Pontus Edenberg
Skolans större roll i samhället
Ett kärleksfullt förslag
1.
Utmaningar i vårt samhälle
Vi saknar en plan
Under de senaste 50 åren har mycket förbättrats i vår omvärld.
Det är idag färre krig, färre människor som dör i sjukdomar eller lever i fattigdom och fler barn som överlever sitt första levnadsår. Vi har också utvecklat tekniska hjälpmedel som gör vår vardag enklare och underlättar kommunikationen mellan människor.
Trots alla förbättringar står vi fortfarande inför en hel del utma- ningar. Människor svälter ihjäl varje dag och drabbas av konsekven- serna av krig, resurserna på jorden fördelas ojämnt och många delar av världen drabbas av klimatförändringar.
I den del av världen som slipper de mest akuta problemen finns det andra utmaningar. Till exempel kämpar många människor med psykisk ohälsa, missbruk av olika slag, destruktiva relationer och apa- ti för att de inte känner att de har hittat sin plats i livet.
Detta kostar mycket energi för den enskilda individen och andra personer i individens närhet. Det tar också väldigt stora resurser från samhället att hjälpa de människor som far illa på ett eller annat sätt.
Resurser som vi alla bidrar med och som sällan känns tillräckliga.
Vi känner ofta till vilka orsaker som skapar de här utmaningarna hos individerna i vårt samhälle och har tillgång till kunskapen som krävs för att hjälpa dem att komma till rätta med problemen. Men om vi har de flesta svaren om orsakerna, hur kommer det sig då att vi inte lyckas hjälpa den enskilda individen att undvika de här fallgro- parna, vilket samtidigt skulle spara på våra gemensamma resurser i samhället?
I och med att vi redan besitter den här kunskapen så borde vi kunna bygga ett samhälle som från grunden tar sig an och löser de här utmaningarna. Hittar vi ett system som vi med tiden kan utveckla till en positiv spiral, borde vi efter hand se färre fall av psykisk ohäl-
4
sa, missbruk, och kriminalitet. Det skulle hjälpa många individer och ge oss ett starkare samhälle, samtidigt som vi använder våra resurser på ett bättre sätt, vilket kommer alla individer i samhället till gagn.
Vi är generellt väldigt duktiga på att planera vår tillvaro, men när det gäller hur våra individer mår och fungerar i samhället i stort, sak- nas det en plan för att på ett förebyggande sätt ta hand om de här utmaningarna.
Psykisk ohälsa
Psykisk ohälsa har enligt Socialstyrelsen ökat med över 100 pro- cent på tio år hos barn i åldern 10–17 år i Sverige [1]. Totalt handlar det om närmare 190 000 barn och unga vuxna i Sverige som lider av någon form av psykisk ohälsa.
Det här drabbar så klart de enskilda individerna mycket hårt, men även andra i deras närhet, såsom föräldrar, syskon, släktingar och kompisar. Barn och unga vuxna som tidigt får psykiatriska diagnoser, som depression och ångestsyndrom, riskerar dessutom att bli sjuka under lång tid, vilket också ökar risken för självmordsförsök och självmord.
Globalt är självmord idag en vanligare dödsorsak än krig, terror, kriminalitet och naturkatastrofer kombinerat [2]. Depression är sam- tidigt den största orsaken till sjukskrivning i västvärlden och drabbar 30–40 procent av befolkningen någon gång i livet. För en del männi- skor beror deras psykiska ohälsa på arvsanlag, men i de flesta fall är det miljörelaterat. Hos de senare vet vi oftast hos varje enskild indi- vid inte bara vad det är som smärtar, utan också vad som skulle kun- na ha gjorts för att undvika att smärtan uppstod från första början.
Vi lägger enorma summor i samhället på att behandla psykisk ohälsa, men vi har inget system på plats för att förebygga densamma,
5
trots att detta skulle spara väldigt stora humanitära och ekonomiska resurser.
