Examensarbete i vårdvetenskap Malmö högskola
61-90 hp Hälsa och samhälle
Uppdragsutbildning 205 06 Malmö
Hälsa och samhälle
INTENSIVVÅRDS-SJUKSKÖTERSKORS
UPPLEVELSER AV AKUT
OMHÄNDERTAGANDE
EN FENOMENOLOGISK STUDIE
LARSSON MARINA
MARSCH MARIE
INTENSIVVÅRDS-SJUKSKÖTERSKORS
UPPLEVELSER AV AKUT
OMHÄNDERTAGANDE
EN FENOMENOLOGISK STUDIE
LARSSON MARINA
MARSCH MARIE
Larsson, M & Marsch, M. Intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av akut omhändertagande. En fenomenologisk studie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle. Utbildningsområde omvårdnad 2010.
En akut situation definieras som ett oplanerat intag av patient till intensivvårdsavdelningen med hotande eller manifest svikt i vitala
organfunktioner. Tiden är en viktig faktor i behandlingen av dessa patienter och den initiala kliniska behandlingen är nyckeln i omhändertagandet. Avgörande för om patienten ska överleva, undgå skada eller få allvarliga men är förmågan att fatta snabba beslut och handla. För att kunna identifiera nya
utvecklingsmöjligheter i akut omhändertagande var det av intresse att få ta del av hur intensivvårdssjuksköterskan upplever situationen. Syftet med denna studie var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av akut omhändertagande på en intensivvårdsavdelning. Tre djupintervjuer gjordes. I vårt resultat fann vi tre kategorier: upplevelser av kaos, upplevelser av att vara en del av ett team och upplevelser av att känna trygghet i yrkesrollen. Akut omhändertagande är ett teamwork och det framgår i vår analys att de viktiga beståndsdelarna är en strukturerad arbetsordning, samarbete och erfarenhet. Det är också inom dessa områden vi tror utvecklingsmöjligheterna finns, till exempel genom
simulationsövningar med ett standardiserat omhändertagande.
Nyckelord: akut omhändertagande, deskriptiv fenomenologisk humanvetenskaplig metod, intensivvårdssjuksköterskors upplevelser, teamwork.
CRITICAL CARE NURSE´S
LIVED EXPERIENCES OF
EMERGENCY
TREATMENT
A PHENOMENOLOGICAL APPROACH.
MARINA LARSSON
MARIE MARSCH
Larsson, M & Marsch, M . Critical care nurse´s lived experiences of emergency treatment. A phenomenological approach. Degree project, 15 credit points. Malmö University: Health & Society, Department of Nursing, 2010.
An emergency situation is defined as an unexpected admission of a patient to the intensive care unit with threatened or manifest failure of vital organ functions. Time is an important factor in the treatment of these patients and the initial clinical treatment is the key in the emergency care. The ability to make quick decisions and to act is decisive for the patient to survive, avoid harm or get
seriously injured. To be able to identify new development of emergency treatment it was of interest to take part of critical care nurses lived experiences. The aim of this study was to describe critical care nurses lived experiences of emergency treatment in an intensive care unit. Three depth interviews were performed. The main outcome of the study resulted in three categories: experience of chaos, experience to be a part of a team and experience of feeling secure in the nursing profession. Emergency treatment is a teamwork and our findings illustrates that important parts of the work is a structured working order, cooperation and experience. It is in these areas we think development are possible, for example thru simulation exercises with a standardized concept of treatment.
Keywords: critical care nurses lived experiences, descriptive phenomenological human science method, emergency treatment, teamwork
INNEHÅLLSFÖRTE
INNEHÅLLSFÖRTE
INNEHÅLLSFÖRTE
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
CKNING
CKNING
CKNING
INLEDNING ... 4 BAKGRUND ... 4 Tidigare forskning ... 6 Akut omhändertagande ... 6 SYFTE ... 7 METOD ... 7 Urval ... 7 Datainsamling ... 7 Analys ... 8 Etiska överväganden ... 8 RESULTAT ... 9 Upplevelser av kaos ... 9
Upplevelser av att vara en del av ett team ... 10
Upplevelser av att känna trygghet i yrkesrollen ... 12
DISKUSSION ... 13 Metoddiskussion ... 13 Resultatdiskussion ... 14 REFERENSER ... 17 BILAGOR ... 18
INLEDNING
Teamwork
Med ett nära samarbete tillvaratar vi allas kunskap för ett bättre resultat med bestående värde för patienten. Med gränsöverskridande samverkan bidrar vi till samsyn runt patienten.
Vilja att förbättra
Med nyfikenhet, engagemang och kunskap tar vi ansvar och uppmuntrar till ständiga förbättringar och ett ständigt lärande. Med rätt vård, till rätt patient, i rätt tid bidrar vi till en kostnadsmedveten och effektiv organisation.
I rutan redovisas ett utdrag ur en del av de värderingar som styr arbetet på Skånes universitetssjukhus Intensivvårdskliniken Malmö där författarna till denna uppsats tjänstgör . Där bedrivs ständigt utveckling inom den komplexa omvårdnad som intensivvårdspatienten har behov av. Ett av utvecklingsområdena är
omhändertagande av en akutpatient.
”till slut så var mitt tålamod slut på alla som stod runt omkring och inte gjorde någonting så jag mer eller mindre körde ut dem alltså när man inte ens som sjuksköterska kan gå runt patienten för att nån står där och glor då har dom inte där och göra”
Så här beskriver en intensivvårdssjuksköterska ett akut omhändertagande som inte fungerat optimalt.
För författarna som är delaktiga i utvecklingen runt akut omhändertagande är det av stort intresse att få ta del av hur intensivvårdssjuksköterskan upplever
situationen i förhoppning att kunna identifiera nya utvecklingsmöjligheter för patientens bästa.
