Bistrdm, O. & Silfverberg, H. 1988. Additions and cor- rections to Enumeratio Coleopterorum Fennoscandiae et Daniae. 2.

Litteratur

Andersson, B. & Ferrer, J. 1989. Svartbaggen Cynaeus angustatus funnen i Sverige.

- ^{Ent. Tidskr. 1 10: 1 16-}

117.

Bistrdm, O. & Silfverberg, H. 1988. Additions and cor- rections to Enumeratio Coleopterorum Fennoscandiae et Daniae. 2.

- Not. Ent. 68: 49-60.

Dahlgren, G. 1988. Cantharis bicolor Hbst 1784 = Cant- haris nigra De Geer 1774.

-Ent. ^{Bl. Biol. Syst. K?ifer}

84:33.

Gillerfors, G. 1988. Skalbaggar infijrda till Sverige med importerad massaved.

- Ent. Tidskr. 109: 4245.

Hansen, M. 1987. The Hydrophiloidea (Coleoptera) of

Fennoscandia and Denmark.

- ^Fauna Ent. Scand. 18:

1-254.

Leiler. T.-E. 1988. Apion meieri Desbrochers des Loges,

Catalogus Coleopterorum Sueciae 1986 - ^tilkigg 2 ³⁷

1903 (Coleoptera, Apionidae), ny fcir Sverige.

- ^Ent.

Tidskr.109: 101.

Lundberg, S. 1986. Catalogus Coleopterorum Sueciae.

Stockholm (Entomologiska fdreningen & Naturhisto- riska riksmuseet)

- 1988a. Catalogus Coleopterorum Sueciae 1986

- ^riit-

telser och tillagg.

- Ent. Tidskr. 109: 81-85.

- 1988b. NAgra intressanta skalbaggsfynd i till Non- botten importerat barrvirke.

- ^{Ent. Tidskr. lO9:49-}

50.

Nilsson, A.N. 1988. Hydrochus megaphallus (Cole- optera, Hydrochidae) ny f6r Sverige.

- ^{Ent. Tidskr.}

109: 164-166.

Palm, E. 1988. Rhynchaenus pseudostigma Tempere, 1982 (Coleoptera, Curculionidae) i Danmark.

- ^Ent.

Meddr.56: 123-124.

Recensloner

Evans,D.L.&Schmidt,J.0.(red.).1990.ル sι ε r

Dび″ ″ ε ι S― A′ ″′ ル′ν

`ε

力 α ″ Js“ sα ″ グ S′ ″′

`gブ

`s ゲ <sup>P′</sup> の ακグ Pr`αα′ οぉ State University of New York Press,New York.482 sidor,47 svartvita textfigurer,29 tabeller Forrnat: 15× 23 cm.Hai

tad,ISBN 0 7914-0616-4,pHs 24:95 USD;Inbun―

den,ISBN O.88706-0,p五 s73:50 USD.

Insektema ar standigt utsatta fё r hot fr翫 l en hung―

rig omgivning.Fё r att klara livhanken har de se―

dan urlninnes tider fOrsvarat sig och med tiden utvecklat ett tanlligcn valfungerande komplcxt

fё rsvarsbctccnde.Evans och Schnlidt har tillsam―

mans rned 15 kollegor skrivit en bok ё vcr amnct.

Bland de mer valkanda namnen aterFinns M.Ed―

munds,M.H.Robinson,M.S.Blum och Do W.

Alsop

lnnchallct ar uppdelat pa ttra styCken. Fё rst behandlas evolutionen av ollka fOrsvarsbeteendcn.

Vissa insektcr ar bり ptiSkt tecknadc Rう r att undga upptackt,men trots dctta har vissa predatorcr un‐

der evolutionens gang lヵ n sig att hitta dcm.Fё

att ёverlcva har dessa bytesttur"lart sig"att dё _tta sig annu battre.Andra insekter med vamingsfar―

ger talar om att de smakar illa,s k aposcmatism En hane som aktivt signalcrar efter honor lё pcr en stor五 sk att upptackas av rOvttur OCh maste saledes anpassa sitt betecnde cftcr detta Det andra styckct tar upp olika strategier hos prcdatorer―

vilket ar viktigt fё

rstaelscn av fё rsvarsbeten―

det.Natbyggande spindlar har t ex olika finurliga fangstinctodcr beroende pa vilkcn typ av byte de

