• No results found

Västra Vemmerlöv 15:11

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Västra Vemmerlöv 15:11"

Copied!
14
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

UV RAPPORT 2013:81

ARKEOLOGISK UTREDNING 2012

Västra Vemmerlöv 15:11

Skåne, Trelleborgs kommun och stad, Västra Vemmerlöv 15:11 Ola Kronberg

(2)
(3)

UV RAPPORT 2013:81

ARKEOLOGISK UTREDNING 2012

Västra Vemmerlöv 15:11

Skåne, Trelleborgs kommun och stad, Västra Vemmerlöv 15:11 Dnr 3.1.1-03159-2012

Ola Kronberg

(4)

© 2013 Riksantikvarieämbetet UV Rapport 2013:81

Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriet Gävle 2012. Medgivande I 2012/0744.

Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning.

Bildredigering Henrik Pihl Layout Henrik Pihl

Omslag Vy över undersökningsområdet. Foto: Ola Kronberg.

Tryck/utskrift Elanders Sverige AB, 2013 Riksantikvarieämbetet,

Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV Syd) Odlarevägen 5

226 60 Lund Tel.: 010-480 82 30 Fax: 010-480 82 67

e-post: uvsyd@raa.se

e-post: fornamn.efternamn@raa.se www.arkeologiuv.se

(5)

Innehåll

Sammanfattning 5 Inledning 5

Topografi, fornlämningsmiljö och tidigare undersökningar 5 Målsättning 7

Metod 7

Undersökningsresultat 8 Utvärdering och åtgärdsförslag 9 Referenser 10

Administrativa uppgifter 10

(6)

4 Västra Vemmerlöv 15:11

Saxån

Sege å

Krankesjön dde å

Börringesjön

Kävlingeån

Ö Ringsjön V Ringsjön

Yddingesjön Lommabukten

Kämpingebukten Lundåkrabukten

Oxie

Bara

Dalby Lomma

Eslöv

Skanör

Skurup Genarp Löddeköpinge

Svalöv

Svedala Bjärred

Häljarp

Vellinge

S Sandby Kävlinge

Falsterbo

Höllviken

Trelleborg

Ljunghusen

Landskrona

Staffanstorp

Bunkeflostrand

Lund

Malmö

Figur 1. Platsen för undersökningen markerad på utsnitt ur Översiktskartan, Skåne län. Skala 1:300 000.

(7)

Västra Vemmerlöv 15:11 5

Sammanfattning

Ett 3,4 hektar stort område omedelbart öster om väg 108 norr om Trel- leborg ska detaljplanläggas. På uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne utfördes en arkeologisk utredning av Riksantikvarieämbetet UV Syd.

Trakten är mycket fornlämningsrik med ett flertal gravhögar, boplatser från sten-, brons- och järnålder samt medeltida byar och den medeltida sta- den Trelleborg i närheten. I nära anslutning sydväst om utredningsområdet har välbevarade bebyggelselämningar från brons- och järnålder undersökts (RAÄ 42:1) och i direkt anslutning i söder förundersöktes RAÄ 46 under våren 2013, där lämningar från yngre bronsålder/äldre järnålder påträffades.

Utredningen påvisade bevarade lämningar under matjorden i hela områ- det och en förundersökning av dessa förordas.

Inledning

Trelleborgs kommun planerar att detaljplanelägga ett 3,4 hektar stort område omedelbart öster om väg 108 i direkt norr om Trelleborg. Läns- styrelsen gav Riksantikvarieämbetet UV Syd i uppdrag att genomföra en arkeologisk utredning av det aktuella området (beslut dnr 431-20130-12, 2013-02-13).

Topografi, fornlämningsmiljö och tidigare undersökningar

Planområdet ligger ett par km från kusten i flack terräng cirka 20 m ö.h. där jordarten utgörs av morän och moränleror. Undersökningsområdet utgörs av åkermark, i den norra hälften av planområdet löper en försänkning i SV–NO riktning vilken har varit betydligt djupare och mer markerad än den är idag.

Trakten kring planområdet är rik på registrerade fornlämningar. De domineras av fynd i matjorden och gravhögar. Matjordsfynden utgörs av ett stort antal yxor och andra föremål och visar på att trakten varit utnyttjad från mesolitikum fram in i äldre bronsålder

Boplatser från stenålder har undersökts på flera platser ner mot kusten söder om planområdet.

