An analysis of construction logistics setups for Berga Äng

Full text

(1)LiU-ITN-TEK-G--21/060-SE. En analys av logistiklösningar för etablering i Berga Äng Lucas Andersson Alexander Sjöblom 2021-06-15. Department of Science and Technology Linköping University SE-601 74 Norrköping , Sw eden. Institutionen för teknik och naturvetenskap Linköpings universitet 601 74 Norrköping.

(2) LiU-ITN-TEK-G--21/060-SE. En analys av logistiklösningar för etablering i Berga Äng Examensarbete utfört i Logistik vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet. Lucas Andersson Alexander Sjöblom Norrköping 2021-06-15. Department of Science and Technology Linköping University SE-601 74 Norrköping , Sw eden. Institutionen för teknik och naturvetenskap Linköpings universitet 601 74 Norrköping.

(3) Upphovsrätt Detta dokument hålls tillgängligt på Internet – eller dess framtida ersättare – under en längre tid från publiceringsdatum under förutsättning att inga extraordinära omständigheter uppstår. Tillgång till dokumentet innebär tillstånd för var och en att läsa, ladda ner, skriva ut enstaka kopior för enskilt bruk och att använda det oförändrat för ickekommersiell forskning och för undervisning. Överföring av upphovsrätten vid en senare tidpunkt kan inte upphäva detta tillstånd. All annan användning av dokumentet kräver upphovsmannens medgivande. För att garantera äktheten, säkerheten och tillgängligheten finns det lösningar av teknisk och administrativ art. Upphovsmannens ideella rätt innefattar rätt att bli nämnd som upphovsman i den omfattning som god sed kräver vid användning av dokumentet på ovan beskrivna sätt samt skydd mot att dokumentet ändras eller presenteras i sådan form eller i sådant sammanhang som är kränkande för upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart. För ytterligare information om Linköping University Electronic Press se förlagets hemsida http://www.ep.liu.se/ Copyright The publishers will keep this document online on the Internet - or its possible replacement - for a considerable time from the date of publication barring exceptional circumstances. The online availability of the document implies a permanent permission for anyone to read, to download, to print out single copies for your own use and to use it unchanged for any non-commercial research and educational purpose. Subsequent transfers of copyright cannot revoke this permission. All other uses of the document are conditional on the consent of the copyright owner. The publisher has taken technical and administrative measures to assure authenticity, security and accessibility. According to intellectual property law the author has the right to be mentioned when his/her work is accessed as described above and to be protected against infringement. For additional information about the Linköping University Electronic Press and its procedures for publication and for assurance of document integrity, please refer to its WWW home page: http://www.ep.liu.se/. © Lucas Andersson, Alexander Sjöblom.

(4) Alesj115 Lucan221. Datum 2021-06-15.

(5) Sammanfattning Byggindustrin är en komplex bransch där varje byggprojekt är unikt, vilket medför svårigheter i att finna logistiklösningar som är anpassade till byggarbetsplatsen. Beroende på omgivning och plats där bygget skall utföras, storlek på bygget, vilka material som ska användas under byggets olika skeden för konstruktion och hur flödet påverkas av transporter till byggarbetsplatsen. Examensarbetet är utfört i samarbete med Aurum Fastighetsutveckling och forskningsprojektet Fossilfri Bygglogistik, finansierat av Triple F. Aurum Fastighetsutveckling är intresserade av att se hur ett tänkbart transportflöde för byggarbetsplatsen Berg Äng som är planerad mellan 2024–2028 kan se ut under olika faser för byggnadsprojektet. Syftet med denna studie är därför att genomföra en simulering för ett undersöka transportflödet och effekterna för olika logistiklösningar under byggnadsprocessen. Syftet har utformats baserat på tre frågeställningar, vilka har besvarats med hjälp av kvantitativa och kvalitativa metoder. De kvalitativa metoderna består främst av intervjuer och observationer vid insamling av data och för att generera ett resultat har kvantitativ metod i form av simulering använts. Data för beräknandet av antalet förväntade transporter och när dessa ankommer har givits av forskningsprojektet Störningsfri stad vid Linköpings universitet. Totalt har tre kvartal för byggprojektet Berga Äng simulerats. Efter analys av simuleringsresultaten konstaterades att det kommer uppstå logistikutmaningar som måste tas i åtanke vid planeringsfasen. Kvartal Q2 2026 har två potentiella zoner med lägenhetshus på byggarbetsplatsen som eventuellt inte kommer hinna klart inom den utsatta projekttiden. Detta på grund av det höga antalet transporter som förväntas ankomma till zonerna under den planerade tiden för byggnation på dessa. Analysen visar även att eventuella köer och väntetid för lastbilar under byggprocessen kan reduceras vid användning av logistiklösningar, så som en terminal eller check-point. Slutsatsen av denna studie belyser vikten av att ha antalet transporter som förväntas ankomma till byggarbetsplatsen i beaktning under planeringsfasen. För att bidra till en skarpare planering med bättre precision bör mer data för transporthantering samlas in inom byggbranschen, vilket kan bidra till att förutse eventuella perioder under byggnationen där schemaläggning och planering av transporter är extra viktigt. Genom att förutse detta kan även slutsatser kring hur vida användandet av logistiklösningar är nödvändigt eller inte under byggnationen genomföras, och beslut kan tas kring när dessa bör användas.. Sökord: Bygglogistik, Transportflöde, Check-point, Terminal & Byggtransport . Alesj115 Lucan221. Datum 2021-06-15.

(6) . Abstract Construction is a complex industry, where uniqueness of construction projects entails difficulties to identify and adopt logistics solutions to specific construction sites. Depending on the location where the construction site is executed, the size of the construction object and which materials are used during the various stages of it, the transport process into the construction site is affected. This study is carried out in collaboration with Aurum Fastighetsutveckling and the research project Fossil free construction logistics funded by Triple F. Construction on Berga Äng is scheduled between 2024–2028 and is therefore now in the planning phase. Aurum Fastighetsutveckling helps actors in the construction industry to plan construction projects and at the time of conducting this study, project is scheduled between 2024–2028 and is in the planning phase for a new residential area in Berga Äng, Linköping. Aurum is interested in seeing what a possible transport flow for the construction site can look like during different phases of the construction project. The purpose of this study is therefore to create a simulation to examine the transport flow and the effects for different logistics solutions during the construction process. The purpose of this study is fulfilled through answering three research questions, which have been answered using quantitative and qualitative methods. The qualitative methods mainly consist of interviews and observations for collecting data and the quantitative methods mainly consist of simulation. Data for calculation of the number of expected transports have been provided by the project group Störningsfri stad at Linköping University. Three quarters of the construction project in Berga Äng has been simulated in this study. After analyzing the simulation results, it was established that quarter Q2 2026 has two potential zones with apartment buildings on the construction site that may not be finished within the scheduled time for the project. This is due to the number of transports that are expected to arrive in the zones during the planned time for construction. The analysis also shows that any queues and waiting time for trucks during the construction process can be reduced when using logistics solutions, such as a terminal or checkpoint solution. The conclusion of this study highlights the importance of being able to forecast the number of transports that will arrive to the construction during the planning phase. To contribute to planning with better precision, more data regarding transports should be collected in the construction industry. By doing this, it will be easier to predict periods during construction where scheduling and planning of transports is crucial. By foreseeing this, conclusions can also be drawn about whether or not the use of logistics solutions is necessary during construction, and when these should be used.. Keywords: Construction logistics, Transport flow, Check-point, Terminal & Construction transports Alesj115 Lucan221. Datum 2021-06-15.

