-2 CHRISTER BERGSTROM

Fiir Sverige nya parasitflugor (Diptera, Tachinidlael -2

CHRISTER BERGSTROM

Bergstrdm. C.

Fdr Sve rige nya parasitflugcr (Diptera. Tachinidac

- 2. [Species of Tachinidac (Diptera) ncw to Sweden - ^2.1 - ^{Ent. Tidskr. 109: 151-t 54. Umei,} Sweden 1988. ISSN 0013.

8tt6x.

Exorista deligata Par,delli, Bessa parallela (Meigen). Ceromyia silucea (Meigen), Phebellia vil' /ic( (Zetterstedt), Phebellia vicina (Wainwright), ,4llophoroceru lupponicaYlood, Prosopca rrlgrlccrs (Egger) and Billaea irroruta (Meigen) are reported from Sweden for the first time, Diagnostic cxtcrnal characters arc given for the females of Phebelliu villica (Zett. ₎ and P. vici

na (Wainwright). Additionally,

new provincial record of Athryc:iu impressa (Wulp) is prcse n- ted.

C. B?rgstfim. Reykjaviksgatan 126, 5-752 63 Uppsala, Sw'eden.

Erorista deligata Pandell6. Arten beskrivs utftir- ligt av Mcsnil (1960: 583-585) som Exorista aber- rans (Strobl), vilket ir en yngre, ogiltig homonym lor Exoristu aberrans Rondani (nu i sliiktet Caln- gorrla) (Herting 1978: 4). E. deligata har ansetts

tillhdra den sydeuropeiska faunan och Herting (l9t't4:7) uppger dcn fran Medelhavsomrddct, 'I'ranskaukasien och Tadzhikistan. Arten uppges emellertid dven frin Finland av Hackman (1981:

226) under namnet Eiorisra aberrans (Strobl), kl[ckt fran Svartgri sickspinnare, A canthopsyche

atra (Lep., Psychidae), Ta: Ruovesi (leg. E.

Kangas). Jag har inte haft m0jlighet att kontrolle- ra bcstamningen men viirduppgiften tyder pi att dcn zir korrekt.

Vid gcnomgAng av en litcn samling parasitflu- gor (leg. Nils Ryrholm) kunde jag notera en hane av denna art frAn So: Gisinge, Abborrmosse. Flu- gan var kliickt frAn Hirig siickspinnare, Sterrhop- teryx hirsutella Hb., 1982-vi-22, vilket ar en ny

v:irtlart. Fluglarven fdrpuppas iden ^{sdck som}

viirdlarvcn konstruerat. Enligt Herting (in litt.) som kontrollcrat bestamningen ir det svenska fvndet overraskande, mcn ingct tyder pA att det skulle vara frAgan om en annan arl.

Stig Andersen, Zoologisk Museum, Kopen- hamn, skickade mig ytterligare ett svenskt ex av dcnna art, cn hona frin Vr: Glaskogen 1978-vi-26 (leg. Verner Michelsen). Artcn ir en slor sallsynt- het i den fennoskandiska faunan och Stig Ander- sen pipekar (in litt.) att denna hona iir den enda

representanten fdr denna "sydliga" art i ^deras

stora europeiska Exorista-samling. F<irutom de ovan ndmnda vardarterna har E- deligata frhn Sydeuropa rapporterats som parasit ph Psyt'he constuncella Bruand (Herting 1978:4) och Zyga- enu transalpina Esp. (Hcrting 1960).

