Revisionsrapport
Kommunstyrelsens
styrning och ledning i en ny politisk
organisation
Kungälvs kommun
Karin Norrman Elgh Charlotte Karlsson Juni 2014
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
Syfte ... 1
Revisionsfrågor ... 1
Kontrollmål (kriterier) ... 1
Metod och avgränsningar ... 2
Bakgrund ... 3
Kommunallagen ... 3
Beskrivning av Kungälvs politiska organisation ... 3
Kommunfullmäktige ... 4
Fullmäktigeberedningar... 4
Kommunstyrelsen ... 4
Kommunstyrelsens utskott ... 4
Granskningsresultat ... 5
Ansvarsfördelning och tydlighet ... 5
Regelverk ... 5
Enkätsvar ... 6
Intervjuer ... 6
Samarbete mellan insatser ... 7
Enkätsvar ... 7
Intervjuer ... 7
Barnkonventionens beaktande i beslut ... 8
Enkätsvar ... 8
Intervjuer ... 8
Miljöpåverkans beaktande i beslut ... 9
Enkätsvar ... 9
Intervjuer ... 9
Återkoppling ... 9
Intervjuer ... 9
Förändring av kommunstyrelsens arbetssätt ... 10
Intervjuer ... 10
Slutsatser och rekommendationer ... 11
Inledning
PwC har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Kungälvs kommun genomfört en granskning av kommunstyrelsens styrning och ledning i en ny politisk organisation i enlighet med förfrågningsunderlaget som upprättats av kommunens revisorer. PwC har inte upprättat revisionsfrågorna utan dessa var fastställda i förfrågningsunderlaget som låg till grund för uppdraget.
Syfte
Syftet med granskningen utifrån förfrågningsunderlaget var:
Att granska kommunens organisation med avseende på hur ansvar och beslutanderätt har fördelats mellan kommunstyrelse, utskott, nämnder och beredningar.
Revisionsfrågor
Granskningen hade att besvara följande revisionsfrågor utifrån förfrågningsunderlaget:
Vilka uppgifter behandlas i Utskott/Beredning?
Hur återkopplas och till vilken instans görs detta?
Hur samarbetar Utskott/Beredning?
Hur samarbetar KS/Utskott/Nämnder?
Hur samarbetar KS/Beredning/KF?
Hur beaktas barnkonventionen i besluten?
Hur beaktas miljöpåverkan i besluten?
På vilket sätt har KS arbetssätt förändrats sedan den nya organisationen infördes?
Hur följer KS upp fattade beslut och vilka tidsramar?
Kontrollmål (kriterier)
POF dokument
Kommunallag Kap. 6 med relevanta §
Policy
Relevanta dokument
Metod och avgränsningar
Granskningen har genomförts genom intervjuer med KF:s och KS:s presidium, ordförande och vice ordförande i välfärdsberedningen och framtid- och
utvecklingsberedningen, utskottsordförande i sociala utskottet och
utskottsordförande och oppositionsledare i samhällsbyggnadsutskottet samt gruppintervju med sektorchefer samt kommunchef.
Webenkät har skickats ut till samtliga ledamöter i kommunstyrelsen,
kommunfullmäktiges beredningar samt till social myndighetsnämnd, miljö- och byggnadsnämnd samt överförmyndarnämnd. Trots att två påminnelser skickats ut avseende enkäten blev svarsfrekvensen låg. Svarsfrekvensen hos kommunstyrelsen låg på 67 % (18 av 27 har svarat), hos beredningarna 48 % (28 av 58 har svarat) och hos nämnderna 29 % (7 av 24 har svarat). Hos nämnderna återfinns fem av de svarande i sociala myndighetsnämnden och två i miljö- och byggnadsnämnden.
Ingen från överförmyndarnämnden har svarat på enkäten.
Rapporten är sakavstämd med kommunchef.
Bakgrund
Kommunallagen
Kommunstyrelsens uppdrag vad gäller styrning och uppföljning regleras i
kommunallagens sjätte kapitel. Styrelsen har ett övergripande ansvar att leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter samt att de skall ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet (1 §). Kommunstyrelsen är också egen nämnd där ett specifikt ansvar för ledning och styrning av sin verksamhet regleras i 7 §. Där framgår att nämnderna var och en inom sitt område skall se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Nämnden skall också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt
tillfredställande sätt.