(7) Förord Examensarbetet är utfört på den tekniska högskolan vid Linköpings universitet och ingår i det slutgiltiga arbetet för en kandidatexamen inom utbildningen Flygtransport och logistik. Till att börja med riktar vi ett stort tack till Esbjörn Larsson på Aurum Fastighetsutveckling som har låtit oss genomföra vårt examensarbete hos er, samt vår examinator Anna Fredriksson som tilldelat oss arbetet. Det har varit spännande och framförallt lärorika veckor. Vi vill även tacka Projektgruppen Störningsfri stad på Linköping Universitet för det stora bidraget i datainsamlingen för examensarbetet. Eran hjälp har underlättat för examensarbetet och möjliggjort för ett bättre resultat i studien. Sist men inte minst vill vi tacka vår handledare för examensarbetet, Yashar Gholami, som har bidragit till goda diskussioner och feedback på arbetet. Vi blickar nu framåt efter studietiden med många nya erfarenheter i bagaget och förhoppningsvis en spännande framtid framför oss.. Norrköping, Juni, 2021. Alexander Sjöblom. Alesj115 Lucan221. Lucas Andersson. Datum 2021-06-15.

(8) Table of Contents 1.. Inledning .......................................................................................................................................... 1 1.2 Bakgrund ....................................................................................................................................... 2 1.3 Problembeskrivning ....................................................................................................................... 2 1.4 Syfte ............................................................................................................................................... 3 1.5 Frågeställningar ............................................................................................................................. 3 1.6 Avgränsning ................................................................................................................................... 4. 2. Teori..................................................................................................................................................... 5 2.1 Organisationen på byggarbetsplatsen .......................................................................................... 5 2.1.1 Produktionsprocesser................................................................................................................. 5 2.1.2 Lean construction ....................................................................................................................... 6 2.1.3 Slöseri på byggarbetsplatsen...................................................................................................... 7 2.1.4 APD-plan ..................................................................................................................................... 8 2.2 Logistik ........................................................................................................................................... 8 2.3 Bygglogistik .................................................................................................................................... 9 2.3.1 Logistiklösningar ......................................................................................................................... 9 2.3.2 Check-point ................................................................................................................................ 9 2.3.2.1 Bokningssystem ................................................................................................................. 10 2.3.3 Terminal.................................................................................................................................... 11 3. Metod ................................................................................................................................................ 13 3.1 Metodteori .................................................................................................................................. 13 3.1.1 Kvalitativa Insamlingsmetoder ................................................................................................. 13 3.1.2 Kvantitativa Insamlingsmetoder .............................................................................................. 13 3.1.3 Litteraturundersökning ............................................................................................................ 13 3.1.4 Primära och sekundära källor................................................................................................... 14 3.1.5 Intervjumetodik ........................................................................................................................ 14 3.1.6 Observationer ........................................................................................................................... 15 3.2 Simulering som naturvetenskaplig metod .................................................................................. 15 3.2.1 Simuleringsstudiens olika steg ............................................................................................. 16 3.2.2 Mjukvaran Arena .................................................................................................................. 17 3.2.3 Visualisering och replikationer ............................................................................................. 18 3.3 Validitet och reliabilitet ............................................................................................................... 19 3.3.1 Känslighetsanalys ................................................................................................................. 19 3.4 Tillvägagångssätt ......................................................................................................................... 19 3.4.1 Kvalitativa & kvantitativa Insamlingsmetoder ......................................................................... 20. Alesj115 Lucan221. Datum 2021-06-15.

(9) 3.4.2 Litteraturundersökning ............................................................................................................ 20 3.4.3 Primära och sekundärkällor ..................................................................................................... 20 3.4.4 Intervjuer .................................................................................................................................. 21 3.4.5 Observationer ........................................................................................................................... 23 4. Simuleringsmodellen ......................................................................................................................... 24 4.1 Konceptuell modell...................................................................................................................... 24 5. Ingångsvärden i simuleringsmodellen ............................................................................................... 26 5.1 Berga Äng .................................................................................................................................... 26 5.2 Transporter till byggarbetsplatsen .............................................................................................. 28 5.3 Lossning ....................................................................................................................................... 32 5.3.1 Lossning och lastning för schaktning .................................................................................... 32 5.3.2 Lossning för stomme ............................................................................................................ 32 5.3.3 Lossning för komplettering................................................................................................... 33 5.3.4 Lossningstider baserat på intervjuer .................................................................................... 33 5.4 Förenklingar och generella antagande i empiri........................................................................... 34 6. Scenarion för simulering.................................................................................................................... 35 6.1 Ankomsttider på dygnet .............................................................................................................. 35 6.2 Scenario: ingen logistiklösning .................................................................................................... 35 6.3 Scenario: samlastning med terminal ........................................................................................... 36 6.4 Scenario: check-point .................................................................................................................. 36 6.5 Kvartal.......................................................................................................................................... 37 7. Simuleringsmodellen ......................................................................................................................... 38 7.1 Modellen ..................................................................................................................................... 38 7.1.1 Skapandet av transporter ..................................................................................................... 38 7.1.2 Logistikområdet .................................................................................................................... 39 7.1.3 Väntplatsen .......................................................................................................................... 40 7.1.4 Lossningsplatsen................................................................................................................... 41 7.1.4 Animering ............................................................................................................................. 43 8. Resultat.............................................................................................................................................. 44 8.1 Kvartal Q3 2024 ........................................................................................................................... 44 8.2 Kvartal Q2 2026 ........................................................................................................................... 46 8.3 Kvartal Q4 2026 ........................................................................................................................... 47 8.4 Sammanställning av resultat för de olika kvartalen ........................................................................ 48 9. Analys ............................................................................................................................................ 50 9.1 Utmaningar som uppstår i transportprocessen .......................................................................... 50. Alesj115 Lucan221. Datum 2021-06-15.

