20 930 Vård och omsorg; sociala tjänster 790 570 220 Transport och magasinering 640 100 540
Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster 540 140 400 Tillverkning 510 50 460
Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar 400 120 270 Hotell och restaurang 230 100 130
Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik 160 30 130 Utvinning av mineral 150 10 140
Utbildning 130 60 70
Informations- och kommunikationsverksamhet 110 20 100 Kultur, nöje och fritid 70 30 40
Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring 60 30 30 Vattenförsörjning; avloppsrening, avfallshantering och sanering 30 0 30 Annan serviceverksamhet 30 10 10
Finans- och försäkringsverksamhet 30 10 20 Jordbruk, jakt och skogsbruk 20 0 20 Fastighetsverksamhet 10 0 10
Oslo Sarpsborg Halden
Fredrik-
stad Bærum
Ullen-
saker Moss Skedsmo
Övriga Östfold &
Akershus Övriga Norge
Strömstad 90 260 220 190 10 10 30 10 70 100
Göteborg 280 20 20 20 70 40 0 10 70 440
Uddevalla 60 20 20 10 10 10 0 10 30 100
Tanum 50 50 40 30 0 0 20 0 20 40
Trollhättan 60 10 0 10 10 10 0 0 10 70
Bengtsfors 30 10 50 10 10 0 0 0 30 30
Dals-Ed 20 20 40 20 0 0 0 0 20 20
Åmål 40 10 0 0 10 0 0 20 30 30
Borås 40 10 0 0 10 10 0 0 10 50
Munkedal 20 10 20 10 0 0 0 0 10 40
Övriga VG 410 60 60 50 50 40 20 20 160 660
Övriga Sverige 3 160 640 450 240 170 90 50 50 1 550 6 140
0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000 4500
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017
Antal gränspendlare per kommunalförbund, 2005-2017
Fyrbodal
Göteborgsregionen Skaraborg
Sjuhärad
5
2.2 Gränshandel och besöksnäring
Norge är en av Sveriges viktigaste handelspartner och norsk konsumtion är viktig för flera branscher i Västra Götaland2 Särskilt stor betydelse har norsk konsumtion för
gränshandeln. Norska utlägg i den svenska detaljhandeln uppgick till ca 27,9 miljarder kronor år 2019, vilket uppskattningsvis har bidragit till att skapa 7200 arbetstillfällen.
Skatteintäkterna till staten, regionen och kommunerna beräknas uppgå till nästan 2,3 miljarder kronor under samma år. Bara i Västra Götaland uppgick den norska
konsumtionen uppskattningsvis till 9,4 miljarder kronor år 2019, varav 6,8 miljarder i dagligvaruhandeln och 2,6 miljarder i sällanköpsvaruhandeln. Det norska inflödet bedöms ha bidragit till att skapa 2 000 arbetstillfällen i Västra Götaland, varav merparten i
Strömstad3
Den norska konsumtionen har skapat en stor mängd arbetstillfällen i
gränshandelskommunerna. Många av jobben som skapas är relativt enkla jobb utan krav på högre utbildning, vilket gör gränshandeln till en viktig inkörsport till arbete för inte minst unga.
Det stora antalet besökare till gränshandeln kan också gynna övrig besöksnäring och gränshandelskommunerna arbetar för att dra nytta av den potentialen. Norska besökare är viktiga för turismnäringen också i övriga delar av Västsverige och vid en jämförelse så har pandemin haft stor effekt på antalet norska gästnätter. Under maj 2019 registrerades 39 432 övernattningar av norska besökare i Västsverige för att i maj 2020 vara nere på 1334.