I många fall ärvs psykisk ohälsa mellan generationer. Det innebär att om du växer upp i en hemmiljö med missbruk eller föräldrar som bär på smärta och frustration, är risken större att detsamma drabbar även dig. Det gör att för varje individ som drabbas ökar risken att det förs vidare. Man pratar generellt om de här problemen som om det gäller grupper av människor, men det handlar om enskilda indivi- der som på ett eller annat sätt kämpar med sin vardag. Ibland är de omedvetna om sin situation och ibland fullt medvetna men oför- mögna att göra något åt den.
Utöver de individer som diagnostiserats med psykisk ohälsa, så finns det en ännu större grupp människor som i det tysta går och bär på smärta eller frustration som tar upp energi och sätter krokben på olika sätt i deras vardag. Problemen kan handla om att de inte känner att de har hamnat på rätt plats i livet, att de inte har självförtroendet att följa sina drömmar, eller att relationer till personer i deras närhet skapar friktion. Du kanske är en av dem? Det här är lite av ett ”dolt”
problem som inte upplevs som lika stort för den enskilda individen, men som i sin totala omfattning dränerar mycket resurser av både den enskilda individen och samhället.
Missbruk
En av effekterna av psykisk ohälsa är missbruk av olika slag, och de flesta som söker hjälp för sitt missbruk har även en diagnos som tyder på psykisk ohälsa. Det uppskattas att det finns cirka 500 000 missbrukare i Sverige, och missbruk av droger, tobak, alkohol, läke- medel och dopningspreparat beräknas kosta det svenska samhället över 150 miljarder kronor per år [3].
6
Trots att vi i samhället känner till det här och i de flesta fall vet orsakerna som ligger bakom varje individs missbruk, så genererar samhället nya drogmissbrukare varje timme. Det handlar om indivi- der som upplever att smärtan på ett eller annat sätt blir för jobbig att bära på, så att behovet att döva den överväger de negativa konse- kvenserna.
Drogmissbruk slår hårt både mot den enskilda individen och mot människorna i personens närhet. Det främjar även kriminalitet, dels genom att stödja kriminella grupper i distributionsledet, dels genom att den beroende kan behöva skaffa pengar på ett olagligt sätt för att betala för drogerna. Utöver utgifterna för drogmissbruk spenderar samhället dessutom stora resurser på att hantera andra former av missbruk, till exempel överkonsumtion av mat och spel.
Övervikt och fetma utgör en riskfaktor för att drabbas av ett fler- tal olika sjukdomar som typ 2-diabetes, högt blodtryck och hjärt- och kärlsjukdomar. Enligt en rapport från Folkhälsomyndigheten har över en miljon svenskar fetma och över hälften av Sveriges befolk- ning är överviktig [4]. Även om fetma till viss del kan hänföras till genetiska faktorer, är missbruk av mat den huvudsakliga orsaken till övervikt. I allvarliga fall kan den enskilda individen drabbas hårt och den totala kostnaden för samhället blir väldigt stor.
Brottslighet
Brottslighet tar väldigt stora resurser från samhället och drabbar både förövaren, brottsoffren och personer i deras närhet. 2018 an- mäldes över 1,5 miljoner brott i Sverige, varav 291 000 var så kallade
”Brott mot person”, det vill säga misshandel, ofredande, olaga hot, sexualbrott med mera [5]. Dessa brott ledde till att 50 000 personer sökte vård efter att de utsatts för fysiskt våld.
7
Det finns också ett stort mörkertal inom kategorin våldsamma handlingar. Det innebär att många brott inte syns i statistiken. Det kan till exempel röra sig om olika former av manipulation, såsom psykisk misshandel eller utpressning av olika slag. Det är svårt att beräkna den totala kostnaden för all brottslighet i samhället, men bara inom exempelvis handeln i Sverige uppgår de direkta kostnader- na till omkring 55 miljarder kronor per år Mängdbrott som stölder, skadegörelse och bedrägerier kostar mest [6].