BAKGRUND
Advanced trauma life support (ATLS) är ett koncept för akut omhändertagande under främst första timmen efter trauma. ATLS® startade i USA 1978 och är utarbetat av American college of Surgeons. Den har därefter spridits världen över och finns nu i mer än 50 länder. I Sverige hölls första utbildningen 1996.
Spridningen av denna kurs har associerats med reducerad morbiditet och mortalitet vid trauma (hemsida för ATLS Sverige 100505).
För sjuksköterskor finns Trauma Nurse Core Course (TNCC). Det är en
utbildning speciellt inriktad på sjuksköterskor inom hela traumavårdkedjan. Syftet är att ge grundläggande kunskaper och praktiska färdigheter samt skapa en
standardiserad gemensam kunskapsbas som grund för omvårdnad inom trauma. TNCC startade i USA 1986. I Sverige gavs första kursen 1997. Förutom i Sverige ges kusen i stora delar av världen bland annat i USA, Kanada, Australien och Storbritannien. (TNCC 2003)
Det initiala akuta omhändertagandet sker enligt en speciell prioriteringsordning: A - Airway: säkra fri luftväg
B - Breathing: se till att patienten andas, annars påbörjas assisterad ventilation C - Circulation: bedöm om patienten är i cirkulatorisk chock, stoppa pågående blödning
D - Disability: neurologisk bedömning
E - Exposure: undersök hela patienten, ta av kläder (TNCC 2003)
Att all personal är utbildad enligt samma omhändertagandekoncept menar Larsson & Rubertsson (2005) är av största vikt och gör att alla ”talar samma språk”. De beskriver också att inom den första timmen ska åtgärder och undersökningar ske. Mortaliteten skulle kunna reduceras med 20 % vid ett optimalt omhändertagande under den första timmen. Denna tid benämns ”The Golden Hour”.
Olyckor orsakar inte bara mänskligt lidande utan medför också stora kostnader. Att förebygga skador och att förbättra omhändertagande har minskat dödligheten för traumapatienter de senaste åren. Eftersom tiden är en viktig faktor i
behandlingen av svårt skadade patienter är den initiala kliniska behandlingen nyckeln i omhändertagandet av dessa patienter. En strategi fokuserad på livshotande skador och samtidig diagnostik och behandling är avgörande för ”golden hour of shock” (Machold W, 2008)
SUS Intensivvårdkliniken, Malmö startade införandet av en arbetsordning vid akutomhändertagande våren 2006. Då påbörjades användandet av akutkort som kan beskrivas som en arbetsordning för varje medlem i teamet. Ett team består av en intensivvårdsläkare, två intensivvårdssjuksköterskor och två undersköterskor. För att ytterligare förbättra det akuta omhändertagandet har en del av personalen genomgått en trauma utbildning, TNCC (Trauma Nurse Core Course). Första gruppen utbildades våren 2008. Totalt har 24 av ca 70 sjuksköterskor och 8 av 55 undersköterskor utbildats.
De nya kunskaperna efter TNCC utbildningen har bland annat använts till att omarbeta arbetsordningen vid akutomhändertagande. Nya akutkort utvecklades efter prioriteringsordningen A-E. Våren 2009 implementerades de för all personal och är nu en rutin vid det akuta omhändertagandet. När det diskuteras hur arbetet runt ett akutomhändertagande fungerat är det författarnas uppfattning och egen erfarenhet att en del kollegor har positiva erfarenheter och andra mindre bra erfarenheter.
Tidigare forskning
Vid sökning efter kvalitativa undersökningar inom området har vi funnit en del intressanta artiklar. Sökning har gjorts i databaserna Pubmed och Medline. Sökord som använts har varit critical care AND nurses AND lived experience.
Cronqvist, A m.fl (2001) har undersökt hur sjuksköterskor på
intensivvårdsavdelningar upplever stress. Miljön på en intensivvårdsavdelning är högteknologisk med livsuppehållande utrustning vilken handhas av
sjuksköterskorna, samtidigt som de monitorerar patientens tillstånd och ger den omvårdnad patienten behöver. Ett av resultaten som framkommer i denna studie är sjuksköterskors behov av att ha kontroll över arbetssituationen.
Sjuksköterskorna i denna studie beskriver flera faktorer som bidrar till känslan att inte ha kontroll vilket leder till en upplevelse av stress. En av faktorerna är att arbetet avbryts beroende på intensivvårdens oförutsägbara händelser. En annan faktor är att kunna hantera avancerad medicinsk teknologi i behandlingen av svårt sjuka patienter. En tredje faktor som nämns är personalbrist vilket ökar
arbetsbördan för den mer erfarna sjuksköterskan som oftast har hand om de sjukaste patienterna samtidigt som de ska agera som mentorer åt mindre erfarna kollegor. I sin diskussion nämner författarna att sjuksköterskorna tycker att de kan hantera stress om de känner att de kan ge en god omvårdnad.
I en artikel från Intensive Care Unit, The Canberra Hospital, Australia med fenomenologisk ansats beskrivs hur mindre erfarna sjuksköterskor på
vårdavdelningarna upplever återupplivning av patienter efter att deras mobila akutteam anländer. Bland annat upplevde de en kaotisk återupplivningsmiljö, att ha för många eller för få personal inblandade i återupplivningen samt att de beskriver upplevelser av emotionell reaktion efter omhändertagandet. Slutsatsen av författarna till denna artikel var att de vill implementera strategier för att
erbjuda stöd till mindre erfarna sjuksköterskor efter att ha upplevt och deltagit i en återupplivningssituation. De anser också att det behövs mer utbildning, och tror att simulationsövningar skulle kunna vara ett sätt att öka kunskapen för de mindre erfarna sjuksköterskorna. (Ranse, Arbon 2008).
Akut omhändertagande
En akut situation definieras enligt Gulbrandsen (2009) som ett oplanerat intag av patient till intensivvårdsavdelning med hotande eller manifest svikt i vitala organfunktioner.