(10) 9.2 Logistiklösningar .......................................................................................................................... 51 9.2.1 Användning av terminal ....................................................................................................... 51 9.2.2 Användning av check-point .................................................................................................. 52 9.3 Punktlighet i ankomsttid ............................................................................................................. 53 10. Diskussion ........................................................................................................................................ 54 10.1 Simuleringsverktyget som beslutsunderlag .............................................................................. 54 10.2 Utveckling av logistiken inom bygg ........................................................................................... 54 10.2.1 Samarbeten i försörjningskedjan ....................................................................................... 55 10.3 Känslighetsanalys ...................................................................................................................... 56 10.3.1 Bakgrund kring data för känslighetsanalys............................................................................. 56 10.3.2 Antal transporter till byggnadsplatsen ................................................................................... 56 10.3.3 beräkning av lossningstider .................................................................................................... 57 10.3.4 Resultat för känslighetsanalysen ............................................................................................ 58 10.3.5 Sammanställning av känslighetsanalys .................................................................................. 58 10.3.6 Diskussion om känslighetsanalysen ....................................................................................... 59 10.3.7 Validitet och reliabilitet .......................................................................................................... 59 12.Slutsats ............................................................................................................................................. 61 12.1 Vilka utmaningar kan uppstå i transportflödet under byggnadsprocessen? ............................ 61 12.2 Vilka logistiklösningar kan underlätta utmaningarna för byggnadsprocessen? ....................... 61 12.3 Hur ser flödet ut vid applicering av logistiklösningarna i anslutning till och på byggarbetsplatsen? ........................................................................................................................... 61 13. Fortsatta studier .............................................................................................................................. 63 13.1 Datainsamling för leveransprecision ......................................................................................... 63 13.2 Utveckling av simuleringsmodellen ........................................................................................... 63 Referenser ............................................................................................................................................. 64 Bilaga 1. Intervjufrågor ......................................................................................................................... 67 Bilaga 2. Intervjufrågor ......................................................................................................................... 68 Bilaga 3. Intervjufrågor ......................................................................................................................... 70 Bilaga 4. Intervjufrågor ......................................................................................................................... 71. Alesj115 Lucan221. Datum 2021-06-15.

(11) 1. 1. Inledning Behovet av nya bostäder växer i takt med den ökande populationen i Sverige och mellan åren 2020–2029 beräknas 592 000–664 000 bostäder behövas i riket (Boverket, 2020). I och med en ständig efterfrågan ställs större krav på byggbranschen och dess arbetssätt, där bygglogistiken spelar en stor roll i processen. Inom bygglogistik benämns en byggarbetsplats ofta som en tillfällig fabrik och sker i projektform på en fast punkt, vilket medför stora logistikutmaningar under byggprocessen. Logistikutmaningar är moment då logistiken ställs på prov under byggnadsprocessen och kan till exempel innebära att få fram materialet i tid, undvika störningar i trafiken eller förflyttningar av objekt på byggarbetsplatsen, så som baracker och maskiner. Varje byggarbetsplats är unik och därför uppstår nya logistikutmaningar för varje byggnadsprocess då omgivningen och byggnadsobjektet skiljer sig åt för varje produktion (Olhager, 2018). Produktionsprocessen måste därför anpassas beroende på den rådande situationen och byggnadsobjektets egenskaper (ibid). Ytterligare en aspekt som präglar byggindustrin är temporära samarbeten mellan olika aktörer som uppstår för byggprojektet (Janné, 2020). Temporära samarbeten medför svårigheter till förbättringar inom byggbranschen då det är svårt att skapa standardiserade produktionsprocesser med god logistik, eftersom det skapas nya organisationer för varje enskilt byggnadsobjekt (Oscarsson, Aronsson & Ekdahl, 2014). Under byggprocessen uppstår kritiska moment som bör lösas på olika vis beroende på den unika situationen. Dessa kritiska moment kan till exempel vara att arbetarna inte förstår byggnadsprocessen efter att det hänt förändringar under byggets gång eller att leverans tillförlitligheten är låg, vilket skapar en osäkerhet gällande när materialet ska levereras, vilket kan bidra till en lägre utnyttjandegrad på maskiner och arbetare (Thunberg, Rudberg & Karrbom, 2017). Oscarsson et al. (2014) nämner till exempel ett logistikproblem som handlar om att lagra material på byggarbetsplatsen. Då möjligheterna för lagring ofta är begränsad, ställer det högre krav på precisa leveranser för att minska riskerna med att materialet förstörs då det står utomhus. Ytterligare aspekter som ställer krav på leveranssäkerhet är det faktum att olika yrkesgrupper är verksamma på byggarbetsplatsen, vilket medför att material måste koordineras med personalplanering och maskinplanering (ibid). Trafikflödet och övrig rörelse på och omkring kring den tillfälliga fabriken påverkas av hur arbetsplatsen är strukturerad och av de transporter som sker under byggnadsprocessen. Till exempel kan planering för logistiklösningar såsom check-point och terminaler förbättra flödet av transporter och rörelser omkring samt genom byggarbetsplatsen under byggprocessen (Janné, 2018). Detta kan sedan bidra till en smidig byggprocess med lägre påverkan på omgivning och miljö samt en lägre kostnad. Att använda sig av check-point eller en terminal är två logistiklösningar där målsättningen är att koordinera och kontrollera antalet transporter till arbetsplatsen för att minska antalet transporter. Check-point handlar om att ha fokus på att materialet ska komma i rätt tid till arbetsplatsen, medan terminal möjliggör för arbetsplatsen att kunna lagerhålla material säkert och att koordinera transporterna så att fyllningsgraden i lastbilarna blir högre som kör till arbetsplatsen, vilket innebär färre transportrörelser (Janné, 2018). Logistiken inom byggindustrin har därför blivit allt viktigare för att åstadkomma en god planering med styrning och kontroll av byggarbetsplatsens material för att minska kostnaderna för bygget (Nordstrand, 2008). Planeringen har en stor påverkan på produktionsprocessens utfall under byggets gång. Revai (2012) ser på planeringen innan. Alesj115 Lucan221. Datum 2021-06-15.

(12) 2. genomförandet av byggprojektet som en väsentlig del i processen och en förutsättning för att kunna utföra bygget. Innan det praktiska arbetet påbörjas på byggarbetsplatsen pågår ett planeringsarbete för att noggrant precisera nödvändiga händelser under byggets olika faser. Planering kring hur resursanvändning och utförande av aktiviteter skall genomföras, när resurser skall användas, när aktiviteter ska genomföras, samt vart resurser skall placeras är typiska exempel på saker som bör planeras och räknas till logistiken inom bygg (Nordstrand, 2008).. 1.2 Bakgrund Samhällsbyggnadsnämnden i Linköping beslutade år 2017 att starta stadsbyggnadsprojektet i Berga Äng, Linköping (Linköping kommun, 2021). Området kommer att bestå av cirka 89 415 kvm bruttoarea i form av flerfamiljshus och småhus, samt parkering, lokaler och en kombinerad skola och förskola. Inom området kommer även ett torg och lekplats att byggas för att skapa mötesplatser för befolkningen samt infrastruktur i form av nya gator och gång/cykelvägar (Linköping kommun, 2018). Bygget förväntas pågå från år 2024 till 2028. Vid en byggnadsprocess utförs byggnationen i flera etapper där olika typer av material måste transporteras till byggarbetsplatsen beroende på vilken fas bygget är inom. Beroende på storleken på byggnader och fas i byggnationen uppstår olika behov av transporter för byggarbetsplatsen. Det kan leda till kritiska stunder under byggnationen där flödet på och till byggarbetsplatsen försämras, vilket skapar onödiga väntetider för lastbilar och eventuella förseningar i byggnationen. Examensarbete är ämnat att hjälpa Aurum Fastighetsutveckling att redan innan byggnadsprocessen på Berga Äng, skapa en förståelse av vilka eventuella logistikproblem i transportplaneringen som kan uppstå genom att använda simulering för att testa olika scenarion för byggarbetsplatsen.. Figur 1 Visar hur Berga Äng kommer att se ut 2028. 1.3 Problembeskrivning Byggarbetsplatsen i Berga Äng kommer att genomgå olika faser där transportflödet förändras beroende på vilken fas respektive bygge inom området befinner sig i. De olika faserna under Alesj115 Lucan221. Datum 2021-06-15.

