Odling av den stora kilflugan, Delia floralis (Diptera, Anthomyiidae) i laboratorium
PER RUUTH & KATARINA STENMAN
Inledning
Den stora kilflugan, Delia florolis (Falldn, 1824), fcirekommer i stora delar av Europa med huvud- saklig utbredning i Fennoskandien, Skottland och Nordtyskland (Alborn et al. 1985). Arten parasite- rar de flesta korsblommiga vaxter (fam. Brassica- ceae) och 6r som svir skadegdrare i lantbruket fo- remil fOr forskning inom vtixtskydd och viixtfor- adling. Vid Svakif AB:s norrlandsavdelning i Ro-
bdcksdalen har en metod frir storskalig odling av
flugor i laboratorium utarbetats. Odling av den niirstaende arten Delia radicum (Linnaeus, 1758)
L:D. brassicae (Bouch6, 1833)l har tidigare be-
skrivits av bl a Read (1960, 1965a, 1972), Read &
Welch (1962), Zohren (1968), Schnitzler (1969), samt Vereecke & Hertveldt (1971).
Insamling och-artbestimning
I norra Sverige iir Delia floralis pd de flesta lokaler den klart dominerande kilflugearten (Alborn et
Ruuth, P & Stenman, K.: Odling av den stora kdlflugan , Delis florolis (Diptera, Anthomyii- dae) i laboratorium. lLaboratory rearing of the turnip root fly, Delia llorolis (Diptera, Antho- myiidae).1 - Ent. Tidskr. ll0:145-148. Um€a, Sweden 1989. ISSN 0013-886x.
To stan a Iaboratory culture ofthe turnip root fly, Delia florolis (Fal14n), pupae were collected from different fields in northern Sweden. Effects of storing time and storing temperature on development of pupae have been studied.
Flies were reared in a net cage in the laboratory at room temperature and fed with sucrose (0.1 molar solution) and a mixture of powdered milk and yeast powder. The cage, 65 cm in heighr with a bottom area of 2.25 rr.2, contained 500-1000 flies and was illuminated with a
125 W mercury lamp for 16 hours a day.
Oviposition took place around slices of swedes in moist sand with a grain size of l-2 mm.
Eggs were separated by flotation and transferred to clay pots containing a swede surrounded by moist sand. The distribution of eggs was approximately one egg per gram of swede. The time from egglaying until adults hatched was usually ?-8 weeks. During the period October to January diapause occurred frequently, To be able to use flies any time of the year, pupae were stored and could be hatched when needed. Factors influencing oviposition, culture deve- lopment and diapause are noted.
P Ruuth & K. Stenmqn, Svaldf AB, PO. Box 5097, 5-900 05 Umed, Sweden.
al. 1985). For upprattande och bibehAllande av en laboratoriepopulation har insamling av puppor gjorts under september i kil och rapsodlingar i de nordligaste liinen under iren l98l-1987. Vid an- gripna plantor har ett spadtag jord (ca25 x25 x25 cm) griivts upp. Jorden har diirefter grovsillats varpd pupporna frilagts genom flotalion och vat- tenspolning civer olika sill. Artbestamning har ut- fdrts under lupp genom studier av i forsta hand pupariets bandning enligt Zimin (1952). I andra hand har analpapillernas utseende anvants som artskiljande karaktar (Lundblad 1933). Puppor
frin olika lokaler har blandats till en population.
Nltt odlingsmaterial har Arligen tillf0rts popula- tionen for undvikande a" degenerering.
Ftirvaring och kliickning av insamlade puppor lnsamlade puppor vilka befinner sig i diapaus har forvarats i torvfyllda lerkrukor vid l-5' C.
146 Per Ruulh & Katarina Stenntan
Fig. I . Separering av kAl flugeiigg frAn sand genom flota- tion.
Separation of turnip root fly eggs from sand by flota- tion.
Kliickning i laboratoriet har skett vid omkring 20' C.