Trauma patient har en högre chans att få en positiv utgång om den definitiva vården påbörjas inom en timme. (Hudak et al, 1998)
När patienten kommer till intensivvårdsavdelningen kan det kliniska tillståndet variera. Det är därför viktigt att omvårdnaden och den medicinska behandlingen konstant utvärderas. Kontinuerlig mätning av vitala parametrar är viktigt för att så snabbt som möjligt kunna konstatera förändringar och anpassa behandlingen (Sheila 1998).
Avgörande för om patienten skall överleva, undgå skada eller få allvarliga men är förmågan att fatta snabba beslut och handla. I akutomhändertagande spelar intensivvårdssjuksköterskans medicinska kompetens en viktig roll. Målet är att rädda liv och förebygga komplikationer och agerandet styrs av
SYFTE
Syftet med föreliggande studie är att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av akut omhändertagande på en intensivvårdsavdelning.
METOD
Då vi var intresserade av att kunna beskriva fenomenet akut omhändertagande ur ett upplevelseperspektiv valde vi att samla in kvalitativa data med den metod som beskrivs av Amedeo Giorgi. Giorgis deskriptiva fenomenologiska
humanvetenskapliga metod (2009), finns beskriven på svenska av Robinson och Englander (2007, 2008).
Metoden har sin grund i Husserls och Merleau-Pontys fenomenologiska filosofi, men har av Giorgi utvecklats och anpassats för att fylla vetenskapliga krav. Det är en beskrivande forskning där språket används för att tydliggöra ett fenomens natur så som det visar sig för ens medvetande, utan tolkningar, förklaringar och hypotetiska inslag. Detta möjliggörs genom att man i sina beskrivningar intar ett kritiskt reflekterande förhållningssätt och sätter tidigare kunskap och antaganden om fenomenet åt sidan (fenomenologisk reduktion). Inga existentiella påståenden görs, utan forskaren beskriver fenomenet så som det presenterar sig. Den fenomenologiska reduktionen är en viktig förutsättning för en grundlig beskrivning. Det som ska beskrivas är strukturen, eller kärnan hos det undersökta fenomenet. (Robinson och Englander 2007)’
Urval
Studien baseras på djupintervjuer med sjuksköterskor på Intensivvårdskliniken SUS Malmö. Ett ändamålsenligt urval av intensivvårdssjuksköterskor med olika lång erfarenhet av yrket gjordes. (Polit & Beck, 2006) Tiden för intervjuerna var begränsad till vissa datum och tider. Det slutliga urvalet av informanter avgjordes av personliga egenskaper som öppenhet och verbal förmåga att delge berättelser. Tre intensivvårds- sjuksköterskor tillfrågades och samtliga var positiva till deltagande i studien.
Datainsamling
Datainsamling har gjorts genom öppna djupintervjuer, där vi bad informanterna att beskriva ett akut omhändertagande som de minns särskilt tydligt.
Informanterna fick berätta fritt om sina upplevelser. Uppföljande frågor ställdes för att få förtydliganden samt mer detaljrikedom och djup i berättelserna. De uppföljande frågorna kunde var ”Kan du utveckla det där du säger om … lite närmre?”, ”Skulle du kunna beskriva någon sådan omständighet lite närmre?”, ”Hur menar du då?” Intervjuerna varade ca 30 min.
Vår målsättning var att intervjuerna skulle ske på en plats som kändes bekväm för informanterna. Samtliga informanter valde arbetsplatsen. Intervjuerna skedde i avskilt rum, och kunde genomföras ostört. Båda författarna var närvarande vid intervjuerna, den ena som intervjuare och den andra som medlyssnare. Det var samma person som genomförde alla tre intervjuerna. Intervjuerna spelades in på en digital bandspelare (Olympus digital voice recorder VN-2100PC) och
författarna själva. Pauser, känsloyttringar o dyl. dokumenterades samt även intervjuarens uppföljande frågor.
Informanterna fick ett informationsbrev om studiens syfte i samband med att de blev tillfrågade om deltagande i studien (bilaga 1). Några dagar innan intervjun fick de ytterligare ett brev där intervjumetoden beskrevs närmare (bilaga 2). I samband med intervjun påmindes informanterna att de när som helst kunde avbryta sitt deltagande.
Analys
Texterna har analyserats enligt Giorgis fyra steg i den deskriptiva
fenomenologiska humanvetenskapliga metoden, där varje steg är en förutsättning för nästa. Samtliga steg har utförts inom den fenomenologiska reduktionen.
1. Den transkriberade texten har lästs igenom flera gånger för att få en känsla för innehållet, och för materialet i sin helhet.
2. Data delades in i meningsbärande enheter. Syftet var att göra materialet mer hanterbart och underlätta analysarbetet.
3. Texten omformulerades till ett mer allmängiltigt språk ur
omvårdnadshänseende. Detta för att tydliggöra fenomenet och identifiera bärande beståndsdelar. Tanken var att göra en så exakt beskrivning som möjligt av innehållet.
4. Beskrivning av meningsstrukturen på det undersökta fenomenet, vilket identifierades i de föregående stegen. Strukturen förstods genom meningsenheternas inbördes förhållanden och den relation de hade till varandra. Den generella strukturen hittades och beskrevs under
gemensamma kategorier. (Giorgi, 2009) (Robinson&Englander, 2008)
Etiska överväganden
I enlighet med forskningsetiska principer har vi följt de fyra grundläggande huvudkraven:
Informationskravet - Förhandsinformation till undersökningsdeltagare om undersökningens art och syfte har lämnats muntligen och skriftligen. Här fanns också information om att deltagandet var frivilligt samt att man hade rätt att avbryta sin medverkan när som helst utan närmare förklaring och utan att detta kom att få några negativa konsekvenser.
