rats hur mycket Marcus Wallenberg be- tytt för svensk industri. I alldeles utom- ordentligt hög grad gällde detta för Telefonaktiebolaget LM Ericsson.

MARCUS WALLENBERG

Den

13

september

1982

avled teknologie doktor Marcus Wallenberg. Genom massmedia och på andra sätt har skild-

rats hur mycket Marcus Wallenberg be- tytt för svensk industri. I alldeles utom- ordentligt hög grad gällde detta för Telefonaktiebolaget LM Ericsson.

Marcus W allenberg kom till LM Ericsson

1932

då han fick uppdraget att ta bolaget ur den mycket svåra kris som hade uppstått efter Kreuger-kraschen.

Han gick in i bolagets styrelse som vice ordförande

1933

och följde sedan myc- ket aktivt bolaget under

50

år.

Det är Marcus Wallenbergs fram- synthet vad gäller finansiell planering och teknologiska satsningar som gör a tt LM Erlcssons produkter idag har en marknadsledande ställning.

Bolaget har ett vidsträckt geografiskt arbetsområde och är för sin framgång beroende av myndigheter, bank- och in- dustrikontakter i många länder. Marcus Wallenbergs många personkontakter har varit till ovärderlig nytta både för att skapa marknadsöppningar och för att befästa koncernens ställning på redan etablerade marknader. Även efter sin avgång som ordförande i styrelsen

1977

bistod han med mycket värdefulla råd i den svåra konkurrenssituation som prägla t de senaste åren.

Vi minns vår hedersordförande med

stor tacksamhet.

Telefonaktiebolaget LM Ericsson

VER.KSAMHETSBERÄ TTELSE 1982

VIKTIGA HÄNDELSER UNDER 1982

o Uppgörelse har träffats om förvärv av Facit-verksamheten från AB Electrolux. Facits skrivmaskiner, kalkylatorer, mikroda- torer och kontorsmöbler utgör en logisk komplettering av vårt produktprogram för kontorsautomation. Facits internationella försäljningsorgan;sation blir en värdefull förstärkning av vårt distributionsnät. Övertagandet skedde den l januari 1983.

o Viktiga kontrakt för telefonstationer har tecknats för leveran- ser till Korea, Malaysia, Thailand och USA. Republiken Korea är en för koncernen ny marknad, medan USA-affären markerar en inbrytning på en för LM Ericsson viktig marknadssektor. Vår AXE-teknik har i samtliga dessa fall varit avgörande.

O

Ericsson Information Systems AB, som bildades

l

januari 1982, har vunnit uppmärksammade försäljningsframgångar med stora order på Alfaskop-system, bankterminalsystem och den nya digitala abonnentväxeln MD 110.

o För flygplanet JAS har Ericssonkoncernen erhållit betydande order på elektronik. Beställningen är betydelsefull också genom att den skapar förutsättningar för att upprätthålla vår avancera- de högteknologiska kompetens.

o Ett större nätbyggnadskontrakt har erhållits i Irak. Liknande stora åtaganden genomförs för närvarande också i Libyen och Sa udiarabien.

o Våra insatser för forskning och produktutveckling ökade till l 638 Mkr. Vi har behållit vårt försprång med AXE-tekniken, vilket visas av att vi först i världen utanför USA installerat hel- digitala lokalstationer.

KONCERNENS RESULTAT I SAMMANDRAG

1982 1981

Förändring

Mkr Mkr i%

Fakturering 19567 16194 21

Beställningsingång 22534 20989 7

Orderbestånd 20 991 17 701 19

Koncernens andel av vinst före boksluts-

dispositioner och skatter 1 337 1192 Omräknad nettovinst

per aktie, kronor 16:84 16:73 Utdelning

per aktie, kronor* 7:50 6:50

* 1982 styrelsens förslag

Innehåll

2

Tillväxttakten ökar

4

Ericssonkoncernen - ekonomisk översikt

6

Teknik

7

Affärsområden

8

Publik Telekommunikation Fortsatt marknadstillväxt under 1980-talet

12

Informationssystem Ny tillväxtmarknad

16

Kabel

Stor marknad med begränsad tillväxt

18

Försvarsprodukter

Framgångar på högteknologisk marknad

20

Radiokommunikation

Kraftig tillväxt av marknaderna

22

Nätbyggnad

Stor men svåråtkomlig marknad

24

Komponenter

Mikrokretsar är framtidsmarknad

26

Förvaltningsberättelse

29

Koncernens resultaträkning

30

Koncernens balansräkning

32

Finansieringsanalys för koncernen och moderbolaget

33

Moderbolagets resultaträkning

34

Moderbolagets balansräkning

36

Kommentarer till boksluten

41

Revisionsberättelse

41

Bolagsstämma

42

Styrelse och revisorer

43

Koncernledning

44

LM Ericsson-aktien

45

Ericssonkoncernen - dotterbolag_

samarbetande bolag, regionalkontor och tekniska kontor

1

Tillväxttakten ökar

Med vårtAXE-system har vi tagit ledningen i ut- vecklingen av telekommunikationerna. Den tät- positionen räknar vi med att kunna behålla under lång tid framåt. Resultatet har blivit, att vår världs

¹

marknadsandel vuxit under det senaste decenniet.

Vi tror oss kunna höja den ytterligare under resten av 1980-talet.

Under det gångna året fick vi en strategiskt vik- tig orderiKorea-den första etappen avser 300 miljoner kronor - en marknad vi tidigare ej varit inne på. Vi återinträdde också i Malaysia och Thai- land, marknader där vår position varit hotad av japansk konkurrens.

Inte minst viktiga är AXE-framgångarna genom

att de givit oss finansiella möjligheter att driva en

kraftig teknisk utveckling vid sidan av det traditio-

nella teleområdet. Med Ericsson Information

Systems går vi in på en marknad där tillväxten är

mycket kraftig, men som fortfarande inte är över-

väldigande stor - den marknad vi här konkurrerar

på understiger 100 miljarder kronor. Tillväxten

lockar naturligtvis till sig många företag. Utan att

visa bristande respekt för konkurrenterna, tycker

vi oss ha goda möjligheter att erövra en långt ifrån

obetydlig och inom ett fåtal år lönsam del av mark-

naden för informationssystem.

Den tillförsikten bygger på att i flertalet av de system som affärsområde Informationssystem kommer att leverera, ingår en televäxel som ett väsentligt inslag. Här kan vi fortsätta att exploatera vår AXE-teknik, samtidigt som vi kraftigt vidare- utvecklar resterande komponenter i systemen. Ge- nom förvärven av Datasaab och Facit har vi också förstärkt våra marknadsföringskanaler och kom- pletterat vårt produktprogram.

AXE har också gett oss möjligheter att nå ett ge- nombrott på marknaden för mobiltelefonsystem.

Vi har redan en stor världsmarknadsandel och sik- tar på att förbli en av världens största leverantörer.

Vårt kostnadsläge är idag likvärdigt med flertalet --\ av våra konkurrenters, om man ser det som ge- __ ;homsnittet i de länder där vi arbetar. Utslagsgivan-

de blir hur vi lyckas samordna våra personella och materiella resurser i de många länder till vilka vi av marknadsskäl förlagt verksamheten. Våra kon- -

~urrenter

kämpar dock med samma problem, var-

p r detta inte utgör någon nackdel för oss ur kon- - kurrenssyn punkt.

Stora finansiella kostnader vållas oss av devalve- ringar i länder där vi inte kunnat finansiera oss lo- kalt, men där vi bedömer det som marknadsmäs- sigt strategiskt att behålla marknaden. Den svenska devalveringen ger oss visserligen stora kursförlus- ter på utlandslån, men detta uppvägs av ökad kon- kurrenskraft under förutsättning att löneavtal och inflation i övrigt kan hållas i schack av arbetsmark- nadens parter och av statsmakterna.

Den verksamhet

vi

driver har ett långsiktigt per- spektiv. Utan det hade vi överhuvud taget inte lyc- kats planera och genomföra den svåra övergången till avancerad elektronik i våra huvudprodukter.

Detta är viktigt att understryka när man ser det

-·~konomiska

utfallet av rörelsen. Vår avkastning på _.get kapital var i fjol lO%, vilket inte är tillfreds-

ställande under ett år när räntan på långfristiga lån legat på omkring 14 %. Vi ser dock goda möjlighe- ter att förbättra avkastningen. Några hårda ingri-

~nden

av kortsiktig karaktär för att höja avkast- - :mg en finner vi dock inte motiverade. De fördelar

detta skulle innebära vägs inte upp av risken att tappa det försprång vi anser oss ha i tekniskt av- seende. I och med introduktionen av heldigitala AXE-system, som installerades i sex länder under verksamhetsåret, har vi visat att vi kan behålla detta försprång.