Ressa parallela (Mcigcn). I Europa utbrcdd norr- ut till England och Skandinavien (Herting 19t14:

17). Varken Hackman (l9ti0, l98l) eller Rognes (1986) tar upp arten, och mig veterligen har den inte heller rapporterats frin Sverige. Detta sam- manhlnger troligen med att den lange setts som underart _[ssp. frgar (Rondani)] till den i Sverige bctydligt allmiinn are Bessa selecta (Meigen). Ald- rc fynduppgifter fcir B. selectabor dirfdr kontrol- lcras. En hona av B. parallelu insamlades i Vs:

Ringvalla t98l-vii-21. B. selecta har tvi ^tydliga

diskalborst ^pA vardera abdominaltergit 3 och 4. 8, parallela saknar vanligen tydliga diskalborst pd den 3e och ofta dven ^pA den.le tergiten. men smi tliskalborst fcirekommer relativt ofta, i synnerhet hos QQ; ^vidare ir bakkroppens grundbehiring mcr upprittstiende, framftjr allt i den mediodor- sala delcn.

tsada arterna ir polyfaga, men medan B. selecta parasiterar pA vixtstekellarver framfcir allt inom underfamiljen Nematinae (I'Iym., Symphyta) si

parasiterar B. parallela smAfjiirilar, i fdrsta hand spinnmalar ^(Le p., Hyponomeutidae) (Hcrting

re6(D.

152 Christer Bergstrdttt

Ceromyio silacea (Meigen). _En pa vara brcddgra- der mycket sellsynt art. Liitt igenkiinnlig genom sin helt gula fiirg och dlrrned skiljd frin sin sydliga (Schweiz. S Tyskland) slakting C. dorsigera Her- ting vilken har svartbrun mcsonotum med trit ljus pudring (Herting 1967: 8). ^(). silacea uppges inte

frin Fennoskandien av Hcrting ( l9tl4: 12'l) men iir iaivrigt vitr utbredd i Palcarktis. Herting tycks ha

fiirbiscu Hackmans tillngg (l9ltl: 225) till ^sin

"Check list" tiver Finlands Diptera (1980). I detta tilliigg som grundar sig p5'I'iensuus samlingar rap- porteras C. silacea frhn N: Kerava 1946 (leg. L.

'I'iensuu) och Ka: Pyttis. Andersen (1983: 12) upp- ger arten frAn Finland men inte frin nigot av dc skandinaviska ldnderna. Rognes (1986) nlimncr inte arten i sin "Check list".

En hona av denna art hivadcs ph Ca lluna vulga- ris, Up: Uppsala. Forsbacka 1987-viii-20. Arten kan liitt fcirbises dd dcn habituellt paminner nigot om anthomviid-sldktet Pegomyia som ar mycket vanligt ftirekommande pi ljung. Nigel Wyatt och Adrian Pont har gett mig mojlighet att studera ett 7()-tal obestamda svenska parasitflugor ur British Museums samlingar. I detta material finns en hanc av C. silacea, Up: Figelsundet, I km S Hdllen 1986-vi-72-26 (leg. A. C. Pont). Som vdrd uppgcs Vitfliickat glansfly. Lithat'odio _fasciana L. ^(Her- ting 1960: 61).

Phebellia villica (Zcttcrstcdt, 1838) iir en iildre sy- nonym till P. aestivalis Robineau-Desvoidy (Her- ting 1973). Zeuerstedt (1{144) ger foljande upplys- ningarom dennaart; "Hab. in Lapponia Tornensi tarissime: ad Muonioniska l7 Aug. 1821 semel in- venta". Typbkalen Muonioniska har ldnge felak- tigt placerats i Sverige, si ocks6 av Herting ⁽ 1973).

I sin katalog har Hening (1984). efter kontakt med P. I. Persson pi Naturhistoriska riksmuscct, lindrat uppfattning och anser Muonioniska vara samma plats som dct nuvarande Muonio i N Fin- land. Dcnna sistniimnda angivelse ar korrekt vil- kct tydligt framgir av Zcttcrstcdts rcseberdttelse

trin 1822. Muonioniska, vilket retteligen b6r sta-

vas Muonionniska (Muonion gen. av Muonio

(iilv), niska, forsnacke). var Ursprungligen en l ordregistere nhe t, en by som omfattade omridcn pi bida sidor av den nuvarande grdnsen. Zetter- stctit bescikte emcllcrtid kyrkoherden Matthias KolstrOm i "Muoni()niska PriistegArd i Finnland".