Samtyckeskravet - Skriftligt tillstånd från verksamhetschefen för Skånes universitessjukhus Intensivvårdskliniken, Malmö har inhämtats. Studiens genomförande har godkänts av etikprövningsnämnden vid Malmö högskola, Hälsa och samhälle Dnr HS60-10/30:1 Informanterna har lämnat skriftligt samtycke.
Konfidentialitetskravet - Material som inspelade band och transkriberad text förvaras så att bara författarna har tillgång till dessa. När uppsatsen är klar och godkänd kommer materialet att förstöras. Uppsatsen är skriven så att enskilda personer inte kan identifieras.
Nyttjandekravet - Insamlade uppgifter kommer inte att användas för några andra ändamål. (Vetenskapsrådet)
En beredskap inom befintlig organisation på kliniken har funnits i händelse av att informanterna skulle känna behov av vidare stödsamtal.
RESULTAT
RESULTAT
RESULTAT
RESULTAT
Vi kommer att presentera resultatet under respektive kategori. Varje kategori börjar med en kort sammanfattning. Efter varje informants berättelse följer författarnas analys. Informanterna benämns A, B och C. C8 betyder informant C, meningsbärande enhet nr 8.
Vi har funnit följande kategorier: Upplevelser av kaos
Upplevelser av att vara en del av ett team Upplevelser av att känna trygghet i yrkesrollen
Upplevelser av kaos
Samtliga informanter beskriver vikten av en strukturerad arbetsordning runt det akuta omhändertagandet där behovet av en tydlig ledare lyfts fram, vilket bidrar till mindre kaos och en mer kontrollerad situation.
”Det som är frustrerande tycker jag är när det är så mycket folk. Det var någon situation för några år sen. Jag minns inte om det var nån som kom eller nåt akut som skedde. Det måste det ha varit. Jag tror inte att det var nån regelrätt HLR men det var en förfärlig massa människor Och dom står liksom i små klungor och diskuterar. Vad man ska sätta in, och vad tycker du, och när ska du gå på lunch och så va. Det upplever jag som oerhört frustrerande. Det var nån som skickade ut mig och blanda isoprenalin. Och då stod jag och tänkte vad fan ska det bra för? Det har vi ju inte använt på tio år. Och när jag kom in med det, då var det ju nån som hade ändrat på det, och skickat ut en annan syrra i ett annat
medicinrum och blanda dobutamin eller vad det var. Då tycker man ju det gick både tid och pengar till det. Och så man står där och en patient som håller på att lämna livet. Och där står alla dessa och babblar. Och då försökte vi mota ut dom. Det är knappt så att dom hör vad man säger. Sånt där tycker jag att man måste vara noga med. Det är ju kart att då är det ju bra om ansvarig läkare eller omvårdnadsansvarig sjuksköterska sätter ner foten och organiserar upp det. Det är viktigt att man har en bra organisation runt där, vem som gör vad. inne på salen. Och det var kardiolog och medicinare och våra läkare.” C8
Avsaknad av ett tydligt ledarskap upplevs skapa kaos och frustration samt
beskrivs leda till merarbete. Arbetsordningen beskrivs ha betydelse för hur arbetet flyter. Informanten uttrycker en uppgivenhet över det oetiska i att icke relevanta diskussioner förs runt patienten samt upplever brist på respekt för det arbete som ska utföras från personal som inte är direkt involverade i arbetet.
”Jag kommer ihåg det var nån som hade blödande esofagusvaricer, så låg patienten på sjuan som också är väldigt… liten . Och han började blöda liksom så lite abrupt rakt ut så att det blev liksom.. eller han kom väl upp för att han hade börjat blöda, men sen liksom bara accelererade
det så då skulle man ha ner den där sengstakensonden. Och då kommer kirurgerna, och tre kirurger och två medföljande och de alla.. alla runt om på alla salarna kom och ska hjälpa till och …och det kom nån doktor åhh sen var det ingen klar fördelning vem om det var kirurgen som var ansvarig liksom eller om det var vår doktor så det var liksom.. nån ordinerade nåt och en ordinerade nåt annat och ääh nån tog nån ordination och nån tog nån annan. Absolut ingen koll på denne patienten. Åh dessutom så kunde inte kirurgjouren sengstakensonden. Han visste inte vad det var ens nästan. Det var fullständig kaos allting. Å det är liksom en sån mardrömssituation… tycker jag. Till slut så var mitt tålamod slut på alla dom som stod runt omkring och inte gjorde nånting. Så jag mer eller mindre körde ut dem alltså. När man inte ens som sjuksköterska kan gå runt patienten för att nån står där och glor då har dom inte där å göra.” A11
Avsaknad av en tydlig ledare gör att det inte finns någon övergripande kontroll av situationen vilket upplevs kaotiskt, frustrerande och mardrömslikt. Informanten beskriver en känsla av vanmakt över brist på handlingskraft och kompetens hos en del medarbetare som förväntas leda och föra omhändertagandet framåt.
”Äh …en annan situation som jag också har tänkt lite på. Det är mycket det här med kommunikationen i det akuta omhändertagandet. Och även här var jag då sköterska a. och det var väldigt mycket studenter och läkarkandidater i rummet också så att jag upplevde att när jag då själv skulle delegera vidare .. det var så mycket folk så jag såg faktiskt inte vilka jag skulle prata med och det var också en väldigt hemsk känsla. För man är ju lite stressad och man har adrenalinspåslag åh patienten är dålig och så ser man inte nån person som man känner igen i det här folkhavet av alla människor som står där. Så att då fick jag faktiskt ropa rakt ut att var är ni alla som jobbar här för jag kunde inte urskilja dom så att det var ähm fastän det var så mycket folk så blev man helt ensam i den här situationen.” B6
En otydlig arbetsordning upplevs stressande och frustrerande samt kan framkalla en känsla av utsatthet. Informant B upplever också en bristande respekt för sitt arbete från de åskådare som inte är direkt involverade i arbetsteamet runt det akuta omhändertagandet av patienten.
