Uppföljning av särskild
undervisning på sjukhus
2009
© 2010 Specialpedagogiska skolmyndigheten
Manus: Thord Bäckman, Joakim Grausne, Dan Agnarsson och Kenneth Drougge, Specialpedagogiska skolmyndigheten
ISBN: 978-91-28-00315-5 (pdf) Best. nr: 00315
Rapporten kan hämtas som pdf-dokument på
Specialpedagogiska skolmyndighetens webbplats: www.spsm.se
Förord
Specialpedagogiska skolmyndigheten fördelar statsbidrag till bland annat särskild undervisning på sjukhus. Myndigheten har även ett ansvar att följa upp och utvärdera de insatser för vilka bidrag har lämnats. Under hösten 2009
genomfördes en uppföljning av den särskilda undervisning på sjukhus som tagit del av statsbidrag från myndigheten.
Uppföljningen ger myndigheten en bättre bild av den verksamhet som
statsbidraget ska stödja. Uppföljningen visar även på vissa förbättringsåtgärder vid hanteringen av statsbidrag och i delar som gäller den särskilda
undervisningen.
Arbetet har genomförts inom ramen för Statsbidragsavdelningen på myndigheten och Thord Bäckman har varit ansvarig. I arbetet har även Joakim Grausne, Dan Agnarsson och Kenneth Drougge medverkat.
Leif Näfver Chef
Statsbidragsavdelningen
Innehållsförteckning
Förord ... 3
Bakgrund ... 5
Särskild undervisning på sjukhus ... 5
Metod ... 7
Resultat av undersökningen ... 8
Verksamhetens förutsättningar ... 8
Mål och uppföljning ... 9
Lokaler och utrustning ... 9
Lärarnas arbete ... 9
Kompetenser ... 10
Behov av kompetensutveckling ... 11
Undervisningen ... 11
Utöver undervisning ... 12
Sjukhusundervisningens utveckling ... 14
Förändringar inom sjukhusundervisningen ... 14
Framtida utmaningar ... 15
Rektorernas kommentarer... 16
Kontakten med SPSM ... 16
Sammanfattning diskussion ... 18
Förslag på åtgärder som framkommit i undersökningen ... 19
Bilagor ... 20
Enkät särskild undervisning på sjukhus 2009 - skolledare ... 20
Enkät särskild undervisning på sjukhus 2009 - lärare ... 21
Bakgrund
Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) har uppdraget att fördela medel till särskild undervisning på sjukhus. De förändringar som sker inom sjukvård och skola kräver samstämmighet mellan förändringarna i samhället och vårt sätt att hantera och fördela medel till särskild undervisning på sjukhus. Som en del av utvecklingsarbetet och uppföljningsansvaret har myndigheten under hösten 2009 genomfört en enkätundersökning bland de kommuner som erhåller bidrag från myndigheten. Undersökningen har vänt sig till alla ansvariga rektorer och till den pedagogiska personalen på sjukhusskolorna.
Syftet med undersökningen är bland annat att identifiera trender och förändringar och deras påverkan på särskild undervisning på sjukhus.
År 2003 genomförde dåvarande Specialpedagogiska institutet en liknande enkätundersökning som i första hand vände sig till sjukhuslärarna.
Särskild undervisning på sjukhus
Specialpedagogiska skolmyndighetens uppdrag att fördela medel till sjukhusundervisning regleras i förordningen (1991:931) om statsbidrag till särskilda insatser på skolområdet (SIS).
1 § En kommun kan … få statsbidrag till kostnader för insatser av regional art som kommunen vidtar för … elever i grundskolan för vilka särskild undervisning anordnas på sjukhus eller motsvarande enligt 10 kap. 3 § skollagen (1985:1100).
…
5 § En kommun som vidtar sådana insatser som avses i 1 § 3 får tilldelas bidrag till verksamheten.
I skollagen anges att det för elever som ”på grund av sjukdom eller av liknande skäl under längre tid inte kan delta i vanligt skolarbete” ska anordnas särskild undervisning på sjukhus eller motsvarande.1 Särskild undervisning är en särskild undervisningsform skild från de olika skolformerna. Det finns kompletterande bestämmelser i respektive skolformsförordning. I exempelvis
grundskoleförordning anges att särskild undervisning skall så långt det är möjligt motsvara den undervisning som eleven inte kan delta i.2 För särskild undervisning på sjukhus finns inga ytterligare styrdokument som reglerar innehåll eller mål för undervisningen.
1 10 kap. 3 § Skollagen (1985:1100)
25 kap.7 § Grundskoleförordningen (1994:1194)
De barn och ungdomar som finns i sjukhusundervisning är elever som omfattas av skolförfattningarna men de är samtidigt patienter inom hälso- och sjukvårdens ansvar.