Vid sidan av de tekniska utvecklingsinsatserna är en av våra viktigaste uppgifter att planera för finansieringen av den mycket kraftiga expansion vi väntar oss under den kommande femårsperio- den. Faktureringen räknar Y . i med skall fördubblas under tiden fram till1987. Aven om internfinan- sieringen enligt nuvarande bedömningar kommer att mer än fördubblas under denna period jämfört med tiden 1978-1982, så är det rimligt, att

vi

även använder den långa lånemarknaden, både interna-

tionellt och i Sverige, samt åter anlitar marknaden för riskkapital.

En stabil utdelningstillväxt, när den kan backas upp av väl konsoliderade bokslut, utgör en väsent- lig del

i

förtroendet för oss, vilket visas av de se- naste årens utdelningshöjningar. Om nuvarande prognoser infrias finns utrymme för att i detta av- seende mer än överträffa den internationella infla- tionstakten.

Björn Svedberg Koncernchef

3

Ericssonkoncernen - ekonomisk översikt

Fakturering Vinst och utdelning

per aktie

MSEK

-

Per anställd Utdelning Omräknad

nettovinst

TSEK SEK

30~---+-+-4-4-~-+-+-+~_,--r---

25 000 ---+-+-+-++~-+-t--t-t

20000~----+-+--t-~~-+-+-+-1-~=r--- 300

250 200

15~~----~+-+-+-+-+-~·

10 ^~ - ----+-+-+--+---'

1973 74 75 76 77 78 79 BO 81 82

1982 1981

Fakturen ng 19567 16194

Resultat fore avsknvmngar 3131 2 819 Resultat fore fmansiella poster 2 371 2198 Ftnanstella tntakter

och kostnader -1114 -810

Omraknmgsdtfferenser -397 -324 Andel i resultat hos

samarbetande bolag 155 106 Mmo11tetens andel av

resultat fore bokslutsdts-

postttoner och skatter +321 +22 Koncernens vtnst fore bok-

slutsdtspostttoner och

skatter 1 337 1192

Omraknad nettovmst

Per aktie, kr 16:84 16 73

Utdelntng

Per aktte. kr 7:50 6 50

Order best~nd 20 991 17 701

Antal anstalida 66300 69 900

150 100 50

1980 12174 1 604 1195 -186 -121 47

935 13 57 5 67 11 914 65 900

SEK

-

²⁵ ---+-+-1-~~-+-+-+_,~r-r---25

20-r----+-+-+_,~~r-+-+--t-;--t---20

15 .,...._.,...._ _ _ 15

10

5 5

1973 74 75 76 77 78 79 80 81 82

MilJoner SEK dar eJ annat anges

1979 1978 1977 1976 1975 1974 ^197~

9329 9021 7833 7 312 7240 5988 5212

1 085 1447 1 207 1 300 1185 1 154 1118

741 1118 904 1 010 952 927 917

-84 - 274 -253 -394 - 199 - 80

+4 -189 - 131 -211 ~80 - 93 +5

125 66 33 2 ^{58 64} 31

786 721 533 407 731 818 884

11 43 12 23 8 23 649 1022 10 70 11 41

467 367 333 333 368 304 2 79

10147 10 586 8565 7522 9162 7 701 6795 59 500 65100 66400 71100 84100 80 600 75 600

USAoch , Kanada

Fakturering fördelad på geografiska områden

Latinamerika Afrika

Europautom Sverige

Främre Orienten

Informations- system

Fakturering fördelad på affärsområden

Försvarssystem Radio- kommunikation

Komponenter -:;:;. _ _ _ _ övriga

- Verksamheter

Publik

Telekommunikation

MilJOner SEK dar e1 annat anges 1982 1981 1980 1979

Rorelsekap1tal 7263 6885 6322 5195

Fastigheter, maskmer och mventaner, netto

efter avsknvmngar 5596 4 783 3 833 1 840

~ångtnst1ga skulder 5455 4667 3544 2 625 Obeskattade reserver 3637 3 251 3 233 1 915 Mtnontetens andel t

eget kap1tal 865 933 966 393

Eget kapital 3973 3654 3 010 2947

lnvestenngar 1 fasttg- heter, maskmer och

mventaner 1662 ^{, 275} 718 508

Balanslikviditet 1,7 1,9 2,1 2,3

Avkastmng på eget

kapttal (%) 9,9 11,0 10,4 9,2

Soltdrtet l(%) 26,1 28,4 31,6 33.2

Sohdttet Il (%) 33,3 35,8 40,7 40,5

Skuldsattmngsgrad 1,5 1.4 1,2 1,1

Defmtttoner ttll Enessonkoncernen - ekonomtsk overstkt lamnas på stdan 40 under Kommentarer ttll boksluten

1978 1977 1976 1975 1974 1973

4 741 4366 4032 4372 3428 3291

1 989 2095 2015 1 822 1 542 1 350 2 620 2478 2461 2746 1 826 1 781 1 554 1 558 1 580 1672 1 403 1 176

408 384 346 410 403 442

2869 2 677 2594 2 121 2 044 1 920

501 548 586 657 502 391

2,1 2,1 2,2 2,1 2,0 2,1

11,3 7,6 6,7 7,7 8.5 10,3

31,8 32,0 33,4 29,3 33.1 33,6

37,8 38,6 40,5 36,6 40.4 40,3

1,1 1,3 1.2 1,4 1,0 0,9

5

Teknik

Koncernens framgångar har i hög grad baserats på ett gediget tekniskt kunnande och det är viktigt att detta vidareutvecklas och bibehålles på hög nivå.

Den tekniska styrkan bygger väsentligen på till- lämpad forskning och grundmurat kunnande inom produkt- och systemutveckling. Tekniksatsningen utgjorde under 1982 1,6 miljarder kronor eller 8 procent av koncernomsättningen, en siffra som be- döms som representativ för verksamheten även under de närmast följande åren.

Som exempel på för koncernen viktiga teknik- områden idag kan nämnas

D

optoteknik, som arbetar med utveckling av glasfiber, fiberkabel och tillhörande termi- nalutrustningar baserade på laserteknik

D

komponentteknologi där vi arbetar med processer för konstruktion och tillverkning av användarspecifika mikrokomponenter i avancerad halvledarteknik

D

avancerade system för radiokommunikation med avlyssningssäkerhet

D

programvaruteknik

AXE-systemets framgångar på den internatio- nella marknaden har fortsatt. Systemets vidareut- veckling pågår planenligt och ett viktigt steg här- vidlag har under året tagits i och med att ett antal helt digitala lokala telefonstationer installerats. Ge- nom att AXE nu massproduceras, samtidigt som kontinuerlig vidareutveckling och teknisk moder- nisering pågår, bedöms att systemet fortfarande ligger flera år före huvudkonkurrenternas produk- ter.

8 ^{Att t änka i kisel}

- \

'

^\

\

\

\

Illustrationerna i Jrets verksamhetsberättelse är valda for att symbolisera hur elektroniken idag karaktäriserar stora delar av Ericsson- koncernens verksamhet. Rubriken antyder hur dagens ingenjörer i allt högre grad sdker losningar pJ. sina konstruktionsproblem i

elektroniken.

Som forebild för illustrationerna har vJr tecknare valt delar

a\'

mikrokretsar från AB Rifa, uppförstorade via svepelektronmikro- skop

200-600

gånger.

Bildema ovan visar dels en mikrokrets i

hel skala, dels samma krets uppförstorad

15 g

Anger.

Affärsområden

Ericssonkoncernen har byggts upp på gemensam teknik och baserats på utnyttjandet av gemensam rnarknadsföringsorganisation. Koncernens kornpe- tens och långa erfarenhet inom telekommunika- tionsområdet utgör basen för den under senare år företagna breddningen av produkt- och marknads- områden. T elekornmunikationsteknik utgör en del av informationstekniken- metoder och utrustning för hantering av information i form av tat data, text och bild. De förän dringar som företagits in- nebär alltså icke en diversifier. ing, utan en logisk utveckling och ett konsekventutnyttjande av före- tagets inneboende styrka. · .·

Under det gångna året ha'r en ny organisation för koncernen utarbetats. Avsikten med denna är att öka koncernens förmåga att smidigt anpassa sig till förändrade krav från marknader och omvärld och att skapa en mera flexibel operativ organisation.