Under maj 2021 steg antalet något till 2288 gästnätter av norrmän men det är mycket långt ifrån hur det såg ut före pandemin. I enlighet med ovanstående så har ett minskat antal gäster från Norge såväl från andra delar av världen effekt inte bara på hotellbranschen utan även bland de företag som får sin inkomst genom turismen i området4
År 2019 var 12 416 fritidshus i Sverige norskägda. Antalet fritidshus med danska ägare var 10 386 och med tyska 10 140 fritidshus. Dessa tre länder motsvarar totalt 87 procent av de utlandsägda fritidshusen. Största antalet utlandsägda fritidshus i Sverige återfinns i Västra Götaland (7 702) som också är ett favoritlän för norska ägare (5 030). Strömstad och Tanum är de kommuner som antalsmässigt har flest utlandsägda fritidshus.5
2.3 Import och export
Ca 10% av Västra Götalands totala export går till Norge, och 6-8 % av importen6. Norge är det näst största exportlandet i Västra Götaland, bara USA är större. För Sverige som helhet är Norge största exportlandet. Som importland är Norge 5:e största land i Västra Götaland (efter Tyskland, Nederländerna, Kina och Danmark) medan det är det efter Tyskland är det näst största i Sverige.
2 Källa: SCB via Exportcenter Västra Götaland
3 Källa: HUI Research; Norsk konsumtion i svensk detaljhandel och dess bidrag till svensk ekonomi, 2021
4 Källa: www.vastsverige.com
5 Källa SCB Utländskt ägande och utlandssvenskars ägande av fritidshus i Sverige 2019
6 Källa: SCB via Exportcenter Västra Götaland
6
2.4 Norskägda företag i Västra Götaland
Antalet norska bolag i Sverige och Västra Götaland ökar. I Västra Götaland finns det enligt Bisnode (2019 års bokslut) 777 aktiebolag med norsk koncernmoder som
sammanlagt har 13 825 anställda (årsarbetskrafter). Det motsvarar ca 2,7% av anställda i aktiebolag i Västra Götaland 2019. Motsvarande siffror för riket är 2 796 aktiebolag med 68 864 anställda.
Fyrbodal är den region med störst andel anställda i norskägda bolag, 5,1%, motsvarande siffra för övriga delregioner är Göteborg 2,3%, Sjuhärad 2,8% och Skaraborg 2,4%.
Vanligaste branscher är bygg, besöksnäring, företagstjänster, parti- och detaljhandel samt IT/Telekom. I Fyrbodal har de norskägda bolagen flest anställda inom
livsmedelsindustrin.
2.5 Transporter och kommunikationer
Järnvägssträckan Göteborg–Oslo är 35 mil, 17 mil i Norge och 18 mil i Sverige.
Sträckningen går via Trollhättan, Öxnered, Kornsjö (gränsen) till Halden vidare till Oslo.
För sträckan Oslo-Moss finns idag finansierade planer på att lägga ett dubbelspår. För sträckan Moss-Öxnered finns ett endast enkelspår, och inga planer på att anlägga dubbelspår. Tåget kan inte konkurrera med bil och lastbil. Transporttiden för godståg är lång i jämförelse med lastbilstransporterna på väg E6, som tar ungefär hälften så lång tid.
0%
2%
4%
6%
8%
10%
12%
14%
2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018
Andel av total export/import till/från Norge
Västra Götaland export
Västra Götaland import
Riket export
0 10 20 30 40 50
miljarder kronor
Export / import per land (några utvalda). Västra Götaland år 2018
Export Import
7
Norges import via Västra Götaland är omfattande, vilket medför att 1500 lastbilar korsar gränsen varje dygn. Bland annat är Göteborgs hamn viktig. Även personresor går nästan uteslutande på väg. Förutom utsläpp och slitage på vägarna i Västra Götaland hindrar den undermåliga järnvägsförbindelsen och de långa restiderna en ökad interaktion mellan Göteborg och Oslo som i sin tur kunde leda till ökad dynamik.7
2.6 Utbildning
Totalt under läsåret 2019/2020 studerade cirka 630 svenska studenter i Norge (läsåret 2018/2019 var det ca 670 personer)8. Av dessa var ca 100 utbytesstudenter och 530 så kallade freemovers, vilket är studenter som själv anordnar sin studievistelse utomlands utan utbytesavtal mellan ett svenskt och utländskt lärosäte men som får studiemedel från CSN. Eftersom freemovers inte är knutna till något svenskt lärosäte, finns ingen uppgift om varifrån i landet de kommer. Men av utbytesstudenterna så kom sex personer från Chalmers och 15 från Göteborgs universitet. Det saknas publicerad statistik för inom vilka ämnesområden som utbildningen skedde.