Bronsålder ger sig i trakten tillkänna genom en gravhög kallad ”Hålhög”, belägen strax nordväst om området (RAÄ 35 i Västra Tommarps socken), och genom enstaka skäror och andra flintföremål som kan tillhöra äldre bronsålder. Arkeologiska undersökningar har påvisat boplatser från äldre och yngre bronsålder i större omfattning än lösfynden kan visa.

Boplatser från järnålder har undersökts på flera platser i trakten. Från yngre järnålder finns också flera kända gravfält.

De medeltida byarna ligger tätt i bygden och endast cirka 700 meter åt sydost finns den förmodade platsen för den försvunna byn Västra Köpinge.

Trelleborgs stads medeltida delar finns knappt 2 km söder om planområdet.

En rad undersökningar har utförts kring Trelleborg i takt med att staden vuxit. År 2005 utförde UV Syd en arkeologisk undersökning inom fastig- heten Västervång 3:14 m.fl., belägen 150 meter sydväst om planområdet,

(8)

6 Västra Vemmerlöv 15:11

Hoppet

Högalid

Rämpedal

Almlunda

Arnestorp Södergård

Lille Vång

Knäckekärr Rämpegården

TRELLEBORG

Hålhög

Trelleborg 43 Hammarlöv 20:1

Trelleborg 10:1

Trelleborg 20:2

Trelleborg 25:1 Västra Tommarp 14:1

Västra Tommarp 11:1

Västra Tommarp 37:1 Västra Tommarp 15:1

Västra Tommarp 13:1

Västra Vemmerlöv 6:1

Västra Vemmerlöv 9:1 Västra Vemmerlöv 26:1

Västra Vemmerlöv 19:1

Västra Vemmerlöv 27:1

Västra Vemmerlöv 18:1 Västra Vemmerlöv 29:1

Västra Vemmerlöv 20:1

Västra Vemmerlöv 28:1

Västra Vemmerlöv 21:1

Trelleborg 20:1 Trelleborg 42

Trelleborg 46 Trelleborg 39

Västra Vemmerlöv 40:1

Trelleborg 40

Gylle 80:1 Västra Vemmerlöv 17:1

Västra Tommarp 36:1

Gylle 82:1 Hammarlöv 18:1

Trelleborg 31:1 Trelleborg 30:1 Västra Tommarp 35:1

Västra Vemmerlöv 7:1

Registrerade fornlämningar, punkt Registrerade fornlämningar, yta Undersökningsområde

Figur 2. Undersökningsområdet markerat på utsnitt ur Fastighetskartan, storruta 1C. Skala 1:10 000.

(9)

Västra Vemmerlöv 15:11 7

på andra sidan väg 108. Här dokumenterades omfattande boplatslämningar med kontinuitet genom nästan hela perioden äldre bronsålder–yngre järn- ålder (RAÄ 42). Drygt 25 hus kunde konstateras och har tolkats som spår av mellan 12 och 16 gårdslägen från sex faser (Ericson och Carlie 2006).

År 2008–2009 utförde Regionmuseet i Kristianstad, Malmö Museer och Kulturen i Lund en arkeologisk undersökning av RAÄ 40 i Trelleborg, cirka 400 meter sydväst om utredningsområdet. Boplats var från Vendeltid - Vikingatid med minst sexton hus, varav flera är olika faser av samma gård.

Vid undersökningen påträffades även en senneolitisk dubbelgrav (Björk, Lenntorp och Skoglund 2009).

I samband med utredningen av Västra Vemmrelöv 15.11 genomfördes en förundersökning av tomten intill; Västervång 2:25. Där påträffades totalt 52 anläggningar från yngre bronsålder/äldre järnålder. Främst utgjordes det av dåligt bevarade och fyndtomma anläggningar, förutom ett större gropsystem där djurben och keramik påträffades. Platsen bedömdes troligen tillhöra samma fornlämningsmiljö som RAÄ 42, men utgöra dess utkant.

Närheten till både tidigare undersökta boplatser som RAÄ 42:1 i Trelle- borgs stad och RAÄ 40 i Västra Vemmerlövs socken samt flertalet gravhögar från bronsåldern visade på en mycket rik fornlämningsmiljö i närområdet.

Detta i kombination med utredningen av det vid tillfället ej förundersökta området i söder gjorde det sannolikt att det fanns under mark bevarade fornlämningar inom planområdet.

Målsättning

Målsättningen med utredningen var att klargöra fornlämningssituationen inom området, det vill säga visa om och var det fanns under mark bevarade lämningar. Om möjligt skulle utredningen också ge svar på fornlämningar- nas karaktär, utbredning, datering och bevaringsförhållanden.