I korthet innebär omorganisationen att ett antal affärsområden skapats och att koncernledningen överfört det operativa ansvaret till affärsområdes- cheferna, medan koncernledningen får större ut- rymme för utvecklingen av den gemensamt;1a tek- niken och för koncernens långsiktiga strategi.

Följande åtta affärsområden har etablerats:

PUBLIK TELEKOMMUNIKATION

Telefon-, data- och telexstationer, transmissionsutrustningar.

INFORMA TIONSSYSTEM

System och produkter för kontorsautomation samt telekom- munikation för företag. Alarm- och övervakningssystem.

KABEL

Kraft- och telekabel. Optisk fiberkabeL

FÖRSV ARSSYSTEM

Försvarselektronik, militära telekommunikationer för strate- giska och taktiska nät.

RADIOKOMMUNIKATION

Mikrovågsystem, mobilradio, mobiltelefoni, personsökar- system.

NÄTBYGGNAD

Nätmateriel, signalsystem för järnvägar, gatusignaler, plane- ring och byggnad av nät för publik och industriell telekommu- nikation.

KOMPONENTER

Elektroniska komponenter och kraftutrustningar.

ÖVRIGA VERKSAMHETER

Den nya organisationen har införts från och med

l

januari

1983.

På följande sidor presenteras affärsområdena och deras verksamhet.

7

PUBLIKTELEKOMMUNIKATION

Fortsatt marknadstillväxt under 1980-talet

OVE ERICSSON

Behovet av utökade telekommunikationer i värl- den stiger i rask takt. Förutom det sedan länge kän- da sambandet mellan ökad produktion i ett land och behovet av ökade telekommunikationer, har snabbare urbanisering givit väsentligt större behov av teleförbindelser än tidigare. Vidare ökar i tele- nätet behovet av dataförbindelser och andra för- bindelser av "icke-mänskligt-tal" -karaktär.

Marknaden har som följd av detta vuxit med 7%

i volym per år under lång tid. Jämfört med tillväxt-

e~

på många andra marknader är detta en hög ök- nmgstakt, som dessutom varit stabil. Under infly- tande av en ihärdig lågkonjunktur samt stigande räntor och finansieringsproblem hos många tele- förvaltningar har dock tillväxten under den senaste femårsperioden minskat, men dock inte lägre än till 6 % per år. Med en förbättrad världsekonomi förväntar vi oss en återgång till den tidigare till- växttaken.

Regionalt växer marknaden snabbare i Asien vissa delar av Latinamerika och Europa, medan' Norden och Nordamerika visar lägre marknadstill- växt beroende på att näten där är väl utbyggda.

AXE HAR ÖKAT V AR MARKNADSANDEL I

~amband

med lanseringen av vårt AXE-system på varidsmarknaden-och ett flertal systemval där- efter till vår favör - har koncernens andel av

värl?s~arknad_en

vuxit från knappt 10% i början av SJUttlOtalet till ungefär 13% idag. Här har Sau- diarabiens extremt kraftiga utbyggnad från och med 1978 varit väsentlig. Under 1982 invigdes i Finland den första heldigitala lokalstationen i Euro- pa. Detta utgjorde ett genombrott för en viktig pro- duktgrupp. Sådana stationer installerades därefter under året också i Sverige, Irland, Saudiarabien Förenade Arabemiraten och Mexiko. '

AXE-systemet är introducerat i ett 40-talländer

och ingen av våra konkurrenter har tillnärmelsevis samma stora spridning av sina moderna system.

Ericssons viktigaste konkurr ensmedel är AXE- systemet. Vid anbudstävlingar fäller dock ofta kre- ditvillkoren utslaget. På vissa marknader är vi starkt beroende av Exportkreditnämndens försäk- ringar och av att OECD- reglerna om enhetliga minimiräntor upprätthålls i de länder från vilka våra konkurrenter verkar. ·

Internationella konkurrenter är europeiska, amerikanska och japanska företag. De största av dessa är var för sig av samma storleksordning som vi

in~~ ~årt

affärsområde- de japanska företagen har darvid betraktats som en grupp. Vi bedömer dock att våra främsta konkurrenter ligger efter oss -

i

fråga om teknisk utveckling och att de idag inte

i ,

har någon produkt som är helt konkurrenskraftig i '-!.'.

jämförelse med AXE.

De japanska leverantörerna har genom intensiv marknadsbearbetning i förening med i vissa fall extrema försäljningsvillkor, vunnit ett antal an- budstävlingar. De har dock inte ökat sina mark- nadsandelar i samma utsträckning som inom andra branscher t.ex. personbilar och hushållselektronik

VOL YMTILLSKOTT HÖJER INTÄKTERNA Affärsområdets fakturering har under den senaste

fe~~rsp~riod~n

vm. dt med bortåt 15% årligen.

Harbli bidrar mflatron och volym med ungefär lika delar. De många systemvalen under slutet av 1970- talet har lett till marknadsandelsvinster under den- na period. Färre nya systemval väntas ske under de närmaste åren.

Utvecklingen inom transmissionsområdet har bidragit starkt till den ökade volymen.

UTVECKLINGSKOSTNADER PRIORITERAS Den mycket kraftiga utvecklingsinsatsen-samt omställningen till elektronikproduktion - har

~ara~teriserat

den gångna femårsperioden. I rela- tion till

f~~tureringen

utgör utvecklingskostnader- na 11

%.

A ven om vissa delar av dessa kostnader kan uppskjutas i en kärv lönsamhetssituation anser vi det långsiktigt riktigt att bibehålla denna sats- ning för att behålla AXE-systemets försprång.

Affärsområdets andel av koncernens fakturering, orderingång och pen:,onal

... ·.~·

- - .

r - - - - = j '

/ l/ Fakturenng

Ordermgang Antal anstalida

r - _

_j

r=:_--- --<·?!!

- - - 4 / /

Inklu~n"e teldondnftsbo!Agen 1 Argenttl'.a

PUBLIK TELEKOMMUNIKATION

9

PUBLIKTELEKOMMUNIKATION Elektronikproduktionen fungerar nu väl i de

svenska fabrikerna. Övergången från elektromeka- nisk tillverkning har krävt stora insatser. I utlandet pågår nu en snabb omläggning till produktion av elektroniska system.

Vår produktion ökar i länder utanför Sverige. Vi kan därmed behålla eller öka våra marknadsande- lar, men vinner inga direkta kostnadsfördelar, ef- tersom produktionen splittras och serielängderna förkortas. Teknologiöverföringen avser inte längre enbart traditionell produktion, utan också produkt- utveckling och produktion av programvara.

HÖJD VINST I SIKTE

Vi förutser en relativt stark fortsatt volymökning.

Denna medför, tillsammans med inflationen, kraf- tiga nominella faktureringsökningar och behov av ökat rörelsekapital.

Affärsområdet har 95

%

av sin fakturering utan- för Sverige. Valutadifferenser, som ej avspeglar vår effektivitet och konkurrenskraft, påverkar tidvis starkt resultatet. Med rimligt stabila valutaförhål- landen och en världshandel utan tilltagande re- striktioner förutser vi fortsatt vinstökning under den närmaste femårsperioden. Lönsamheten fyller koncernkraven och förutses kunna bibehållas på denna nivå.

Vi är starkt befästa på världsmarknaden och be- traktar vår aktuella struktur som väl anpassad till verksamheten. De viktigaste strategiska åtgärderna under de närmaste åren kommer att syfta till att försäkra oss om ökad marknadsandel för att fram- gent ha täckning för utvecklingskostnaderna. Un- der överskådlig tid är AXE-systemet så konkur- renskraftigt att någon stor satsning på ett nytt sy- stem ej behöver ske.

satsningar inom andra områden som elektronik- komponenter och mobiltelefoni öppnar nya möj- ligheter även för vårt affärsområde.

AXE-MARKNADER

Antallinjer i

tusental~

levererade och i order t.o.m. 1982 (inkllicenstagare)

lvfarknad Linjer

Sverige Frankrike Sa u diar a bien Danmark Colomb1a Venezuela Korea

Nederländerna Brasilien Kuwait Australien Finland Mexiko Irland Spanien Malaysia Jugoslavien Thailand Övriga Totalt

960

900

640

410

400

290

280

250

250

250

230

200

190

180

160

150

150

140

550

6580

PuBLIKTELEKOMMUNIKATION

I l

INFORMA TIONSSYSTEM

Ny tillväxtmarknad

Möjligheten att överföra digital information - och inte enbart röst- i telenäten har skapat underlag för överföring av datainformation i dessa och där- med för integrerade system. Ericsson utvecklade lösningar för detta i digitala versioner av AXE-sy- stemet, och med den nyligen lanserade abonnent- växeln MO 110 öppnades möjligheter att knyta ihop telekommunikation och datasystem i före- tagen.

