STBTENS MEDDELANDEN

MEDDELANDEN

FRÅN

STBTENS

S~OGSfÖRSö~S8f4STBLT

HÄFTET 8

i9ii

MITTElLUNGEN

A US DER FORSTLICHEN VERSUCHSANST ALT SCHWEDENS

8. HEFT

- - - -----{:3~~ ---~

CE~TRALTRYCKERTET, STOCKHOLM 1912.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

IN HALT.

Redogörelse för verksamheten vid Statens skogsförsöksanstalt under år IgiO.

Bericht uber die Tätigkeit der Kgl. Forstlichen Versuchsanstalt Schwe·

dens im Jahre 1910.

I. Skogsafdelningen (Forstliche Abteilung) ... .

Sid.

II. Botaniska af delningen (Botanische Abteilung) . . . 4 EDVARD W !BECK: Om ljungbränning för skogskultur . . . 7

Uber das Brennen der Callunaheide zur Aufforstung (I)

TORSTEN LAGERBERG: Pestalozzia hartigi Tubeuf. En ny fiende i våra plantskolor ... .. . . . .. . . . ... .. . . .. . . .. . . .. . . .. ... g5

Pestalozzia hartigi Tubeuf, ein neuer Parasit in schwedischen Saat- und Pflanzkämpen (V)

ALEX. MAASS: Kubikinnehållet och formen hos tallen i Sverige I og

Schaftinhalt und Schaftform der Kiefer in Schweden (VII)

TORSTEN LAGERBERG:: En märgborrshärjning i öfre Dalarna 15g

Eine V erheerung durch Markkäfer in Dalarna (XI)

GUNNAR SCHOTTE: Skogsträdens frösättning hösten Igii ... 174

Die Samenertrag der Waldbäume in Schweden im Herbst 191 I (XIII)

ALEX. MAASS: Erfarenhetstabeller för tallen. Ett bidrag till kän- nedomen om normala tallbestånd ... 1g7

Ertragstafeln fur die Kiefer. Ein Beitrag zur Kenntnis normaler Kie- fernbestände (XV)

GUNNAR SCHOTTE: Om olika metoders betydelse vid undersök- ning af barrträdsfrös grobarhet ... 245

Uber die Bedeutung verschiedener Methoden bei der Untersuchung der Keimfähigkeit der Nadelholzsamen (XXI).

MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT.

skogsträdens frösättning hösten

1911.

Af GUNNAR SCHOTTE.

Förra hösten utvisade kronojägarnas frörapporter en ganska god tillgång af 2-årig tallkott i de norra och mellersta delarna af landet.

Kottipsamlingen har också under den gångna vintern bedrifvits med stor energi, och större kottpartier än någonsin förr ha insamlats genom skogsvårdsstyrelserna, revirpersonalen och åtminstone vissa enskilda bolag. I synnerhet ha skogsvårdsstyrelserna genom folkskolorna organi- serat en verkligt storartad kottinsamling. Sålunda uppköptes af skogs- vårdsstyrelserna i Kopparbergs län omkring 9,500 hl. tallkott, i Gäfle- borgs län 5,300 hl., i Västernorrlands län 8,6oo hl. och i Jämtlands län 2,300 hl. eller tillsammans 25,700 hl. För statens frörior i Bisp- gården och Hällnäs uppköptes respektive 2,500 och 3,8oo hl. tallkott.

Läggas härtill de kvantiteter tallkott, som insamlats för några skogs- bolag samt privata fröklängare, så kan man antaga, att i Norrland och öfre Dalarna under säsongen I9IO-I I insamlats öfver 35;ooo hl. tall- kott, som bör lämna I 7- I 8,ooo kg. frö, representerande sålunda ett värde af närmare 350,ooo kr. Af särskildt intresse är en förteckning, som skogsförsöksanstalten erhållit från jägmästaren D. GRUFMAN, öfver

revir insamlad kott Torneå ... _ .... , ... 107 hl.

Kalix ... 15 » Råneå ... .

Boden ... . storbacken ... -- ... - Vargiså ... . Öfre Byske ... . Arvidsjaur ... . Älfsby ... _ ... . Piteå ... .

109 )) 236 )) 13 ~

300 » 23 » 55 » 6g -»

327 »

revir insamlad kott Jörn... ... 333 hL Burträsk ... .

Degerfors ... . Norra Lycksele .. . Södra

Åsele ... . Sorsele ... . Stensele ... . Fredrika ... _ ..

Bjurholm ... .

207 » 212 » 286 » 6o6 »

78 >

323 ))

122 »

5 I >

380 »

hemorten för den kott, som inköpts till Hällnäs fröria. Vidstående tablå visar, hurusom rätt stora kvantiteter kott äfven kunnat insamlas från så aflägset belägna revir i inre Lappland som Sorsele och Stensele.

(397) SKOGSTRÄDENS FRÖSÄTTNING HÖSTEN I 9 II.

Grankotten var afsevärdt skadad af insekter samt hade på grund af den milda hösten tidigt släppt sitt frö, hvarföre den lämnade lågt utbyte, och blef i mycket ringa mån föremål för insamling.

Väderleken under den gångna vegetationsperioden har emellertid i hög grad påverkat frösättningen genom stark frost under blomningen, hvarjämte den milda hösten kommit grankotten att äfven i år släppa sina frön för tidigt. Med anledning häraf meddelas följande öfversikt öfver

Väderleken under. vegetationsperioden 1911.

Ur »Månadsöfversikt af väderleken i Sverige», årgång 19II, n:r s-ro ingår efterföljande sathmandrag om väderleken, kompletterad med kronojägarnas rapporter beträffande uppgifter om frostnätter i blom- ningstiden.