Sjukhusundervisning finns inom två olika vårdområden, nämligen den somatiska barn - och ungdomssjukvården och den barn- och ungdomspsykiatriska vården (BUP). Behandlingshem som är knutet till barn- och ungdomspsykiatrisk klinik omfattas också av bidragsformen. I tabell ett (nedan) presenteras
storleksförhållandena mellan de olika vårdformerna avseende utbetalt statsbidrag samt antal årsarbetare.
Tabell 1. Totalt utbetalt statsbidrag och antal årsarbetare per vårdform för år 2009 Vårdform Totalt utbetalt
belopp (kr)
Årsarbetare (lärare)
Somatisk enhet 20 730 300 52,75
BUP-klinik 32 063 900 81,68
Behandlingshem 7 164 300 18,23
Totalt 59 958 500 152,66
Som det framgår av tabellen är den särskilda undervisningen inom BUP den dominerande vårdformen i detta sammanhang. BUP och behandlingshem tillsammans omfattar cirka två tredjedelar av det totala statsbidraget för sjukhusundervisningen.
SPSM tillämpar en geografisk indelning vid handläggningen av medlen till särskild undervisning på sjukhus. Den geografiska indelningen motsvarar den indelning av Sverige i fem olika regioner som återfinns i hela myndighetens organisation. I tabell två presenteras statsbidragets fördelning samt antalet årsarbetare per region.
Tabell 2. Totalt antal verksamheter, utbetalt statsbidrag och antal årsarbetare per region år 2009
Antal verksamheter
Totalt utbetalt
belopp
Årsarbetare (lärare)
Norra regionen 16 7 270 300 18,50
Mellersta regionen 17 9 847 800 25,15
Västra regionen 21 14 788 300 37,63
Östra regionen 12 12 340 200 31,40
Södra regionen 19 15 711 900 39,98
Totalt 85 59 958 500 152,66
Södra och västra regionen är de två största regionerna avseende särskild undervisning vid sjukhus och utgör tillsammans ungefär hälften av det totala utbetalda beloppet och antalet årsarbetare. Norra regionen är den region med
minst utbetalt statsbidrag och följaktligen också minst antal årsarbetare inom verksamheten.
Mellan kalenderåren 2000 och 2010 har kommunernas ansökningar om antal heltidstjänster minskat från 179 till 162 och antal beviljade heltidstjänster minskat från 176 till 151. Största minskningarna är i Västra regionen med ca nio tjänster samt Östra regionen med cirka tio tjänster. I övriga tre regioner är minskning en till två tjänster per region.
Metod
Enkäten skickades ut via e-post till samtliga rektorer som år 2009 erhållit bidrag från SPSM för särskild undervisning på sjukhus. Enkätundersökningen innehöll en del som riktade sig enbart till ansvariga rektorer samt en del som riktade sig specifikt till de lärare som bedriver sin undervisning på somatisk enhet, barn- och ungdomspsykiatrisk avdelning eller behandlingshem knutet till barn- och
ungdomspsykiatrisk klinik. Rektorerna ombads besvara sin enkätdel och förmedla enkäter till de lärare som berördes av enkätundersökningen. I tabell tre presenteras antalet svarande rektorer och lärare per region samt vissa jämförande mått.
Tabell 3. Antal utskickade enkäter till rektorer, antal svarande rektorer samt antal årsarbetare lärare och antal svarande lärare fördelat per region.
Rektorer Lärare
Utskickade enkäter till
rektorer
Antal svarande
rektorer
Årsarbetare lärare
Antal svarande
lärare
Norra regionen 8 3 18,50 15
Mellersta regionen 10 4 25,15 23
Västra regionen 9 5 37,63 32
Östra regionen 6 5 31,40 26
Södra regionen 10 3 39,98 30
Totalt 43 20 152,66 126
Då det inte finns några direkt jämförbara uppgifter om det totala antalet lärare inom verksamheterna går det inte att fastställa någon exakt svarsfrekvens gällande undersökningen. Av den statstik som finns tillgänglig framgår det dock hur många rektorer som enkäten skickades till samt hur många lärare mätt i årsarbetare som arbetar inom varje region. I tabellen ovan redovisas dessa siffror för att
möjliggöra en viss jämförelse med antalet svarande. Det förhållandevis låga antalet svarande rektorer i förhållande till utskickade enkäter ger en svarsfrekvens på knappt 50 procent. Mellan antalet årsarbetare och antal svarande lärare är skillnaden mindre. Antalet årsarbetare ska dock inte likställas med antalet
arbetande lärare vid verksamheten eftersom två halvtidstjänster endast ses som en
årsarbetare. Antalet lärare som arbetar inom verksamheterna är således större än vad som framgår av antalet årsarbetare. Detta medför in sin tur att svarsfrekvensen är lägre än vad det framstår som i tabellen ovan.