Dcnna plats som ocksi beniimns Nedre Muonio- niska var pA den tiden, efter freden 1809, en by som tillhorde Rvssland.

P. villica blev pi grund av felbestimning angi- ven som en f<ir Sverige nv art (Hedstrom 1985:

1-50). Efter att detta fynd publicerats har jag _lyc- kats insamla ytterligare tre honor, preliminArt be- st,imda till P. villica. Vid en noggrann jimforelse

av exemplaren borjade jag misstiinka att de k-unde tillhcira tvi olika arter varfor malerialet skickadcs

till Benno Herting for kontrollbestdmning. Tvd

Q Q frnn Up: Uppsala. Nasten 1985-ix-13 visade sig tillhcira P. villiru varfdr denna art lrots allt ar representerad i den svenska faunan. De restcran- dc _Q Q visadc ^sig tillhiira friljande art.

Phebellia ulcina (Wainwright, 1940)- Denna art

har tidvis ansetts vara identisk med P. villica (Zctt.). Detta misstag kan frirklaras av att Wain- wright. som han sjiilv misstankte. felaktigt asso- cierat nigra honor av P. villica som paratyper till P. r'icina. Herting ( l98l: 2-3) beskriver utfdrligt typexemplaret (d, Skottland: Cannich, Strath- glass 1936-vii-16) och klargor synonymfcirhillan- clena. Tvi ytterligarc hanar beskrevs ursprungli- gcn undcr namrcl Phebellia monochaela Mcsnil och hdrror friin Yashchcra vid ^Leningrad resp Vaatsa i Eslland. Dct iir diirfor inte overraskande atl arten nu dyker upp iSverige. Fynden frAn Hs:

Hanebo 1984-viii-03 och So: Varbro l9lt5-viii-24

zir dessutom de f'orsta ktinda honornaav P. vicina.

Hanar av P. villica och P. vicina ar latta att sar- skilja pi genitalierna. F'or honorna kan mihiinda f<iljande diagnoser vara till hjalp,

Phebellia villica (Zett.) tQ: ^{Panna av Ogats}

bredd;2 oe-borst riktadc framit-utit; 20-tal mun- borst uppstigandc i2 rclativt regelbundna radcr

till ansiktets mitt: parafacialia med 2--6 smi hzir under det nedersta pannborstet (kan saknas helt);

palper ofta markant utvidgade apikalt, den maxi- nrala bredden lika med bredden av det 3e antenn- lcdstycket, hiren pi utvidgningens ventrala sida koncentrerad till den basala halvan: 1a antenn- ledst. med linga apikala hAr.3e antennledst. ca 2.0 x liingden av det 2a; antennborstets 3e ledst.

fOrtjockat i dcn b asala 215-ll2: thorax med 3(4) +3

acr,3+4 dc, l+3 ia.5 humeralborst. dc 3 starka h

bildar en nastan rat vinkel (ca 100"); vingrihbor

frin basen brunsvarta, r*. vid basen med 3-4 dor-

sala och 2-4 ventrala borst, C.4 (4e costalsektorn)

med borst i den basala ll4-ll3; tibia 2 med 3(2)

starka ad * 2(3) svagarc, samtliga dock kingre iin

tibians brcddl abdomen, T3 med 3-5 starka me-

diana och 4(6) latcrala marginalborst, grundbehi-

ring upprittstiiendc mediodorsalt, diskalborst 4 6

oregelbundet placerade; T5 med tydligt avhuggen spets.