Under maj månad var nederbörden i större delen af landet obe- tydlig och uppgick ingenstädes till den normala. I Norrland, östra Svealand, norra Kalmar län och på Gottland kom i medeltal blott några millimeter, flerstädes ingenting alls. Största mängden på någon meteo:.

rologisk station var 6r,s mm. på Ellesbo i Bohuslän, största på ett dygn, 40,5 mm. den I5:de på Lagan i Kronobergs län. Marken var snötäckt några dagar i början af månaden i Norrlands norra och västra fjälltrakter, eljest bar. Temperaturen var öfver hela landet i medeltal ganska hög för årstiden, på de flesta stationerna omkring 3° C högre än den normala. I slutet af månaden, omkring den 28, steg termo- metern midt på dagen till och med i Lappland till 2S0 , och nästan lika l

högt steg den flerstädes i södra Sverige mellan den 9 och I 4· Om- kring den 22 nedgick den däremot till och med i södra Sverige några nätter till noll eller något därunder. Frost inträffade således flerstädes samtidigt med granens blomning.

I juni månad var nederbörden i Norrland, särskildt i fjälltrakterna, under förra hälften af månaden ofta snöblandad. Nederbördsmängden öfversteg något den normala i Norrland, men var eljest tämligen normal.

Endast på Gottland rådde afsevärd brist. Största mängden på någon station 128,2 mm. föll på Storlien, den största under ett dygn 50,2 mm. den Io juni å Borgholm. Temperaturen var i medeltal r-2°

lägre än den normala. De 5 första dagarna voro ganska varma, i syn- nerhet den 4 och

s,

då maximitermometern uppgick t. o. m. i Lapp- land till omkring 25°. Dagarna den . 9 och r I voro däremot kyliga, och minimitermometern nedgick då till eller inemot nollpunkten, i Lapp- land något därunder. Frostnätter under denna månad äro af krona-

Meddel. fr. statens Skogs.försöksanstalt I C) I r. 14

GUNNAR SCHOTTE.

jägarna antecknade för olika dagar mellan 6 och 2 7 i Lappland, .Norr- botten, Västerbotten, Jämtland och Ångermanland. I de flesta bevak- ningstrakterna i dessa landskap äro den 9 och ro, ibland äf\'en den

r I antecknade som frostnätter. I Dalarna och Hälsingland inträffade frostnätter under tiden 8-12. Ä f ven längre söderut förekommo flera frostnätter under juni, allmännast inträffade de den r-2 och g-Jo juni.

Under juli månad öfversteg nederbörden i Norrbottens län något den normala, eljest rådde öfver hela landet brist, mest i Gäfleborgs, Värmlands, Göteborgs och Gottlands län. Största mängden på någon station, r 46,6 mm., föll i Storlien, minsta 2,6 mm. på Holma i Bohuslän, största mängden under ett dygn eller 4 r ,4 mm. föll vid Jäxbo i Väst- manland. Temperaturen var i medeltal något, omkring 1/ 2 , norrut I till I

1/2

gr. lägre än den normala. De sista dagarna, den 26-J I, v oro ganska varma med ända till eller inemot JO gr. midt på dagen. Äfven den ro-rs juli rådde hög temperatur, maximum 20-27°, högst i södra Sverige.

Nattfroster, som inträffade under skogsträdens blomning, äro under denna månad att anteckna från den I, 2 och J i Kaitums bev.-tr. och den g i Luossavaara bev.-tr. (Juckasjärvi revir) samt den 5 i Forsnäs, Abraurs och Abmofors bev.-tr. (Malmesjaurs revir.)

I augusti månad var nederbörden någorlunda normal endast i Norr- bottens län. I öfrigt rådde brist i nästan hela landet, isynnerhet i Blekinge och södra Kaimar län. Största mängden under månaden på någon station, I 27 ,r mm., kom vid Storlien, största på ett dygn eller 50,5 m. m. den I2 augusti i Rönndalen i Kopparbergs län. Temperaturen var i medeltal ovanligt hög och jämförlig med den höga augustitempe- raturen under åren r868, I88o och rgor. De högsta gradtalen, om- kring J0°, observerades flera dagar under månadens förra hälft. Nät- terna den 16-25 voro ganska svala och i det inre landet förekommo nattfroster, i synnerhet den 20 och 2 I.

Under september månad öfversteg nederbörden icke obetydligt den för månaden normala i Norrland samt Kopparbergs och Uppsala län.

Däremot rådde brist i de öfriga delarna af landet och i synnerhet i Kalmar och Blekinge län samt på Gottland. Största nederbördsmängden var I62,z mm. vid Strömsberg i Uppland och största på ett dygn eller 8 r ,s mm. föll vid Idkerberget i Kopparbergs län. Temperaturen var öfver hela landet i medeltal något, ¹j2- r^0, högre än den normala. Senare hälften af månaden var ganska mild, och termometern steg flera dagar, t. o. m. i norra Sverige till r 5°, i södra Sverige någon dag ända till 20°. Den nedgick likväl under månadens förra hälft några nätter, såsom den II, I6, 17, till eller något under noll.

(399) SKOGSTRÄDENS FRÖSÄ TTNING HÖSTEN I 9 I I. _I 7.7 I oktober m.å11ad utgjordes nederbörden i större delen af Norrland .dels af regn, dels af snö, i fjälltrakterna öfvervägande af snö; i det öf- riga landet uteslutande af regn, om man undantager något snö, hufvud- .sakligen i slutet af månaden. Dess mängd öfversteg i allmänhet den

normala och var riklig i större delen af Götaland, i synnerhet i dess västra och inre delar. På Hilleshult i Hallands län uppmättes den största mängden på någon station, I97,r mm.; största mängden på ett dygn, 6I,6 mm., föll den 2 i Vänersborg. - Marken var i Norrland _tidtals snötäckt och i det öfriga landets inre och västra trakter mer eller mindre i slutet af månaden.

Temperaturen var i södra Götaland i medeltal tämligen normal, i det öfriga landet

r/

^{2 - I} grad lägre än den normala. Om nätterna ned- gick den i norra Sverige vanligen till eller något under noll, i Lappland några nätter i midten och slutet af månaden till omkring - I 5°. De sista nätterna voro äfven i mellersta och södra Sverige jämförelsevis kalla.

Tallens och granens blomning.