Affärsområde Informationssystem skall tillhan- dahålla sådana produkter för hantering av tal, data, text och bild som kan utgöra delar i integrerade sy- stem. Dessa omfattar abonnentväxlar, smådatorer och terminalsystem för banker och kontor.

Världsmarknaden uppgår till

200

miljarder kro- nor med en vid definition av produktområdet Den marknad där vi konkurrerar kan emellertid upp- skattas till mellan 75 och 100 miljoner kronor. För- dubblad efterfrågan väntas under den närmaste femårsperioden. Nästan halva världsmarknaden finns i USA, drygt en fjärdedel i Europa samt ungefär en tiondel i Japan. ..

Den starka tillväxten har attraherat foretag av olika kategorier. Här finns både

st_ord~tortillver­

kare och bolag inom telekommun1kahonsområdet, men också företag verksamma med kontorsutrust- ning vill växa på marknaden för

~nformationstek­

nologi. Till detta kommer b<?lag 1

an~ra bransche~

som önskar använda disporubla kapitalresurser for diversifiering på detta tillväxtområde. • .

Ericsson har beslutat att kraftfullt satsapa m- formationssystem. Genom att ge affärsområdet stora utvecklingsresurser och en självständig led- ning skapas förutsättningar att snabbt åstadkomma en tillväxt i linje med marknadens behov. Våra produkter är fullt

anpassningsb~ra ti~~-s~ordatorer

av olika fabrikat, vilket ökar affarsmoJhgheterna och underlättar vår etablering.

Moderbolagets verksamhet inom abonnentväx- lar och telefonapparater har överförts till

affär~om­

rådet. Vi har också förvärvat Datasaab och Fac1t, vilket sammantaget ger oss en stabil grund för marknadsföringen.

Med företagsförvärven har vi redan från starten fått en väl etablerad ställning på de nordiska mark- naderna. Vi har också tillräckligt stor försäljnings- volym i flera europeiska länder-

E~gland,

.!ysk- land och Holland - för att kunna dnva en lonsam serviceverksamhet, något som utgör ett viktigt konkurrensmedeL Kraftiga satsningar planeras

ⁱ

Italien, Frankrike och Spanien med målet att skapa en stabil grund för oss i hela Europa.

USA är genom sin storlek en primär marknad för affärsområdet och det är viktigt att där ha en bas för att känna av kommersiella och tekniska trender. Affärsområdet arbetar där genom

Anaconda-Ericsson. Goda affärsmöjligheter finns redan nu för spjutspetsprodukter såsom bankter- minaler och den nya digitala abonnentväxeln.

STORA KONKURRENTER

V år världsmarknadsandel är relativt liten och den geografiska fördelningen ojämn. Vi

ha~ b_etyd~nde

marknadsandelar i Norden (30 %) och 1 v1ssa lan- der i Europa. Vår strategi är att genom produktut- veckling täcka in ett antal avgränsade kundbehov.

Det kunnande vi därmed når, skall ge oss en kom- petens som kan exploateras över en vidare mark- nad.

IBM är genom sin stora tekniska kompetens och världsomfattande marknadsorganisation den do- minerande leverantören och starkaste konkurren- ten. I kommersiella systern spelar abonnetväxlarna en viktig roll. IBM har ännu inte introducerat något slagkraftigt sådant systern. .

Våra konkurrenter i övrigt kommer från ohka håll. Viktigast är Xerox, Fujitsu, Honeywell, Nip- pon Electric, NCR, Burroughs, Univac, Hewlett- Packard, Olivetti, DEC, Wang och Northern Tele- com. V år konkurrensförmåga baseras framfö r allt på vår kompetens och vår långa

erfare~het

inom telekommunikation och systernutvecklmg.

Affarsområdets andel av koncernens fakturenng_ orderingång och personal

Fakrurermg

C ^{j ~}

:::~:~da l

⁶

~--~!i~---~

lNfOI\MATIONSSYSTEM

13

lNFORMA TIONSSYSTEM FÖRSÄLJNINGSMAL

Faktureringen 1982 uppgick till4 400 miljoner kro- nor. Målet är att fördubbla denna volym fram till 1987.

UTVECKLINGSKOSTNADER PRIORITERAS En kraftig satsning skall ske inom affärsområdet.

Kostnadssidan kommer att präglas av investeringar i marknads- och produktutveckling. Det uppställda resultatmålet innebär att vinst skall redovisas se- nast 1984.

Behovet av rörelsekapital växer snabbt, men koncernens planer för finansieringen innebär att detta inte skall behöva hämma tillväxten.

NY A PRODUKTER MINSKAR KONJUNKTUR- KÄNSLIGHET

1982 har inneburit ett genombrott för affärsområ- det. Vi har kunnat vidareutveckla etablerade pro- dukter av typ Alfaskop och samtidigt fått beställ- ning på kompletta system som terminalsystemen för SAS världsomfattande kontorsnät, en order i storleksordningen 200 miljoner kronor.

Under 1983 kommer flera viktiga produkter att lanseras. Bredare produktsortiment och stärkt marknadsorganisation gör att en fortsatt lågkon- junktur endast i begränsad omfattning påverkar oss.

Under den närmaste femårsperioden ger per- sondatorernas frammarsch en ökad tillväxt och förändrad struktur i hela branchen. Våra abon- nentväxlar gynnas av att en övervägande del av all information i företag och andra organisationer hanteras via telefonväxlarna, vårt ur konkurrens- synpunkt starkaste produktområde.

Kontors-

utrustnmgar 011.taW"Kntk

Telekommunikation

INFORMATIONSSYSTEM

15

KABEL

Stor marknad med begränsad tillväxt

JAN STENBERG

Världsmarknaden för elektriska kablar och led- ningar uppgår till200 miljarder kronor per år och växer långsamt. Den allmänna utbyggnaden av samhällets infrastruktur styr efterfrågan, som där- för växer långsamt i I-länder med låg befolknings- tillväxt. I länder där en vidare elektrifiering och ut- byggnad av telenäten pågår, finns däremot en av- sevärd tillväxtpotentiaL Efterfrågan varierar i ett land med dess allmänna ekonomiska konjunktur.

Inhemsk tillverkning täcker den dominerande delen av behovet i alla mer utvecklade länder.

Kablar är ofta tunga och skrymmande och därför mindre lämpade för export.

Kablar och ledningar ingår som en del i det tota- la telenätet. Det är därför naturligt att Ericsson se- dan mer än 50 år varit verksamt på denna marknad och att telekablar dominerar inom affärsområdet.

Flertalet av koncernens konkurrenter har också egna kabelföretag, som i likhet med Ericssonkon- cernen tillverkar såväl kraft- som telekablar. Av världsmarknaden för kabel, ledning och tråd hän- för sig 80% till produkter för energiöverföring, medan 20 % avser kablar för teleändamåL

Koncernen har intressen i kabeltillverkande företag i Sverige, Norge, Irland, USA, Mexiko, Co- lombia, Brasilien, Argentina, Australien och Iran - länder som tillsammans svarar för en fjärdedel av världsmarknaden. Den konsoliderade omsättning- en för affärsområdet, vari även ingår elgrossiströ- relse och tillverkning av kabeltillbehör, uppgick 1982 till3500 miljoner kronor eller en femtedel av koncernomsättningen.

KONKURRENTER BLAND STORFÖRETAG Omsättningen placerar oss bland de tio största ka- belindustrierna i världen. Dit hör också Western Electric, PirellC Furukawa och engelska BICC.

Andra viktiga konkurrenter är Siemens, Philips,

ITT och Sumitomo. I Sverige är konkurrenterna främst Asea Kabel och ITT -företaget IKO.

Ericssons kabelföretag håller andelar om mellan 15 och 50 %av marknaderna i sina respektive län- der. I Sverige har vi dock genom Sieverts Kabel- verk 70 % av marknaden för telekabel. Marknads- andelen i USA är mindre än 15 % .

PRISUTVECKLING OCH LÖNSAMHET

Material~o~tnader,

främ st för metallerna koppar och alummmm, svarar för cirka hälften av total- k.ostna?en. _Koncernen har över lag lyckats höja sma pnser

1

takt med kostnadsökningarna. Sam- mantaget har kostnaderna stigit med 10 % per år under den senaste femårsperioden.