Phebellia vicina (Wainwright) _Q Q: Panna smala- re. ca 0.ti5 av ogats bredd,2 oe-borst riktade fram- et; 7-9 munborst uppstigande ^{i en} enkel rad till an- siktcts nedre 2/5; parafacialia utan smi hir ^under dct nedersta pannborstet; palper utvidgade api- kalt, den maximala bredden endast ll2-213 av ^3e antennledst. bredd. hiren pl utvidgningens vent- rala sida jimt f<irdelade; 1a antennledst. med kor- ta apikala hir,3e antennledst. ca 2.5 x liingdcn av det 2a; antennborstets 3e lcdst. fiirtjockad i den basala 1/3; thorax med 3+3 acr. 3+4 ^dc och 1+3 ia (0+3 ia hos holotypen),4 humeralborst, de 3 star- ka h bildar cn trubbig vinkcl (12(|-1j5"); vingrib- bor i basala l/3 gulaktiga, r.-1vid basen med 2-3 dorsala och 2-3 vcntrala borst, C.4 med borst i den basala 2/3: tibia 2 med endast I starkt ad-borst + 1(2) svagarc; T3 med 2 mediana och 4laterala marginalborst, grundbehiring upprattstaendc mediodorsalt, diskalborst,[-6 oregelbundet placc- rade: T5 subkonisk, 2 x si bred vid basen som ling.

Allophorotera lapponicaWood. Dcnna art dr tidi- garc cndast uppgiven fran typlokalen. Mt. Saana.

Kilpisjiirvi. Finland. Hackman (1980. 1981) har tydligen f<irbisett denna art trots att en t ^paratyp

forvaras i Tiensuus samling. Wood (1974) beskri- ver arten utifren sex ex (d holotyp) insamlade pi

alpin tundra (900 m o h) 1969-vii-16-17. Arten ar niira sliikt med den i alperna ftirekommande .4.

pachystyla (Macquart). Arterna skiljer sig i vissa yttre karaktirer och genitalierna tir specifika vil- ket iskidliggors med utmerkta figurer (Wood 1974). Wood menar ocksi att sltiktet ErycillaMes' nil, 1957, ar synonymt mcd Allophorocera Hcn- del, 1901. Detta medfor att den i Sverige vanliga Er.v<:illa !erruginea (Meigen) bor heta Allophoro' cera. Denna isikt verkar vara viil underbyggd och accepteras av Crosskey (1975) och Rognes (1986) medan Herting (1984) bibehiller uppdclningen ^p6

tvi sldktcn.

I matcrialct frin British Museum finns en hane av A. lapponico med foljandc fynduppgifter: Swe- den. T.Lpm.: Abisko. Mt. Nuolja, heaths. upper Ridonjira, 1984-vti-24 (leg. A. C. Pont). Cenita- lierna har undersdkts. Verden till A. lapponica ir

zinnu okdnd mcn den nordamcrikanska A. arator har klickts [r5n cn 7r7ula-larv.

Fdr St ?rig( ry:a parasitllugor - 2 ¹⁵³

Prosopea nigricans (Egger). Hcrting (1984) upp- ger arten frin ^S Europa norrut till Ostcrrike, Slo- vakien och Ukraina. Hackman (1981) rapporterar P. nigricans frAn Marichamn pA Aland (leg. E. A.

Heltman). Denna uppgift behtiver verifieras men fOrcfatler korrckt i ^{ljuset av foljande svenska}

fynd: 2clcl, Sd: Niimdo 1974-vi'26 (leg. S. Ger- din). Artbestiimningcn som forst utfordes av Lars Hcdstrom har konfirmerats av Herting Som vdr- dar uppges tvi arctiider (Oeonistis qtndra L. ^och

Hipocrita jacobaeae L.) som bida iir tAmligen siill- synta i Sverige.

Athrycia imprcssq (Wulp). Zetterstcdts samling i Lund innehiller tvi ^ex som svarar mot beskriv- ningen av hans Tachina ruficornis, ont vilken han skriver (Zettcrstcdt 1844: 1019): "Hab. in Suecia rarissime.2 tantum individua inveni, unum (d)

ad Wadstena Ostrogothiae, & alterum (9) littus maris ad Lomma Scaniae 20 Jul. 1830, lectum".

D& hanen frin Vadstena utsetts till lectotyp (Her- ting 1973: l1) dr 7'. ruficornls emellertid en syno- n,vm trll Athrycia curvinervis (Zett., 1844: 1018).