Psykisk ohälsa och missbruk ligger bakom många brott i samhäl- let. För personer som till exempel är aktiva inom organiserad brotts- lighet har ungefär hälften diagnostiserats med psykisk ohälsa av något slag [7]. Bara under 2018 anmäldes 107 000 narkotikabrott i Sverige [8]. Utöver det finns det också många fall där en eller flera individer begår brottsliga handlingar därför att de känner sig otill- räckliga i sin tillvaro på ett eller annat sätt.
Vi försöker lösa brottsligheten i samhället idag med exempelvis höga straff, fler poliser och olika säkerhetslösningar, vilket kräver stora resurser. Bakom varje vålds- och brottshandling finns en indi- vid, och det skulle vara mer effektivt med ett system som i före- byggande syfte kommer till rätta med den verkliga orsaken – människan bakom.
Ingen människa föds ond eller till brottsling, så det är individer som färgas av händelser under sin uppväxt och i vårt samhälle som på ett eller annat sätt skapar brottslighet och därigenom besvär för andra individer, samt förbrukar våra gemensamma resurser.
Utmaningar för samhället
I vårt eget samhälle, och även globalt, finns det stora utmaningar, till exempel bristfällig fördelning av resurser, korruption, konflikter, förföljelser och ansträngt klimat. I slutet av 2018 var över 70 miljo-
8
ner människor i världen på flykt [9]. Det är den högsta siffran som UNHCR någonsin har uppmätt under sina 70 år som flyktingorgan.
Även om Sverige anses vara ett land med relativt låg korruption, så uppskattar Skatteverket att fusk vid offentlig upphandling av varor och tjänster leder till att 100 miljarder kronor per år försvinner på grund av utebliven moms, svartjobb och korruption [10].
Även om det här är väldigt komplicerade frågor känner vi oftast till vad som orsakar problemen och vilka åtgärder som skulle krävas för att hantera dem. Samtliga av dessa utmaningar bottnar i de val som vi individer gör, och effekten av valen drabbar oskyldiga och tar resurser från samhället. Genom att göra andra val kan vi förbättra levnadssituationen för alla.
Vi försöker reparera skadorna efter hand som de dyker upp istäl- let för att i förebyggande syfte komma till rätta med den verkliga orsaken – människan bakom. Det är individer som i vissa fall hamnar i situationer där de känner sig tvingade att göra mindre kloka val.
Ibland handlar det om bristande kunskap om vilken effekt ett val för med sig, ibland saknas det rent av information för att kunna fatta ett bra beslut och i vissa fall handlar det bara om girighet.
Föräldrars ansvar
Om vi i samhället hade haft ett bättre system att stödja de indivi- der som är på väg att fara illa, skulle det inte bara betyda väldigt mycket för den enskilda individen utan även innebära stora bespar- ingar av resurser i samhället. Idag ligger hela ansvaret att guida indi- vider i unga år på föräldrarna. Det bästa vore om de hade kunskapen att göra det på bästa sätt för att förhindra att barnen hamnar snett. I många fall har de också det.
Men föräldrar besitter inte alltid kunskapen om vad som krävs för att deras barn inte ska drabbas av psykisk ohälsa eller fastna i miss-
9
bruk och kriminalitet. Ibland saknar de också kunskap om vad som är att föredra för deras barn i många situationer – och hur ska de kunna ha det? De har inte fått någon utbildning om barnets alla faser i livet, eller om vilka utmaningar som barnen och de som föräldrar kan mötas av, och utan denna kunskap kan det vara svårt att guida barnen på bästa sätt. Många föräldrar saknar även de förutsättningar som krävs för att ta hand om barnen på bästa sätt.