Från Norge kom det 560 studenter läsåret 2019/2020 till Sverige (ungefär lika många 2018/2019). Av dessa kom ca 125 studenter (22 %) till Västra Götaland. Flest norska studenter kom till Göteborgs universitet, knappt 100 personer. Till Chalmers kom 15 studenter och till både Högskolan i Borås och Högskolan i Skövde kom sex norska
studenter. Även här saknas det publicerad statistik för inom vilka ämnesområden studierna skedde. Av de utländska studenterna i Sverige totalt utgör norska studenter ca 1,5 procent (flest utbytesstudenter kommer från Tyskland), i Västra Götaland är motsvarande andel 2%.
3. Kartläggning av gränsregionala organisationer och samarbeten
Västra Götalandsregionen och vår norska grannregion Viken möts i flera olika
organisationer, nätverk och EU-program. De som främst har fokus på bilateralt svensk- norskt samarbete är Svinesundskommittén och Sverige-Norge-programmet. Det finns även möjligheter för bilateralt samarbete inom ÖKS-programmet (Öresund, Kattegatt,
Skagerack).
Övriga organisationer och samarbeten omfattar fler parter än bara de svenska och norska, men kan ändå vara viktiga som kontaktytor och för att driva gemensamma intressen. Några exempel är STRING, Nordsjökommissionen, vänregionsamarbetet och Interreg-
programmen för Nordsjön och Östersjön. Det finns även planer på ett Forum Skagerrak för marina/maritima frågor.
7 Källor bl.a. OECD Megaregion Western Scandinavia 2018: OECD Territorial Reviews: The Megaregion of
Western Scandinavia | en | OECD. Trafikverket 2021: Utpekad bristanalys Göteborg-Oslo, kapacitetsproblem och långa restider (diva-portal.org)
8 Källa: Universitetskanslerämbetet
8
Samarbetsområdena skiljer sig åt till sin karaktär. Det handlar om praktiska frågor som är mer direkt relaterade till gränsen dvs. gränshinder, transporter och infrastruktur,
besöksnäring, hälso- och sjukvård. Den marina resurser är ett annat viktigt område utifrån det geografiska läget. Därutöver lyfts frågor kring energi, miljö, klimat,
bioekonomi m.m. vilka numer kanske kan inordnas under begreppet ”grön omställning”.
Intressant att notera är att samarbeten inom utbildning, kompetensförsörjning och kultur inte är så vanliga i dessa organisationer.
Kulturlivets samarbeten pågår utanför dessa organisationer och bör undersökas vidare.
Koncernavdelning kultur har ställt frågan till ett antal kulturverksamheter hur de ser på samverkan med Norge. 25 kulturverksamheter av varierande storlek och inriktning (flest inom museer, scenkonst) har svarat och nämner hinder för samverkan som pandemin, tullar, kostnader (främst transporter) samt att Interreg-projekt är krångliga. Av de som lyfter fram vikten av ökad samverkan med Norge är hälften geografiskt placerade i Fyrbodal och hälften i Göteborg. En aktör i från Skaraborg och ingen från Sjuhärad. De norska samverkansparterna finns i Oslo, Stavanger, Bergen, Fredrikstad, Sandefjord och Halden. Vissa verksamheter anger att deras samarbetsparter finns spridda över Norge.
Samverkansparterna finns med andra ord på en något begränsad yta i Västra Götaland men är väl spridda geografiskt i Norge. En möjlighet till en utökad marknad och
kompetenshöjning för verksamma i Västra Götaland ser vi inom en sektor där Norge anses ha en starkare litteraturscen bland annat i bemärkelsen aktiva och professionella
litteraturhus och ett större intresse för nordisk litteratur. Detta bekräftar en tidigare bild. Av materialet går det inte att dra några slutsatser om läget inom övriga kulturområden.