(13) 3. byggnadsprocessen genererar olika antal transporter till byggarbetsplatsen, vilket resulterar i nya utmaningar i planeringsfasen för byggprojektet. Det kommer att leda till utmaningar i hanteringen av byggtransporterna, då målet är att dessa ska koordineras på ett sätt som bidrar till låga väntetider för lastbilarna. Låga väntetider för lastbilarna bidrar till ett bättre flöde genom byggarbetsplatsen och därmed en effektivare byggnadsprocess. En god hantering av transportflödet kan även öka punktligheten för leveranstider, vilket minskar risken för förseningar av bygget. Analyser kring flödet av transporter och rörelser som uppstår på och omkring byggarbetsplatsen för olika etapper i byggprocessen kan utveckla en förståelse kring ett potentiellt utfall av situationen vid användning av dessa. Genom att lokalisera potentiella flaskhalsar vid överbelastning av inkommande transporter till byggarbetsplatsen, när dessa kommer att uppstå och varför, kan sedan tänkbara logistiklösningar testas och deras påverkan analyseras. För att få en övergripande bild kring ett potentiellt utfall av flödet på byggarbetsplatsen innan och efter en sådan logistisklösning kan simulering vara ett användbart verktyg. Kelton, Sadowski & Zupick (2015) beskriver hur simulering kan användas för strategiska beslut vid designen eller ombyggnationen av ett system. Genom att skapa en modell som avbildar det studerade systemet vilket i detta fall är byggarbetsplatsen, kan tänkbara scenarion skapas där effekterna av de utvalda logistiklösningarna simuleras. Med hjälp av resultaten från simuleringen kan sedan analyser och slutsatser som berör byggarbetsplatsen, planering och transportflöden dras, vilket kan vara förebyggande för en god planering av byggnadsprocessen.. 1.4 Syfte Syfte med denna studie är att genomföra en simulering för att undersöka effekterna av olika logistiklösningar under byggnadsprocessen för Berga Äng, Linköping. Simuleringen har som målsättning att bidra till en ökad förståelse kring transportflödet som förväntas uppstå under byggnadsprocessen för Berga Äng. Resultatet kan erbjuda Aurum Fastighetsutveckling vägledning kring hur risken för eventuella problem kan minskas med hjälp av en logistiklösning.. 1.5 Frågeställningar Tre frågeställningar har utvecklats för att besvaras av studien. Dessa skall bidra till att examensarbetets syfte uppfylls med vetenskaplig kredibilitet och tydliggöra vart fokus ligger för rapporten. Frågeställning nummer 1 syftar på att hitta och definiera de utmaningar som kan uppstå under byggnadsprocessen för att tydliggöra dessa. Frågeställning nummer 2 skall sedan besvara vilka logistiklösningar som kan tänkas underlätta för de utmaningar som har definierats. Den tredje frågeställningen skall bidra med att bilda en uppfattning och förståelse kring hur logistiklösningarna påverkar flödet på och omkring byggarbetsplatsen. 1. Vilka utmaningar kan uppstå i transportflödet under byggnadsprocessen? 2. Vilka logistiklösningar kan underlätta utmaningarna för byggnadsprocessen? 3. Hur ser flödet ut vid applicering av logistiklösningarna i anslutning till och på byggarbetsplatsen?. Alesj115 Lucan221. Datum 2021-06-15.

(14) 4. 1.6 Avgränsning Rapporten avser att studera logistiklösningar som appliceras på byggarbetsplatsen i Berga Äng, därav är funna metoder och lösningar anpassade till de förutsättningar som finns inom ramen för den specifika etableringen. Författarna har tillsammans med en kontaktperson för etableringen i Berga Äng och handledare samt examinator för examensarbetet, konstruerat scenarion baserat på frågeställning nummer 1, 2 och 3. Det finns fler scenarion och moment under byggnadsprocessen som inte har studerats. Dessa har ej tagits hänsyn till i denna studie. Alla kvadratmeter i denna studie är givna i bruttoarea och bör därför betraktas som detta.. Alesj115 Lucan221. Datum 2021-06-15.

(15) 5. 2. Teori Teorikapitlet presenterar viktiga aspekter för att simuleringsmodellen ska bli realistisk samt teori om vilka logistiklösningar som kan implementeras. Det redogörs för teori kring byggarbetsplatsen, bygglogistik, APD-plan och transporter.. 2.1 Organisationen på byggarbetsplatsen Ett framgångsrikt bygge baseras på att det finns en fungerande organisation där respektive människa inom organisationen har en tydlig uppfattning kring vilken roll denna har samt vad som skall utföras (Révai, 2012). Hur organisationen ser ut och hur omfattande den är, beror på ett flertal faktorer. Enligt Révai (2012) är dessa faktorer byggets storlek, byggets typ, byggets svårighetsgrad, produktionstiden, geografiskt läge, tillgängliga resurser, företagets policy gällande organisationsfrågor samt beställarens krav. Det är viktigt att en tydlig ansvarsfördelning finns på byggarbetsplatsen och att dessa förtydligas i organisationsplanen. Organisationsplanen skall även innehålla en tidslinje över byggarbetsplatsens olika faser under byggprojektets gång. De roller som byggarbetsplatsen består av är vanligtvis en platschef, en stab som avlastar platschefen och en produktionslinje bestående av flera arbetsled med olika uppgifter (Révai, 2012). I produktionslinjen utförs de praktiska uppgifterna på bygget, som till exempel stommen, stomkomplettering och besiktning (Révai, 2012). Révai (2012) listar även platschefens viktigaste uppgifter under byggprojektet, dessa visas tillsammans med ett exempel på hur en organisation för en byggarbetsplats kan se ut i figur 2. “Organisationen på byggarbetsplatsen”.. Figur 2. Organisationen på byggarbetsplatsen, baserad på Révai (2012). 2.1.1 Produktionsprocesser Inom byggindustrin benämns varje ny produktion som ett projekt och varje byggnad är en unik produkt som således skapar ett separat projekt (Oscarsson et al., 2014). Jonsson (2018) beskriver också svårigheterna med att skapa tydliga riktlinjer för varje byggarbetsplats då varje arbetsplats eller projekt är unika, vilket innebär att en bra lösning för ett projekt inte behöver innebära att det funkar lika bra i nästkommande projekt. Med hjälp av figur 3 kan en produkt placeras inom det område som är representativt för vilken typ av produktion som. Alesj115 Lucan221. Datum 2021-06-15.