I allmänhet blommar granen tidigare än tallen, h vilket också 7 8 :Yo af årets rapporter angifva. Däremot påstå 6o kronojägare (14 %), att tallen blommat tidigare än granen, och 34 kronojägare (8 :Yo) uppgifva .samma blomningstid för de båda trädslagen. Dessa uppgifter äro an- tagligen felaktiga, ifall de nämligen afse samma del af bevakningstrakten eller ett ungefärligt medeltal för densamma.

Granen blommade i början eller midten af maj i Skåne, Halland, Blekinge och Öland; i midten af samma månad i Västergötland (dock först omkring den 20 å Tiveden) och Småland. Redan omkring den

1 o maj funnos granblommor i Östergötland och Södermanland och

t

midten af månaden i Bergslagsdistriktet; i norra Värmland dock först .omkring den r juni. I nedre Dalarna inträffade blomningen i senare .delen af maj, men i Idre och Hamra forst i början af juni. Vid samma tid funnos granblommor allmänt i Mellersta Norrlands distrikt, men i de västra delarna af Jämtland och .Härjedalen omkring midten af juni.

1 Väster- och Norrbottens kustland inträffade granblomningen i början .af juni och först i slutet af samma månad i de inre trakterna af Lapp- land. Från <Torneå revir meddelar jägmästaren, att frömjölet började

~yka hos granen omkring den 20 juni och hos tallen omkring den 23 juni.

Tallens blomning uppgifves i allmänhet ha inträffat 5-ro dagar .senare än granens.

I stort sedt har tallen haft medelmåttig blomning å fristående träd

GUNNAR SCHOTTE.

Tabell r.

Sammandra1 iifver blomningens ymnighet hos tallen och granen våren 1911•

Die Bliite der Kiefer und der Fichte im Friihjahr 1911.

l"

Distrikt

Lule~ ... . ...

Skelleftell. ... . ...

Ume~ ... . ...

Mellersta Norrland ...

Gäfle-Dala ... . Bergslag~ ... . Östra

Västra

Sm~lands ... . Södra

···

...

...

...

...

···

H e la landet: J

Lule~ ... . ···

Skelleftell. ... . ...

Umell. ... . ...

Mellersta Norrland ···

Gäfle-Dala ... . Bergslags ... . Östra

Västra

...

···

···

...

Smll.lands ... . ...

1 Södra

l ... .

...

Hel a landet:

l

l

Procentfördelning af kronojägarnas uppgifter om

l.

Prozentweise Verteilung der Berichte iiber frist~ende träd med

freistehende Bäume

2 o o 6 o 2 o 4 3 o

l

2

l

21

lO

l

lO

o 16 4 15 o o oJ 8 i

t

Tallen.

(Die Kiefer.) 42

l

44 31 52 33 41 31 53 47 28 38 48 22 53 35 33 41 44 33 39 35

l

⁴⁴

Granen.

(Die Fichte.) 61 13 59 29 47 29 35 s•

ss 21 61 25 54 26 17 33 15

l

47 21 57 44

l

³²

l

l

!

l

l

12 18

I7 12

26 21

lO 20

25 25 12 17

25 3

28 8 12

Il

27 28 22 19

Il

¹⁷

5 39 2 38 14 24 14 8 5 33

lO 29

5 41 so o 38

Il

3 22 19 1611 24

l

l

l

bestånd med Bestände

61 19 63 19 57 18 6o 18 56 14 6o 19 6o 35 43 29 47 26 54 22 56

l

²²

48 ^{I I}

46 14

ss

¹⁵

57 29

6o 5

53 8 46 13 23 44 32 41 38 i 27 46

l

²⁰

l l

l

2 6 4 2 5 4 2 2 o

l

2

l

5

2 2 6 6 2

lO

o 33 24 16

lO

SKOGSTRÄDENS FRÖSÄTTNING HÖSTEN I 9 I I. I79 och svag i bestånden (se tabell r), men från ungefår tj5 af bevaknings- trakterna uppgifves riklig blomning hos fristående träd och medelmåttig i bestånden. Rikligaste blomningen synes ha förekommit i öfre Norr- land och i Västergötland. Från några bevakningstrakter omtalas riklig blomning ej blott å fristående träd utan äfven i bestånden, såsom Kvickjacks bev.-tr. (Pärlälfvens revir), Arflidens bev.-tr. (Malmesjaurs re- vir), Nästräsks bev.-tr. (Älfsby revir), Jörns bev.-tr. (}örns revir), Malgo- majs, Wilhelmirra och Vojrosjöns bev.-tr, (Wilhelmina revir), Ströms bev.-tr. (Frostvikens revir), Karlstrands bev.-tr. (N. Hälsinglands revir), Ockelbo bev.-tr. (Gästriklands revir), Fryksdals östra (Karlstads revir), Åkers bev.-tr. (Gripsholms revir), Sundsmarkens och Bromö bev.-tr, (Ti- vedens revir), Granviks norra och södra samt Perstorps bev.-tr. (Gran- viks revir), Tidaholms och Hökensås bev.-tr. (Vartofta revir}, V. Kinne bev.-tr. (Kinne revir), Kullings bev.-tr. (Marks revir), Svartedalens bev.-tr.

(Bohus revir), Ebbegärde och Mjösingsmåla bev.-tr. (Kalmar revir).

Kottsättningen uppgifves i allmänhet ha varit svagare (se kartan å sid. ^I 83) än h vad blomningen angaf. Som exempel härpå kan sär- skildt framhållas Granviks revir, där blomningen var riklig, men kott- tillgången ingen. Från några bevakningstrakter klagas särskildt öfver att det varit ondt om honblommor, såsom i Bottnaryds bev.-tr. (Västbo revir).

Kronojägaren i Sundsmarkens bev.-tr. (Tivedens revir) uppger att honblommorna utvecklade sig sent, sedan frömjölet i allmänhet fallit från hanblommorna. I följd häraf är tillgången på r-årig tallkott svag, ehuru blomningen var riklig. Kronojägarna i Norra Idre och Gröfvel- dalens bev.-tr. (Särna revir) framhålla också, att på grund af den ihål- lande hettan under våren, kommo hanblommorna att ryka innan hon- blommorna voro utslagna, hvarföre äfven här kottsättningen blef ringa.