Affärsområdets lönsamhet har traditionellt sva-

¹

rat mot koncernens krav och därigenom understött ~.

de stora utvecklingsinsatserna inom Ericssonkon- cernen, t ex satsningen på AXE-systemet. 1982 på- yerkades

~mellertid

starkt negativt av svaga kon- JUnkturer

¹

USA och valutaförsämringarna i Latin- amerika.

FORTSATT TILLVÄX T

De omedelbara framtidsutsikterna beror väsentli- gen på den allmänna konjunkturutvecklingen. En konJunkturuppgång kommer att positivt påverka volym och lönsamhet utan att erfordra större in- vesteringar i produktionsutru stningar.

Viktiga förändringar sker i den amerikanska verksamheten fö r att återställa lönsamheten där.

Långsiktigt har oljekriser och miljöhänsyn ökat intresset _för elektricitet som form för distribution G

av energt. Inom teleområdet börjar glasfiberkabel

f~.r

optisk

öv~_rföring

av signaler vinna insteg i tele- naten och ersatter de traditionella kablarna med metalledare. Detta medför en efterfrå gan på nya produkter och system, för vilka vi bedriver en om-( ' , fattande utveckling. Utbyggnad av telenät även för"·

dataöverföring och kabel-T V, liksom and; a till- lämpningar, utgör grund för den framtida volym- utvecklingen.

Affårsområdets andel av koncernens fakture ring, orderingång och personal

' . j

KABEL

17

FöRSVARSPRODUKTER

Framgångar på högteknologisk marknad

ULF JOHANSSON

Viktigaste produktgrupper inom affärsområde För- svarsprodukter är försvarselektronik, omfattande radar, laser och infrarödsystem för spaning och in- mätning, motmedel, interaktiva datasystem - t ex för flygledning- samt system och apparater för militär radio- och telekommunikation. Särskilt in- om den sistnämnda produktgruppen utnyttjas i stor utsträckning teknik från andra affärsområden inom Ericsson.

Marknaden är svår att definiera mer exakt. I Sverige köps försvarsmateriel för sju miljarder kronor per år, varav nära två miljarder inom vårt produktområde. Marknaden har i volym varit konstant under den senaste femårsperioden. Kon- kurrensmedlen är främst anpassning till beställa- rens behov samt anskaffningskostnad och lägsta driftskostnad under systemens livslängd.

Vår export har underlättats genom att vår största kund, Försvarets Materielverk, i vissa fall kunnat acceptera anpassningar som gör det möjligt för oss att uppnå längre serier. Våra största internationella kunder finns i Västeuropa, Mellanöstern och Syd- ostasien.

INGA HUVUDKONKURRENTER Vi möter konkurrenter order för order, men kan inte säga att

vi

har några genomgående huvud- konkurrenter. Vi är inte i direkt konkurrens med storföretagen på försvarsprodukter med deras ofta heltäckande och breda sortiment. I stället har vi nått framgångar genom hög teknisk utveckling in- om avgränsade fält och inom ramen för Ericssons teknikområden. Våra produkter och system känne- tecknas ej av skaldriftsfördelar

i

produktion eller marknadsföring.

I Sverige är de största konkurrenterna Philips- koncernen (PEAB) och SATT. Vår andel av de to- tala svenska inköpen av försvarsmateriel uppgår till B% och har ökat under de senaste fem åren.

EXPORTEN ÖKAR FAKTURERINGEN Faktureringen uppgick 1982 till en och en halv mil- jard kronor och har under den senaste femårspe- _ rioden vuxit med

25 %

per år. Exporten från Sven- ge har fördubblats under den

senas~e.

femårsperio- den och uppgick i fjol till en halv milJard kronor.

Avgörande har här varit inbrytningen på utlands- marknaderna med mobila radar- och radiosystem.

Beställd och kundfinansierad utveckling står för en femtedel av faktureringen. Den möjliggör både användning av koncernens civila teknik inom för- svarsområdet och utveckling av civila applikationer av försvarsprodukterna.

Resultatet visar jämn ökning under senare år och fyller koncernens krav.

UTVECKLINGSKOSTNADER ACCELERERAR Kostnaderna har ökat med 25 % per år under den senaste femårsperioden. Viktigast är här den acce- lererande stegringen av kostnaderna för utveckling av ny teknik och nya produkter. Av hela Ericsson- koncernens utvecklingsvolym hänförs en tiondel till affärsområde Försvarsprodukter. Uppbyggna- den av utlandsmarknaderna har också dragit vä- sentliga kostnader.

ÖKAD EXPORT ANDEL

I den av Försvarets Materielverk utlagda beställ- ningen på nytt jakt! attack/ spaningsplan, JAS, har vi erhållit större andel än för föregångarna Viggen och Draken. Nuvarande omfattning är av storleks- ordningen två miljarder kronor. Detta ger oss ett väsentligt bidrag till fortsatt utveckling av affärs- området under resten av 1980-talet.

Flygburen radar är så exakt utformad för flyg- planet att den är svår att exportera separat.

Ny~

marknader förutses däremot kunna etableras for övrig försvarselektronik och för tele- och radio- kommunikation för militära ändamål. Exportande- len förväntas öka under decenniet.

Affärsområdets andel av koncernens

fakturering, orderingång och personal

FöRSV ARSPRODUKTER

19

RADIOKOMMUNIKATION

Kraftig tillväxt av marknaderna

ÅKE LUNDQVJST

Affärsområde Radiokommunikation omfattade under verksamhetsåret produkter och system för avancerad civil, trådlös kommunikation- mobilra- dio, mobiltelefon och personsökningssystem.

SRA Communications blev vid årsskiftet

1982/83 ett helägt dotterbolag till LM Ericsson och ombildades i början av innevarande år till Ericsson Radio Systems AB. Bolagets verksamhet på för- svarsområdet behandlas under rubriken Försvars- produkter.

Affärsområdets traditionella program omfattar mobilradio med en världsmarknad på mellan 10 och 15 miljarder kronor. Expansionstakten är där avtagande, men håller sig alltjämt mellan 5 och 10 % per år i volym. Delar av produktprogrammet har vunnit slagkraft genom civil anpassning av produkter och system utvecklade av Affärsom- rådet Försvarsprodukter.

Vårt mest expansiva fält är mobiltelefoni, som skiljer sig från mobilradio genom att abonnenten har direkt tillgång till det publika telefonnätet.

Världsmarknaden expanderar mycket starkt - prognoserna pekar på mellan 20-25 % per år i volym- och var 1982 av storleksordningen ett par miljarder kronor.

Vi har fått i uppdrag att delta i uppbyggnaden av rikstäckande mobiltelefonnät för de nordiska tele- verken, Holland, Spanien samt Saudiarabien (i det sistnämnda landet tillsammans med Philips). Totalt uppgår dessa beställningar till en miljard kronor.

Lokala personsökningssystem expanderar också snabbt. I och med förvärvet av holländska Nira har vi en väsentlig del av den europeiska marknaden.

AXE GER KONKURRENSFÖRDEL Amerikanska Motorola har ungefär 40 % av världsmarknaden och 60 %av marknaden i Nord-

amerika. På världsmarknaden konkurrerar också amerikanska General Electric och holländska Philips.

Vi har en relativt liten del av världsmarknaden men är störst i Norden. Vi tillhör dessutom de stör- sta i Mellanöstern. Viktigaste konkurrent i Sverige är $,tomo - ett dotterbolag till General Electric.

Aven på området mobiltelefoner utgör Motorola vår främsta konkurrent, men tillgången till Erics- sons AXE-teknik ger oss en klar konkurrensfördeL Vår andel av världsmarknaden är betydande.

Bland konkurrentema befinner sig japanska före- tag samt Bell i USA. Gentemot japanerna hävdar vi oss bra på världsmarknaden genom vår inriktning på kvalificerade systemlösningar.

På området lokala personsökningssystem är de viktigaste konkurrenterna Multitone, Hasler/Tate- co och Philips.

MYCKET SNABB FAKTURERINGSÖKNING Faktureringen för de delar som ingår i affärsområ- de Radiokommunikation har de senaste åren ökat i mycket snabb takt- över 30% per år i genomsnitt under den senaste femårsperioden, varav största delen volymökning. Nuvarande planer innebär en stark expansion av affärsområdet.