4. Effekter av Covid-19 och konsekvenser för gränsregionen
Effekterna av Covid-19 har haft en omfattande påverkan på gränsregionen. Under 2020 och 2021 såg gränshandeln i både Västra Götaland och Region
Värmland kraftigt reducerade besöksflöden som en följd av covid-19 och en periodvis stängd gräns mellan Norge och Sverige. Under 2020 motsvarade omsättningstappet i gränshandeln omkring 90 procent, jämfört med 2019 (Källa: HUI 2021). Det stora antalet besökare till gränshandeln gynnar också andra verksamheter inom exempelvis
besöksnäring, hotell och restaurang, vilket även medfört stor påverkan också för dessa verksamheter.
Särskilt stor påverkan har pandemin och den stängda gränsen haft för arbetsmarknad och näringsliv i Strömstad, med en betydande ökning av arbetslösheten under 2020 och första kvartalet 2021. Arbetslösheten i Strömstad ökade från knappt 6,0 procent i början av mars 2020 till 11,3 procent i slutet av april 2021.1 I Västra Götaland ökade arbetslösheten från 6,6 procent till 7,7 procent under samma period. Från det andra kvartalet 2021 och framåt har arbetslösheten i Strömstad successivt minskat. Med den åter öppna gränsen mellan Norge och Sverige finns nu en förväntan om att arbetslösheten minskar ytterligare och att det sker en återhämtning inom arbetsmarknad och näringsliv.
9
5. Strategi för samarbete med Norge
5.1 Tänkbara syften med en strategi/agenda
Initiera samarbeten med norska partners inom de områden som prioriteras i den regionala utvecklingsstrategin och smart specialisering och där det finns utvecklingspotential och ett motsvarande intresse på norsk sida.
- Öka trycket på utbyggd infrastruktur för att flytta gods från väg till järnväg - Attrahera norska investeringar/etableringar i Västra Götaland
- Bredda arbetsmarknaden och tillgången till kompetens på ömse sidor gränsen genom att underlätta för resande/pendling och digitalisering - Identifiera och undanröja gränshinder
- Besöksnäring – göra gränsregionen attraktiv tillsammans 5.2 Förslag på inriktning
Förslaget tar sin utgångspunkt i RUS och strategin för smart specialisering och bygger vidare på den samverkan vi har med Norge i olika forum:
A. Nyttja STRING för att stärka samarbetet med Viken och Oslo B. Stärka det gränsnära samarbetet genom Svinesundskommittén
C. Samarbeta med norska partners i en bredare geografi genom Nordsjökommissionen och EU-programmen
En förutsättning framåt är att båda sidor om gränsen vill samarbeta. Viken bildades 1 jan 2020 genom en sammanslagning av de tre fylkena Östfold, Akershus och Buskerud. Efter det norska stortingsvalet nu i höst har frågan om att lägga ned Viken kommit upp. Om det blir så kommer den norska sidan att vara upptagen av interna organisationsfrågor under en tid framöver. Under tiden bedömer vi ändå att ett mobiliseringsarbete kan dras igång.
Förslag till nästa steg i arbetet med en gemensam agenda för samarbete är att
regionutvecklingsnämnden tillsammans med aktörer inom näringsliv och relevanta sektorer från både Västra Götaland och Norge bjuder in till samtal om gemensamma utmaningar i syfte att ringa in prioriterade områden där vi successivt kan stärka upp vår samverkan framåt.
Bilaga
Kartläggning av gränsregionala samarbeten
11
Samarbeten Geografi Teman Kvalitativ analys
Svinesundskommittén Drivs i form av en ideell organisation. Viken fylkeskommune och VGR samt totalt 14 svenska och norska kommuner är medlemmar: Bengtsfors, Dals-Ed,
Mellerud, Strömstad, Tanum, Trollhättan och Åmål.
På norsk sida Vikens fylkeskommune samt kommunerna Aremark, Fredrikstad, Halden, Hvaler, Rakkestad, Råde och Sarpsborg.
Blå tillväxt Grön tillväxt Besöksnäring
Gränshinder och gränsmöjligheter
En av tolv gränskommittéer inom ramen för det nordiska regionalpolitiska samarbetet. Enligt utvärderingen av kommitténs arbete behöver VGR sätta in gränsregionen i ett strategiskt sammanhang för att nyttja dess potential. Behov av att tydliggöra basverksamhet och
projektverksamhet. Kommittén har inte
definierat vilken roll den kan och bör ta i arbetet inom de fyra fokusområdena, mer än att
kommittén ska arbeta med dessa frågor inom ramen för sitt uppdrag att skapa regional utveckling i gränsområdet.