Detta förhållande märktes mest i glesa bestånd.

Från många trakter klagas öfver att den 1-åriga tallkotten är outveck- lad på grund af frost under blomningen samt sommarens starka torka.

Detta förhållande framhålles särskildt frå~ Storbackens och Råneträsks revir samt från Kisa bev.-tr. i Kinda revir. Kronojägarna i Södra Idre och Gröfveldalens bev.-tr. (Särna revir) ha iakttagit, huru den r-åriga tallkotten under sommaren delvis förtorkat.

Att särskildt lägga märke till. är, att granen blommade äfven detta år, ehuru den blommat, om ock ofta svagt, under de ² föregående åren. Vi ha sålunda haft granblomning 3 år å rad öfver i stort sedt hela vårt land och möjlighet for granblomning forefinnes äfven för år ^I 912.

Granen hade emellertid i år i allmänhet endast en svag blomning

18o

Tillgången på 1-årig tallkott hösten 191 O.

Sverige

(Ertrag an I-jährigen Kiefernzapfen in Schweden im Herbste 1910,)

Distrikt och revir.

Lule& distn'kt.

1. Pajala.

2, Torne~t . 3· Tärendö.

4• Jukkasjärvi, 5· Gellivare.

6. Råneträsks.

7• Ängeså.

8. K:;!ix~

9• Ranea.

Jo. Bodens.

II, Storbackens,

12. Pärlälfvcns.

13. Jokkmokks.

SkdlefteJ distrikt.

14. Varris~. 19, Älfsby.

15. Arjepluogs. 20, Piteå.

16. Malmesjaurs. 21. ]örns.

'7· Öfre Byske. ·22. Norsjö.

18. Arvidsjaurs. 23. Burträf.k.s.

u,,.J distrikt.

24, Degerfors.

25. Norra LycksP]e.

26. Södra Lycksele.

27. Åsele.

28. Sorsele.

29. Stensele.

30, Wilhelmina.

31. Fredrika.

32. Bjurho1rns.

33· Anundsjö.

Iv.fellt,·sta Norrla1zds distrikt.

34• T~sjö. 38. :('Jorra Jämtlands, 35· Junsele. 39· Östra Jämtlands.

36. Hernösands. 40. VästraJämtlands.

31• Medelpads. 4'· Härje~dalens.

Gä.fle-Dala distrikt.

42. N. Hä!singlands. 47• Särna.

43· V. Hälsinglands. 48. Transtrands.

44· Gästriklands. 49· Västerdalarnes.

45· Kopparbergs. so. Klotens.

46. Österdala<~es.

-...._..; lJe.,-gsla~sdistriktet.

sx. Älfdals. 57· Köpings.

52, Arvika. 58. Västerås.

53· Karlstads. 59· Enköpings.

54· Askersund.s. 6o. J'! arra Roslag-9.

55· Örebro,· 61. Örbyhus.

56. Grönbo.

Ostra distriktet.

62. Stockholms. 66. Finsp~ngs.

63. Gripsholms. 67. Kinda.

64. Nyköpings. 68. Gottlands.

6s. Ombergs.

Vtistra distriktet.

6g. Granviks. 74• Dalslands.

70. Tivedens. 75· Hunnebergs 7'· Vartofta. 76. Marks.

72. Kinne. 77· Svåltornas 73· Slättbygds. 78, Bohns.

19· Tjusts.

Bo. Kalmar ..

81. Ölands.

82. Eksjö.

Sm/ilands distrikt.

83. Jönköping-s.

84. Västbo.

85. Sunnerbo.

86. Värends.

Siidra dz'striktd.

87. Bleking-e-Åhus. 8g. Engelholms . 88. Malmöhus. go. Halland.<.

.

\ l

•

+

•

,x

\ t

•

l

•

l l

+

x l

+

l

...

'.

\. \"f.,

./ ^\.,_

;)( ... -~-.... -+-' l +

,.,_~

t .. -..-... .Ban:5kogsgriins ,_... ___ (Nail.dwaldgren.u/

GEN. STAB. L>IT. ANST~ .

Tillgången på 2-årig tallkott hösten 1911.

Sverige

(Ertrag an 2-jährigen Kiefernzapfen in Schweden im Herhste 191 I.)

Distrikt och revir.

Lule& distrikt.

x. Pajala.

2. Torneå.

3• Tärendö.

4· J ucka'ljärvi.

5· Gällivare.

6. Råneträsks.

7· Ångeså.

Skell•ftcli 14. Vargiså.

15. Arjepluogs.

x6 • .lYialmegjaurs.

'7· Ofre Byske.

x8. Arvidsjaurs.

8. Kalix.

g. R3.neå.

xo. Bodens.

11. Storbackens.

12. Pärlälfvens.

I 3. J ockmocks.

distrikt.

'9· Älfshy.

2o. Piteå.

21:. Jörns.

22. Norsjö.

23. Burtrasks.

Cmeå distrikt.

24. Degerfors.

25. N. Lycksele.

26. ~· Lycksele.

27. Asele.

28. Sorsele.

29. Stensele.

· 30. Wilhelmina.

3'· Fredrika.

32. Bjurholms.

33· Anundsjö . .J.lfellersta Norrlands distrikt.

34· T~sjö. 40. Rätans.

35· Frostvikens. 41. Hede.

36. Qstersunds. 42. Junsele.

37· Are. 43· Härnösands.

38. Hallens. 44· :Medelpads.

39• Bräcke.

Giiftc-Dal<< distrikt.

45· N. Hälsinglands. so. Särna.

46. V. Hälsinglands. s I. Transtrands.

47• Gästriklands. ^52. Våsterdalarnas.

4~-Kopparbergs. 53· Klotens.

49• Österdalarnas.

Bergslagsdistriktet.

54• Älfdals. 6o. Köpings.