STORA MARKNADSINVESTERINGAR Expansionen kräver stora insatser för produktut- veckling och marknadsinvesteringar. Utvecklings- kostnaderna under senare år uppgår till över 10 % #.

av faktureringen. Denna relativa andel beräknas

~

kunna sänkas i och med ökad fakturering. Kostna- derna för att etablera de nyutvecklade produkterna på marknaden fortsätter att vara höga, medan in- vesteringarna i produktionen trots stark expansion

~

väntas understiga 50 miljoner per år även under de • närmaste tre åren.

FRAMTIDSUTSIKTER

På mobiltelefonsidan anser vi oss ha ett teknolo- giskt försprång. Både på mobiltelefon- och per-

Attarsområdets andel av koncernens

fakturenng, ordermgång och pen.onal

RADIOKOMMUNIKATION

sonsökningssidan växer marknaden starkt även för volym produkter. Vi avser att vinna storleksför- delar genom automatiserad tillverkning i stora serier. Vår teknik och vårt marknadskunnande för- bättrar vår marknadsställning genternot flertalet av våra konkurrenter. Viktigt för den kommande ut- vecklingen blir att vi lyckas bryta oss in på den amerikanska marknaden.

På mobilradioområdet väntas fortsatt god men

lugnare utveckling. Specialapplikationer blir vik- tiga för oss.

Personsökningssystern är ett område där vi ser möjligheter att väsentligt öka vår marknadstäck- ning i Europa.

Inom några få år väntar vi oss ha nått uppsatta lönsamhetsmåL Expansionen förutses huvudsak- ligen kunna finansieras inom ramen för affärsom- rådets egen verksamhet.

21

NÄTBYGGNAD

Stor men svåråtkomlig marknad

BJÖRN LINTON

Affärsområde Nätbyggnad utför dels totalentre- prenader av lokala telenät för telefonförvaltningar och andra kunder, dels kompletta telenät, inklusive växlar och transmission, för andra kunder än tele- förvaltningar och militära organisationer. Verk- samheten innebär projektering, projektledning, projektadministration samt

anläg~n~~gsa~bete.

Ericssons system och produkter for Jarnvags- och gamsignalering ingår också i affärsområdet.

Nätbyggnad har bedrivits under större delen av koncernens historia och tidvis utgjort en betydande andel av verksamheten. Idag bedrivs nätbyggnad i Libyen, Saudiarabien och Irak samt i Italien. Ett an- tal teleförvaltningar i andra länder använder också vår nätmaterieL

Världsmarknaden är mycket stor, men i flertalet industriländer är den ej åtkomlig för oss, eftersom teleförvaltningarna själva handhar utbyggnaden även av lokalnäten.

Marknaden för järnvägssignalering är starkt splittrad, beroende på att

förvalt~in!?arnas

system äger starka nationella särdrag. V1 dnver verksam- het i Norden, Italien, Spanien, Pakistan, Bangla- desh, Taiwan och Australien. .

System för gatusignalering marknadsför vi i Norden och Australien.

STOR INTERNATIONELLT SETT Nätbyggnad är ett område som kräver stort

~y­

stemkunnande och väl utvecklade resurser for pro- jektledning och administration. Våra konkurrenter kommer från teleindustrin och vissa kabelföretag. I fall där kunden själv åtar sig projektering och pro- jektledning, möter vi också

kon~~~rens frå~.lokala

entreprenörer. Våra kunder har

1

okad utstrack-

ning lagt ut beställningar på totalentreprenad på grund av bristande egen kapacitet.

I de länder där vi är verksamma möter vi som konkurrenter främst Siemens, de japanska tele- företagen och Philips samt lokala entreprenörer.

Om man bortser från våra konkurrenters hemma- marknader hör affärsområde Nätbyggnad till de största på den internationella nätbyggnadsmarkna- den.

För vår järnvägssignalutrustning är de viktigaste

konkurrenterna Siemens och Westinghouse. De är ·

l

väsentligt större än vi på denna marknad.

NYA MARKNADER GER KRAFTIG TILLVÄXT Faktureringen för nätbyggnad har ökat med 150%

under den senaste treårsperioden för den del av verksamheten som administreras från Sverige. För den italienska delen har den ökat med 50%. Totalt uppgår faktureringen till1140 miljoner kronor.

Faktureringen på järnvägssidan växer med 15%

per år och uppgick 1982 till 300 miljoner kronor.

Faktureringen för gatusignalering uppgick till 40 miljoner.

LÖNSAMHETEN

Nätbyggnad är en mycket arbetsintensiv verksam- het. Lönsamhet uppnås genom högt utnyttjande av arbetskraften och god projektledning. Försök görs med prefabricering för att effektivisera verksamhe- ten.

På järnvägssidan har insatserna för produktut- veckling intensifierats de senaste åren. I den sven- ska delen har utvecklingskostnaderna nått 20% av faktureringen, men de väntas nu sjunka relativt sett, beroende på att huvuddelen av utvecklingen av ett elektroniskt produktprogram är genomförd.

Lönsamheten är god i nätbyggnadsdelen, medan den är svag på järnvägssidan.

RUST AD FÖR FRAMTIDEN

Nätbyggnad förutses kunna expan4era genom att nya marknader etableras i Fjärran Östern och La- tinamerika. Stora möjligheter för tillväxt finns ock-

Affarsomradets andel av koncernens fakturering, orderingång och personal

Fakturenng Ordennglng Antal anstalida

NÄTBYGGNAD

.

!\

.

^·'

.,

så för oss inom en ny marknad - privata nät för bolag med spridd verksamhet, t ex inom energi- området.

Vårt program för järnvägssignalering är nyut-

o .

'· .-

-~;

:(.

'~ ,~

. t;

,q • ..

:

^.:•~­

··~. ~

.

:

^... ·.

~b~:

vecklat och mycket konkurrenskraftigt hos de kun- der som söker elektroniserade system. Nedskär- ningar

i

förvaltningarnas budgetar har dock hejdat expansionen de senaste åren.

23

KOMPONENTER

Mikrokretsar är framtidsmarknad

STIG LARSSON

Affärsområde Komponenters huvudverksamhet är mikrokretsar, hybridkretsar och kondensatorer.

Det har därutöver ansvaret för att upprätthålla koncernens kunnande inom detta teknikområde, som är strategiskt viktigt för utvecklingen inom flera av Ericssons affärsområden. Den totala faktu- reringen uppgick 1982 till 700 miljoner kronor, varav 470 miljoner till externa kunder.

Rifa, som utgör basen i affärsområdet, är ledan- de i Sverige på mikrokretsar. Denna verksamhet har

initie~ats

av

~~ ~är~kilda ~ehov ~ricssons

pro- dukter stalit och ar mnktad pa speCialkonstruktio- ner,

~l~nd

vilka

applikation~r

för teleutrustning är ett v1kt1gt område. Fakturenngen uppgår till100 miljoner kronor, vilket innebär att vi har halva den svenska marknaden för specialkretsar.

Vi utvecklar och tillverkar även hybridkretsar, som främst används för elektronikprodukter med höga krav på kvalitet. Omsättningen uppgår till 100 miljoner kronor, vilket ger oss en mycket hög marknadsandel i Sverige. Marknaden fortsätter att växa starkt.

Andra viktiga produkter är kondensatorer för alla slag av elektriska produkter. De tillverkas i Sverige, Frankrike och Australien. Marknaden i Sverige uppgår till 500 miljoner kronor varav vår marknadsandel är 30 %. Tillväxten har avtagit un-

~e~

senare år men uppgår fortfarande till 5 % per ar 1 volym. I Frankrike och Australien är Rifas marknadsandelar 10 %.

I affärsområdet ingår också kraftutrustningar med en fakturering på 180 miljoner kronor. Kraft- området bedöms ha en god tillväxtpotentiaL

MÅNGA KONKURRENTER

På mikrokr etsar av standardtyp är konkurrensen hård från företag som Texas, Motorola, Inte! och

Hitachi. Priskonkurrensen har gjort att vi ej enga- gerat oss här. På vårt specialområde, kundanpassa- de kretsar, möter vi främst tyska Siemens, hol- ländska Philips, engelska Plessey, franska Thom- son samt italienska SGS. På den europeiska mark- naden har amerikanska och japanska företag svårt att bryta in på våra specialområden .

I Sverige bedrivs tillverkning inom Rifas pro- duktområde också av Asea Hafo (främst mikro- kretsar) och av Saab (hybridkretsar). Den tekniska utvecklingen på området går mycket snabbt. För konkurrensförmågan är det viktigt att nå så hög volym att fortsatta utvecklingsinsatser låter sig motiveras.