Forum Skagerrak (finns bara som idé)
Ambition att samtliga regioner/fylken runt Skagerrak ska vara representerade. I ett första steg är tanken att starta upp med i första hand Västra Götaland samt från norsk sida Viken och Vestfold/Telemark.
Inte preciserat. Områden som förts fram är marina och maritima frågor, näringsliv, kompetensförsörjning m.m.
Jessicas kommentar: Jag har uppfattat det som att det är marina och maritima frågor som står i fokus och att man inte har för avsikt att arbeta brett med näringslivsfrågor eller
kompetensförsörjning utan endast inom dessa sektorer. Även miljöfrågor inkluderas i allra största grad.
Pågår ett arbete med att etablera ett politiskt forum Skagerrak – för att etablera en permanent struktur för det politiska gränsöverskridande samarbetet kring havs- och kustområdet Skagerrak. Initiativet ingår i Interreg-projektet Marint grenseforum Skagerrak. Vid ett möte i samband med Nordsjökommissionen på Marstrand i juni 2019 uttalade de närvarande politikerna att en sådan struktur behöver utvecklas. Ett möte mellan politiker från VGR, Viken och Vestfold/Telemark genomfördes i april 2021 – då enades man om behovet av långsiktig struktur för det gränsregionala samarbetet och att arbeta vidare med frågan.
Ett förslag är att Svinesundskommittén ska vara värdorganisation för ett sådant forum.
12
String De norska medlemmar är Viken och Oslo, de svenska Göteborg stad, VGR, Halland, Skåne, Malmö
Gränsöverskridande infrastruktur är ryggraden i STRING-samarbetet. För VGR, Göteborg och de norska parterna gäller det främst dubbelspår Göteborg- Oslo.
Kommande projekt med en
vätgaskorridor för tunga fordon som sträcker sig över hela STRING:s geografi från Oslo-Hamburg.
STRING har också under 2021 lanserat en OECD-studie som pekar på potential med grön teknik i territoriet. En viktig del i det som VGR hittills inte varit så engagerade i är identitetsskapande och att sätta STRING på en internationell karta som en grön hubb. Både Oslo och Viken har visat intresse för detta arbete och ingår i arbetsgrupper kopplade till ämnet.
Beslut på LGRU om att använda STRING främst som ett forum för påverkansarbete för
gränsöverskridande infrastruktur.
Finns potential för fler områden inom regional utveckling att använda STRING som ett forum för kontakt med andra medlemmar, projekt och kunskapsutbyte. OECD-studien ska nu implementeras och flera arbetsgrupper med kopplingar till näringsliv, miljö mm ska tillsättas inom STRING.
Nordsjökommissionen De norska medlemmarna är Viken, Vestfold og Telemark, Agder, Rogaland, Vestland, Möre og Romsdal och Tröndelag fylkeskommuner, dvs alla kustfylken från gränsen upp till mellersta Norge.
Oslo är däremot inte med.
Från Sverige deltar VGR, Region Halland och Region Örebro län.
- Marina resurser (havsmiljö, havsplanering, fiske/akvakultur, blå ekonomi)
- Transporter (TEN-T-frågor, hållbara transporter, nya transportlösningar) - Klimat o energi (förnybar energi, CCS, energieffektivisering,
klimatanpassning)
- Smarta regioner (smart specialisering, kompetensfrågor, cirkulär ekonomi)
Eftersom det är ett forum med deltagare från många länder så lämpar det sig inte för att driva specifika svensk-norska frågor eller svensk- norskt samarbete. Däremot är de norska fylkena mycket aktiva deltagare i alla delar av
organisationen. VGR har också en lång historia här och är sedan 2016 både ordförande och sekretariat. Därmed har VGR personliga kontakter och en direkt kanal till politiker och tjänstemän i samtliga inblandade fylken.
13
I övrigt medlemsregioner i Danmark, Tyskland, Nederländerna, Belgien, England och Skottland.