55· Arvika. 61. Västeräs.

s6. Karlstads. 62. Enköpingo;, 57• Askersunds. 63. N. Raslags.

s.8. Örebro. 64. Örbyhus.

59· Grönbo.

Östra distriktet.

65. Stockholms. 70. Karlsby.

66. Gripsholms. 71. Ombergs.

67. Nykö~ings. 72. Kinda.

68. Finspangs. 73· Gottlands.

6g. Gullbergs.

Västra distriktet.

74· Tivedens. 79· Dalslands.

75• Granviks. 8o. Hunnebergs.

76. Vartolta. Sr. Marks.

77• Kinne. 82. Bohus.

78. Slättbygds.

Smillands distrikt.

83. Tjusts.

84. Aspelands.

85. Eksjö.

86 . .Tönköpings.

87. Västbo.

88. Sunnerbo.

8g. Värends.

go. Kosta.

91. Ulricehamns.

Södra distriktet.

92. Kalmar.

93· Ölands.

94. Blekinge.

95· N. SHnes.

96. S. Skilnes.

97. Hallands. GEN. STAB. LIT. ANST.

f

+

lXI

~

\ +

l

~ l

~ /

+

l;.."';·

~ '.,..

l \

.:l(-...,..._-+-' 1-

+ l x' -J...;

182 GUNNAR SCHOTTE.

hos såväl fristående träd som i bestånden. Endast inom smärre om- råden af Luleå, Skellefteå, Dmeå, Gäfle-Dala och Östra distrikten sak- nade granen alldeles blommor. Medelmåttig-riklig blomning före- kom hufvudsakligen inom Västra, Smålands och Södra distrikten (se tabell

I).

Under granens blomningstid inträffade flerstädes frost, och uppgif- ves denna inverkat menligt på kottsättningen. Ett flertal exempel här- på föreligga. Jägmästaren i Torneå revir omnämner, att den g-ro juni föll i reviret ymnigt med snö, cirka 10 cm., och att detta snöfall efterföljdes af för årstiden ovanligt starka frostnätter, under hvilka å lågländta exponerade trakter granens honblommor förstördes. Äfven jägmästarna i Storbackens och Råneträsks revir samt kronojägaren i Hällnäs skogsskolas bev.-tr. (Degerfors revir) omnämna samma köld- period som orsak till att grankottarna äro små och dåligt utvecklade.

Kronojägaren i Laxsjö bev.-tr. (Åre revir) framhåller, att den rikliga blomningen hos granen i synnerhet i sydsluttningarna ej efterföljdes af motsvarande frösättning antagligen till följd af den starka frosten den

I 7 - I 9 juni. - Äfven från andra håll omförmäles, att blomningen varit

allmännare än kottförekomsten sedan blef.

Tillgången på tall- och grankott.

Kottillgången återgifves å kartorna å sid. I 8 I, I 8 3.

Å dessa kartor äro revirens gränser inlagda så, som de komma att gälla från den I jan. I9 I 2. Skillnaden i kottrikedom å fristående träd och i bestånd framgår också mera detaljeradt af tabell 2, där äfven en sammanställning gjorts af kottens tillräcklighet. I kolumnerna för till- gången på kott återfinnas samma siffror, någon gång korrigerade, som ingå i jägmästarnas sammandrag öfver kronojägarnas rapporter. Siff- rorna inom parantes äro jägmästarens egna iakttagelser. De beteck- ningsgrader, som användts vid dessa sammaridrags uppgörande, återfinnas i förra årets kottredogörelse1 . Tillgången på 1-årig tallkott är i all- mänhet endast svag i bestånden och svag-medelmåttig å fristående träd. Endast från några få revir i Lappland inrapporteras medelmåttig tillgång i bestånden och medelmåttig-riklig tillgång hos fristående träd, såsom från Arjepluogs, Malmesjams och Öfre Byske revir, ]örns bev.-tr.

(]örns revir), Nästräsks bev.-tr. (Älfsby revir) samt Wilhelmina och Fredrika revir, Ströms och Svaningens bev.-tr. (Frostvikens revir), Karlstrands och . Gränningsvallens bev.-tr. (N. Hälsinglands revir) samt delvis från

1 GUNNAR SCHOTTE, Skogsträdens frösättning hösten 1910. Skogsvårdsfören. tidskrift

1910, h. 12.

Tillgången på t-årig tallkott hösten 1911.

Sverige

(Ertrag an 1-jährigen Kiefernzapfen in Schweden im Hertste 1011.)

Distrikt och revir.

Ltdeli distrikt.

x. Pajala.

z. Torneå.

3· Tärendö.

4· Juckasjärvi.

5· Gällivare.

6. Råneträsks.

7· Änges~.

Skell.:fieli 14. Vargiså.

15. Arjcpluogs.

I6. Malme~jau'rs.

'7· Öfre Byske.

r8. Arvidsjaurs.

8. K~lix;

g. Ranea.

ro. Bodens.

storbackens.

Pärlälfve'ris.

13. J ockmocks.

d/strikt.

'9· Ä!fsby.

20. Piteå.

zr. ]örns.

zz, Norsjö.

z 3. Burträsks.

Umeå distrikt.

-24. Degerfors.

>5· N. Lycksele.

26. ~· Lycksele.

27. Asele.

28. Sorsele.

zg. Stensele.

30. Wilhelmina.

3 I. Fredrika.

32. Bjurholms.

33. Anundsjö.

Mellersta Norrlands distrikt.

34· Täsjö. 40. Rätans.

35· :frostvikens. .p. Hede.

36. (,)stersunds. 42. J unse}e.

37. Are. 43· Härnösands.

38. Hallens. 44· Medelpads.

39· Bräcke.

Gä.fle-Dala distrikt.

45· N. Hälsinglands. 5o. Särna.

46. V. Hälsinglands. sr. Transtrands.

47· Gästriklands. 52. Västerdalarnas.

48. ~opparbergs. 53- Klotens.

49. Osterdalarnas.

Bergslagsdistriktet.

54· Älfdals. 6o. Köpings.

55· Arvika. 6t. Västerås.