Att utbilda individer i samband med att de blir föräldrar skulle kunna vara ett alternativ för att möjliggöra att de ska kunna ge sina barn en så bra start som möjligt på livet. Det skulle dock ge begrän- sad effekt. Föräldrar bär på mycket eget bagage, präglade av deras egen uppväxt och tillvaro, som begränsar dem i deras möjligheter att ta till vara på en eventuell utbildning i samband med att de blir föräldrar, för att inte tala om möjligheterna att löpande applicera den nya kunskapen på sina barn och på bästa sätt ge det stöd som behövs.
Vi har ingen funktion i samhället som hjälper föräldrar med deras egen tillvaro innan de blir föräldrar. Det gör att vi inte heller kan för- vänta oss att föräldrar ska kunna hjälpa sina barn att undvika de fall- gropar som dyker upp längs vägen. Vi kan inte ställa föräldrar till svars för deras barns välbefinnande då föräldrarna saknar kunskapen att bedöma densamma. I så fall bör vi bedöma föräldrars lämplighet redan innan de får barn, vilket inte är ett samhälle att föredra.
Det här fortsätter i generation efter generation. Vi får nya teknis- ka hjälpmedel och möjligheter att tillgodogöra oss kunskap. Det går dock väldigt långsamt att förbättra individers välmående, och att uppnå ett samhälle där individer lever i större harmoni, trots att vi har all kunskap som behövs.
10
Andra ansvariga i samhället
Det finns flera andra personer som kan fungera som stöd åt barn och ungdomar i olika situationer. Det kan handla om släktingar och vänner som finns till hands, ledare i olika föreningar som fostrar, lärare i skolan och olika forum för föräldrar.
Även om dessa personer kan vara viktiga och i vissa fall rent livs- avgörande för vissa, räcker de inte för att fånga alla individer på glid.
Deras insatser bygger också i många fall på ett ideellt intresse, vilket är svårt att falla tillbaka på som grund för att till exempel hjälpa ut- satta barn och ungdomar.
Samhället erbjuder ofta annat stöd som exempelvis primärvård, psykologhjälp, familjestöd med mera, men samtliga av dessa kopplas ofta in i ett läge där individen redan har hamnat snett. Det gör att kostnaderna för insatserna blir höga och förutsättningarna för ett gott utfall sämre.
Samhället behöver ta ett ansvar mycket tidigare, i förebyggande syfte, för att förbättra förutsättningarna för alla individer och ge alla den chans de förtjänar. Kollektivt har vi kunskapen, men idag saknar vi ett system som applicerar kunskapen.
Skolan är den enda lösningen
Som tur är har vi redan en institution i samhället som passar per- fekt för att ta ansvar för att ge alla individer goda förutsättningar så tidigt som möjligt i livet, både för den enskilda individen och samhäl- lets skull.
Det är en etablerad institution där samtliga individer redan passe- rar under minst 10 år. En institution som inte bara kan lyfta fram varje enskild individs starka sidor, utan även kan minska risken för att individen hamnar snett i tillvaron: skolan.
11
Då vårt samhälle huvudsakligen består av enskilda individer bör vi självklart se till att ha en grundläggande samhällsfunktion som tar ansvar och stödjer varje individ i den viktigaste fasen i livet. Utan den blir de flesta andra samhällsfunktioner bara ett försök att sätta plåster på såren.
Skolplikten i Sverige och etableringen av skolor över hela landet gör att vi kan se till att ta hand om samtliga individer. Vi har redan kunnig personal på plats för att ta hand om individerna, och en orga- nisation som hanterar den löpande verksamheten.
Skolan har alla förutsättningar att ta det ansvaret i samhället.
12
2.
Skolans begränsningar
13
Fel fråga ger fel svar
Den svenska skolan är i jämförelse med många andra länder helt fantastisk. Den ger alla elever en chans att utbilda sig i ett system där eleverna själva i stor utsträckning kan påverka sin egen inhämtning av kunskap. Skolan arbetar med tydliga kunskapskrav och står sig bra i internationell konkurrens.