Vid en granskning av svaren från lärarna identifierades ett antal dubbletter, det vill säga identiska svar från samma respondent. Dessa dubbletter har tagits bort och finns således inte med i redogörelsen av antalet svarande lärare ovan. Anledning- en till att dessa dubbletter uppkom var vissa tekniska begränsningar i systemet som användes. En del andra tekniska problem uppstod i distributionen av enkäten vilket medförde en del extraarbete för rektorerna vid vidareförmedling av enkäter till respektive lärare. Myndigheten fick också göra extra utskick i de fall där det inte fungerat.
Resultat av undersökningen
Redovisningen av undersökningens resultat är indelad i tre övergripande avsnitt, nämligen verksamhetens förutsättningar, lärarnas arbete och
sjukhusundervisningens utveckling. I vart och ett av avsnitten beskrivs olika aspekter av sjukhusundervisningen med utgångspunkt från de enkätsvar rektorer och lärare lämnat.
Verksamhetens förutsättningar
Av rektorernas svar framgår det att budget för verksamheterna i allmänhet fastställs av ansvarig nämnd eller ledningen för skolverksamheten i kommunen.
Organisatoriskt är det vanligt att sjukhusundervisningen tillhör enheter med en specialpedagogisk inriktning eller att de ingår i elevhälsovårdens organisation.
Rektorn för sjukhusskolan ansvarar oftast också för en vanlig kommunal skola. I ett fall anger rektorn att verksamheten leds av landstinget men att hemskolan styr undervisningens upplägg.
I flera av rektorernas svar anges det att ansökningen om medel från SPSM sköts av ledningen för skolverksamheten i kommunen som sedan fastställer
budgetramen för verksamheten med utgångspunkt från det beviljade bidraget samt vad kommunen själv skjuter till. Ansvaret kring budget delegeras till ansvarig rektor som i flera fall även har ett ansvar för specialpedagogisk enhet,
resurscentrum, specialanpassad verksamhet eller elevhälsovården.
Rektorerna uppger att SIS-bidraget i genomsnitt täcker cirka två tredjedelar av verksamheternas totala kostnader. Svaren på bidragets täckningsgrad varierade mellan 40 och 85 %.
Mål och uppföljning
Rektorerna fick i en fråga ta ställning till vilka mål och ambitioner som finns från kommunens sida när det gäller den särskilda undervisningen på sjukhus. Det mest frekventa svaret från rektorerna är att man arbetar mot målet att eleverna ska få undervisning under sjukdomsperioden som så långt som möjligt motsvarar det man skulle erhållit vid ordinarie skolgång. Flera anger även att kontinuitet i skolarbetet och att vara en länk till hemskolan är mål med verksamheten. Någon beskriver att man har som målsättning att erbjuda undervisning från förskoleklass till gymnasiet. Det finns också beskrivet att man vill säkra hemundervisning och att följa att återgången till ordinarie skola/klass fungerar.
Kommunerna beskriver en mångfasetterad bild om hur man hanterar uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring av sjukhusundervisningen. Allt ifrån att ingen uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring görs utöver den som hemskolan gör, till en omfattande uppföljning av ekonomisk statistik och verksamhetens mål. Det finns också beskrivningar på kontinuerliga samtal mellan skolans rektor och undervisande lärare i syfte att analysera och bedöma kvalitet och utveckling.
Några beskriver att man arbetar med enkäter riktade till eleverna samt hemskolorna. Dokumentation av barnens kunskapsutveckling i form av åtgärdsprogram och individuell utvecklingsplan (IUP) beskrivs av någon kommun.
Lokaler och utrustning
Merparten av lärarna uppger att det finns lokaler som är anpassade för verksamheten. I några fall beskriver lärare dock att det finns behov av mer ändamålsenliga lokaler.
Även när det gäller förekomsten av utrustning och läromedel inom verksamheten så uppger merparten av de svarande lärarna att detta finns. Några lärare uppger att det saknas datorer och annan teknisk utrustning samt att det finns brister när det gäller utrustningen för de naturvetenskapliga ämnena.
Lärarnas arbete
Ett antal frågor till lärarna syftade till att ge en bild av deras arbetssituation.
Merparten av lärarna arbetar heltid som lärare, endast cirka 15 procent arbetar deltid. En stor andel av lärarna har även arbetat länge med sjukhusundervisning.
Tabell fyra (nedan) presenterar andelen personer i förhållande till antal tjänstår.
Tabell 4. Antal år i tjänst inom sjukhusundervisning.
Antal svarande
Andel Svarande
0 - 5 år 36 28,6 %
6 - 10 31 24,6 %
11 - 15 25 19,8 %
16 år eller mer 34 27,0 %
Totalt 126 100,0 %
Nästan hälften av lärarna har arbetat med sjukhusundervisning mer än 10 års tid och nästan tre av fyra lärare har arbetat mer än fem år inom
sjukhusundervisningen.