Tematiskt knyter samarbetet an på många sätt till RUS:ens prioriteringar. I en del av de prioriteringarna är de intressantaste norska samarbetsparterna inte självklart de som ligger närmast Sverige. Till exempel finns mycket maritim kompetens på Vestlandet och Agder är mycket aktiva inom elektrifiering.
Nordsjökommissionen är också en del av CPMR, den främsta lobbyorganisationen för regioner i Europa i frågor om transporter, maritimt och sammanhållningspolitik.
Vänregionsamarbetet VGR – Viken – Nordjylland (samarbetet funnits sedan 1949 där geografin ändrats allteftersom utefter olika
politiska/regionala konstellationer)
Maritimt (marint avfall och Västerhavsveckan)
Folkhälsa (Fullföljda studier)
Energi (Funnits planer på samverkan inom biogas och vindkraft)
Miljö
Inom koncernkontoret översyn identifierades att delar av samarbetet ej ger mervärde till VGR.
Beslut som tagits på det årliga vänregionmötet har ofta saknat förankring/finansiering i berörd VGR nämnd (RUN och MN).
Kunskaps- och erfarenhetsutbyte på högsta nivå är däremot politiskt prioriterat i VGR och bland våra politiker.
Region Viken har efter deras nybildning ej officiellt deklarerat att de ingår i
vänregionsamarbetet. Ett digitalt möte i vänregionsamarbetet planeras på politisk nivå efter sommaren.
EU:s gränsregionala program/samarbeten 2021-2027
14
Interreg Sverige Norge Del av Viken fylke (följande kommuner Rakkestad, Marker, Indre Østfold, Skiptvedt,
Aurskog-Høland, Rælingen, Lørenskog, Lillestrøm, Enebakk, Nes, Ullensaker, Gjerdrum, Nittedal, Nannestad, Eidsvoll, Hurdal Hvaler, Fredrikstad, Sarpsborg, Halden, Aremark) Fyrbodalskommunerna ingår från Västra Götalandsgeografin.
Förutom ovan deltar hela Värmland, Dalarna, Jämtland/Härjedalen samt Västernorrland. I Norge ingår också Trøndelag och Innlandet fylke.
Innovation
Stärkt konkurrenskraft SMF
Motståndskraft mot naturkatastrofer pga klimatförändringar
Övergång till cirkulär ekonomi Gränslös arbetsmarknad/utbildning Stötta KKN
Förutsättningar för bättre styrning (skapa gemensamma strategier och forum för samarbete över gränsen)
I huvudsak gränsnära samarbete, kan knyta ihop VG även med Värmland och vidare in i Norge.
Finns en stor potential för gemensam utveckling genom programmet i gränsregionala frågor.
ISO 1 är nytt i programmet; innebär intressanta möjligheter för att formalisera samarbeten mellan aktörer på var sida gränsen och ta fram gemensamma strategier där de saknas.
Interreg Öresund-Kattegat- Skagerrak (ÖKS)
Sverige:Skåne län, Hallands län och Västra Götalands län.
Norge: Agder, Oslo, Vestfold og Telemark, samt Viken.
Danmark:Region Hovedstaden, Region Sjælland, Region Midtjylland og Region Nordjylland.
Innovation Grön omställning Transporter Arbetsmarknad
Mycket goda samarbetsmöjligheter. Finns upparbetade kanaler till de olika fylkena.
Bilaterala samarbeten möjliga inom programmet.
Interreg Östersjön EU:s medlemsstater Danmark, Estland, Finland, Lettland, Litauen, Polen, Sverige, norra Tyskland samt partnerlandet Norge och de nordvästra regionerna i Ryssland
Innovation
Water-smart societies (hållbar vattenförsörjning och blå näringar) Klimat-neutrala samhällen (cirkulär ekonomi, energi, smart grön mobilitet) Cooperation governance (skapa plattformar för samarbete och macro- regional styrning)
Stor programgeografi. Bilaterala projekt är inte möjligt
15
Interreg Nordsjön Programmet omfattar sju länder helt eller delvis: Belgien, Danmark, Nederländerna, Norge, Frankrike, Sverige och Tyskland.