(16) 6. passar produkten. Produktionsprocessen för en produktion inom byggnadsindustrin placeras därför inom kategorin för projekt, vilket både Oscarsson et al., (2014) och Jonsson (2018) definierar på grund av projektets unika struktur.. Figur 3. Val av produktionsprocess baserad på Henric Jonsson (2018). Olhager (2018) beskriver karakteristiska drag hos produktionsobjekt inom byggindustrin. Dessa är bland annat produktionsobjektets stillastående position, som medför att personal och maskiner måste föras till objektet samt att huvuddelen av materialet ligger stilla. Produktionen av ett byggnadsobjekt är bland annat beroende av maskiner, transportvägar, transportanordningar, materialupplag, verkstäder, förvaring och baracker för personal. Alla dessa komponenter bildar tillsammans en tillfällig fabrik som placeras i nära anslutning eller på byggarbetsplatsen (Révai, 2012).. 2.1.2 Lean construction Lean construction baseras i grunden på lean production som har sitt ursprung från Toyotas produktionssystem TPS (Toyota production system) som utvecklades på 1950-talet (Toyota 2020). Lean production har som syfte att använda de befintliga resurserna inom ett företag effektivt och sträva efter att fler resurser än vad som anses nödvändigt ej skall användas för att nå högsta effektivitet. Det omfattar alla företagets resurser som berör produktionen och berör därmed personal, maskiner, material, anläggningar, kapital, energi och tid (Olhager, 2018). Lean construction är en anpassning till byggbranschen där dessa aspekter appliceras på byggprojektet och den tillfälliga arbetsplatsen.. Alesj115 Lucan221. Datum 2021-06-15.

(17) 7. 2.1.3 Slöseri på byggarbetsplatsen Sju typer av slöserier är definierade inom lean production och används inom byggindustrin. I boken “Långsiktig framgång - reducera fel och slöserier i byggandet” benämner och definierar Josephson (2013) de sju slöserierna enligt följande. •. Väntan. Innebär alla typer av väntan som förknippas med till exempel maskiner, inbyggnadsmaterial, instruktioner eller beslut angående bygget. Josephson (2013) benämner väntan som en aktivitet som därmed förbrukar resurser. •. Överproduktion. Att tillverka mer än vad som är nödvändigt anses vara en av de värsta slöserierna då det får följder i form av ytterligare slöseri. Till exempel kan en överproduktion innebära extra mängder virke som beställs endast för säkerhetsskull men som ej kommer till bruk. •. Rörelse. Rörelser som sker utan ett syfte eller i onödan, detta gäller maskiner, personal och inbyggnadsmaterial. Till exempel är en extra flytt av inbyggnadsmaterial klassat som slöseri. •. Transporter. Transporter av maskiner eller inbyggnadsmaterial som sker i onödan. Det kan till exempel vara transporter av maskiner och utrustning som hade kunnat samordnas. •. Omarbete. Det arbete som utförs för att rätta till något som tidigare har gjorts fel kallas för omarbete och klassas som slöseri. Att byta ut fönster som är feltillverkade är exempel på detta. •. Överarbete. Arbete som utförs utan att skapa ett ytterligare värde för den slutgiltiga produkten, detta gör produkten bättre än vad som önskats av kunden och är alltså mer än vad denna vill betala för. Det kan till exempel vara att producera fler ritningar än som efterfrågats av kund. •. Medarbetares outnyttjade kreativitet. Att inte utnyttja den erfarenhet och kunskap som medarbetare på bygget besitter klassas som ett slöseri. Det innefattar även kompetens och erfarenhet som kan utnyttjas utanför bygget men som uteblir. Ett exempel på detta är utebliven delaktighet av byggnadsarbetare i produktionsplaneringen. En kartläggning av slöseriet på byggarbetsplatser som genomfördes på Chalmers universitet i samarbete med en grupp byggföretag år 2003–2005 visade ett resultat där slöseriet i produktionskostnaden stod för 30–35 procent av den totala produktionskostnaden (Josephson, 2013).. Alesj115 Lucan221. Datum 2021-06-15.

(18) 8. 2.1.4 APD-plan En plan för arbetsplatsdispositionen (APD-plan) under byggets arbetsgång är en viktig del av planeringen som har stor påverkan på byggarbetsprocessen. APD-planen består av en ritning över byggarbetsplatsen som innehåller placeringar för baracker, lagringsområden, förstahjälpen och maskiner under byggets olika stadier Révai (2012). Den bör även innehålla placeringen för den tillfälliga försörjningen av elektricitet, avloppssystem och vatten på byggarbetsplatsen (Nordstrand, 2008). Ritningen som APD-planen resulterar i kan sedan användas vid kommunikation under byggets gång och skall även bidra till en trygg arbetsplats som kan brukas effektivt (Gustafsson & Schultz, 2010). Eftersom varje arbetsplats har specifika egenskaper som skapar olika förutsättningar för byggarbetsplatsen är det svårt att ha en generell metod vid skapandet av en APD-plan, men enligt Révai (2012) finns det riktlinjer som åtminstone kan bidra till en smidigare byggprocess med lägre risk för förseningar och skador på personal och materiella ting. • • • • • • •. Mellanlagring av material skall undvikas, materialet bör levereras direkt till inbyggnadsstället Reducera risken för skador på personal, fordon, natur, byggnader och material Förflyttning av material och personer ska vara korta och effektiva Om möjligt är det bra att använda färdigställda delar av byggprojektet Miljöpåverkan vid energianvändning, avloppsutsläpp, damm, buller och markförhållanden skall tas i hänsyn Källsortering av avfall, för att spara på jordens resurser En simpel lösning kan bidra till en bra ordning på byggarbetsplatsen. En god framkomlighet är viktig på byggarbetsplatsen och därför är vägnätet en väsentlig del vid utformandet av APD-planen. Permanenta transportvägar skall färdigställas tidigt om möjlighet finns, annars måste tillfälliga vägar konstrueras efter behov. För att förhindra bristen på framkomlighet skall enkelriktade vägar och “rundkörning” eftersträvas, kritiska platser som vändplan skall planeras efter de största bilarnas dimensioner (Révai, 2012).. 2.2 Logistik Oscarsson, Aronsson, Ekdahl (2014) påstår att en utgångspunkt inom logistik är “att logistik i första hand handlar om att få företagets flöden att fungera på ett kostnadseffektivt och kundanpassat sätt.” vilket stämmer bra överens med hur en förbättrad logistik kan bidra med lägre kostnader för transporter, lagerhållning och hantering. En fungerande logistik kan också öka kundens tillit till företaget genom förbättrad leveranstid, leveranspålitlighet, leveranssäkerhet och lagertillgänglighet (Oscarsson et al., 2014). Oscarsson et al. (2014) definierar logistikens mål till att en kund ska kunna förvänta sig att rätt produkt levereras till rätt plats, i rätt tid och till rätt pris. Kamola A. Murkhamedjanova (2014) skriver istället om en regel som kallas de 7R:en som utöver de tidigare nämnda logistikmålen även innebär rätt kvantitet, rätt kvalitet och rätt paketering. Ordet logistik går att applicera på flera områden inom ett företag och innebär som Oscarsson et al. (2014) nämner, att förbättra företagets flöden på ett kostnadseffektivt och kundanpassat sätt. Det kan göras genom inköp där rätt mängd produkter beställs in för att undvika att lagerhålla stora mängder material som leder till ökade kostnader i lagerhållning. Att. Alesj115 Lucan221. Datum 2021-06-15.