Metod

Utredningen genomfördes med maskinavbaning av matjorden i 1,8 meter breda sökschakt. Schakten placerades primärt parallellt med varandra och i nordnordväst-sydsydostlig riktning.

Ursprungligen var en dags metalldetektering av sökschakten planerad, men eftersom den nyplanterade marken lämpade sig för metalldetektering och vi hade hjälp av en praktikant så kunde så gott som hela utrednings- området detekteras.

Samtliga lämningar dokumenterades genom inmätning med GPS och beskrevs i text. Alla betydelsefulla anläggningar fotograferades med digital- kamera. De få fynd som påträffades i matjorden tillvaratogs. All information registrerades i fältdokumentationssystemet Intrasis.

(10)

8 Västra Vemmerlöv 15:11

Undersökningsresultat

Inom exploateringsområdet schaktades totalt 14 sökschakt, med en sam- manlagd längd på 1349 meter. Schakten placerades så att de skulle täcka upp så stor del av exploateringsområdet som möjligt. De flesta schakten kom det anläggningar, med en koncentration till de norra och mellersta delarna av exploateringsområdet. Det verkar till och med så att de flesta anläggningar tycks ligga invid kanterna av den svacka som påträffades i områdets norra del.

Matjorden, framför allt i exploateringsområdets södra del, innehöll mycket stenkol (koks) och bränd lera, dess tjocklek låg huvudsakligen runt 0,3 meter. I flera schakt, framför allt där matjordslagret var tjockare, kunde man se att det i själva verket rörde sig om två matjordslager. Det matjordsla- ger som innehöll stenkol var på dessa platser överlagrat av ett matjordslager som utan stenkol. Troligen har det på dessa platser tillförts matjord för att fylla ut de svackor som fanns inom området.

Vid undersökningen av sänkan (T262) i norr blev det tydligt att den tidigare varit både betydligt djupare och brantare än vad den är idag. Flera lager kunde iakttas i svackan. Matjorden var cirka 0,3 meter tjock och direkt under den kom ett lager av den äldre matjorden som innehöll stenkol och bränd lera. Detta lagers tjocklek varierade mellan 0,2 och 0,4 meter men låg huvudsakligen runt 0,3 meter. Under detta kom ett lager av svartbrun gyttja.

Detta lager innehöll även djurben av svin, häst och ben från ett obestämt, större däggdjur. Detta tyder på att det här finns goda bevaringsförhållanden för organiskt material, åldern på benen är dock okänt. Detta lager inte ner i botten, utan schaktningen avbröts på ett djup av cirka 1,2 meter, lagret undersöktes med MUK ytterligare 0,6 meter utan att botten kunde anas.

Vid schaktningen blev det tydligt att T262, som syntes tydligt i åkern inte var den enda sänkan inom exploateringsområdet. Totalt påträffades fem andra sänkor. Två lite djupare sänkor (T263 och T264) påträffades (i OS263) mellan 30 och 50 meter söder om T262, dessa sänkor hade ett djup mellan cirka 0,9–1,0 meter och mellan 7–10 meter bred. En liknande sänka påträffades i den södra delen av exploateringsområdet. T265 och T266 var betydligt grundare, ca 0,5 meter. Båda dessa löpte i samma riktning som T262 och kunde följas genom flera schakt till en längd av cirka 70 meter.

Under utredningen påträffades 34 gropar, vilket utgjorde den största fornlämningsgruppen. Av dem hade över en tredjedel ett inslag av sot eller träkol.

Majoriteten av groparna framkom i två grupper, en direkt norr om sän- kan (T262) och en söder om. Eftersom sänkan har varit så pass djup och de lager som påträffades där bedömdes vara vattenavsatta tyder det på att det skulle kunna röra sig om ett vattendrag, detta skulle kunna förklara att anläggningarna tycks grupperade i närheten av sänkan.

Totalt påträffades sju stolphål, varav tre innehöll sot eller träkol. Även stolphålen fanns främst i de två grupperna av anläggningar som norr och söder om sänkan.

(11)

Västra Vemmerlöv 15:11 9 Fyndenhet

Grop Härd Ränna Stolphål Schakt Elledning Område med diken Svackor

Undersökningsområde T262

T265

T266

T267 T263

T264

Nere i sänkan T262 påträffades en härd, AH209. Härden påträffades under de två matjordslagren och gick enbart att iaktta i det underliggande vat- tenavsatta lagret. Härden hade en storlek på ca 1,1 meter och den innehöll mycket kol och skörbränd sten, samt en mindre mängd djurben.