Kompetenser
Samtliga lärare i undersökningen har någon form av pedagogisk
högskoleutbildning. Tabell fem (nedan) beskriver utbildningsbakgrunden.
Tabell 5. Antal och andel personer med olika utbildningsbakgrund Antal
Svarande
Andel svarande
Lärarutbildning 41 33 %
Lärarutbildning och ytterligare
pedagogisk utbildning* 80 63 %
Annan pedagogisk utbildning 5 4 %
Totalt 126 100 %
* Ytterligare pedagogisk utbildning kan vara speciallärar- eller/och special- pedagogutbildning eller/och annan pedagogisk utbildning.
Över 60 procent har påbyggnadsutbildning, vanligtvis som speciallärare eller specialpedagog. Det är stor spridning av påbyggnads- och kompletterande utbildningar för lärare verksamma inom BUP/behandlingshem. Ofta rör det sig om fritidspedagogik, psykologi, kultur och beteendevetenskap.
Lärare vid somatiska enheter lyfter fram ämnesfördjupningar inom kärnämnen och estetiska ämnen samt den tidigare kompletterande högskoleutbildningen som sjukhuslärare.
Kunskaperna inom medicinska och psykiska sjukdomstillstånd varierar avsevärt mellan de olika enhetstyperna. Av lärarna inom BUP/behandlingshem uppger cirka 40 procent att de har kompetens kring neuropsykiatriska tillstånd. Cirka var fjärde lärare har dessutom kompetens inom psykiska området och/eller
psykoterapeutisk behandling, såsom kognitiv beteendeterapi. Omkring hälften av lärarna vid somatiska enheter lyfter fram kompetenser inom både medicinska och
psykiska områden. Fortbildning ges till lärarna både från skolhuvudmannen och från sjukvårdshuvudmannen.
Sammantaget kan sägas att lärare vid både BUP/behandlingshem och somatiska enheter uttrycker sig ha goda kompetenser om pedagogiska konsekvenser av medicinska och psykiska sjukdomstillstånd.
Behov av kompetensutveckling
Cirka hälften av lärarna inom BUP/behandlingshem uttrycker fortsatt behov av fortbildning inom psykiska och medicinska sjukdomstillstånd och kunskap inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. En grupp lärare (cirka 10 procent) uttrycker även behov av handledning inom pedagogiska konsekvenser av olika sjukdomstillstånd.
Alternativa pedagogiska verktyg, specialpedagogik och utvecklingen inom skolområdet är också viktiga fortbildningsområden för omkring en fjärdedel av lärarna.
Vid somatiska enheter uttrycker cirka hälften av lärarna behov av kompetensutveckling inom pedagogiska konsekvenser av medicinska sjukdomstillstånd. Omkring hälften av lärarna nämner också behov av fortbildning inom specialpedagogik, alternativa pedagogiska verktyg och ämnesspecifika områden. Cirka en fjärdedel av lärarna önskar fortbildning i allmän skolutvecklingen. Några lärare föreslår en sjukhuslärarutbildning på högskolenivå eller som distanskurs inom Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Det finns även behov av erfarenhetsutbyte med andra sjukhuslärare.
Av lärarna som arbetar inom somatiska enheter och BUP-enheter uttrycker nästan alla behov av kompetensutveckling inom de medicinska och/eller psykiska områdena för att lättare kunna ge elever pedagogiskt stöd i undervisningen. Några nämner även behov av ökad kompetens kring pedagogik och alternativa pedagogiska verktyg.
Undervisningen
Av lärarnas svar förefaller det som att en majoritet av eleverna som får
undervisning är inskrivna på sjukhuset eller den somatiska enheten längre än tio dagar. Dessutom återkommer mer än hälften av eleverna till sjukhusskolan. Även om det förekommer att sjukhusskolor undervisar elever från förskoleklass,
grundsärskola, gymnasiesärskola och friskola är det vanligast att eleverna kommer från i första hand grundskolan och i andra hand gymnasieskolan.
Elevernas sjukdomstillstånd är helt avgörande för undervisningens uppläggning.
Den ofta stora spridningen i elevernas ålder, kunskapsnivåer och studiemotivation i kombination med inläggningstider från någon vecka till ett par månader ställer stora krav på den undervisande lärarens förmåga att planera undervisningen – utöver den anpassning av undervisningen som grundar sig på det psykiska eller medicinska sjukdomstillståndet. De flesta lärarna använder nyckelord som
flexibilitet och anpassning för att beskriva den stora variationen i undervisningens insatser och aktiviteter. I stort sett bedrivs undervisningen enskilt eller med mycket få elever.