(19) 9. beställa för lite material kan leda till ökade kostnader i form av materialbrist inom produktionen som gör att utnyttjande graden på maskiner och personal minskar. Det innebär också att se över hela företagets försörjningskedja och hur transporterna samverkar med varandra för att undvika att skicka transporter från fabrik till kund som är halvfulla. Att schemalägga rätt mängd transporter eller personal som krävs under dagen är också en viktig aspekt inom logistik. Denna aspekt bidrar till att kunna erbjuda en bra kundnöjdhet där kunden känner att den har fått hjälp inom rimlig tid, eller att företaget har tillräckligt många transporter för att utföra vad dem har lovat (ibid). Det är också viktigt att se över hela försörjningskedjan enligt Oscarsson et al. (2014) för att undvika att det blir en bullwhip-effekt. En bullwhip-effekt uppstår när informationsflödet mellan aktörerna brister och aktörerna i försörjningskedjan inte delar med sig av information. Att en aktör inte vill dela med sig av information kan bero på att denna inte vill att konkurrenter ska få reda på något som de kan utnyttja för att vinna marknadsandelar eller att helt enkelt inte har resurserna för att kunna göra det. Men genom att inte dela med sig så skapas istället en oönskad bullwhip-effekt som skapar svårigheter för aktörerna tidigare i kedjan att hinna ställa om till dessa förändringar Oscarsson et al. (2014).. 2.3 Bygglogistik Att anamma en god logistik inom byggbranschen har utvecklats till att bli en väsentlig del inom och mellan de olika aktörerna. Det finns framförallt fyra anledningar till att prioritera logistiken inom byggbranschen och den första är för att maximera produktiviteten och effektiviteten under byggprocessen. Den andra är att en god logistik möjliggör för en bättre service på och omkring byggarbetsplatsen. Den tredje anledningen är för att minimera den miljöpåverkan och den sociala påverkan som ett byggarbete kan skapa, och den fjärde anledningen är att skapa säkerhet och trygghet på byggarbetsplatsen (Sullivan, Barthorpe & Robbins, 2010). Inom bygglogistik brukar fem aktörer benämnas som särskilt viktiga och dessa är kommunen, invånarna, leverantören, byggherren och logistik aktören (Macharis, Kin, Balm & van Amstel, 2016). Alla dessa har olika viljor och mål som de vill sträva efter att uppnå genom att förbättra logistiken på byggarbetsplatsen och de har alla olika behov som måste uppfyllas under byggprocessen. Det gör att bygglogistik och införandet av logistiklösningar blir komplexa då målet är att tillfredsställa så många aktörer som möjligt (Macharis et al. 2016). Samtidigt får inte kostnaden för lösningen bli för stor då den skall anses vara värd att införa sett till vad den resulterar i.. 2.3.1 Logistiklösningar Det här avsnittet hanterar lösningar som har lyfts fram för att minska problem som uppstår under processen för ett byggnadsprojekt. Det berör lösningar för transportproblem omkring och på byggarbetsplatsen samt logistiklösningar för distribuering av plats på byggarbetsplatsen. En bygglogistisklösning kan sträcka sig från att vara en enstaka förändring i arbetsprocessen för bygget till lösningar innehållandes stora nätverk av terminaler (Janné, 2018).. 2.3.2 Check-point En lösning som kan implementeras på byggarbetsplatsen för att förbättra kontrollen av transportflödet till och från bygget är en check-point. Check-point består av ett Alesj115 Lucan221. Datum 2021-06-15.

(20) 10. bokningssystem och ett eventuellt uppsamlingsområde dit material som skall in på byggarbetsplatsen kan levereras innan det når sin slutdestination på byggarbetsplatsen. Det möjliggör att koordinera leveranser till byggarbetsplatsen på ett sätt som kan leda till färre leveranstillfällen på byggarbetsplatsen och därmed reducera antalet gånger personal på byggarbetsplatsen måste vara på plats för att ta emot dessa (Janné, 2018). Genom att samla flera leveranser på check-point som senare kan köras ut med en och samma leverans till byggarbetsplatsen kan material levereras precis i tid enligt just in time principen (JIT) och för mycket material på platsen kan undvikas (Janné, 2018). Processen för en check-point startar då bygg-entreprenören kontaktar leverantören för att lägga en order. Samtidigt som detta sker placerar bygg-entreprenören en bokning angående leverans på en ledig tid i bokningssystemet för check-point. I bokningssystemet finns tidsluckor som bokas för kommande leveranser och information som berör leveranserna skall fyllas i (Janné, 2018). Information som skall vara befintlig i systemet är volym på materialet, materialtyp, typ av fordon och möjligtvis information om utrustning som kan behövas vid hantering av materialet. När materialet är redo för leverans från leverantör skickas en notis till bygg-entreprenören och personal på check-point innan det sedan transporteras till checkpoint. När materialet är på plats kan det sedan levereras till byggarbetsplatsen på den allokerade tiden som bokats i bokningssystemet (Janné, 2018).. Figur 4. Processen för en check-point, baserad på Janné (2018) 2.3.2.1 Bokningssystem Bokningssystemet är en typ av service som ofta är en del i check-point logistiklösning som fyller en viktig funktion under byggnadsprocessen. Det möjliggör för ett kontrollerat flöde av transporter från och till byggarbetsplatsen vilket kan minska eventuell väntetid för inkommande lastbilar och kan bidra till lägre utsläpp av koldioxid, då dessa inte står och väntar på tomgång (Janné 2020). Då lastbilarna håller sina planerade tider kan detta även minska risken för inkommande transporter att behöva vända och åka på en cirkulationsrunda. Alesj115 Lucan221. Datum 2021-06-15.