En undersdkning av utvecklingstid och kliick- ningsutbye efter olika fdrvaringstider utf<irdes med sammanlagt 2000 puppor insamlade pi en lo- kal vardera i Norrbotten (Vojakkala) och vaster- botten (Robecksdalen). Varje kliickningsomging omfaitade tvi krukor i 100 puppor frdn varje lo- kal. Resultaten (Thb. l) antyder endast obetydliga skillnader mellan de tvA lokalpopulationerna. Vid den kortaste f<irvaringstiden har dock Vojakkala- populationen haft en mer samlad kltickningspe-
riod och genomgAende nagot hdgre kllcknings- procent.
Odlingsmaterial och -metodik
Niitburar, 65 cm hdga med en bottenya av 2,25 m2 har anviints for f<ir6kning av populationen. I
Fig. 2A-C. Lerkruka med sand och k{lrot for odling av kAlflugelarver. -A. Fdrberedd for utleggning av agg.
-B. Odling av larver.
-C. Uppsamling av klac- kande flugor i plexiglascylinder.
A. Clay pot containing sand and swede prepared for egg
inoculation. -B. Rearing of larvae . -C. Collection of hatching flies in a plexiglass cylinder.
en sidan bur har 500-1000 flugor samtidigt hAI- lits. Aven mindre plexiglasburar har provats med gott resultat da antalet flugor begransats. Buren har belysts 16 timmar per dygn med en 125 w
kvicksilverlampa placerad omkring 60 cm ovanf6r nattaket. Flugorna har haft tillgAng till bomull fuktad med 0,1 molar sukroslOsning samt pollen- ersattning i form av en blandning av lika delar torrmjdlk och torrj{st. Kolhydrat- och proteinfo- der har getts iskilda skilar pa burens botten.
Aggliiggningsbeteende har framkallats runt b!
tar av kahot vilka placerats pi fat med ett cirka 2 cm djupt sandlager. Sanden som hAllits lett fuktad har haft en kornstorlek av l-2 mm. Efter tvA dygn har de isanden lagda aggen separerats ge- nom flotation. For dndamAlet modifierade I liters gastvettflaskor har anvants (Fig. l), varvid Sggen
spolas ut pe svarta tygfilter dar de ar lAtt synliga.
Uppf0dning av larver har gjorts i 16 cm hciga blomkrukor av lera med bottenhAl. Hela kalrdtter som putsats fria frin blad och sidordtter har pla- cerats i krukorna (Fig.2A). Finkornig, tvAttad sand har fyllts pA runt kilroten till tre fjlrdedelar av krukans hojd. Sedan sanden fuktats har kelflu- geagg placerats pa sandytan runt kalroten. Ldmp-
lgt er I agg per gram kAlrot. Sedan aggen tackts
Odling av den storo kdlflugan 147 Tab. I . Antal dagar till 5090 kliickning, kllckningstid och utbyte hos puppor av Delia floralis, rnsamlade i norra Sve- rige IRdbiicksdalen (R), och Vojakkala (V)i resp odlade och diapauserade i laboratorium. Jiimforelse mellan olika fcirvaringstider och -temperaturer. Kleckningstemperatur 20'C.
No. of days to 50q0 hatching, hatching period, and hatching result lor pupae ol Delia Jlorolis, collected at Rdbecks- dalen (R) and Vojakkala (V) in northern Sweden, or diapause reared in the laboratory. Different storage times and temperatures are compared. Hatching temperature 20' C.
Fdr\'aring/ Storage Ternp. Anlal manader/
( C) No. ol month5
Antal dagar/'No. of da1"s (20'C) 50 qo kleckra,'
hatched
Kleckningsperiod,' Hatching period
qo kl;ickta,/
hatched
Inlamlade,'wrld
r-5t-5 l-5l-5 l-5
()dlade,'Reared
5 6 1 8 9
kv
\ao sl 5 43,5 .14,5 29,5 19,0
RV57.5 35.0
56,0 60.5
49,5 42.0 43,0 36,5
26,5 19,5
RV?'l ( lls s
86,0 93,0
19,t) 90,5
72,5 17.0 76.5 79.0
8l
78 66
6l
5'7
?5 70 65 5t 22
66 59
6l
56 60
60 66 68 59 89
,15
4l
,13
,l?