Övergången från somatisk enhet eller institutionen till hemmet och hemskolan måste förberedas och genomföras med varsamhet. Denna fas involverar ofta sjukhusläraren i hög grad genom att ge konsultation till hemskolans lärare och även direkt hemundervisning.
Lärare vid somatiska enheter uttrycker att man får arbeta med familjer i akut kris, även med barn i livets slutskede. Man fokuserar på ”det friska” och normala rutiner vilket har en välgörande terapeutisk betydelse. Man beskiver också
”sängkantsundervisning” då undervisningen inte kan bedrivas i särskilda lokaler utan direkt hos patienten i sjukrummet. Läraren måste då vara observant på ergonomiska aspekter, smittorisk med mera. Inte sällan är föräldrar närvarande vid undervisningen.
Lärare vid BUP-klinik eller behandlingshem uttrycker att undervisningen oftast syftar till att motivera eleven till skolarbete, återuppväcka nyfikenhet för kunskap och träna sociala färdigheter. Lärarnas beskrivningar av sina uppgifter vandrar mellan begreppen undervisning och terapi. Det kan även vara direkta
behandlingsinsatser, till exempel kognitiv beteendeterapi och terapeutiska samtal, som man menar ingår i undervisningen i syfte att stärka självförtroende och studiemotivation. Samarbetet med behandlingspersonalen är avgörande för upplägget av undervisningen och lärarna anser sig ingå i samma team som behandlingspersonalen.
Lärare som undervisar vid sjukhusskolor beskriver sin situation som mycket olik traditionell undervisning. Man möter elever i behov av särskilt stöd på grund av sina olika sjukdomstillstånd. Ofta beskrivs ett specialpedagogiskt arbetssätt med pedagogisk utredning och bedömning följt av anpassade individuella
undervisningssituationer samt dokumentation av arbetet.
Utöver undervisning
Sjukhuslärare arbetar nära vårdpersonalen, deltar i ronder, planeringsmöten och behandlingskonferenser. Lärare kan även medverka i direkta behandlingsinsatser, till exempel assistera vid medicinering, terapeutiska samtal, övervaka patienter, hämta och lämna från behandlingsavdelning etcetera. Lärarna har tätt samarbete med elevernas hemskolor, till exempel besök och observationer före
sjukhusvistelsen, handledning och information till hemskolans lärare i samband med återgången. Föräldrakontakterna är naturligtvis viktiga och vid
sjukdomssituationen är stödet till familjen av särskild betydelse. Hembesök är vanligt förekommande.
Knappt hälften av lärares arbetstid ägnas åt uppgifter utöver undervisning. Största delen av den arbetstiden innebär samarbete med sjukvårdshuvudmannen
(konferenser, behandlingsplanering, vårdplanering etcetera.). Tid för handledning och överlämning inför återgång till hemskolan utgör den näst största andelen av tiden för lärares arbetsuppgifter utöver undervisning. Vid somatiska enheter ägnas något mer tid än vid BUP-kliniker åt kontakter med vårdnadshavare.
Sjukhusundervisningens utveckling
Förändringar inom sjukhusundervisningen
Ett stor andel rektorer som svarat beskriver på olika sätt att vårdtiden har minskat men att sjukdomstillstånden har blivit mer komplexa. De direkta
undervisningspassen med eleverna har minskat men att större del av tiden för sjukhuslärarna åtgår till kontakt med hemskola, föräldrar, observationer i
skolsituationen och andra situationer har ökat. Undervisningen beskrivs också ha blivit mer individinriktad. Någon beskriver att undervisningsdelen nästan helt försvunnit och att arbetet mer utgör en länk mot hemskolan. Vägledning till hemskolans pedagoger ökar. I några svar påtalas att vårdlängden inom BUP har ökat. Det beskrivs även att den specialpedagogiska kompetensen hos rektorer och övrig personal på hemskolorna har försämrats.
I svaren från rektorerna beskrivs även ett ökat behov av stöd från föräldrar och stöd från sjukhuslärarna tillsammans med sjukvårdens personal runt eleverna för att hemskolan ska implementera nödvändiga åtgärdsprogram utifrån elevernas förutsättningar. Utvecklingen har gått från en ”sluten” sjukhusvärld till ett öppet samarbete mellan sjukhuslärare/landstingsteam och elevens hemskola.