I 1991 års kommunallag genomfördes en för granskningen viktig förändring. Det var att kommunerna fick en betydligt större frihet än tidigare att organisera sin
nämndsverksamhet. Från att tidigare funnits lagregleringar om vilka nämnder som var obligatoriska innebar 1991 års kommunallag att det enbart krävs att det skall finnas en styrelse med vissa övergripande uppgifter. I övrigt råder i princip full frihet att bestämma vilka nämnder som ska finnas och uppgiftsfördelningen mellan dem.
Beskrivning av Kungälvs politiska organisation
Kungälvs kommuns nya politiska organisation har gällt från och med den 1 januari 2007. Organisationen har förändrats över tiden och ser i dagsläget inte ut i enlighet med det beslut som kommunfullmäktige fattade den 9 oktober 2006. Dagens organisation ser ut enligt följande:
Kommunfullmäktige
I arbetsordning för kommunfullmäktige och kommunfullmäktiges beredningar (KF 9 oktober 2008, § 228, reviderad senast 2012-09-20 § 184) framgår i 17 § att ordförande bestämmer efter samråd med vice ordförandena när fullmäktige skall behandla ett ärende, om inte annat följer av lag.
I § 21 framgår bland annat att alla ärenden som fullmäktige avgör först måste beredas, antingen av en fullmäktigeberedning eller av en nämnd vars
verksamhetsområde berörs av ärendet. Om ärendet endast har beretts av en fullmäktigeberedning måste den eller de nämnder vars verksamhetsområde berörs av ärendet alltid ges tillfälle att yttra sig.
Kommunstyrelsen skall alltid ges tillfälle att yttra sig. Kommunstyrelsen skall lägga fram förslag till beslut om inte en annan nämnd eller fullmäktigeberedning gjort detta.
Fullmäktigeberedningar
I kapitel 10 (§§40-53) regleras fullmäktigeberedningarnas arbetsordning. Här framgår bland annat att:
Fullmäktige har fem fasta beredningar som arbetar övergripande;
demokratiberedningen, lärandeberedningen, välfärdsberedningen, ekonomiberedningen samt framtid/utvecklingsberedningen. De fasta
beredningarna har vardera 13 ledamöter, däribland en ordförande och en vice ordförande.
Kommunstyrelsen
I reglemente för kommunstyrelsen (KF 2008-10-09, § 226, senast reviderat 2011- 06-16, § 116) framgår bland annat i 4 § att kommunstyrelsen i sitt arbete skall beakta miljö-, funktionshinder-, integrations-, mångfalds-, genus-, jämställdhets- och folkhälsofrågor. I § 20 stadgas att ordföranden ansvarar för att de ärenden som skall handläggas av kommunstyrelsen bereds och föredras i vederbörlig ordning.
Kommunstyrelsens presidium skall samordna, utvärdera och utveckla arbetet i och samarbetet mellan kommunstyrelsen, dess utskott och övriga nämnder, vilket framgår i § 32.
Kommunstyrelsens utskott
I paragraferna 33-40 regleras utskotten. Här framgår bland annat att det inom kommunstyrelsen skall finnas ett bildningsutskott, ett socialt utskott, ett
samhällsbyggnadsutskott och ett näringslivsutskott. Utskotten består av vardera sju ledamöter, varav en är utskottsordförande och en är oppositionsledare.
Granskningsresultat
I nedanstående beskrivning av enkätsvaren anges procentsatsen utifrån de svarandes svar. Andelarna utgår alltid från dem som besvarat enkäten, utan att detta anges i varje mening nedan. Exempelvis när vi skriver att 72 % av
kommunstyrelsens ledamöter anser… innebär detta att 72 % av de av kommunstyrelsens ledamöter som besvarat enkäten anser…
Ansvarsfördelning och tydlighet
Revisionsfrågor:
Vilka uppgifter behandlas i utskott/beredningar?
Regelverk
Enligt kommunstyrelsen reglemente skall de ärenden som skall avgöras av kommunstyrelsen i dess helhet beredas av utskotten om beredning behövs.
Kommunstyrelsens presidium överlämnar sådana ärenden till utskotten. När ärendet beretts skall utskotten lägga fram förslag till beslut. I övrigt beslutar utskotten i frågor enligt kommunstyrelsens delegationsordning.
För respektive utskott finns stadgat vilken typ av frågor som skall beredas av utskottet.