Allt starkare statliga subventioner åt tillverkare av mikrokretsar i England, Västtyskland, Italien

och Frankrike utgör en hämsko i konkurrensen med företagen i dessa länder.

INTÄKTERNA STIGER SNABBT Faktureringen har den senaste femårsperioden vuxit med 17% per år i genomsnitt. Härav är 11 procentenheter volymökning och 6 procentenheter prisstegringar. För åren fram till1985 väntar vi en ökad tillväxttakt. Huvuddelen av denna avser nya användningsområden.

UTVECKLINGSKOSTNADER PRIORITERAs Stora belopp satsas på teknikutveckling. Denna satsning är större än affärsområdet i sig erfordrar och motiveras av koncernens önskan att vara i tät- en på området. Förlust har därför redovi sats under flera år. Resultatet har dock successivt förbättrats.

Produktionskostnaderna per enhet har minskat genom investeringar i rationella produktionsmeto- der . Fulla fördelarna härav når vi vid fortsatt stark

v.?ly~ökning,

där

v~r

mycket moderna anläggning

for m1kro- och hybndkretsar kan utnyttjas.

Affårsområdets andel av koncernens fakturering, orderingång och personal

~ ~a -·---~ ~

KOMPONENTER

25

Förvaltningsberättelse

KONCERNENS RESUL T AT

Koncernens fakturering uppgick till 19 567 Mkr, en ökning med 3 373 Mkr eller 21%. I fakturering- en ingår telefondriftsintäkter med 420 {610) Mkr.

Koncernens andel av vinst före bokslutsdisposi- tioner och skatter utgjorde

^l

337 (1192) Mkr. Mi- noritetens andel av resultatet före dispositioner och skatter var en förlust om 321 (22) Mkr.

Bland övriga rörelseintäkter ingår en realisa- tionsvinst å en av Sieverts Kabelverk AB företagen fastighetsförsäl j ning.

Den kraftiga lågkonjunkturen i USA med stag- nerande eller minskande investeringar medförde en kraftig resultatförsämring inom den av

~acon­

da-Ericsson bedrivna kabelverksamheten. Aven den "information systems"-verksamhet, som be- drivs i USA, påverkades av lågkonjunkturen.

Resultatet för verksamheten i Mexiko försämra- des kraftigt dels genom de stora kursdifferenser, som uppstod på grund av den kraftiga devalvering- en av den mexikanska valutan, dels genom den lägre aktiviteten i landet som blev en följd av lan-

dets akuta valutaproblem.

Resultatförbättringar kunde noteras för flera marknader, som tidigare vållat problem, t ex Brasi- lien, Australien och Nederländerna. För SRA Com- munications registrerades också en väsentlig re- sultatförbättring.

FINANSIERING

Koncernens tillgångar ökade med 3 585 Mkr till 25 481 Mkr. Endast en mindre del av ökningen hänför sig till nytillkomna bolag. Kapitalomsätt- ningen förbättrades och kapitalbindningen per oro- sättningskrona sjönk från 1,35 till1,30. Varulagret uppgick till34 {39)% av faktureringen och kund- fordringarna till 35 (35)%. Ökningen av kundford-

ringarna har begränsats genom att det svenska sy- stemet för exportkreditfinansiering kunnat utnytt- jas för direkt kundfinansiering av flera betydande exportprojekt

Finansieringen under året har till stor del skett med främmande kommersiellt och finansiellt kapi- tal. Koncernens pensionsskulder har ökat med 59 {329) Mkr. Aterstoden av lånefinansieringen har skett genom lokala och internationella banklån.

Upplåning sker så långt möjligt i lokala valutor.

När internationell upplåning i främmande valutor företagits av bolag i valutasvaga länder, har sådana lån kurssäkrats i de fall möjligheter därtill före- legat. Kurssäkringar har företagits i Argentina och Venezuela. I Mexiko genomfördes under året en låneoperation, varvid ett externt lån på 20 MUSD ställdes till den mexikanska centralbankens dis- position. Centralbanken lämnade i sin tur ett lån på motsvarande belopp i mexikanska pesos till ett av koncernens bolag i Mexiko.

Koncernens soliditet försämrades något. Vid beräkning av soliditet betraktas ofta hälften av obeskattade Diverse reserver som en latent skatte- skuld medan den andra hälften räknas som eget kapital. Med detta betraktelsesätt reducerades soli- diteten från 28,4% till26,1%. Från finansiell syn- punkt finns inga egentliga skäl att beakta någon la- tent skatteskuld i Diverse reserver, eftersom det inte finns anledning antaga att dessa inom rimlig tid skall bli föremål för beskattning. Utan beaktan- de av latenta skatteskulder är soliditeten 33,3 (35,8)%. soliditeten har påverkats positivt av in- betalningar om 266 Mkr från minoritetsaktieägare i samband med nyemissioner. Revalveringar av an- läggningstillgångar i Sverige har förbättrat det egna kapitalet med 171 Mkr.

Omräkningsdifferenser har huvudsakligen upp-

kommit till följd av kraftiga devalveringar av valu- torna i Argentina, Brasilien och Mexiko samt ge- nom USA-dollarns ökade internationella värde.

Den svenska kronans devalvering i oktober 1982 har inte nämnvärt påverkat resultatet för 1982. En förklaring härtill är att de negativa effekterna har mildrats genom att kursförlusterna på moderbola- gets långa lån i främmande valuta, på samma sätt som tidigare, delvis har aktiverats. De positiva ef- fekterna, i form av förbättrad konkurrenskraft, ökat värde på inneliggande order och på långfristi- ga fordringar, kommer att realiseras successivt.

INVESTERINGAR

- -.Koncernens investeringar i fastigheter, maskiner

~:Joch

inventarier uppgick tilll697 (l 653) Mkr. In- vesteringarna 1981 inkluderade 378 Mkr för under året förvärvade bolag. För 1982 var motsvarande endast 35 Mkr.

( -. , A v nyinvesteringarna l 662 (I 275) Mkr gjordes

;.>,:~32

(572) Mkr av svenska bolag och 730 (703) Mkr av utländska.

Moderbolagets investeringar ökade med 101 Mkr till 399 Mkr. Investeringarna i Ericsson In- formation Systems verksamhet i Sverige ökade med 68 Mkr till205 Mkr. SRA Communications investeringar ökade också kraftigt.

PRODUKTION

Fortsatta konstruktions- och produktionstekniska rationaliseringar genomfördes inom moderbolaget.

En jämförd med 1981 oförändrad leveransvolym från verkstäderna kunde härigenom uppnås med en .betydligt reducerad personalstyrka.

Övriga svenska tillverkande bolag och praktiskt taget samtliga utländska tillverkande bolag reduce-

.,~ade

sina personalstyrkor i tillverkningen. Samti-

.. -digt bibehölls nivån för de totala utleveranserna.

T rots kraftiga växelkursförändringar kunde in- köpspriserna för metaller, plaster och komponen- ter bibehållas oförändrade. Devalveringen av den

~

•.

~··wenska

kronan jämte effekten av en förväntad

··~onjunkturuppgång

förutses få en fördyrande in-

verkan på inköpen under 1983.

SRA Communications ökade under 1982 kraftigt sina utleveranser och antalet anställda i produktio- nen.

För att anpassa produktionskapaciteten till för- väntat behov har fabriksenheter avvecklats i Sveri- ge, Ecuador, Spanien och USA.

TEKNIK

Kostnaderna för icke kundorderbunden forskning och utveckling uppgick 1982 till1638 Mkr mot- svarande 8% av faktureringen och en ökning med 22% jämfört med föregående år. Över

4

900 per- soner var sysselsatta inom denna funktion, vilket är en ökning med 200 personer. De kraftigaste ök- ningarna av teknikinsatserna avser informations- system, mobilradio och digitala telefonstationer.

PERSON AL

1982-12-31 1981-12-31

Sverige

Moderbolaget

18580 19 740

Övriga bolag

12 550 11290

31130

- -

31030

Europa (utom Sverige)

18 850 19 830

Nordamerika

3 430 4160

Latinamerika

10360 11990

Övriga länder

2530 2850

Totalt

66 300 69 860

Särskilda uppgifter över medelantalet anställda samt löner och ersättningar lämnas i not till bok- sluten.

Anpassningen till ändrad teknik medförde ett successivt minskat behov av personal i fabriker och för installation. Den svaga konjunkturen bidrog även till minskat personalbehov.

Vid de svenska fabrikerna kommer ytterligare personalreducering att erfordras under 1983. Den- na sker delvis som följd av redan under 1982 över- enskomna uppsägningar och frivillig förtida pen- sionering.