I svaren från lärare inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) uppmärksammas i flera fall en övergång från undervisning i mindre grupper till individuell
undervisning. De flesta nämner på något sätt att sjukdomstillstånden har blivit mer komplicerade och sammansatta. Detta är en bild som delas av sjukhuslärare på somatiska enheter. Inom BUP beskriver lärarna också att man måste lägga större del av sitt arbete på social och känslomässig utveckling och motivationsarbete till eleverna. Lärarna beskriver också att allt fler elever inom BUP behandlas inom öppenvård och kommer till sjukhusskolan med hjälp av föräldrar eller
öppenvårdsteam. I dessa fall beskrivs det också som att man i vissa fall går in och stöttar elever som får öppenvårdsinsatser men finns kvar i hemskolan eller i hemmet. Det finns också beskrivningar på att man som sjukhuslärare inom barn- och ungdomspsykiatrin genom öppenvårdsinsatser kommer in i ett tidigare skede och därigenom kommer i med pedagogiska insatser tidigare. Lärarna inom BUP beskriver också att det finns fler ”hemmasittare”, elever som inte går i skolan utan får viss undervisning i hemmet. Dessa elever har ofta neuropsykiatriska problem.
Lärarna som har sitt uppdrag på somatiska enheter beskriver främst den kortare behandlingstiden som en förändring, man beskriver också att de elever som får sjukhusundervisning antingen ligger inne för längre perioder eller återkommer frekvent med korta intensiva behandlingssessioner. Eleverna beskrivs allmänt som sjukare. I svaren från lärarna vid somatiska enheter uppges att man i större
utsträckning använder sig av teknik för att hålla kontakt med hemskolorna. Det finns även svar som uppmärksammar att sjukhuslärarna inom den somatiska vården fått en mer konsultativ/rådgivande än undervisande roll under de senaste
fem åren. I några svar uppges också att eftersom eleverna som kommer till sjukhusskolan är sjukare så krävs mer specifik pedagogik och didaktik. Lärare beskriver också att sjukhuskolan blivit mer känd och att man snabbare får kontakt med eleverna. Bland svaren återfinns även kommentarer om att personella
neddragningar inom vården med stressad sjukvårdspersonal påverkat möjlighet till informationsbyte om eleverna mellan sjukhuslärarna och vårdpersonalen minskat.
Framtida utmaningar
Rektorerna har i enkäten rangordnat fem utmaningar. Nedan presenteras de kategorier av utmaningar som rektorernas svar delats in i. Kategorierna presenteras i fallande ordning med de mest förekommande och högst rankade kategorierna högst upp.
Fortbildning
Rektorerna beskriver fortbildning som den största utmaningen. Fortbildning för sjukhuslärare men även för rektorerna. Till exempel fortbildning i
förhållningssätt, att bredda sjukhuslärarens pedagogiska kompetens eller att förebygga kompetenstappet vid pensionsavgångar. Rektorerna beskriver det som att nya behandlingsformer ställer nya krav på undervisningen.
”Nya behandlingsformer ger nya pedagogiska utmaningar.”
Undervisning
Undervisningen tillsammans med behovet av samordning anges som de näst största utmaningarna. Kortare vårdtider, alltmer komplex sjukdomsproblematik och en mer individualiserad inriktning förändrar sjukhusundervisningen och ställer nya krav på undervisningen.
”Sjukare barn/ungdommar – kortare/färre inläggningar.”
Samordning
I svaren från rektorerna beskrivs även ett behov av samordning mellan
sjukhusundervisningen, hemskolan och anhöriga för att säkerställa kontinuiteten i elevens skolgång. Men även samordning mellan kommun och landsting för att utveckla samarbetet mellan skol- och vårdhuvudman. Intressant är att även samordning mellan rektor och sjukhusundervisning är ett uttryckt behov.
”Att öka samverkan mellan hemskola, sjukhus och hem för en obruten kontinuitet.”
Kontakt med hemskola
Att öka kontakten med hemskolan och finansieringen är de tredje största
utmaningarna. Sjukhusläraren behöver ge mer pedagogiskt stöd till hemskolans personal och skapa förståelse för elevens behov i skolmiljön. Skolor med särskild profil kräver större anpassning av sjukhusundervisningen.
”Skapa förutsättningar och förståelse för dessa elevers behov i skolmiljön.”
Ekonomi
En oro att den statliga bidragsfinansieringen ska ersättas med interkommunal ersättning finns och att det skulle medföra ökat administrativt arbete för kommunerna.
”Utökad administration om större andel skall finansieras via interkommunal ersättning.”
Övriga utmaningar
Övriga utmaningar som nämns är informationsspridningen om
sjukhusundervisning. Kunskap om sjukhusundervisning behöver spridas, särskilt till fristående skolor. Barn med psykisk ohälsa, med neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar och skolvägrare är några grupper som det är en utmaning att möta. Tillgång till modern IT-teknik och att i högre grad utnyttja den är ett annat utmanande område.
Mindre benämnda utmaningar är oklarhet över sjukhuslärarens arbetsuppgifter, lokalbehov, inkludering, förändringar inom vården och behov av förändring av den förordning som verkställer SIS-bidraget.