56. Karlstads. 62. Enköpings.

57· Askersunds. 63. ~- Roslags.

s8. Örebro. 64. Orbyhus.

59· Grönbo .

. Östra distriktet.

65. Stockholms. 70. Karlsby.

66. Gripsholms. 71. Om bergs.

67. N y köpings. 72. Kinda.

68. Finspångs. 73· Gottlands.

6g. Gullbergs.

Västra distriktet.

74· Tivedens. 79· Dalslands.

75· Granviks. So. Hunneberg-s ..

76. Vartofta, Sr. Marks.

77. Kinne. 82. Bohus.

78. Slättbygds.

SmcUands distrikt.

83. Tjusts.

84. Aspelands.

8s. Eksjö.

86. Jönköpings.

87. Västbo.

88. Sunnerbo.

Sg. Värends.

go. Kosta.

gr. Ulricehamns.

Södra distrildet.

.g2. ~almar.,..

93· Olands.

94. Blekinge.

95· N. Skånes . g6. S. Skånes.

97. Hallands.

+_ ...

\ +

.,. l l

+

GEN. STAB. LlT. ANST.

IX

"

^\

l +

~ l

~ l

+

l l J +

~+">r_

'

_l '.,.. _\

;.,-..,.._)

~

+ l x/ -J.../

Tabell 2.

Sammandrag, utvisande förekomsten af tall- och grankott.

Zusammenfassung iiber die Verbreitung der Kiefern= und Fichtenzapfen.

1-årig tallkott

I-iähr. 2-jähr.

Kiefern- Kiefern- zapfen zapfen

Distrikt och revir

Lule& distrikt.

i~~~~:å re:ir :::::::::::::::::: ~:!

?'2

Tarendö » •••••••••••••••••• 1,5 1,5 (1,5) (l,a) Juckasjärvi revir ... 012 O Gällivare » ••••• •• • •• •• l l Rån e träsks » •• •• •••••••• 2 l Ängeså » •••••••••••• l l K:Iixo » ... l,s 1,2 Ranea » ... 1,7 l Bodens > ... 114 1,2 storbackens » • ••• ••• ••••• l' 5 l Pärlälfvens

fockmacks ··· l l 2,3 l Skellefte/i distrikt.

O, s l t,a (l) O,s

!,s ],8 l

!,s 1,5 2,2

!,s (3) l

!,s O, s l I (l) o

I. s O,s l

!,a l ],4

t. a (2) l O,s V argiså revir .•••.•.•..• , l, s

~\.rjepluogs » ••••• ••• • ••• l ,s

~almesjaurs » •••••••••••• 2,3 Ofre Byske » •••••••••••• l,s Arvidsjaurs » • • •• • ••• •• •• l Alfsby > •••••••••••• 2,5 Piteå > •••••••••••• l,s ]örns » ... 1,6 Norsjö » ... 1~6 Burträsks » ... 2,' s

1,s 1.3 I,s 1 ,s 1,5 1,5 1,5 1,5 1,2 l,s 1,s 1,5

l t l

1,3 2, 7 l l ,7

o, ⁷ l l o, ⁷

1,9 1,1 l 0,7

o, 7 1 f:i i 0,6 l 2 ' l Umeå distrikt.

0,6 t

t 0,6 t t t

1,5 2, 7 2 l,a t

t ,a

1,3 1,5 t,s t,s t 3

2,a t,s 1,4 t ,a 2

Degerfors revir ... 1, 1 N. Lycksele » ... j l ,5

~- » » ... 1,7

Asele ' ···Il

~:~lin

^{n' 1 O, 0,5 1, 7 0,4 1,3 l o, 7}

Sorsele » ... 113 Stensele » ... 1,6 Wilhelmirra ^» ... 2,8 Fredrika

Bjurholms

~-\.nundsjö

(3)

» ... l ,s

» ... 1,6

» ... 0,7 J1dlersta Norrla?tds

distrt.'kt.

t 2

l l

2 0,8 (2) (I) l,s O,s

I l

0,5 1,1 l 1 I 2 0,81 t

o 1,3 (O) 0,8 1,5

l 1,4

O, 1 1,2

T&sjö revi1 Frostvikens Qstersunds A.re Hallens

1,5 J 2,5 1,5 I,s I

!,s I l 0,5 1,4 o, ⁷

1,2 0,7 0,7 0,2

o, 7 0,7

l t

(!) (I)

!,a O,s t O,s o O,a 1,2 O,s 1,6 l l 0,3 t,a I 1 0,5 l Bräck e

Rätans Hede Jansele Härnösands »

1,5 0,8

I

^{l Medelpads} Gäfle-Dala distrikt.

N. Hälsinglands revir ... 2,8 I ... 1,2 l

V. • »

Gästriklands

~opparbergs asterdalarnas Sär n a Transtrands

(1,2) (I)

0 0 0 1,3 l

... 1,5 0,8

0 0 0 1,511

... 1,s l ,5 ... 1 l 0,3 (l) l (0)

1 t o.~ t, a l rO,o l,a 0,51 o 0,5

!,a l t ,a 1,3 11,3 1,7 (J ,a) (l, a)

1,3 0,5

1,4 I

l O,s

(l ,2) (l)

] ,B 113 1,5 0,2

l o

l

II

0.3 l O,a (O) (01

1,5

1,4 t 1,2 1,5 t ,3 t 2

0,4 0,4 0,4 1,6 1,5 1 6 1,5 1,5 t.