Honan frin Lomma tillh<ir ddremot Athrycia im- pressa Wulp. Detta verkar vara det fdrsta och hit- tills enda kinda svenska fyndet av dsnna art. TvA honor har nu tagits i Bo: Tjiirn, Angevikcn pi Cal- lwru vulgaris 1985-vii-18 resp 1985-vii-26. Artbe- stamningen har for ctt av exemplaren kontrolle- rats av Stig Andcrscn. A. impressa iir i ^Europa

kiind norrut till NV Tyskland, Danmark, S Sveri-

ge (Lomma-excmplaret?) och Leningrad. Den uppges i ovrigt frAn 'Iranskaukasien, _{S Sibirien} och Mongoliet (Herting 1984). Rognes (1986: 71) uppgcr arten frzin Norge. Ljunghedfly, Anarrc

m

lli L. och Citrongul igelkottspinnare, R/r)'pa-

riu purpurata L. har rapporterats som viirdar (Hcrting 1960).

Rillaea iruorata (Meigen). Herting (1984) rappor- terar arten frin Europa norrut till England och ^S Finland, men intc frin negot av de skandinaviska liinderna. Rognes (l9ti6) nemner inte arten fdr Norgc. Arten Ar r forsta hand en parasit pi asp- bocken (Saperda populnea L.). Enligt Hcrting (1960) klacks flugan ofta ur de gallcr som skal- baggslarven orsakar pi asp. Det iir diirttir miirkligt att denna art inte tidigare uppmiirksammats ⁱ vArt land. Troligt iir emcllertid att B. irrcruta vid \pp'

rcpade tillfiillen kliickts av f6rvinade skalbaggs- samlare.

Foljande fyncl frin Sverige finns att rapportera;

151 ^C hrister Bergstrdnt

lQ, Bl: Kyrkhult 1968-v-t5, klrickt fran Saperda- gallcr (leg. Ingvar Svensson); ld. Up: Dannemo- ra 1972-v, kliickt frin Saperda populnea (leg. L.

Ande rs Nilsson). Det 6r ocksi mojligt att B. i/ro- rata angripcr larverna av Paranthrene tabanifor- mrs Rott. (Lcp.. Aegeriidac). viJka orsakar snarli- ka galler pA asp (Mesnil 1980).

Lilteratur

Ande$en. S. 1983. Phylogeny and classification of Old World genera of Siphonini (Diptera: Tachinidae). -

Ent. scand. 14: l-15.

Bergstrcim. C. 1986. Fem f<ir Svcrige nya parasitflugor.

- Ent. Tidskr. 107; 167-l6ti.

Crosskey, R. W. 1975. Tachinidac. - [n: Kloet, G. S. &

Hincks, W. D. (ed.), A check list of British insccts.

Sccond cdition. Part 5: Diptera and Siphonaptera. -

Handbk. ldent. Br. lnsects 9 (5): 95-105.

Hackman, W. 1980. A check list of rhe Finnish Diptera

ll. C),clorrhapha. Notul. Ent. 60: ll'7 162.

- 1981. Fctr Finland nva flugor samt tre ovriga tilliigg

till fdrteckningen <iver Finlands Diptera ('Check list", 1980), - Notul. Ent. 6l: 225-226.

Hedstraim. [-. l9li5. Svenska insekrsfynd - ^{rapport l.} -

Ent. Tidskr. 106: 147-153.

Hendel, F. 1901. Ueber einige neue oder weniger be- kannte europaische Muscaria schizometopa. - ^Verh.

Zool.-Bot. Ges. Wien.5l: 198121 I

Herting. B. 1960. Biologie der westpaldarkrischen Rau- penfliegen (Dipt.: Tachinidae). - ^{Monogrn. angew.}

Ent. 16: I ^t88.

1967. BeitrAge zur Kenntnis der europiiischen Rau- penfliegen (Dipt.r Tachinidae) X, - Sturtg. Beitr.

Naturk. 173: l-l l.

- ^1973. Beitriige zur Kenntnis der europeischen Rau- penfliegen (Dipt.: Tachinidae) Xlll. _- StuttS. Beitr.

Naturk. (A) 254: l-18.