Upplevelser av att vara en del av ett team
Flera faktorer bidrar till ett välfungerande samarbete, där kommunikation lyfts fram av samtliga informanter. Rollfördelning och bekräftelse upplevs också vara av betydelse och ger en känsla av kontroll.
.
”Det som var bra det var att jag var
sjuksköterska som tog ordinationer från doktorn och jag delade ut vad som skulle göras, och gjorde mycket själv naturligtvis, men jag hade liksom full koll på allting. Och undersköterskorna gjorde såna grejer som ja allt möjligt runt omkring och så va. Och trots att vi gjorde så mycket med patienten så det bara inte, så liksom flöt det hela vägen väldigt ja det flöt allting. Doktorn tyckte också att det hade varit bra flyt i det hela." A5
Att ha en klar rollfördelning med en tydlig arbetsledare leder till ett välfungerande samarbete. Detta ger en upplevelse av kontroll och ett flyt i arbetet. Det upplevs som positivt att ett bra samarbete bekräftas.
”Ja det är ju, alla har ju äh så att säga sin roll. Nu var det ju kirurger där och det var ju allt möjligt. Alla har ju sin uppgift på patienten ju, så att en del.. sen var det ju anestesi läkare där åh alla, alla tittade ju på sin lilla bit ju. Åh det är ju det som är så fantastiskt att det faktiskt fungerar. .Man tittar på hur är hans parametrar. Man tittar på hur djupt är såret åh, åh så där så att det är ju en otrolig febril aktivitet med alla dessa människor som arbetar så nära varandra åh .. med respekt och man är ju rätt så lågmälda och jaa jag tycker jag blir lika fascinerad var gång hur smidigt det går. Men det är väl att alla har ju sitt lilla egna intresse, som dom beaktar och så samtidigt gott samarbete och hövlighet och respekt.” B11
Respekt och artighet upplevs bidra till en god kommunikation och i kombination med en tydlig rollfördelning leda till ett välfungerande samarbete. Informanten beskriver en positiv och upprymd känsla av att få vara en del av ett välfungerande team.
”Gott samarbete det kan ju betyda så många saker men ähm för det första så tycker jag även om man kanske inte hinner med i den
bemärkelsen att man presentera sig; hej jag heter det och det.. och jag är det. Så så att man tittar på varandra, en liten nickning. Man kanske ..ett litet leende, hej är det du? Eller nåt sånt där , man känner igen.. det är dom här små sakerna som man faktiskt hinner med fastän det är en sån akut situation. Och sen gott samarbete det är väl det här att man delegerar och någon säger ja men då gör jag det. Så att man hela tiden försöker följa den här röda tråden att..doktorn då eller vem det är som säger vad som ska göras. Någon bekräftar vad som ska göras, och säger det att jag gör det eller jag utför det. Det är som sagt många led ju för att det ska fungera.” B12
Att bli bekräftad med både verbal och icke verbal kommunikation upplevs vara betydelsefullt för ett välfungerande samarbete. Det upplevs som positivt för samarbetet att man stämmer av och bekräftar arbetsuppgifterna.
”Det som fungerar allra bäst är ju om man är kanske en tre fyra personer. Man har en kanske i periferin någonstans och att man hela tiden tilltalar varandra med namn. Xxx du sätter voluven. Xxx kan du sätta en ny nål. Och man har kanske ögonkontakt också. Då funkar det väldigt bra.” C5
Samarbetet förstärks genom att ha ögonkontakt samt att tilltala varandra med namn. Att vara ett begränsat antal personer i teamet upplevs positivt för samarbetet.
”Jag har varit med om en situation också som jag också kom att tänka på där den patienten var fruktansvärt dålig en trafikolycka . Där patienten var alltså så han fick…ja han fick blod, ja jag vet inte hur många.. en påse var tionde minut ungefär men där hade vi som jobbade där inne helt
strikt arbetsfördelning och det fungerade väldigt bra. En sjuksköterska var ansvarig och hon hade hand om anhöriga och ordinationer och allting.Och jag var den som hade hand om blodtransfusionerna och klara dom och plasman och i vilken ordning.. också fick jag det va.. det.. Och nån annan hade nåt annat äh liksom.. jag vet inte kommer inte ihåg var det var men vi var i alla fall .. hon gav injektionerna alltså hon utförde . Men den sjuksköterskan som var ansvarig skötte logistiken och vi andra, vi hade ändå varsina områden det var ingen som.. jag började inte blanda mig i om hon.. när patienten skulle ha kalcium tex utan det visste jag att det sköter hon. Undersköterskan tog kontrollerna och sånt. Och doktorn var liksom ja erfaren doktor och det.. . Fast det gick inte bra för patienten. Men..efteråt så tyckte vi liksom att det hade gått väldigt bra. Jag tror att det är det viktigaste i akuta situationer om det ska bli .. alltså vi räddar patienter ändå, men för att man på nåt sätt ska hålla logistiken och så. Det är min erfarenhet.” A16
En strikt arbetsfördelning bidrar till en tydlig arbetsorganisation och upplevs av intensivvårdssjuksköterskan skapa trygghet och tillfredsställelse i det akuta omhändertagandet. Tillit och respekt för varandras kompetens och arbetsuppgifter beskrivs ha betydelse för ett gott samarbete.
Upplevelser av att känna trygghet i yrkesrollen
Upplevelsen av att erfarenhet ger ökad trygghet och därmed kontroll är gemensamt för alla informanter oavsett hur länge man har arbetat som intensivvårdssjuksköterska.