(l) (l) 0,2 o 0,2

o u o

0,6 o 0,8

l l t

l l 0,7 l 0,5 1,3 1,4 O,s t ,6

l I l

0,7 0,7 0,5 l l 1,5

!,a 1,3 t O,s 0,8 1,5 l ,3 l 1,6 l,s 1,5 1,s

I l t, a

l t t

O,s 0,2 1 0,7 0,1 1 1,1 0,7 1,1 I O,s O,s 0.6 0,6 0,6 1,5 O,s 1,3 1,s 0,6 1,3 2 I l

o o o

1,2 O,s I.o 1,3 l t,a (l) (!) 2,8 2,8 2 1,2 1,2 O,s l,s 1,1 1,7

f,5[

J '

5

2 1,6 I ,4 1,2 1,3 1,3 1,6 0,9 1,5 0,7 I ,5 I

I O,s

2 1,7 C2) (J,5l 1,5 1

2 t l,s 1,6 t l,s t.s 1,3 1,3 2 2

O,s 0,6 t

I l l

(1,2) (l) 0,2 o 0,6

o o o

1,3 l 1,s 2 I t,s I, ⁷ O. ¹ 2 (2) !1)

Distrikt och revir

Västerdalarnas revir Klotens

Berrslagsdistriktet.

Älfdals revir ... . Arvika » ... . Karlstads » ... ..

Askersunds Örebro Grön bo Köpings Västerås Enköpings

~- Roslags Orbyhus

» ... . :. ... .

» ... ..

» ... .

» ... .

)) ... ..

:» ... ..

> ... . Östra distriktet.

Stockholms revir ... . Gripsholms » ... . Ny köpings

Finspångs Gullbergs Karls by Om bergs Kinda Gottlands

)) ... .

)) ... ..

> ... ..

» ... .

» ... ..

» ...

> ...

Västra distriktet.

T i vedens revir ... ..

Granviks » •••••••••••

Vartofta )) ... ..

Kinne » •••••••••••.

S!ättbygds > ••••••••••••

Dalslands )) ... . Hunnebergs ,, ... ..

Marks » ... . Bohus » ... .

Sm/ilands distrikt.

Tjusts revir ... ..

Aspelands » ... ..

Ek-sjö »

Jönköpings »

Västbo »

Sunnerbo » Värends ^a

Kosta »

Ulricehamns » Siidra distriktet.

Kalmar Ölands Blekini!e N. Skånes

s. ^>

Hallands

revir ... ..

)) ... ..

» ... ..

» ... ..

)) ···

)) ... .

O,

'l

^O

0,9 0,3

l

I ,a l 1,3 l ,3 l,s IJ,s (!) (O) O,s O,s 1,3 O,s

l l

1,2 O,G (2) (l) 1,s 0,3 J ,5 I (21 (l) O,s 0,8 1,6 l

l, ^G l 1,5 0,5 (2) (!) 1.6 l (3) (2) 1,5 O,s l s I

dl

(!) I 0.5 1,5 ( 1,5 I 1,5 0,5 (2) (!)

1,3 (!) U,9

!,a l I ,2 (I) 0,8 t 1,4 I (l) l l (l) I 1,2

1,4 I (l) t (!) I l ,3 (I) 1,5 1,5 l ,2 1,5 (2)

1,5 1,3 I,2

o o l

l I 1,3

1,4 1,3 I,l

I l 0,9

l l O,s

I,7 l ,5 l 1,2 I 1,4 l l 0,6

1,5 0,7 l

I l l

(I) (I) O,s 0,3 1,3 1,7 1 ,s 1,3 l O,s O,s

l o ^l

1,2 0,6 l I,s O l 0,7 0,7 0,7

1,s t;s l ,G 1,5 O,s l ,3 1,1 O,s O,s O,o 0,9 l

6,9 6,sll L

0,3 t 1,3 1,61 ^{0.3' t,a}

(O) C2) l (O) 0,3 1 0,5 l U,-~c 0,6 O.ö 1 1,5 , O,s 1 I l l, a ! I l 0.7 l,s 0,7 ^l 0,7 1 1,4 (O) (!) 'l (I;

O,s O,s l l O s l,s 0,7 0,3 I' l I ,21 I 0,6 l 0,8 O,s O l,a l l

o t o o

t t o, t 7

O, s

o

(I) (!)

l

⁰⁾

~:: L ~·"[ ~.a ~

0,6 1,2 O,s 0,3 O,s O,a t 0,5 0,1 0,6 (O) (!) (O) 0,3 1,3 0,6 o

(O) (I) (O) 0,3 1,fi l 0,3 l t ,s I O,s (I) (l) (O) 0,5 1,7 0,5 0,5

J

l~:~ Il ~·5

^{: ••}

o t l 0,5 (0) (l) (0)

;

^O,s

^~··l

1,4 1,.1 2,s l

ul :·'

1,3 1,1 2 2,2 0,9 1,3 2,1 2 l t 1,5 I, a 0,8 t 2,5 2 0,8 1,2 2,4 2,4 0,6 0,6 2,4 2,5

0,7 l,sl 1,3 o, 7 1,5 1,6 t

t ,2 t 1,4 1,9 1,4 t

2 2 1,6

o, 7 1,4

I t, ¹ 2,6 2,2 2 1,3 l,s 1,s 0,8 1,5

l t

O,s O,s

o t 0,6 t

o t O, ¹ O, ¹

(l) (l) 2,3 O,s 1, 5 2, 7 2 t 2 2 2 1,3 o t 2,6 2,4 2.4 1,7 l 1,7 2,7 2,3 1,7

l t ,a 2 I ,4 1,6 O,s 2 1,7 1,7 I 3 1,4 O,a 2 2

0,5 t 2

' t O,s 1,3 1,1

~·7 ~'"il:·"

0,2 t 1,7 l

SKOGSTRÄDENS FRÖSÄ TTNING HÖSTEN I 9 I I.

Särna revrr. Utsikterna för nästa års kottskörd äro således, med undan- tag för vissa trakter af Norrland, särdeles små så mycket mera som den

r-åriga tallkotten, som nämndt, ofta är outvecklad på grund af frost eller torka.

Förekomsten af 2-årig tallkott är åskådliggjord genom kartan å sid. I 8 I, Tillgången är endast svag å fristående trä.d samt svag-ingen i bestånden. Medelgod tillgång angifves från Gällivare och Älfsby revir.

- »Mer än tillräcklig» tillgång inrapporteras endast från Viståns bev.-tr.

(Älfsby revir), och från Finnträsks bev.-tr. i samma revir omförmäles, att god möjlighet finnes för insamling af tallkott till bevakningstraktens be- hof. I Visingsö bev.-tr. kan insamlas något mindre parti för försäljning.