Kommunstyrelsens presidium avgör huruvida ärende som varit föremål för beredning av någon av kommunfullmäktiges beredningar eller ärenden som inte omfattas av respektive utskotts uppräkning av typer av ärenden att bereda skall beredas av utskotten.
Enligt arbetsordning för kommunfullmäktige och kommunfullmäktiges beredningar skall en beredning bereda de ärenden inom sitt uppgiftsområde som fullmäktige skall avgöra. En fullmäktigeberedning får väcka ärenden i fullmäktige inom sitt uppgiftsområde.
En berednings uppgift är att:
utarbeta förslag till övergripande och långsiktiga politiska mål- och inriktningsdokument för verksamheterna
löpande utvärdera och till fullmäktige föreslå ändringar av fastställda mål- och inriktningsdokument
följa verksamheten inom respektive område
ta initiativ inom sitt område
skaffa och bibehålla omvärldskunskap m.m.
Enkätsvar
På frågan ”i vilken grad anser du det tydligt i vilka frågor utskotten har att fatta beslut/bereda ärenden” ansåg 69 % av KS ledamöterna att detta var tydligt i ganska hög grad eller hög grad. 26 % ansåg att tydligheten var liten eller ganska liten, resterande 5 % angav varken eller. Samhällsbyggnadsutskottet upplevde att otydligheten var större än vad övriga utskott angivit. Hela 60 % angav att detta ansåg otydligt i ganska hög grad.
På frågan ”i vilken grad anser du det tydligt i vilka frågor beredningen har att bereda ärenden” ansåg 80 % av deltagarna i beredningarna att detta var tydligt i ganska hög eller hög grad. 13 % angav ganska liten grad och resterande 7 % varken eller. Lärandeberedningen upplevde en större otydlighet än övriga beredningar.
42 % av ledamöterna i kommunstyrelsen anser i hög grad eller ganska hög grad att det finns en tydlig avsvarsfördelning över vilka uppgifter som skall beredas i kommunstyrelsen respektive i kommunfullmäktiges beredningar, 42 % anser att detta är otydligt. I beredningarna anger 57 % detta som tydligt och 30 % som otydligt. Otydligast tyckte samhällsbyggnadsutskottet detta var, där 80 % anger det som tydligt i liten eller ganska liten grad och bland beredningarna tyckte lärande beredningen detta var otydligast, där 60 % angivit att detta var tydligt i liten eller ganska liten grad.
På frågan till nämnderna avseende ”i vilken grad anser du det tydligt i vilka frågor nämnden har att bereda ärenden” anger 86 % att det är tydligt i ganska hög eller hög grad, resterande 14 % (1 person) anger ganska liten grad.
53 % av ledamöterna i kommunstyrelsen anser i ganska hög eller hög grad att det finns en tydlig ansvarsfördelning över vilka uppgifter som skall beredas i
kommunstyrelse respektive nämnderna, 37 % anser det otydligt. I nämnderna tycker 85 % att detta är tydligt.
Intervjuer
De flesta intervjuade politiker anser att ansvarsfördelningen mellan de olika instanserna på det stora hela är tydlig. Vissa menar att den otydlighet som finns snarare handlar om individer och relationer än om strukturer.
Sektorcheferna menar att det har förbättrats mellan beredningar och utskott men det är inte helt tydligt än idag vem som ger uppdragen och alltid hur ärendegången skall se ut. Sektorcheferna ser också ett behov av att förtydliga det långsiktiga perspektivet (som beredningarna skall ansvara för) och det kortsiktiga perspektivet (som utskotten skall ansvara för), speciellt gäller detta frågor som finns i
gränslandet.
Tidsperspektiv på när ett ärende anses långsiktigt och skall behandlas av en
beredning respektive kortsiktigt då det skall behandlas av ett utskott finns vare sig i arbetsordning för kommunfullmäktige och kommunfullmäktiges beredningar eller i kommunstyrelsen reglemente. Enligt uppgift skall detta dock förtydligas i
dokumenten inför kommande revidering.
Revisionsfrågor:
Hur samarbetar utskott/beredningar?
Hur samarbetar KS/utskott/nämnder?
Hur samarbetar KS/beredningar/KF?