96
,15
,{3 .15
med ett centimetertjockt sandlager har krukan fdrslutits med ett plastlock for att forhindra ut- torkning under klackningstiden (Fig. 28). Vid 20"
C klacks aggen efter 1-2 veckor varefter plastloc- ket byts ut mot en lerkruka, likadan som odlings- krukan men placerad upp och ned ovanpi denna.
Vid rumstemperatur varar utvecklingen sarnman- Iagt 3-4 veckor varefter fdrpuppning sker isan- den. Under denna tid beh<iver krukorna endast kontrolleras fdr eventuell mdgelbildning, vilken
gor larvfodret otjanligr for sitr andamel. Vid odling under dessa fdrutsAttningar har endast en mindre del av pupporna gitt i diapaus och kliick- ning skett 2-3 veckor efter fdrpuppningen.
Kliickningstidpunkten frir icke diapauserade pup- por kunde framflyttas 3-4 veckor genom Mlag- ring (l
-5 " C) med i stort sett bibehallet odlingsut-
b!,te. Vid odling under oktober-januari har emellertid diapaus upptriitt mer allm,int. Det har dock visat sig mdjligt att genom sAnkning av tem- peraturen till 5" C 10-14 dagar efter aggens kliickning inducera diapaus och genom planerad odling klacka fram flugor iiven under vintermAna- derna. En undersdkning av klackningstid, -period
och -utb).te omfattande sammanlagt 3000 odlade, diapauserade puppor vid olika fdrvaringstider och -temperaturer redovisas i Tab. l. Forvaringstid och -temperalur inverkade endast obetydligt pe kliickningsutbyte och klackningsperiod bo sett
frin den kortaste fcirvaringstiden som ftirliingde kliickningsperioden. Klackningen intraiffade ni-
got tidigare efter fdrvaring vid 5' iin vid I " C.
De nyklackta flugorna attraheras av ljus och ge- nom att placera en plexiglascylinder ovanpa kru- kan kan man lAtt kontrollera kliickningsresultat samt forflytta flugorna till natburen (Fig.2C).
Under kliickningsperiodens fOrsta dagar ar hanar- na i majoritet. Honorna bOrjar vanligen kliickas
ett par dagar senare. Maximal iiggliiggning har konstaterats ca 2 veckor efter kliickningen. Flu- gornas livsliingd har varierat starkt men sdllan dverstigit 5 veckor i laboratoriet.
Kommentar
KAlflugor iir relativt latta att odla i laboratoriemi[-
j0, Den lcipande skotseln av odlingen kan pi be-
148 Per Ruuth & Kutarinu Stentnan
skrivet satt begriinsas till ett par timmar per vecka.
Den allmiinna hygienen iir dock viktig och efter
nigra odlingsgenerationer bdr sand och krukor steriliseras genom upphetlning. Larvfodrets kvali- tet er viktig. Farska kalrotter angrips imindre uI- strackning iin lagrade av mikroorganismer. Ba- nanflugor (Drosophilidae) har tidvis upptratt som snyltgiister i odlingen. De har bektimpats genom daglig dammsugning ovanfcir och inuti krukorna kombinerad med fingst i fiillor betade med rutt- nande kiilrotsbitar och bomull indriinkt i jasande sockerldsning. Skalning av kAlroten underlattar Iarvintrdngningen vilket fdrbattrat odlingsresulta- tet speciellt di lagrade rdtter anvants. De vuxna kAlflugornas vitalitet och iigglSggningsfdrmiga piverkas ocksi av fodrets kvalitet. Honor som saknar proteinfoder legger endast fi iigg. For att undvika jisning av sockerlosningen bor den bytas Atminstone 2 gdnger i veckan.
AgglSggningen,ir intensivast under eftermidda- gen. Belysningsintensiteten har inte haft nigon pAtaglig inverkan pd iiggliiggningsbeteendet. San- dens struktur och fuktighet iir diiremot av betydel- se. Medan mycket fin, s k skursand, brukar und- vikas f6redras sand med kornstorleken l-2 mm.