(21) 11. eller hitta tillfällig parkering på annan plats. Resurserna på byggarbetsplatsen kan även planeras bättre då arbetarna vet när respektive leverans dyker upp och maskiner kan disponeras till de platser där dessa behövs (ibid). Bokningssystemet är ett gemensamt IT-system för samtliga aktörer på byggarbetsplatsen och bidrar även till tidsbesparingar gällande kommunikationen på arbetsplatsen. Istället för att aktörerna behöver ta sig tiden att kontakta varandra separat angående planeringen av transporter kan de istället använda bokningssystemet som en gemensam plattform (Janné, 2018).. 2.3.3 Terminal En terminal har flertalet likheter med check-point, då båda logistiklösningarna på sikt vill koordinera antalet transportrörelse och öka leveransprecisionen till byggarbetsplatsen. Terminalen ställer krav på samarbete med flera aktörer och intressenter inom byggindustrin och kan därför vara komplicerad att implementera (Janné, 2020). En terminal används också för att minska mängden material som behöver lagerhållas på arbetsplatsen, vilket leder till minskade antal olyckor som är kopplade till förflyttning och lagerhållning på arbetsplatsen. Med hjälp av terminalens kapacitet att lagerhålla material, kan även inköparna för byggarbetsplatsen beställa in större kvantiteter både för möjliga prisbesparingar då större kvantiteter köps in men också för att vara redo om det skulle ske produktionsförändringar i fabrikerna (SBUF. u.å) Tidigare studier från Transport for London (2013) där en terminal har använts för samlastning har en tydlig minskning av antalet transporter påvisats och Björklund, Abrahamsson, Johansson (2017) beskriver hur en terminal kan effektivisera användandet av transporter. Transport for London (2008) redovisar i deras studie “London Construction Consolidation Centre” effekterna av att använda en terminal vid utförandet av flera byggprojekt i London. Studien visade att antalet resor till byggarbetsplatsen minskade med 40%. Guerlain, Renault och Ferrero (2019) analyserade data som samlats in för fyra olika terminaler i fyra europeiska städer, Luxembourg City, Paris, Valencia och Verona. I samtliga fall resulterade användandet av en terminal med en minskning i antal transporter till byggarbetsplats med mellan 42–54%. Antalet transporter behöver dock inte nödvändigtvis minska vid en användning av terminal enligt Janné (2018). Eftersom terminalen kan fungera som en lagringsplats kan antalet transporter mellan terminalen och byggarbetsplatsen variera beroende på hur ofta materialet hämtas. Därmed kan effekten för antalet minskade transporter till byggarbetsplatsen försämras om terminalen används som en frekvent lagringspunkt. En terminal skapar endast möjligheten att samla ihop leveranser som ska till arbetsplatsen men det innebär inte att allt material ska använda sig av terminalen, material som är kopplat till komplettering fasen är materialet som använder sig av terminalen som till exempel fönster, dörrar och kök, då det inte är kostnadseffektivt att lagerhålla för stort material. Att använda sig av en terminal skapar nya kostnader i form av personal, uppvärmning av lokaler, maskiner för att lossa material och betala lagerhyror (Janné, 2018). Samlastning är en av de största fördelarna med en Terminal. Det bidrar till att färre transporter anländer till byggarbetsplatsen vilket minskar risken för störningar i trafiken både på och omkring arbetsplatsen (Janné, 2018). Detta leder till att chanserna ökar för ett effektivt flöde av trafik och lossningar på bygget då färre lastbilar på plats innebär mer utrymme för samtliga Alesj115 Lucan221. Datum 2021-06-15.

(22) 12. aktörer på platsen och minskar risken för eventuella köer i samband med att två lastbilar med samma tilltänkta lossningsplats ankommer samtidigt. Se figur 5 nedanför som presenterar processen för terminal.. Figur 5 Processen för en terminal, baserad på Janné (2018). Alesj115 Lucan221. Datum 2021-06-15.

(23) 13. 3. Metod Kapitlet redogör för examensarbetets arbetsprocess och redovisar de metoder som ligger till grund för utförandet av studien. Metoder för insamling av data med hjälp av kvalitativa och kvantitativa metoder redogörs med fördjupning kring intervjuer och observationer. Hur validitet och reliabilitet samt primära och sekundära källor hanteras är även en del i kapitlet. Simulering med mjukvaran Arena är en av de mest väsentliga metoder som används i studien och metodiken kring användningen av mjukvaran beskrivs noggrant för att ge läsaren en inblick i programmet.. 3.1 Metodteori Kapitlet redogör för de metoder som används i examensarbetet och teorierna bakom dessa metoder.. 3.1.1 Kvalitativa Insamlingsmetoder Kvalitativ forskning är ett bra medel för att införskaffa sig information och förståelse på djupet (Holme & Solvang, 1997). Enligt Widerberg (2011) används kvalitativ forskning för att kunna karakterisera det forskande områdets karaktär eller egenskap. Vid kvalitativ forskning görs det observationer eller intervjuer där forskaren vill få reda på unika eller avvikande situationer. Vilket innebär att utdatan kommer att ha en hög trovärdighet då det är en primärkälla, resultatet kommer att vara i någon sorts form av ord och insamlingen av data sker kontinuerligt (Widerberg, 2011; Eliasson, 2018).. 3.1.2 Kvantitativa Insamlingsmetoder Kvantitativa metoder kan vara strukturerande intervjuer och enkäter men oftast innebär det att skapa och analysera en naturvetenskaplig modell som utgår från numeriska data för att det ska vara mätbart och kunna klassificeras (Holme et al, 1997). Vid kvantitativa metoder genomförs sökningar efter det genomsnittliga eller ett representativt resultat och dessa går inte lika djupt in på ämnet som kvalitativa metoder. Istället sker arbetet på bredden och behandlar sådant som forskaren tycker är relevant inom området (ibid). Målsättningen vid användning av kvantitativa metoder är enligt Matthew et al (2019) att kunna påstå att resultatet gäller för hela population, vilket innebär att data från urvalet behöver innehålla hög validering och reliabilitet.. 3.1.3 Litteraturundersökning För att genomföra en litteratursökning är det viktigt att hitta ett eller flera sökverktyg som kan generera relevant litteratur till studien. Ett sökverktyg kan skilja sig från ett annat när det kommer till tekniker för sökningen, där sökorden kan kombineras på olika vis beroende på sökverktyg (Patel & Davidsson, 2019). Det är viktigt att formulera ett antal sökord som kan bidra med relevanta resultat som berör studien. Genom att kombinera sökorden med varandra kan sökresultatet bli mer specifikt och resultera i färre träffar, vilket kan utesluta litteratur som ej är relevant för studien. Vid önskan om högre antal träffar vid användning av de specifika sökorden kan även synonymer till dessa användas för att hitta litteratur (Bell & Waters, 2016). Efter genomförd sökning gäller sedan att analysera sökresultatet, där variation i mängden av träffar kan uppstå beroende på sökmotor, sökord eller det studerade området, då vissa forskningsområden är nyare och därför innehåller färre träffar (Patel & Davidsson, 2019).. Alesj115 Lucan221. Datum 2021-06-15.