Skolan har en bra fördelning mellan olika relevanta ämnen, an- passar sig efter hand till var information finns i vår omvärld, samt använder nya tekniska hjälpmedel för elevernas undervisning.
Skolan tar till viss del ansvar för elevernas hälsa, ger extra stöd till de elever som behöver det och erbjuder oftast en trygg miljö för ele- verna. Skolan ger också förslag på var eleverna kan ta vägen efter av- klarad utbildning. Utbildningen i skolan är tänkt att ge eleven kun- skap inom många olika områden samt om hur kunskapen ska använ- das på bästa sätt, vilket är en bra ambition.
Samtidigt konstaterar allt fler att den svenska grundskolan inte lyckas uppnå sina mål och att den inte ger eleverna de kunskaper som behövs för att vara väl förberedd för yrkeslivet eller fortsatta studier. Fokus i debatten är huvudsakligen att ytterligare höja kun- skapsnivån hos eleverna. Ofta hänvisas till den återkommande PISA undersökningen. Målet är att svenska elever ska stå sig bättre i kon- kurrens med elever från andra länder i samband med att de når arbetsmarknaden.
Problemet är dock att vi fokuserar på frågan om hur vi ska kunna fixa skolan genom att höja kunskapsnivån hos eleverna, vilket tyvärr är fel fråga. En generell genomsnittlig höjning av kunskapsnivån har begränsad effekt på individerna och samhället. För att utveckla den skola vi har idag bör vi istället fråga oss: hur kan skolan på bästa sätt bistå oss som individer och det samhälle vi lever i?
14
Skolan är den institution i samhället som har bäst förutsättningar att utbilda våra unga individer samt ta sig an de utmaningar som vi möter idag. Därför är det här vi har störst möjlighet att arbeta före- byggande för alla individers välmående, både på kort och lång sikt, vilket skulle frigöra väldigt stora resurser
Utifrån den frågan är vårt nuvarande fokus och de kunskaper vi lär ut i skolan inte helt relevanta för vad den enskilda individen behö- ver i livet. Kunskapen framstår också som irrelevant ur elevens per- spektiv då viss kunskap lärs ut utan något tydligt syfte.
När vi dessutom inte tar hänsyn till hur individen mår, för att ge hen förutsättningarna att använda kunskaperna på bästa sätt, spelar det inte så stor roll hur mycket vi höjer kunskapsnivån. Det blir bara som att försöka köra ännu snabbare på fel väg. I och med att vi stäl- ler fel fråga från början kommer alla svar att bli felaktiga, vilket gör att värdet av dagens skola är begränsad både för samhället och den enskilda individen.
Vi bör därför ge skolan en mycket viktigare uppgift i samhället än idag, där den i första hand ska lära ut relevant kunskap till våra elever för att ge dem de bästa förutsättningarna för ett harmoniskt och framgångsrikt liv, där varje individs potential, bidrag och drömmar tas till vara, för individens och samhällets bästa.
Olika individer ska inte utbildas på samma sätt
Utbildningen i grundskolan idag bygger på att utbilda samtliga elever i Sverige utifrån begränsade resurser. Vi har ett system som optimeras löpande och baseras på att lära ut mer eller mindre samma kunskap till alla elever. Vi ser i stort sett eleverna som en enda ho- mogen grupp där alla ska tillägna sig samma kunskap på samma sätt.
Idag erbjuder vi förvisso ett brett extra stöd till de elever som behö- ver det, vilket motsvarar cirka 5 procent av samtliga elever i grund-
15
skolan [11]. Men för de övriga 95 procenten av eleverna sker utbild- ningen oftast utan hänsyn till respektive individ eller individens unika förutsättningar.