Enkätsvar
På frågan ” i vilken grad anser du samarbetet fungerar mellan kommunstyrelsen (inklusive utskotten) och fullmäktigeberedningarna” anser 53 % av ledamöterna i kommunstyrelsen att detta fungerar i liten eller ganska liten grad. 31 % anser att det fungerar i ganska hög eller hög grad. Även 53 % av deltagarna i beredningarna anser att detta fungerar i liten eller ganska liten grad. 27 % anger att det fungerar i ganska hög grad. Generellt anger de olika utskotten och beredningarna ungefär samma svarsalternativ, utmärkande är dock samhällsbyggnadsutskottet där hela 80 % anger att samarbetet fungerar dåligt.
Samarbetet mellan kommunstyrelsen och kommunfullmäktige ansågs fungera i låg eller ganska låg grad av 32 % av kommunstyrelsens ledamöter, 31 % ansåg det fungerade bra. Av deltagarna i beredningarna ansåg 47 % att sammarbetet mellan kommunfullmäktige och kommunstyrelsen fungerade i liten eller ganska liten grad.
16 % ansåg det fungera i ganska hög eller hög grad.
Avseende samarbetet mellan kommunstyrelsen (inklusive utskotten) och nämnderna anser 42 % av ledamöterna i kommunstyrelsen att detta fungerar i ganska hög eller hög grad, 37 % anser det fungera i liten eller ganska liten grad. På samma fråga anser 43 % av nämnderna att det fungerar i ganska hög eller hög grad medan 29 % anser att det fungerar i liten grad.
Intervjuer
Vissa intervjuade menar att det finns brister i samarbetet mellan instanser, medan andra menar att det fungerar bra. Det finns exempelvis vissa utskott och
beredningar som träffas på regelbunden basis. Detta är dock ingen organiserat utan sker på grund av att någon individ tagit initiativ till detta.
Vissa menar dock att det är de interna partimötena som skall vara arenan för samordning/sammarbete och att det därför inte bör finnas strukturerat samarbete mellan insatserna.
En sak som flera intervjuade tar upp ytterligare är brist på samarbete mellan de olika beredningarna. Andra menar att just detta har blivit bättre speciellt avseende ekonomiberedningens arbete med budget där nu även de övriga beredningar involveras i arbetet på ett strukturerat sätt. Flera önskar dock regelbundna träffar beredningarna emellan där ordförande och viceordförande i beredningarna regelbundet träffas tillsammans med kommunfullmäktiges presidium.
På samma sätt menar några att sammarbetet mellan utskotten kan förbättras genom regelbundna träffar tillsamman med kommunstyrelsens presidium.
Vissa menar att det finns en maktkamp mellan kommunstyrelse och kommunfullmäktige samt mellan beredningar och utskott.
Avseende samarbete mellan KS/Utskott/nämnder så anser vissa att detta kan förbättras. Andra menar dock att det inte skall finnas något sammarbete då nämnderna är myndighetsnämnder, de skall vara helt självständiga. Dock har kommunstyrelsen en uppsiktsplikt över nämnderna, där det kan utvecklas hur kommunstyrelsen skall använda sin uppsiktsplikt. Exempelvis har
myndighetsnämnderna nu fått mål vilket de inte haft tidigare.
Barnkonventionens beaktande i beslut
Revisionsfråga: Hur beaktas barnkonventionen i besluten?
Enkätsvar
Av kommunstyrelsens ledamöter ansåg 37 % att barnkonventionen beaktades i beslut/ärendeberedning i ganska hög grad eller hög grad 42 % ansåg att den beaktades i liten grad eller ganska liten grad. Bildningsutskottet och sociala
utskottet anger i större utsträckning än övriga utskott att barnkonventionen beaktas (75 respektive 60 % anger ganska hög eller hög grad). 75 % av svarande i
näringslivsutskottet anger att barnkonventionen beaktas i liten eller ganska liten grad och 60 % i samhällsbyggnadsutskottet anger att barnkonventionen beaktas i liten eller ganska liten grad.
I beredningarna tyckte endast 17 % att barnkonventionen beaktades i ganska hög grad eller hög grad. 34 % ansåg att den beaktades i liten grad eller ganska liten grad.
Medan 50 % angav svarsalternativet varken eller. Lärandeberedningen anger att barnkonventionen beaktas i större utsträckning än de övriga beredningarna.
Hos nämnderna tycker 71 % att barnkonventionen beaktas i hög grad och 29 % anger varken eller. Värt att beakta här är att de svar som kommit från miljö- och byggnadsnämnden är svaren varken eller, medan samtliga i sociala
myndighetsnämnden angivit att barnkonventionen beaktas i hög grad.