(24) 14. Genom att läsa sammanfattningar och abstracts samt läsa innehållsförteckningen på de träffar i litteratursökningen som anses intressanta kan ett urval genomföras. När denna bedömning är avklarad kan sedan litteraturen analyseras närmare genom att läsa kapitel ur verket eller läsa hela verket för att bilda en tydlig förståelse för området (Patel & Davidsson, 2019). Majoriteten av den teori som används i examensarbetet kommer från tryckta böcker eller vetenskapliga artiklar och det förekommer även digitala källor. Vid användandet av digitala källor har dessa granskats kritiskt och dessa har främst använts för att erhålla aktuell statistik från primära källor kring byggbranschen eller angående etableringen i Berga Äng. Exempel på dessa källor är Boverket och Linköpings kommun.. 3.1.4 Primära och sekundära källor Det är viktigt att veta om källan är en primär- eller sekundärkälla, för att kunna säkerställa att den är tillförlitlig. Primärdata eller förstahandsdata som det också kallas är när en person själv samlat in data genom observationer, intervjuer eller fältstudier och analyserat, vilket ger en hög tillförlitlighet då personen i fråga vart med och kontrollerat hur dataframtagande har tagits fram. Vid sekundärdata som även kallas andrahandskälla har en person tagit data från någon annan, det kan innebära att tillförlitligheten inte är lika trovärdig då personen som tagit data kan sedan vinklat resultatet eller analysen för egen vinning (Eliasson, 2018; Holme et al, 1997).. 3.1.5 Intervjumetodik De vanligaste intervjumetoderna är ostrukturerad intervju, semistrukturerad och strukturerad intervju. Den ostrukturerade intervjun är bra att använda sig av om en dialog skall hållas med den som är intervjuad. Ostrukturerade intervjuer ger också möjligheten att lättare prata om djupa frågor då personen som blir intervjuad kan belysa frågor som den tycker är intressanta inom ämnet. Semistrukturerad intervju innehåller fler bestämda frågor, vilket innebär att intervjuaren kan täcka ett större område men mer ytligt, istället för att gå in djupt på vissa områden. Strukturerade intervjuer innebär att en intervjusession är förutbestämd med vad för frågor som ska ställas och det ger den intervjuade ingen tid att gå in på djupet, fördelen är att intervjuaren kan täcka större områden än den semistrukturerade och det också blir lättare att sammanställa svaren. (Eliasson, 2018) Vid intervjuer är det viktigt att bibehålla en oberoende åsikt för att undvika att påverka den som blir intervjuad för att kunna säkerställa att intervjun har en hög validitet och reliabilitet. Det kan också vara bra att få tillåtelse för den som intervjuar att spela in intervjun för att i ett senare skede när den ska analyseras ha möjlighet att lyssna igen på materialet för att undvika missförstånd och även ha möjlighet att kunna citera korrekt (Widerberg, 2011). Matthew David och Sutton Carole (2019) beskriver att en kvalitativ forskningsfråga kan ställas som en enkel eller komplex fråga. Där den enkla utmärker sig genom att frågan är binär, det vill säga att svaret blir ett ja eller nej. Komplexa frågor är svårare att identifiera då det kan finnas flera graderingar, klasser och typer. Vid komplexa frågor är det större risk att intervjuaren kan misstolka svaret och anteckna fel svar och den som blir intervjuad kan missförstå frågan. Det kan även ta längre tid att klassificera svaren på komplexa frågor för att det inte finns några rätta svar.. Alesj115 Lucan221. Datum 2021-06-15.

(25) 15. 3.1.6 Observationer Enligt Eliasson (2018) utförs observationer genom iakttagelser av ett område eller miljö för att sedan registrera det. Det finns främst tre olika sätt att utföra sina observationer på som är den observerande deltagaren, den deltagande observatören och den renodlade observatören där alla tre har sina för- och nackdelar. Den observerande deltagaren kan beskrivas som att den är aktivt med och påverkar miljön som den observerar men att den också antecknar vad den ser. Den deltagande observatören är lite mer passiv än den tidigare observationsrollen och är den vanligaste att använda vid observation då observatören samtidigt är lite aktiv. Den tredje rollen är den renodlade observatören vars syfte är att endast observera och anteckna vad som händer utan att påverka området (Eliasson, 2018).. 3.2 Simulering som naturvetenskaplig metod Simulering är ett verktyg som används för att försöka skapa en modell som efterliknar ett verkligt system och dess beteenden med hjälp av en dator och en passande mjukvara (Kelton, Sadowski & Zupick, 2015). Mjukvaran i denna studie är programmet Arena. En fördel som simulering anses bidra med är att det kan ta hänsyn till ett helt system och dess komplexitet, ett resultat av detta är att modellen för simuleringen kan koppla samman systemets olika delar. Modellen kan även användas för experimentering kring framtida scenarion genom att manövrera modellens beteende över den framtida tidslinjen. Det är användbart då sådana experiment i verkligheten är väldigt dyra att genomföra, samtidigt som simuleringsmodellen tillåter en billig lösning som kan ge oss en inblick i hur framtiden för systemet ser ut (Rossetti, 2016). Tillgång till relevant indata som kan möjliggöra en bra efterliknelse av det verkliga systemet är viktigt vid skapandet av simuleringsmodellen (Kelton, et al. 2015). Rosetti (2016) redogör för ett exempel på en drive trough för läkemedel, där indata för modellen till exempel är intervallet för ankommande kunder samt hur lång tid en betalning tar att genomföra hos kassören. När simuleringen sedan är genomförd resulterar den i utdata som skall analyseras. I fallet för drive trough’n är exempel på utdata den längsta tid som en kund fick stå i kö eller belastningsgraden på kassören (Rossetti, 2016). Det finns olika typer av simuleringsmodeller som är anpassade efter vilket typ av system som skall studeras, och nedan nämns de vanligaste modelltyperna. •. Statisk eller dynamisk. Tid spelar inte en stor roll i statiska modeller samtidigt som den är viktig i en dynamisk modell (Kelton, et al. 2015). I en statisk simulering tickar tiden i en regelbunden takt och vid varje tick förändras statusen på systemet och en ny observation kan göras (Rossetti, 2016). •. Kontinuerlig eller diskret. En kontinuerlig modell har ett system som förändras kontinuerligt med tiden, tillskillnad från en diskret modell där förändring i systemet endast sker på separata tidpunkter i systemet (Kelton, et al. 2015). Ett exempel på en kontinuerlig modell som används av Kelton, et al. (2015) är en vattenreserv, där vatten kontinuerligt svämmar in och ut ur reservoaren med tiden. Kelton, et al. (2015) benämner sedan ett produktionssystem som ett exempel på en diskret modell, där olika moment sker på specifika tider och schemalagda raster är befintliga för arbetarna. Alesj115 Lucan221. Datum 2021-06-15.

(26) 16. •. Deterministisk eller stokastisk. Deterministiska modeller består utav noll slumpmässig input. En stokastisk modell kan tillskillnad från en deterministisk ha inslag av slumpmässighet (Kelton, et al. 2015). Kelton, et al. (2015) beskriver exempel på båda typerna av modeller och beskriver en strikt mötesbok med inbokade tider som en deterministisk modell, samtidigt som ett exempel på en stokastisk modell är en bank med slumpmässigt inkommande kunder som vill boka nya tider. Det kan även vara en blandning av dessa två modeller sker då inslag av slumpmässighet kan tillföra ytterligare realitet till en modell och därmed gör den stokastisk(ibid). 3.2.1 Simuleringsstudiens olika steg En simuleringsstudie utförs vanligtvis genom att följa ett antal steg som leder studien fram till dess slutgiltiga mål. Det finns tolv olika steg under processen för simuleringsstudien och dessa visas i figur 6 nedan (Banks, Carson ll, Nelson & Nicol, 2010). Figur 6 Processen för simulering baserad på Banks, et al. (2010) (1) Problemformuleringen skapar en grund för arbetet och markerar starten för simuleringsstudien. Det kan även förekomma att problemformuleringen måste förändras under arbetets gång beroende på hur arbetet utvecklar sig, men detta steg syns ej i figur 6. (2) Nästa steg är att sätta de mål som studien skall uppnå, vilket görs genom att ställa en eller ett antal frågor som skall besvaras. Det bör även innehålla ett besked om vad som skall simuleras och vilka aktörer som skall medverka (Banks, et al., 2010). (3) Efter att målen är fastställda kan modellen konstrueras. Vid konstruktion av den konceptuella modellen börjar skaparen med att forma de mest karakteristiska egenskaperna hos det studerade systemet i modellen för att senare göra systemet mer komplext. Det är även bra att inkludera den som skall använda modellen under processen för konstruktionen. (4) Samtidigt som detta sker skall även data samlas in till modellen. Under tid kan behovet av. Alesj115 Lucan221. Datum 2021-06-15.

No results found