Som jämförelse med kartan öfver z-åriga kottförekomster är å sid. I So intagen den karta, som i förra rapporten angaf tillgången på I-årig kott.

Ett sammandrag, utvisande tallkottens beskaffenhet, är införd i tabell 3. Häraf finne.. vi att 1 /s af kronojägarna uppgifvit tallkotten såsom liten eller outvecklad. Orsaken härtill tillskrifva de sommarens starka torka. I ett afsevärdt antal bevakningstrakter, särskildt i Luleå och Östra distriktet, uppgifves tallkotten vara skadad af insekter.

Tabell J. 2~åriga tallkottens beskaffenhet.

Die Beschaffenheit der 2 jährigen Kiefernzapfen.

Kronojägarnas uppgifter

Förster-berichte i.iber

om

tallkottens utveckling tallkottens godhet l Distrikt die Entwicklung der Zapfen die Gi.ite der Zapfen

__ l

- - · - - - - -

l väl utvecklade l outvecklade friska l skadade l

: wohlentwickelte unentwickelte _ gesund e besehärligt e l

! bev.-tr.l % lbev.-tr.l % llbev:·tr.l % l bev.-tr.l %

l Bezirke ⁰ Bezirke ⁰ Bez1rke Bezirke

Luleå ··· ··· 30 54 26 46 46 82 10

l

18 Skellefteå ... 33 75 ^{I I} 25 40 91 4 9 Umeå ... 32 8o 8 20 J6 go 4 ^{l JO} Mellersta N arrland ... ... 30 75 JO 25 38 95 2 l

l

5 Gälle-Dala ... ... 22 59 15 -f. I 31 84 6 16 B.ergslags ... JO 67 15 33 41 91 4 9 Ostra ··· ^{20 53 18 47 31 82 7 !8} Västra . . . . . . . . ^' . . . . . . . . ^' . ' . . . . . . . 28 70 12 JO 36 go 4 ^JO SII1ålands ... 21 70 9 JO l

l

27 go 3 ^JO

Södra ··· ... 26 79 7 21 31 94 2 6 ^! _i

l

Hela landet:

l

272

l

⁶⁷

l

¹³¹

l

³³

Il

³⁵⁷

l

^{8g l l 46}

l

^{I I}

I frörapporterna för såväl år I g og som I gro omtalade några kron o- Jagare, att tallkotten dessa år också var angripen af insekter. Då den insekt, som angriper tallkotten, (Pissodes validirostris), hittills ansetts säll-

I86 GUNNAR SCHOTTE.

synt i vårt lanc!, begärde jag, för att kontrollera de lämnade uppgifterna, att till skogsförsöksanstalten måtte insändas sådan skadad tallkott, som afsedts i rapporterna. Härvid visade det sig att endast ett par krono- jägare af misstag lämnat uppgift om maskäten tallkott. Från en del andra erhölls däremot kottprof, som antagligen vara angripna af Pisso- des validirostris. Sådan kott inkom från Pajala bev.-tr. (Pajala revir), Stensele och Rönnlidens bev.-tr. (Stensele revir), Nyfors och Bredsjö bev.-tr. (Klotens revir), Marieholms bev.-tr. (Tivedens revir), Ljungs och Ollestads (Slättbyggds revir).

I årets rapporter omtalas maskäten tallkott från Torneå revir (Torneå, Svansteins och Ohtanajärvi bev.-tr.) Jägmästaren i Storbackens revir an- anför bl. a.: »Vid granskning af inköpta kottpartier har kotten ofta befunnits delvis behäftad med insektsskada, hvilka med all sannolikhet förorsakats af larven af Pissodes validirostris. Denna hittills tämligen obeaktade vifvel torde uppträda ganska allmänt inom Norrbotten och bör dess förekomst och skadegörelse göras till föremål för närmare undersökning.» Vidare talas om maskäten tallkott trån Kyrkbergets bev.-tr. (Stensele revir), Åmsele och Ekorrträsk bev.-tr. (Degerfors revir), Linsälls bev.-tr. (Hede revir), Lima och Björnhyttans bev.-tr. (Väster- dalarnas revir), Hålahults bev.-tr. (Örebro revir), Malmskogens, Kisa och Y eke bev.-tr. (Kinda revir), Bona bev.-tr. (Karlsby revir), Rosersbergs bev.-tr. (Stockholms revir), Vikbolandets bev.-tr. (Finspångs revir), Vernamo bev.-tr. (Jönköpings revir) och Kinds bev.-tr. (Ulricehamns revir).

I augusti månad erhöll skogsförsöksanstalten telegram från Gideå- Husums aktiebolag, hvari upplystes, att. ett stort parti tallkott om 2,ooo hl. i Trehörningsjö, var till omkring 2 % angripet af Pissodes.

Af dessa alla uppgifter synes framgå, att Pissodes validirostris visst icke är så sällsynt, som man förut antagit. Mycket ringa uppmärk- samhet har den emellertid åtnjutit i den tyska sJwgsentomologiska litte- raturen. I Entomologisk tidskrift ^I g og har däremot ERIC MJÖBERG ¹ ägnat den en mera ingående beskrifning på grund af ett kottmaterial, som vid skogsförsöksanstalten insamlats från Gottland af Dr. HESSEL- MAN. Larven är en farlig fröförstörare, i det den uräter det ena fröet efter det andra i kotten. I regel bebos en och samma kotte af endast en larv, som öfvervintrar som halfväxt. På våren förpuppas den och· vid midsommartid eller något senare framkommer den fullbil- dade insekten. Ett rundt hål på kottens sida utmärker utgångsstället.

Honorna kunna sedan på sommaren lägga sina ägg å nästa kottgene-

1 ERIC MJÖBERG: Om Pissodes validirostris Gyll, en i Sverige hittills obeaktad skade- insekt på tall jämte en öfversikt af öfriga skadliga arter af samma släkte. Entomologisk tidskrift 1909 sid. 243-264.