Det får till följd att en del elever kan lära sig mycket medan utbildningen för vissa elever till viss del är meningslös. Det beror bland annat på att de har svårt att ta till sig utbildningen, att den inte upplevs som relevant eller att utbildningen är på för låg nivå.
Den allmän utbildningen täcker ett grundbehov hos befolkning- en, men är samtidigt så generell att värdet av kunskaperna blir väldigt begränsade. Det gör att eleverna inte upplever utbildningen som meningsfull och har svårt att ta till sig den. Så länge eleverna ses som ett kollektiv istället för enskilda individer, utnyttjar vi inte skolans fulla potential. Det hindrar oss från att utveckla skolan till att bli en institution som spelar en ännu större roll i samhället.
Utbildning för livet ska inte bygga på statisk kunskap
Skolan erbjuder idag bred kunskap till eleverna inom många olika områden, baserad på de förutsättningar som varje enskild lärare har tillgång till vid respektive utbildningstillfälle. I vår föränderliga värld kan dock viss kunskap som lärs ut i skolan vara förlegad när eleverna går ur densamma. Det har professor Hans Rosling tydligt visat i sitt arbete som folkbildare. Hans forskning visar att människor oavsett ålder, bakgrund och utbildning saknar grundläggande kunskap om information som har ändrat sig över tid [12].
Det innebär att utbildning med syftet att elever ska lära för livet inte kan vara statisk. Utbildningen behöver istället baseras på indivi- dens nyfikenhet och förmåga att löpande hämta in kunskap och utvecklas, snarare än den kunskap som en lärare kan bidra med inom sitt ämne vid ett visst tillfälle, oavsett hur duktig läraren är. Det inne- bär att det odynamiska systemet som skolan till viss del använder sig
16
av idag, där vi bedömer våra elever genom prov på statisk kunskap, ger en väldigt begränsad effekt för den enskilda individen och sam- hället. Detta ger oss i viss mån individer som baserar sin världsupp- fattning på bristfälliga kunskaper.
Ingen ska bedömas utifrån faktorer de inte kan påverka
Hur vi bedömer våra elever med hjälp av betyg har justerats genom åren och är för tillfället en gradering för hur nära målet i ett ämne en elev har kommit. Det är ett system som är relativt enkelt för alla inblandade att förstå och hantera.
Men en gruppbaserad utbildning innebär också att alla elever bedöms mot samma mål, trots att eleverna har helt olika förutsätt- ningar. Det som resulterar i ett visst betyg är till exempel avhängigt av lärarens förmåga att lära ut kursmaterialet till den enskilda eleven samt elevens förmåga att ta till sig kunskap, vilka båda är faktorer som den betygsatta eleven har begränsade möjligheter att påverka.
Genom att förvänta sig ett resultat av eleven som hen inte alltid kan påverka, sätter skolan dessutom eleverna i ”skuld” om de inte uppnår de mål som satts upp. Oavsett om eleven gör sitt bästa kan hen inte nå det mål som förväntas av hen. Det gör till exempel att mer samvetsgranna elever tar på sig en större skuld om de inte når målen, och därigenom tappar självförtroende och självkänsla. Skul- den i sig fyller ingen praktisk funktion för vare sig eleven eller skolan, utan blir i många fall bara en belastning.
I och med att dagens bedömning i den svenska skolan är helt avgörande för en individs möjlighet att gå vidare till nästa nivå i utbildningen, hamnar fokus mer på själva bedömningen i sig än på värdet av kunskapen. Det gör att de insatser som görs i skolan får begränsad effekt och att utbildningen inte stödjer den enskilda indi- videns utveckling eller välmående.
17
Ingen ska tvingas välja framtid i blindo
När elever är på väg ut ur grundskolan kräver vi att de ska göra sitt första aktiva yrkesval i livet, i samband med sin ansökan till olika program i gymnasiet. Till sin hjälp har de kompetenta studie- och yrkesvägledare som under en kort period i elevernas utbildning för- söker guida dem på bästa sätt.