I den södra delen av utredningsområdet fanns en större mängd diken och rännor som så gott som alla löper östvästligt parallellt med varandra.

Fyllningen i anläggningarna var allt från mycket tydlig till ganska svag, vilket troligen avspeglar anläggningarnas varierande ålder. Sannolikt har dessa rännor och diken med sockengränsen mellan Trelleborg och Västra Vemmerlövs socken att göra, antingen som gränsmarkeringar och/eller som dräneringsdiken för åkrarna invid gränsen.

Utvärdering och åtgärdsförslag

Inom båda områdena finns det lämningar som tyder på förhistoriska aktivi- teter. Eventuellt kan dessa kopplats till boplatsen RAÄ 40 och 42 samt den rika fornlämningsbilden i närområdet. Därför förordas att ärendet går vidare till förundersökning om exploatering av området fortfarande är aktuellt.

Fig. 3 Utredningsområdet med maskingrävda schakt och påträffade anläggningar. Skala 1:2000.

(12)

10 Västra Vemmerlöv 15:11

Referenser

Ericson, T. & Carlie, A. 2006. Västervång. En boplats från äldre och yngre järnålder. Arkeologisk undersökning 2005. Riksantikvarieämbetet, UV Syd, Dokumentation av fältarbetsfasen (DAFF) 2006:1.

Björk, T., Lenntorp, K-M. & Skoglund, P. 2009. De stora gårdarna på Västervång. Arkeologisk undersökning, 2008-2009. Regionmuseet Kris- tianstad/Landsantikvarien i Skåne 2009:58

Administrativa uppgifter

Riksantikvarieämbetets dnr: 3.1.1-03159-2012.

Länsstyrelsens dnr: 431-20130-12.

Riksantikvarieämbetets projektnummer: 12339.

Exploatörens id: Västra Vemmerlöv 15:11 Intrasisprojekt: UV2012:159.

Undersökningstid: 2012-04-29 – 2012-05-03.

Underkonsulter: Sydschakt, Lambertsson Exploateringsyta: 3,4 hektar.

Undersökt yta: 1253 m löpmeter.

Budgeterad kostnad: 135 655 kr Faktisk kostnad: 129 276 kr Läge: Ekonomiska kartan 1C 8g Koordinatsystem: Sweref 99 TM.

Höjdsystem: -.

Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: Inga

Digital dokumentation: förvaras på UV Syd Fynd: Inga fynd tillvaratogs.

(13)
(14)

Västra Vemmerlöv 15:11

Ett 3,4 hektar stort område omedelbart öster om väg 108 norr om Trelleborg ska detaljplanläggas. På uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne utfördes en arkeologisk utredning av Riksantikvarieämbetet UV Syd.

Trakten är mycket fornlämningsrik med ett flertal gravhögar, boplatser från sten-, brons- och järnålder samt medeltida byar och den medeltida staden Trelleborg i närheten. Utredningen påvisade bevarade lämningar un- der matjorden i hela området och en förundersökning av dessa förordas.

References

Related documents

De provtagna kulturlagren, vilka arkeologiskl sett var relativt fyndfattiga, dateras till senare hiilften av 1400{alet.. Vid griivningen pariiffades gArden

ka undersökningar av olika medeltida lämningar i Alvastra bygden år 1916 och grävde på ett flertal platser fram till början av 1920-talet, då han började undersökningarna

I Riksdagspropositionen med förslag till statsbudget för budgetåret 1982/83 står följande angående DMS: ”RAÄ begär att medel för två och en halv tjänster avseende projektet

ALBRIKT (1477). Henric Andrissons, nom. som hans son Håkan säljer; se Ramsay s. döms åter till kronan; se.. 257 zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBA Henrik 258

sitt kön och sitt könsliv: 1) när hon inte ville acceptera en till- tänkt brudgum från en annan klan; 2) när hon var enda brö- starvingen och övertalades att temporärt "bli

ens säkert identifierade. Vi står alltså fortfarande inför dessa värdefulla träkonstruktioner med kunskapsbrist. Ökade kunskaper behövs för att skydda och vårda dem på ett

Sjömar presentera vidare en skiss från Granhults kyrka som visar ett möjligt utseende för dimensionering av golvtiljan 9 mot bjälklag (Ibid., s.90 - 91) Texten saknar dock

Syftet är att genom analys av det arkivmaterial som finns om repstavarna i Södra Råda g:a kyrka, undersökningar av befintliga repstavar snidade i trä från samma tid, samt ett