- ^1978. _benen ^Revision Tachiniden und Rhinophurincn (Diprcra). ^{dervon Perris und Pandelld beschrie-} -

Stuttg. Beitr. Naturk. (A) 3t6: l-8.

- ^1981. Typenrevisionen einiger palaarktischer Rau- penfliegen (Dipt.:'Iachinidae) und Beschreibungen neuer A ^en. - ^Stuttg. Beitr. Naturk. (A) 346: 1 21.

- ^{198.1. Catalogue of} Palearctic Tachinidae (Diptera).

- ^Stuttg. Beitr. Naturk. (A) 369: l-228.

Mesnil, L. P. 1957. Nouveau Tachinaires d'Orient (De- uxiEme sdrie). - ^{Mim. Soc. r.} enr. Belg. 28: l-80.

1960. Larvacvorinac (Tachininae). - ^{In: Lindner, E.}

(ed.). Die Flicgcn dcr Palaearktischen Region. 10 (649): 561-608.

- ^{1980. Dexiinae, -} [n: Lindner. E. (ed.), Die Fliegen der Palaearktischen Region. 9 (64f)r l-52.

Rognes, K. 1986. A check-list of Norwegian Tachinidae

(Diptera). Fauna norv. (B) 33:69-76.

Wainwright, C. J. 1940. The British Tachinidae (Dipte- ra): Second Supplcment. - ^{Trans. R. cnt. Soc. Lon-}

don 90: 4l l-448.

Wood, D. M. 1974. Notes on Allophorocera with ^a des- cription of a new species (Diptera: Tachinidae) from Finland. - ^{Can, Ent.} 106;667-671.

Zetterstedt,

W. 1822. Resa genom Sveriges och Norri-

ges Lappmarker. fdrriittad ar 1821. Lund.

- ^1838. lnsecta lapponica. Sectio tertia. Diptera. Lip- siae (= Leipzic).

l8-44. Diptcra scandinaviae disposita et dcscripta. 3.

- ^{Lundae. 89-5-1280.}

Entomologica scandinavica

Sedan starten 1970 har tidskriftcn Entomologica scandinavica bytt skepnad. Frin att ha en allmiin- entomologisk inriktning dr nu innehAllet sedan 1976 helt tilliignat systematisk och evolurionar en- tomologi. Vidare har tidskriftens internationella karakter forstiirkts vilket innebdr att allt fiirre uppsatscr behandlar den skandinaviska faunan.

Engelskan iir enda tillitna sprik. Sedan 1987 di- stribueras Ent. scand. av Apollo Bocker i Dan- mark.

Samtidigt som man kan beklaga avsaknadcn av

en nordisk allmanentomologisk tidskrift maste man andi kanna gladje dver den hoga kvalit6 som nu kdnnctccknar Ent. scand., biLde till utformning och innchill. Skribenterna kan gliidja sig it en re- lativt snabb publicering (hrigst ctt ir efter acceptc- randet av uppsatsen utlovas), och att even langre uppsatser, upp till40 trycksidor, accepteras. Kost- nadsfri publicering och ratten till 50 fria siirtryck

iir goda villkor, vilka nu frir tiden blir allt sillsynta- rc ibranschen.

Att prenumcrera pd Ent. scand. kostar nu 750 DKr per irging (ca 480 s). Fcir medlemmarna i de nordiska entomol()gforeningarna er dock priset endast 250 DKr. Miirkligt dr dock att for Sveriges del endast f<ireningarna i Stockholm och Lund ut- tryckligen ges denna rabatt. Tanken meste val vara att rabatten giiller alla till SEF anslutna for- cningar. Man kan aven prenumerera pi siirtryck av de uppsatser som behandlar ett speciellt emnes- omrede eller en viss djurgrupp. Priset iir di 1:50 DKr per sida.

Ett gratis informationsblad eller provhiifte kan rekvireras fr6n distributdren'. Apollo Bdcker, Lundbyvej 36, DK-5700 Svendborg, Danmark.

Anders Nilsson