”För det är både det …faktiska och det praktiska och det emotionella och allt detta..ähm….För det första att det blir…man måste ta väldigt snabba beslut ju …….och att livet kan hänga på en sån skör tråd ju, att man måste handla snabbt och jag kan väl känna som ändå då relativt ny äh ivasköterska att det är ju svårt att själv se helheten man behöver ännu en doktor som säger till en att nu måste vi göra det, och nu måste vi äh göra det. Så att det är väldigt viktigt att det är en doktor som också är trygg i sin roll. Och tydligt äh känner vad som ska göras härnäst.” B14 För att ha en överblick och att kunna göra rätt prioriteringar krävs erfarenhet. Tydlig vägledning är viktig för en mindre erfaren intensivvårdssjuksköterska, och upplevs kunna bidra till minskad stress och ökad trygghet.
”Ja det är ju tydligt att dom behöver mera styrning och stöd och alltså ett tydliggörande, det vi erfarna känner på oss liksom med en
ögonbrynshöjning liksom i vissa sammanhang. Det har ju inte dom va. Så att .. och det är ju upp till oss liksom att stötta där då . Det är j u rätt tydligt ju att det måste man ju.” C6
Den vana intensivvårdssjuksköterskan upplever sig ha en intuitiv känsla för den akuta situationen och kan se att den mindre erfarna kollegan behöver fler och tydligare instruktioner och även stöd i sitt handlande. Ansvaret för stödet upplevs ligga hos den erfarne.
”Barn stressar oss nog, de allra flesta på avdelningen. Det är ju för att vi har så lite erfarenhet. Ju mer erfarenhet man har ju mindre stressar man
ju sig och liksom ju klarare kan man tänka. Ju mer ..alltså…det som är bra tycker jag man ligger liksom ..man ligger lite före i tankegångarna .. att man vet att den här patienten alltså ja den, kanske det som jag sa om fisher&paykel. Man kan lägga den i en nimbussäng redan från början. Är det en kärlpatient och det är nån öppen aorta som har blött mycket ja det är lika bra att lägga den i en nimbussäng ja då har man liksom ..ja då är det redan gjort liksom så man behöver inte ..ja man behöver inte fundera på det.” A17
Erfarenhet upplevs ge bättre framförhållning och därmed minska känslan av stress.
DISKUSSION
DISKUSSION
DISKUSSION
DISKUSSION
Metoddiskussion
Författarna anser att den deskriptiva fenomenologiska humanvetenskapliga metoden har varit lämplig för denna studie, då denna metod försöker beskriva människors upplevelser av sin livsvärld och den mening hon ger åt olika fenomen i detta fall akut omhändertagande. Författarna upplever dock att det är en svår konst att göra djupintervjuer, och författarnas ovana vid detta kan ha påverkat datainsamlingen. I vårt urval av informanter valde vi intervjupersoner som kunde ge rikliga beskrivningar av sina upplevda situationer. Enligt Kvale (1997)
existerar inte ideala intervjupersoner. Han menar dock att vissa personer kan vara svårare än andra, men att det är intervjuarens uppgift att motivera informanten att ge en innehållsrik berättelse. Vår brist på erfarenhet att intervjua kan naturligtvis ha begränsat möjligheterna att få ut maximal information ur informanterna. Då undersökningen är gjord på författarnas arbetsplats finns det en risk att detta kan ha påverkat informanternas val av berättelser. Genom att inleda intervjuerna med en öppen fråga anser vi att vi har haft minsta möjliga inverkan på informanternas beskrivningar. Enligt Robinson och Englander (2008) är denna metod lämplig inom omvårdnadsvetenskap och relativt utbredd bland svenska forskare. Vi uppfattar det som en styrka att ha en god förförståelse för det undersökta
fenomenet. Även Dahlberg (1997) menar att studiens olika delar och tolkningen av resultaten får kraft när forskaren är bekant med det område som utforskas. Vi har vid intervjutillfällena och vidare analys lagt oss vinn om att parentessätta vår förförståelse och bara lyssna på det som beskrivs för oss. Vi ser det också som en fördel att vara två för att kunna hjälpas åt att sätta vår egen förförståelse inom parentes.
Vi har även reflekterat över om de tillfrågade känt sig tvingade att delta. Vi tror dock inte att så är fallet då samtliga tillfrågade utan tvekan tackade ja till
deltagande. På kliniken pågår ständiga förbättringsarbeten och utveckling vilket vi tror bidrar till att det känns naturligt och intressant att delta. Vi har uppfattat att det varit positivt för informanterna att få dela med sig av sina upplevelser. Inget behov av vidare stöd har framkommit.
Vi var initialt fundersamma om tre intervjuer var tillräckligt. Vi upplever metoden som tidskrävande och ytterligare intervjuer hade inte rymts inom tidsramen för detta examensarbete. De upplevelser vi har tagit del av är ganska likartade. Varje intervju består av ca 30 meningsenheter vilket har gett oss ett rikligt material för
att belysa fenomenet akut omhändertagande. Enligt Giorgi är tre djupintervjuer tillräckligt för studiens syfte. (Robinson & Englander 2008).
Vi valde att en av oss utförde samtliga intervjuer. Att lära sig att intervjua menar Kvale (1997) sker genom egna erfarenheter. För att undvika fallgropar och att kunna hålla samtalet igång utan att ställa ledande frågor förberedde sig
intervjuaren genom inläsning av litteratur (Den kvalitativa forskningsintervjun, Kvale 1997). Vid transkriberingen av intervjumaterialet skrevs även intervjuarens fördjupande eller förtydligande frågor ner. Vi har därför under arbetets gång kunnat kontrollera att intervjumetodens intentioner följts.
Vi har själva överfört våra intervjuer till text tidsmässigt i nära anslutning till intervjutillfällena. Vid kvalitativa intervjuer finns en risk för felhörning eller misstolkning vid transkribering. Det är en styrka om forskaren själv som är insatt i ämnet gör transkriberingen. Det är också en fördel om detta utförs i nära
anslutning till intervjutillfället (Dahlberg, 1997).