Rektorernas kommentarer
Enligt rektorerna har sjukhusskolornas verksamheter högt anseende hos
landstinget genom att lärarna står för det normala i den svåra sjukdomssituationen.
Verksamheten är betydelsefull och uppskattad av elever och föräldrar. Det är viktigt att skilja mellan skola och vård, vilket är en svår uppgift eftersom gränserna inte alltid är tydliga mellan sjukhuslärarens och vårdpersonalens arbetsuppgifter.
Kontakten med SPSM
I ett flertal svar från rektorerna poängteras behovet av tydlig skriftlig återkoppling på både ansökan och slutredovisning. Flera lyfter även fram behovet av tydliga riktlinjer för hur fördelningen går till, det vill säga vad som avgör hur stor tilldelning en viss skola får. Avseende slutredovisningarna menar flera av
rektorerna att det vore önskvärt med en sammanställning av slutredovisningarna som lämnats in i landet.
Rektorer uttrycker att man önskar tidigare preliminärt besked om tilldelningen av statsbidraget för att underlätta planeringen i samband med budgetarbetet och att eventuell förändrad tilldelning motiveras i beslut. Det framförs även förslag att ansökan skulle sträcka sig över längre perioder till exempel två- eller
treårsperioder.
Det finns en önskan att Specialpedagogiska skolmyndigheten fortsätter med de årliga rektorsträffarna och även belyser eventuell forskning som kan beröra denna typ av undervisning.
Sammanfattning diskussion
Syftet med undersökningen har varit att få ökad kunskap om
sjukhusundervisningens förutsättningar och utveckling, bland annat för att öka kvalitén vid bedömningar av bidragsansökningarna.
Den svenska sjukhusskolan har tidigare haft sin bas i långa behandlingsperioder med inneliggande barn och ungdomar. Detta har förändrats under de senaste decennierna. I nuläget behandlas barn och ungdomar under kortare perioder.
Barnens och ungdomarnas hälsotillstånd beskrivs som allvarligare med mer svårartade sjukdomstillstånd. Detta har konsekvenser för sjukhusskolan på ett sådant sätt att till exempel gruppundervisning försvåras. Samtidigt beskrivs att en hel del av barnen nu oftare återkommer för kortare behandlingar och detta innebär att en elev kan förlora avsevärd undervisningstid från sin hemskola.
En effekt som kan noteras av sjukvårdens ändrade behandlingsrutiner och skolans förändrade rutiner är att mer insatser från sjukhuslärarna riktas mot hemskolans arbetslag, oftast konsultativt eller som handledning av hemskolans pedagogiska personal. Även hemundervisning sköts till viss del av sjukhuslärarna.
Undervisningen skiljer sig i hög grad från traditionell undervisning och bedrivs oftast enskilt med eleverna. Lärarna måste anpassa studiesituationen efter elevernas sjukdomstillstånd och dagsform.
En stor del av lärarnas arbetsuppgifter består av uppgifter utöver den faktiska undervisningen, främst kontakter med sjukvårdshuvudmannen och hemskolan.
Sjukhuslärarna har generellt en god pedagogisk kompetens som motsvarar
behovet. De har även god kunskap om medicinska och psykiska sjukdomstillstånd vilket är en unik kombination för pedagoger. Lärarna har stort behov av att
vidmakthålla och utveckla sin kompetens. Rektorerna anser att behovet av fortbildning för lärare är den största utmaningen man har att hantera.
Rektorerna efterlyser tydligare anvisningar som beskriver vad bidraget syftar till och vilka avgränsningar som finns. Det efterlyses också en tydlighet i vad som omfattas av begreppet särskild undervisning på sjukhus. Detta problem bekräftas av variationer i rektorernas beskrivningar av mål med verksamheten.
Bidragen ur SIS-medel täcker större delen av verksamheternas totala kostnader och rektorerna önskar återkoppling på redovisningar av ekonomi och andra uppgifter som Specialpedagogiska skolmyndigheten begär in.
Rektorerna värderar de årligt återkommande dialogkonferenser som anordnas av SPSM. Möjligheten att både föra dialog med myndigheten och att skapa nätverk mellan rektorerna uppskattas.
Förslag på åtgärder som framkommit i undersökningen
- Tydliggörande information om vad bidragen ur SIS-medel syftar till och anvisningar för bidragens användande.
- Återkoppling på uppgifter som SPSM begärt in.
- Samverkan med SPSM:s råd- och stödenheter, i likhet med annan kommunal skolverksamhet. (Denna möjlighet finns idag, bland annat i form av förfrågan om specialpedagogiskt stöd från myndigheten. I detta ingår även möjlighet till kompetensutvecklingsinsatser.)