Intervjuer
De flesta intervjuade menar att barnkonventionen inte beaktas i beslut. Det finns inget system för det. Det finns inte med i ärendeberedningarna utan vid de tillfällen det tas upp bygger det på att någon enskild ledamot lyfter fram det. Det finns dock vissa som anser att det beaktas i stor utsträckning.
Enligt uppgift kommer två rubriker läggas in i samtliga tjänsteskrivelser inom kort, barnperspektivet respektive miljöpåverkan.
Revisionsfråga: Hur beaktas miljöpåverkan i besluten?
Enkätsvar
Av kommunstyrelsens ledamöter ansåg 52 % att miljöpåverkan beaktas i ganska hög grad eller hög grad. 26 % anser att detta beaktas i liten eller ganska liten grad.
Resterande 22 % anger varken eller. Bildningsutskottet anger att miljöpåverkan beaktas i högre grad än vad övriga utskott anger.
I beredningarna tycker 34 % att miljöpåverkan beaktas i ganska hög grad eller ganska hög grad. Lika stor andel, 34 %, anger ganska liten eller liten grad.
Resterande 32 % anger varken eller. Ekonomiberedningen samt framtid och
utvecklingsberedningen anger i högre grad än övriga beredningar att miljöpåverkan beaktas i beslut.
Hos nämnderna tycker 28 % att miljöpåverkan beaktas i ganska hög eller hög grad.
43 % anser att miljöpåverkan beaktas i liten eller ganska liten grad. Resterande 29
% anger varken eller.
Intervjuer
De flesta intervjuade politiker anser att miljöpåverkan beaktas. Intervjuade menar att hänsyn till miljöpåverkan fungerar bättre än barnkonventionen på grund av att det finns en struktur för detta i och med miljömål och miljöbokslut men att det inte heller finns med i ett beredningsperspektiv samt att det förs lite vid sidan om och inte i den ordinarie processen. Enligt uppgift har kommunen nyligen köpt in ett miljöledningssystem som ytterligare bör stärka att miljöpåverkan beaktas.
Enligt uppgift kommer två rubriker läggas in i samtliga tjänsteskrivelser inom kort, barnperspektivet respektive miljöpåverkan.
Återkoppling
Revisionsfrågor:
Hur återkopplas och till vilken insats görs detta?
Hur följer KS upp fattade beslut och vilka tidsramar?
Intervjuer
Utskotten återkopplar till kommunstyrelsen och beredningarna återkopplar till kommunfullmäktige.
De återkommande processerna i årshjulet så som exempelvis budget och uppföljningar upplevs fungera bra. Dock finns vissa problem med ärenden som kommer vid sidan om exempelvis motioner och uppdrag. Detta anges ha förbättrats men upplevs ändå inte som tillfredställande. Just motioner anges vara ett
problemområde där inget fungerande uppföljningssystem finns. Det har också hänt att motioner fallit mellan stolarna eller blivit liggande flera år. Uppdragen
rapporterar kommunchefen numera vid varje sammanträde, vilket gör att återkopplingen av dessa upplevs fungera bättre.
En beredning nämner också att de har ett par beredningsskrivelser som stannat i kommunstyrelsen som inte kommer tillbaka trots påstötningar och utan
återkoppling. Beredningen menar vidare att de själva behöver hålla koll på vilka av deras ärenden som kommit/inte kommit upp. Det finns inget uppföljningssystem för detta.
Vissa beslut upplevs ta lång tid och återkopplas sent. Det finns exempel på ärenden som går till två utskott innan beslut i kommunstyrelsen och eventuellt
kommunfullmäktige vilket gör att handläggningstiden blir lång.
Vissa utskott använder sig av en manuell loggbok för att hålla koll på sina ärenden men inte alla.
Både politiker och sektorchefer ser behov av ett systematiskt uppföljningssystem.
Enligt uppgift finns nu ett nytt ärendehanteringssystem på plats i kommunen vilket skulle kunna bidra till en bättre ordning.
Förändring av kommunstyrelsens arbetssätt
Revisionsfråga:
På vilket sätt har KS arbetssätt förändrats sedan den nya organisationen infördes?