Vid vårt analysarbete med de fyra stegen började vi med att konstruera en mall för varje informant med tre kolumner. I den första kolumnen skrevs den
transkriberade texten från intervjuerna. För att göra texten mer hanterbar delades den in i meningsbärande enheter när vi upplevde en övergång i berättelsen. Den meningsbärande enheten delades av med en markerande linje inom kolumnen. I nästa kolumn omformulerades den markerade textrutan till ett mer allmängiltigt språk för att tydliggöra fenomenet och identifiera bärande beståndsdelar. I den sista kolumnen beskrevs meningsstrukturen på det undersökta fenomenet. Då vi jämförde den sista kolumnen för varje informant fann vi den mer generella strukturen som gett underlag för de kategorier vi funnit.
Resultatdiskussion
I vår resultatbeskrivning har vi tvingats att avstå delar av informanternas
berättelser där skadepanoramat och händelsen varit så specifik att det varit risk för att patientens identitet har kunnat avslöjas. Inga nya kategorier framkom i dessa berättelser men en del av dem hade kunnat ge ytterligare stöd för vårt resultat. Om vi hade gjort försök att skriva om dessa berättelser för att inte röja patientens identitet hade vi förlorat detaljrikedom och ”själen” i berättelsen.
Vi har undersökt intensivvårdssjuksköterskans upplevelser av akut
omhändertagande, men vi tror att upplevelserna skulle kunna vara likartade bland övriga personalkategorier i teamet runt det akuta omhändertagandet. Detta skulle kunna vara ett område att i framtiden undersöka närmare. Akut omhändertagande är ett teamwork och det framgår i vår analys att de viktiga beståndsdelarna är strukturerad arbetsordning, samarbete och erfarenhet.
Vårt resultat visar att där det vid akuta situationer saknas en tydlig ledare beskrivs flest negativa upplevelser så som frustration, irritation, kaos och mardrömslika tillstånd. Att ha en tydlig ledare verkar vara en viktig beståndsdel för teamets struktur och arbetsordning. En tydlig ledare bidrar till en övergripande kontroll över situationen och minskar därmed upplevelsen av kaos. Även Larsson & Rubertsson (2005) menar att en ledare som högt talar om undersökningsresultat efterhand som arbetet fortgår ger möjlighet till annan personal på rummet att förstå hur tillståndet är och vad nästa behandlingsåtgärd blir. Den vane
medarbetaren har då möjlighet att uppfatta vad som kommer att ske och därmed kunna ligga steget före.
En strikt arbetsfördelning förstärker ytterligare tydligheten i arbetsorganisationen och även i samarbetet vilket beskrivs ge en kontrollerad situation med flyt i arbetet. En akut situation kan dock innehålla händelser som man inte alltid kan förutse. Vi tror att det kaotiska och de oförutsedda situationerna inte bara är av negativ karaktär utan kan också vara en drivkraft och utmaning för
intensivvårdssjuksköterskan. Det kan även ge erfarenhet som skapar
handlingsberedskap för nästa liknande situation. Att ha en avstämning med teamet efter ett akut omhändertagande där man kan diskutera vad man har gjort bra och vad som kunde gjorts bättre, men även hur man upplevde situationen skulle kunna vara till hjälp för att hantera de upplevelser det akuta omhändertagandet fört med sig.
Men man är ju liksom.. efter det är man lite skakig i benen och så ..Vi fick gå och dricka kaffe och sätta oss ner. Men man känner ju att man har ..ja det är verkligen akut. Men det är kul..när det går bra. A20
Kontroll kan upplevas som ett negativt laddat ord. Ett synonymt ord till kontroll är behärskning. Med kontroll menas att man har inflytande och behärskar situationen runt det akuta omhändertagandet. Bristande kontroll ger en känsla av maktlöshet och en upplevelse av kaos. Att ha tillräcklig kunskap om den aktuella situationen är viktigt för att kunna förutse vad som kommer att hända och medför kontroll. (Jahren, Kristoffersen, 1997)
Cronqvist m.fl (2001) har undersökt sjuksköterskors upplevelser av stress på intensivvårdsavdelningar. Ett av deras resultat beskriver sjuksköterskans behov av kontroll i arbetssituationen. Behovet av kontroll framkommer genomgående i alla våra kategorier. Upplevelse av kaos, känslan av att inte vara en del av ett team samt att inte känna trygghet i yrkesrollen kan upplevas stressande. En viss stress i den akuta situationen tror vi är oundvikligt och gör att man blir mer fokuserad inför uppgiften. En av våra informanter beskriver till och med en upprymd känsla som adrenalinpåslaget ger i kombination med ett välfungerande
omhändertagande.
Vi tror att en väg att förbättra organisation och samarbete runt det akuta omhändertagandet är utbildningsprogram med fokus på ett standardiserat arbetssätt, där samverkan tränas inom teamet. Vår förhoppning var att hitta nya utvecklingsmöjligheter för patientens bästa och därmed öka möjligheterna till ett bättre vårdresultat. I vårt resultat har vi fått bekräftat att befintliga
utbildningsprogram i standardiserat akut omhändertagande har en plats i verksamheten. Vi tror inte det är tillräckligt med utbildning utan det krävs
återkommande träning till exempel genom simuleringsövningar där det praktiska omhändertagandet tränas samt även fokuserar på kommunikationen inom teamet. Det har framkommit att erfarenheten har betydelse. Den oerfarna
intensivvårdssjuksköterskan ger uttryck för att det är extra viktigt med vägledning igenom det akuta omhändertagandet. Detta konfirmeras av expertsjuksköterskans upplevelser av hur den oerfarna intensivvårdssjuksköterskan agerar. Vi tror att en framtida förbättring av det akuta omhändertagandet skulle kunna vara att den
oerfarna intensivvårdssjuksköterskan inte har rollen som patientansvarig just i den akuta situationen. Då två intensivvårdssjuksköterskor ingår i teamet skulle den oerfarna vara hjälpt av att ta emot direkta ordinationer och arbetsuppgifter. Den patientansvariga sjuksköterskan som då bör vara mer erfaren har överblick av situationen och gör prioriteringar. Dialog mellan oerfarna och den mer erfarna under arbetets gång och/eller gemensam reflektion efter situationen tror vi skulle kunna ge en kompetensutveckling för båda.