Från Sverige deltar fem län – Värmland, Västra Götaland, Halland, Kronoberg och Skåne. Från södra Norge deltar tio fylken – Oslo, Rogaland, Møre og Romsdal, Bodø, Viken, Innlandet, Vestfold og Telemark, Agder, Vestland och Trøndelag
Innovation Grön omställning
Climate-resiliens (motståndskraft mot naturkatastrofer)
Förutsättningar för bättre styrning (stärkt kapacitetsbyggande, forum för samarbete)
Program med stor potential, kan vara svårt att finansiera bilaterala samarbeten. Stark maritim koppling.
Nordiska ministerrådet Finland, Norge, Färöarna, Danmark, Grönland, Åland, Island och Sverige
Under perioden 2021–24 kommer Nordiska ministerrådet speciellt att fokusera på:
1. Koldioxidneutralitet och
klimatanpassning 2. Biologisk mångfald 3. Hållbar produktion 4. Hållbar
konsumtion 5. Det internationella miljö- och klimatsamarbetet 6. Kunskap och innovation 7. Arbetsliv 8. Fri rörlighet och gränshinder 9. Välfärd för alla 10. Inkluderande grön och digital omställning 11. Samverkan med civilsamhället 12. Tillit och sammanhållning i Norden
Omfattande och brett arbetsprogram som ”våra”
kommande satsningar med stor sannolikhet kan knyta sig an till. Kommer finnas finansiering men då troligtvis i utlysningar som måste klaffa i tid.
Det kan vara en idé att bevaka och koppla upp sig mot Nordiska ministerrådets fokuserade områden för att på så sätt få viss draghjälp och eventuellt publicitet om så önskas.
Lite mer fördjupad beskrivning kring fokusområdena finns här:
https://pub.norden.org/politiknord2020- 707/#44627
Marina samarbeten Maritima klustret i Västsverge har l’änge haft en dialog med svinesundskommitten om att de kan ”haka på” klustrets struktur.
Ffa har det varit genom Tjärnö marinlabb som denna samverkan har skett.
Fokus har varit på sjömat och maritim turism
VGR leder Maritima klustret i enlighet med ett partnerskapsavtal. Här finns möjlighet att styra arbetet i en riktning som vi önskar.
16
Kultur Det finns inget rent kulturforum med Norge där VGR ingår. Inom forumen högst upp på listan kan kultursamarbete vara en del. Svinesunds-kommittén har med besöksnäringen, något som OECD lyfte fram tillsammans med kultur som en styrka i VGR och som kan nyttjas i samverkan med Norge. Inom interreg-programmen finns utrymme för kultursamarbete.
Kommunalförbundens (Fyrbodal) nya satsning på coacher för projekt kan spela en roll.
Kartlägger nu samarbeten med Norge hos ca trettio verksamheter med stöd från kulturnämnden. Kan eventuellt utökas till drygt 100 verksamheter.
Överlag är samarbetet med Norge stort i kultursektorn och skattningen är att intresse för att öka det finns. Med tanke på läget kring gränsen och Strömstad kan kultursamarbete bidra till återhämtning och förbättrade
relationer. Tidigare fanns ett flerårigt samarbete med Östfold om bland annat Konstbiennalen i Moss, en av de främsta i Norden.
Hälso- och sjukvård:
ramavtal mellan Sykehuset Ostfold och Västra
Götalandsregionen
Norra Bohuslän och västra Dalsland.
Båtberedskap längs skärgården sydliga delen av Östfold
-Akutsjukvård -Förlossningsvård
-Båtberedskap i skärgården i sydliga delen av Östfold genom NU-
sjukvårdens avtal med
Sjöräddningstjänsten i Strömstad.
-Utveckling- och projektsamarbete -Transport med ambulans/helikopter och bistånd vid större olyckor
Ursprungligen ett samarbete ifrån 1970-talet som successivt utvecklats. Senaste avtalet ingicks 2016. Uppsägningstiden för avtalet är 6 månader och ska omförhandlas vid väsentliga förändringar.
Kartor
18
Svinesundskommittén
19
STRING
20