Intervjuer
Tidigare låg de stora frågorna hos nämnderna som var väldigt självständiga. Detta innebar beslut på en väldigt detaljerad nivå. Mycket tid i nämnderna gick också åt till ramanpassningar. Kommunstyrelsens roll var då mer sammanhållanda
framförallt gällande ekonomin. Kommunstyrelsen hade då också hand om samhällsbyggnadsfrågor. Idag finns en bättre balans mellan hårda och mjuka frågor. Arbetsbelastningen på kommunstyrelsen är idag högre men ett helhetsperspektiv finns idag vilket saknades tidigare.
Slutsatser och rekommendationer
Enkätsvaren och genomförda intervjuer ger i viss mån olika bilder. Intervjuade politiker ger en positivare bild och tycker i större utsträckning att såväl
ansvarsfördelning är tydlig och att samarbetet mellan olika instanser fungerar väl.
De politiker vi intervjuat är ordförande och vice ordförande (eller motsvarande).
Enkäterna har skickats till samtliga politiker i kommunstyrelsen, beredningarna och nämnderna. Vi tolkar de olika svar vi fått, i enkäterna och genomförda
intervjuer, gällande framförallt ansvarsfördelning och samarbete som att om man är politiker på dessa positioner så ägnar man mycket tid åt politiken och är väl insatt i strukturerna. För den ”bredare massan” av politiker upplevs dock strukturerna som otydliga.
Avseende samarbete mellan KS/Utskott/nämnder så anser vissa att detta kan förbättras. Andra menar dock att det inte skall finnas något sammarbete då nämnderna är myndighetsnämnder, de skall vara helt självständiga.
Tidsperspektiv på när ett ärende anses långsiktigt och skall behandlas av en
beredning respektive kortsiktigt då det skall behandlas av ett utskott finns vare sig i arbetsordning för kommunfullmäktige och kommunfullmäktiges beredningar eller i kommunstyrelsen reglemente.
Att barnkonventionen beaktas i liten omfattning i beslut är något enkätsvar och intervjuer visar större överenstämmelse i.
Enkäterna visar att miljöpåverkan inte är något som i stor utsträckning beaktas i beslut. Dock anser intervjuade att det tas större hänsyn till miljöpåverkan än barnkonventionen i och med att det finns ett system och en process för detta.
Återkoppling och uppföljning av fattade beslut är något som man är överens om att det finns brister i. Detta gäller då ärenden utanför det vanliga ”årshjulet” och den ordinarie löpande verksamheten, exempelvis motioner.
Våra rekommendationer är att:
Förtydliga ansvarsfördelningen i organisationen och gör den känd genom att tydliggöra roller och förhållningssätt i organisationen samt utbilda samtliga politiker och ledande tjänstemän i roller och förhållningssätt.
Skapa arenor där samarbete mellan olika instanser sker på ett strukturerat sätt.
Förslagsvis genom att träffar planeras in regelbudget. Behov verkar finnas både mellan utskott och beredningar, beredningarna emellan tillsammans med kommunfullmäktiges presidium, utskotten emellan tillsammans med
kommunstyrelsens presidium, mellan kommunstyrelsen inklusive utskotten och nämnderna samt mellan kommunstyrelsens och kommunfullmäktiges presidium.
Säkerställ rutin för hantering och återrapportering av ärenden som inte ingår i det löpande årshjulet.
I reglemente för kommunstyrelsen (KF 2008-10-09, § 226, senast reviderat 2011- 06-16, § 116) framgår i 4 § att kommunstyrelsen i sitt arbete skall beakta miljö-, funktionshinder-, integrations-, mångfalds-, genus-, jämställdhets- och
folkhälsofrågor. Dock finns inget skrivet om barnkonventionen/barnperspektivets beaktande.
I proposition 1997/98:182 (Strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige) understryks att kommunerna bör inrätta system för att kunna följa hur barns bästa förverkligas i det kommunala arbetet. Barnbilagor till
budgeten och barnkonsekvensanalyser kan vara instrument för sådan uppföljning.
Alternativt kan barnperspektivet tydliggöras i den ordinarie mål- och resultatstyrningen.
Kommunen bör se över på vilket sätt barnkonventionen/barnperspektivet bäst kan tydliggöras hos dem.
Att barnperspektivet såväl som miljöperspektivet framöver kommer ingå i samtliga tjänsteskrivelser bör innebära ett ökat fokus på dessa frågor i ärendeberedningen och besluten.
2014-06-25
Karin Norrman-Elgh Fredrik Carlsson
Projektledare Uppdragsledare