Detta följs bland annat av att vi skickar ut eleverna till olika gym- nasiemässor där den ena skolan efter den andra lovar guld och gröna skogar för att locka till sig elever och tillhörande elevpeng, utan att vid den tidpunkten ta ytterligare ansvar för elevens framtid.
Följden blir att många väljer en väg som de senare upptäcker inte passade dem. Det gör att de får lägga tid och energi på att byta ut- bildning, eller så stannar de rent av kvar och tillskansar sig viss kun- skap under tre år på gymnasiet. Den kunskapen kommer sedan inte till någon större nytta, vare sig för individen eller samhället, som des- sutom står för notan.
I många fall blir utfallet ännu värre. Det kan hända att en individ väljer ett yrke utifrån sin gymnasieutbildning och sedan stannar inom yrket i många år på grund av ett val som gjordes när hen var 15 år.
Detta trots att individen egentligen har en annan dröm i livet som inte uppmuntrades i samband med gymnasievalet.
2019 presenterades den statliga utredningen ”Framtidsval – karriärvägledning för karriär och samhälle” [13] som bland annat innehöll förslag om tydligare krav på att erbjuda individuell karriär- vägledning och att avsätta tid för att ge mer information till eleverna om arbetsmarknaden. Även om dessa förslag genomförs kommer den svenska grundskolan fortfarande inte ge tillräckligt stöd för att de elever som lämnar densamma ska kunna välja en yrkesbana som kommer individen till godo, vilket kan ligga dem till last genom livet.
18
Lägg ner skolan!
Den svenska grundskolan fyller idag en viktig grundläggande funktion i vårt samhälle och utvecklas i linje med vår samtid, ofta baserat på vetenskaplig grund. Vårt utbildningsväsen består av många engagerade och kompetenta individer både inom och utanför skolan.
Skolan är det viktigaste instrument vi har i samhället för att ta oss an de utmaningar vi står inför, men skolan är som vi känner den idag inte redo att göra det. Den vänder sig inte till våra individer i samhäl- let på det sätt som behövs för att vi ska kunna hjälpa dem till ett har- moniskt och framgångsrikt liv.
Innehållet i utbildningen behöver bli mer relevant och vi behöver fokusera mer på varje enskild individ. Vi behöver bedöma eleverna på ett sätt som hjälper dem att utvecklas, hjälpa dem att utveckla en förmåga att lära för livet samt förbereda eleverna bättre för vad som väntar när de lämnar skolan. Genom att göra dessa förändringar har vi även påbörjat skapandet av skolans större roll i samhället.
Det kan upplevas som små justeringar, men i praktiken blir de väldigt omfattande. Skolan kommer med ett väldigt stort bagage, vilket gör att de flesta mindre justeringar bara blir plåster på såren, istället för att lösa problemen från grunden. När vi ska göra större förändringar behöver vi se till att inte fastna i dagens stela strukturer eller tvingas ta hänsyn till ett på många sätt otillräckligt system.
Vi behöver först och främst utgå ifrån vad individerna och vårt samhälle behöver, och därefter bygga upp en samhällsfunktion som kan ge så bra långsiktig utväxling som möjligt med de resurser vi har.
Vi behöver utgå ifrån hur situationen ser ut idag och se till att skapa ett system som gör att skolan löpande utvecklas i sin nya roll.
19
För att få ordentlig distans till hur den svenska grundskolan ser ut idag, så behöver vi tänka oss att vi i teorin lägger ner den helt. Vi sopar bort allt vi känner till om dagens skola och börjar om. Vi tar fram ett tomt papper och tänker att vi ska bygga en institution som gagnar individen och samhället på bästa sätt på lång sikt.
Vi fokuserar på varje enskild individ under en kritisk period i deras liv. Vi har väldigt gott om tid med varje individ och enorma möjligheter. Vad ska vi göra och var ska vi börja?
20