I Italien har viss personal permitterats under året för att anpassa personalstyrkan till det lägre behov, som uppstår genom införandet av ny teknologi.

Vid en fabrik i Finland tillämpades fyradagars- vecka från mitten av maj månad till årets slut för samtliga personalgrupper.

Stora utbildningsinsatser krävs för att säkerställa vår tekniskt ledande ställning. Utbildningsinsatser- na fortsätter därför på en hög nivå. Ett tusental ut- ländska elever har utbildats vid de svenska före- tagen. Såväl svenska som utländska bolag bedrev omfattande teknisk och annan utbildning för sin personal.

För internationella marknadsförare genomföres kontinuerligt, i samverkan mellan olika svenska och utländska koncernföretag, en avancerad teore- tisk och praktisk utbildning.

FÖRÄNDRINGAR INOM KONCERNEN Som ett led i omorganisationen av affärsverksam- heten inom koncernen förvärvade moderbolaget den minoritetspost i SRA Communications AB, som innehafts av General Electric Company p.l.c., England. I början av 1983 sammanfördes moderbo- lagets enheter för försvarselektronik och SRA Communications AB till Ericsson Radio Systems AB.

Anaconda-Ericsson Inc förvärvade aktierna i det amerikanska Datasaab Systems Inc. De tidigare tre dotterbolagen till Anaconda-Ericsson Inc fusio- nerades med detta bolag.

Ericsson-Programatic AB startade och förvärva- de verksamheter i bl a Finland, Mexiko och Norge.

En filial öppnades i Korea för administration av

27

de stora lokala åtaganden, som gjorts genom teck- nande av AXE-kontrakt.

Vid årets slut träffades avtal mellan Sieverts Ka- belverk AB (SKV) och ASEA Kabel om omstruktu- rering av ägandet av tidigare 50/ 50-bolag. BOF A Kabel AB blir ett helägt dotterbolag till SKV, Bjur- hagens Fabrikers AB ägs av ASEA Kabel till75%, ASEA Kabel övertar samtliga aktier i AB ELGE- verken. Kabeldon AB och Täcksfors Verkstads AB förblir 50/ 50- bolag.

I slutet av året träffades avtal med AB Electrolux om förvärv i princip från den

l

januari 1983 av Facit-verksamheten inom Electrolux. Facits pro- dukter kompletterar Ericsson Information Systems produktprogram och stärker dess marknadsför- ingsorganisation.

Moderbolaget ökade under året sitt innehav i det svenska AB ID-Kort till 40%.

MODERBOLAGET

Av moderbolagets fakturering på 6 598 (5 829) Mkr avsåg 77 (79)% export.

30 (33)% av faktureringen från moderbolaget av- såg konsoliderade bolag och av moderbolagets to-

tala inköp av varor och tjänster kom 37 (32)% från sådana bolag.

Efter bokslutsdispositioner samt avsättning för skatter redovisar moderbolaget en nettovinst på 251 (215) Mkr.

FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION HOS MODERBOLAGET

Till bolagsstämmans förfogande står - utöver en dispositionsfond på 100Mkr-vinstmedel på sam- manlagt 352 039 000 kronor. Styrelsen och verk- ställande direktören föreslår att dessa vinstmedel disponeras så

att till de på avstämnings- dagen registrerade aktie- ägarna utdelas kr 7:50

per aktie 245 120 000

samt att återstoden överföres

i ny räkning 106 919 ood

Kronor 352 039 000

Stockholm i mars 1983

HANS WERTHtN JAN W ALLANDER PETER WALLENBERG ÅKE ANDERSSON LENNART DAHLSTRÖM LARS-OLOF EKEBERG

PAULKVAMME PERLINDBERG SVENOLVING BJÖRN SVEDBERG

Verks!. dinktör

Koncernens resultaträkning för år 1982

MilJoner SEK

1982 1981

Fakturenng 19 566,7 16193,8

Kostnad for fakturerade varor och t) anster 10 527,5 8 522,5

9 031),2 7 671,3

Ovnga rorelseintakter 614,5 477,8

9 653,7 8149,1

ForsaiJnmgs-, tekmska och allmanna omkostnader 6 523,6 5329,9

Avsknvnrngar enhgt plan Not 1 759,6 621,0

2 370,5 2198,2

Fmans1ella intakter Not2 839,4 605,9

Fmansiella kostnader Not2 1953,1 1415,8

1256,1 1 388,3

Omrakn 1 n gsd rfferenser -396,8 -324,2

Vrnst fore andelar 860,0 1 064,1

Andeli resultat hos samarbetande bolag 155,4 106,0

Vrnst fore bokslutsd1spos1t1oner och skatter 1 C15,4 1170,1

M1norrtetens andel av resultat fore

bokslutsdispositioner och skatter +321,1 +22,0

Koncernens andel av vrnst fore

bokslutsdispositioner och skatter 1 336,5 1192,1

Bokslutsdispositioner Not 3 5&!,7 334,3

Vrnst före skatter 834,8 857,8

Skatter 508,5 438,0

Mrnorrtetens andel av skatter +33,2 +59,5

Arets nettovmst 358,5 429,3

29

Koncernens balansräkning den 31 december 1982

TILLGANGAR

Kortfristiga tillgångar

MilJoner SEK

Kassa och banktillgodohavanden

Kundfordrmgar (efter avdrag av osakra fordrmgar med 90,7 resp 74.2)

Varulager (efter avdrag av torskott trAn kunder for nedlagda kostnader med 1 322,1 resp 1 201 ,0)

Ovnga kortfnsttga ttllgångar

Bundna fonddepositioner

Fordran avseende konvertibelt förlagslån

Långfristiga tillgångar

Investeringar i samarbetande bolag

Kundfordnngar Aktler och andelar

Ovnga långfnsttga ttllgångar

Aktter Fordringar

Investeringar i teknisk utveckling

Fastigheter, maskiner och Inventarier Anskaffnmgsvarde

Ackumulerade avsknvmngar enligt plan

Revalven ng. netto efter planenlig avsknvmng

1982 1981

Ställda panter ^{2 774,7 2 695,1}

Not5

Nots Not 7

Not3

Nots Nota

Not 8

Not9

Not 14 SUMMA TILLGANGAR

1982

2 787.3 6223,0 6 635,3 1383,7 17039,3

54,3

698,5 1Y,e 883,8 1 751,0

783,4 256,8 1 020,2

~o.o

s

^778,0

38&4,8 5113,2 402,5 5 595,7

2548C,5

1981

2 322,6 4889,1

6 289,6 958,3 14 559,6

74,3

223,2

684,1 18,1 503,1 1 205,3

737,7 - 293,~

}.l

-/ /

1 031,3

20,~-

7487,0 3116,7 4370,3 412,2 4 782,5

21 896,2

SKULDER OCH EGET KAPITAL

1982 1981

Kortfristiga Bankskulder 2149,9 1680,2

skulder Leverantorsskulder 1 362,7 1065,7

Forskott från kunder (utover nedlagda kostnader) 1 656,6 1 655,1

skatteskulder 387,7 238,9

Ovnga kortfnst1ga skulder Not 10 4 219,3 3 034,5

9 776,2 7 674,4

~. ^l

~ Långfristiga Obligations- och debenturelån (efter avdrag med

skulder 150,1 resp 62.2 av orealtserad kursdtfferens) Not 11 874.1 1134,0

Ovnga långtnstlga skulder 4 355,6 3309,8

5229,7 4443,8

Avsatt för pensioner och liknande ändamål 1 774,9 1 716,2

Konvertibelt törlagslån Not 11 225,2 223,2

Diverse reserver Not3

Reserv for fordnngar och mvestenngar 1 utlandet 728,6 549,5

Reserv for varulager 1 896,1 1 652,0

Investeringsfond 147,7 104,6

Vm stfond 7,9 40,9

ArbetsmiiJofond 1,4

Ackumulerade avsknvnmgar utover planenliga Not 9 851,2 902,6

3 636,5 3251,0

-Minoritetens andel l eget kapital ^865,4 933,4

Eget kapital Not 13

Bundet eget kap1tal

Akt1ekap1tal 1 634.1 1089,4

Bundna reserver 1 479,3 1 791,0

3113,4 2 880,4 Fr1tt eget kapttal

Balanserad vtnst 49i,7 344,5

Arets nettovmst 359,5 429,3

859,2 773,8

3 972,5-· 3654,2

1982 1981

Ansvarsförbindelser 1 552,8 1106,2 Not 14

SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 25480,5 21 896,2

31