- Fortsatta årliga konferenser mellan SPSM och rektorer ansvariga för särskild undervisning vid sjukhus. Syftet med konferenserna är att utbyta information mellan myndigheten och verksamheterna, stimulera till erfarenhetsutbyte mellan rektorer och att öka kunskaperna om
myndighetens uppdrag inom området och verksamheternas förutsättningar.
Bilagor
Enkät särskild undervisning på sjukhus 2009 - skolledare
Denna enkät önskar vi få besvarad av skolledare/rektorer med ansvar för kommunens särskilda undervisning på sjukhus och som beviljats SIS-medel för sin verksamhet. Vi ber att få ditt svar senast 2009-09-28.
1. I vilken kommun ligger sjukhusskolan?
2. Beskriv kortfattat vilka mål och ambitioner som finns från kommunens sida när det gäller särskild undervisning på sjukhus:
3. Hur har sjukhusundervisningens innehåll förändrats/utvecklats de senaste fem åren? Beskriv kortfattat:
4. Hur styrs och leds sjukhusundervisningen (beslut, budget och så vidare)?
5. Hur stor del av den totala kostnaden för kommunens särskilda undervisning på sjukhus täcks av SIS-medel från Specialpedagogiska skolmyndigheten (beräkna i procent):
6. Vilka framtida utmaningar ser ni inom sjukhusundervisningen? Rangordna i rubriker:
1.
2.
3.
4.
5.
7. Hur bör myndighetens återkoppling vid ansökan och redovisning ske?
Återkoppling ansökan:
Återkoppling redovisning:
8. Vad kan utvecklas/förbättras vid ansökningsförfarandet?
9. Vilken uppföljning, utvärdering, kvalitetssäkring görs av sjukhusundervisningen?
10. Har ni något övrigt att tillägga?
Enkät särskild undervisning på sjukhus 2009 - lärare
Denna enkät önskar vi få besvarad av lärare som arbetar med särskild undervisning på sjukhus och som beviljats SIS-medel för sin verksamhet.
Frågorna är desamma som vid undersökningen 2003 med några kompletterande frågor. Observera vi önskar ett svar per lärare. Vi önskar ditt svar senast 2009-09- 28.
1. I vilken kommun ligger sjukhusskolan?
2. Jag arbetar vid:
Somatisk avdelning BUP-klinik
Behandlingsenhet
3. Tjänsteomfattning i procent (avseende tjänst vid sjukhusskolan):
4. Hur många år har du arbetat med särskild undervisning på sjukhus som lärare?
5. Vilken utbildning har du?
Lärarutbildning
Specialpedagogutbildning Speciallärarutbildning
Annan pedagogisk utbildning Om annan utbildning, vilken?
6. Vilka kunskaper har du inom medicinska och/eller psykiska sjukdomstillstånd och hur har du förvärvat dessa? Med kunskaper menas praktisk erfarenhet, kurser, utbildningar med mera.
7. Vilket behov av kompetensutveckling bedömer du att du har, för att kunna fullgöra och utvecklas i din roll som lärare vid sjukhusskola?
8. Uppskatta hur stor andel av din tid (i procent) som lärare under 2009 du använder för elever med olika sjukdomstillstånd som till exempel cancer, diabetes, psykiska sjukdomstillstånd:
9. Uppskatta hur stor del av eleverna som du undervisar under ett läsår som är inskrivna vid sjukhuset/behandlingsenheten (ange i procent):
0-5 dagar 6-10 dagar Mer än 10 dagar
10. Uppskatta hur stor andel av eleverna som under ett läsår återkommer för behandling (ange i procent):
1-5 gånger
Mer än fem gånger
11. Uppskatta antal elever du undervisar under ett läsår från:
Förskoleklass Grundskola Gymnasieskola Grundsärskola Gymnasiesärskola
Antal elever av ovanstående som går i friskola:
12. Beskriv kortfattat exempel på insatser som du som lärare gör i din undervisning som skiljer sig från "vanlig undervisning":
13. Beskriv kortfattat exempel på insatser som du som lärare gör utanför undervisningen som skiljer sig från "vanlig lärarinsats":
14. Beskriv kortfattat hur sjukhusundervisningen förändrats/utvecklats under de senaste fem åren:
15. Hur stor del av din tjänst ägnar du åt följande (ange i procentenheter av din tjänst)?
Samarbete med sjukhushuvudmannen (medverkan i utredningar, vård- och behandlingsplanering, information och fortbildning kring vård och
behandling):
Överlämningssamtal inför återgång till hemskola:
Handledning av hemskolans personal:
Kontakt med elevens vårdnadshavare:
16. Finns lokaler anpassade för undervisning?
Ja Nej
Om inte vad saknas?
17. Finns övrig utrustning, läromedel med mera som krävs för att bedriva undervisning på sjukhus?
Ja Nej
Om inte vad saknas?
18. Har du något övrigt du vill tillägga?