REFERENSER
REFERENSER
REFERENSER
REFERENSER
Cronqvist, A m.fl (2001) Dissonant imperatives in nursing: a conceptualization of stress in intensive care in Sweden. Intensive and Critical Care Nursing 17/2001, s 228-236
Dahlberg, K (1997) Kvalitativa metoder för vårdvetare Malmö:Studentlitteratur Girorgi, A (2009) The descriptive phenomenological method in psychology. Pittsburgh: Duquesne University Press
Gulbrandsen, T & Stubberud, D-G (2009) Intensivvård avancerad omvårdnad och behandling. Lund:Studentlitteratur AB
Hudak, C & Gallo, M & Morton, P (1998) Critical care nursing a holistic approach- 7th edition. Philadelphia:Lippincott-Raven Publishers
Jahren Kristoffersen, N (1997) Allmän omvårdnad 2 Stockholm:Liber AB Kvale, S (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun Lund:Studentlitteratur Larsson, A & Rubertsson, S (2005) Intensivvård Stockholm:Liber AB Machold, W (2008) Interdisciplinary cooperation in emergency room management Der Radiologe 5/2008, No 5, Vol 48, s 442-447
Polit, DF & Beck, CT (2006) Essentials of nursing research. Methods, appraisal, and utilization. Sixth Edition. Philadelphia:Lippincott Williams & Wilkins Ranse, J & Arbon, P (2008) Graduate nurses´lived experience of in-hospital resuscitation: A hermeneutic phenomenological approach. Australian Critical Care 21/2008, s 38-47
Robinson, P & Englander M (2008) Appliceringen av den deskriptiva fenomenologiska humanvetenskapliga metoden. Nordic Journal of Nursing Research/ Vård i Norden 4/2008, No 90, Vol 28, s 49-51
Robinson, P & Englander M (2007) Den deskriptiva fenomenologiska
humanvetenskapliga metoden Nordic Journal of Nursing Research/Vård i Norden 1/2007, No 83, Vol 27, s 57-59
Sheila K, Osborn A, Osborn O. (1998) Intensiv sygeplejeViden og praktis. Denmark:Sygeplejeråd & Nyt Nordiskt Forlag Arnold Busck 2000
TNCC Trauma Nursing Core Course deltagarmanual. Femte upplagan (2003) Des Plaines:Illinois, USA
Sveriges katastrofmedicinska centrum >www.atls.se< (2010-05-05.)
Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhälls- vetenskaplig forskning, ISBN:91-7307-008-4.
B
B
B
BILAGOR
ILAGOR
ILAGOR
ILAGOR
Bilaga 1: Informationsbrev 1 Bilaga 2: Informationsbrev 2
Bilaga 1
Informationsbrev
Dina kollegor Marina Larsson och Marie Marsch läser vårdvetenskap 61-90 hp vid Malmö Högskola. Under våren 2010 kommer vi att göra vårt examensarbete. I vårt arbete vill vi undersöka hur sjuksköterskor upplever akut omhändertagande. Då vi själva har erfarenhet av dessa situationer vet vi att detta arbete inte alltid är lätt. Vår förhoppning ar att kunna identifiera ytterliggare förbättringsmöjligheter runt omhändertagandet för att öka vårdens kvalité för patientens bästa.Tillstånd för detta arbete har inhämtats från verksamhetschef för Intensivvårdskliniken Anders Ersson samt etikprövningsnämnden på Malmö högskola. Vi avser att göra en empirisk undersökning med fenomenologisk ansats. Detta kommer att ske via djupintervjuer. Vi skulle uppskatta din hjälp att medverka vid ett intervjutillfälle och vi beräknar ca 30min av din tid. Du kan själv välja var intervjun ska äga rum för att det ska kännas bekvämt för dig. Deltagande är frivilligt och du kan när som helst avbryta din medverkan. Intervjun kommer att spelas in på band och sedan transkriberas till text. Allt material kommer att behandlas konfidentiellt. Efter godkänd uppsats kommer allt material att förstöras. Uppsatsen kommer att skrivas så att din identitet inte kommer att röjas. Vi kommer att ta kontakt med dig för att komma överens om tid och plats. Du kommer även att få ytterliggare skriftlig information om intervjun samt att vi kommer att inhämta ditt skriftliga samtycke.
Vänliga hälsningar Marie och Marina. Marina nås via privat mobil xxxxxx, marina.h.larsson@skane.se
Bilaga 2
Hej!
Vi är tacksamma för att du tar dig tid och ställer upp på denna intervju. I vårt informationsbrev har du redan kunnat läsa att vi vill försöka beskriva sjuksköterskors upplevelser av akut
omhändertagande. Med akut omhändertagande menar vi patient som läggs in oplanerat på Intensivvårdskliniken. Inför intervju tillfället skulle vi vilja att du förbereder dig genom att försöka återkalla minnet av en eller flera sådana situationer som du minns särskilt tydligt. Det kan vara flera skilda händelser som har stannat kvar hos dig. Det är helt ok om du vill skriva ner några stolpar inför intervjun. Vi kommer under din berättelse kunna be dig om att ytterliggare förtydliga något du beskriver för oss men i övrigt kommer vi bara att ställa en fråga till dig:
Beskriv din upplevelse av akut omhändertagande
Vi ses på överenskommen tid och plats. Vid frågor eller förhinder når du oss på
Marina 0000 0000
Marie 0000-0000 eller arbetet 000-00000. Välkommen önskar Marina & Marie