Agglaggning kan ske i helt torr men ej i alltfor bldt sand. I liitt fuktad sand har agglaggningen va- rit stOrst (Sdmme & Rygg 1972). Honans ilder pd- verkar ocksA iiggliiggningsbeteendet. Gamla ho- nor 6r mindre selektiva i valet av iiggliiggnings- plats, vilket bdr beaktas vid pre ferensfrirscik.
Diapaus iir en oliigenhet som miste tas i beriik- ning om man efterstravar kontinuerlig tillgeng pe fcirsOksdjur iret om. Inducering av diapaus sker redan pi adult stadium genom piverkan av rd.dan-
de temperatur- och ljusfcirhAllanden (Read 1965b). Den metod som beskrivits innebiir odling under inducerade lingdagsfdrhillanden och vid relativt konstant rumstemperatur vilket inte mot- verkat diapaus under Arets m6rkaste minader.
Diapaus hos D. rddicum uteblev emellertid niir temperaturen varierades frtn 27' C pi dagen till 18' C pn natten (Read 1965b). Genom upprepad selektion av individer utan beniigenhet fcir diapaus
kan en population anpassas rill kontinuerlig odling i laboratoriemiljd (Read & Welch 1962).
Arbetet med att utveckla en odlingsmetod fOr den stora kelflugan har ingAtt i ett projekt finansierat av viixtfciridlingsnaimnden.
Litteratur
Alborn, H., Lundgren, L., Ruuth, P & Stenhagen, G.
1985. Resistance in crop species of the genus Brassi- ca to oviposition by the turnip roor fly, Hylemya flo- ralis. ._ Oikos 44:61-69.
Lundblad, O. 1933. Kalf'lugorna. - Starens vaxt- skyddsanstalt Meddelande 3:l 103.
Read, D.C. 1960. Mass rearing of the cabbage maggot, Hylemya brassicae (Bouche) (Diptera: Anthomyii- dae) in the greenhouse. - Can. Ent. 92:574-5'76.
Read, D.C. 1965a. Rearing root maggots, chiefly Hyle- mya brassicae (Bouchd) (Diptera: Anthomyiidae) for bioassay.
- Can. Ent. 97:136-141.
Read, D.C. 1965b. Notes on factors influencing dia- pause in the cabbage maggot, Hylemya brassicae (Bouchd).
- Can. Ent. 97 177-181.
Read, D.C. 1972. A refined method of handling root maggot larvae (Diptera: Anthomyiidae) for bioas- say. - Can. Ent. 104:597-601.
Read, D.C. & Welch, H.E. 1962. Establishing and main- taining a culture of Hylemya brassicae (Bouch€) (Diptera: Anthomyiidae) in the greenhouse or labo- ratory. - Can. Ent. 94:458-460.
Schnitzler, W.H, 1969. Zur Verbesserung der Massen- zucht der Kohlfliegen Phorbia brassicae Bouchd und Ph. floralis Falldn durch Konseryierurg d€r Larven- nahrung. - Anz. Schddlingskd. Pflanzenschutz 5:67
-1 | .
SOmme, L. & Ryg8, T. 1972. The effect of physical
and chemical stimuli on oviposition in Hylemya flo- ralis (Fallen) (Dipt., Anthomyiidae). - Norsk Enr.
Tidsskr. l9:19-24.
Vereecke, A. & Hertveldt, L. 1971. Laboratory rearing of the cabbage maggot.
- J. Econ. Ent. 64:670- 613.
Zimin, L.S. 1952. O razlivitel nych priznakach kapust- nych much Hylemya brassicae Bche, i H. floralis Fall. (Diptera. Anthomyiidae). - Zool. Zh. 3l:
292-296.
Zohren, E. 1968. Laboruntersuchungen zu Massenan- zucht, Lebensweise, Eiablage und Eiablagserhalten der Kohlfliege, Chomophila brassicae Bouchi (Dip- tera, Anthomyiidae. - Z. Angew. Ent. 62:139-
187.