jagar.Salnspelet mcllan predatom och bytet ar mycket komplicerat och beinner sig under stan―

dig utvcckling.Faglars fё dOsё k― och fangstineto―

der ar en annan viktig del i fё rstaelscn for upp―

komsten av insektemas fё rsvarsbeteende. Det trCtte Och ttarde StyCket handlar om hur bytct kla―

rar sig undan att hamna ijagarcns mage.FiaHlslar_

vemas p五 rnara forsvar bcstar i att dc t cx ater Och 宙lar pa olika platser,お kryptiskt eller aposema―

tiskt fttgade Hё rseln hos nattttarilarな ctt viktigt

可 alpmedel mot fladdermё ssens radar.En plё tslig

expone五 ng av ttart fな gadc bak宙 ngar hos ordens―

■ yna fungerar avskrackandc.Grupplevnad kan ge ett Okat koHcktivt fOrsvar. 1)et raffinerade ke―

miska brsvaret byggcr pa att宙 ssa insektcr ttalVa kan syntctisera kenliska substanser,Inedan andra tar upp dessa via vむ dvaxtcma.Ett mycket cffek―

tivt kcmiskt fOrsvar fOrekommer hos steklama, vare sig de forsvarar sig individucllt ellcr kollck―

tivt br att skydda kolonin.Vatte kapitel har sin cgen referenslista som totalt omfattar ett 2 000-tal arbetcn,da mcd ett ganska stort ё verlapp.Bokcn avslutas med sak― och fOrfattarregister.

Bokcn skune ha kunnat varit en utmttkt mo―

dem sammanfatting ёver insektemas fOrsvarsbc‐

teende om detinte vorc fё r divcrse oegentligheter.

De alltfё r fataliga illustrationerna ar ett allvarligt problen■ lned tanke pa amncts natur,t ex kapitlet onl aposcmatism blir utan bilder aningen fttglё st.

Manga av de befintliga illustrationema gtt latt att

aterfinna l andra publikationer― utan nagon som

helst hanvisning ti1l originalarbetct,P五 set tas nog

38 R′ ε′ lls′ ο ll

av Robinson, vars hela kapitel ar cn "Favorit i repris", en ordagrann kopia fran J Ⅳ asヵ Aεαグ

Scプ

. 75(1985): 91-104-utan att detta papekas!

En viss inkonsckvens,personlig pragc1 0ch ofull‐

standighet rader betraffande referenslistomas kur―

sivsattning,fё rlag/orter och avhandlingar/univer―

sitctsortcr. Vissa viktiga fOrsvarsmetoder ar utelamnade,t ex autotolni(frigё rande av kropps―

del).TaxOnomiskt slarv med storordningcn Or―

thoptera fё rekommer. Dessutom saknas taxo‐

nonliskt registcr! BHstcma ar val intc dirckt katastrofala, men sammantaget paverkas hel―

hetsomdOmct― man blir namast litet undrande vad redaktё rcr och fё rlaget egentligcn sysslat med. Fё r trots ali negativ kritik inns det en hel del av intresse i boken.Dcn haftade utgavan kan saledes utgё ra cn utmな kt kompromiss.Pゎ ekas

bё r att Cott,H.B.(1940)Aα _αρ′ ル′ Cο ′ ο′ α′ Jο ′ Jれ

A″ J“ αお∫ Edmunds,M。 (1974)Dψ ^″θ

`ブ 4A4ブ ^ー

“

αノ s,och Curio,E.(1976)r力 ι

ヵ。′ 。 gy 9′ P″ ιαα―

rJθ ″ ,ar tre bra bocker sonl fortfarandc star sig bra l"konkurrcnscn".

」 _{r cα} ′ ル

`辱

Chapman,R.F.&Joem,A.(rcd.).1990.B′ θ′ ο

グ G″

ο ppθ だ John Wiley&Sons,New York.

574 sidor, 158 svartvita textigurer, 2 farg―

plancher,27 tabeller.Forlnat: 15,5× 23,5 cm.In‐

bundcn,ISBN O-471-60901-3,pris 62:80 GBP.

VandHngsgrashoppor har lange varit ctt anvarligt problem fё r manskligheten i stora delar av varl‐

den Trots var intelligens och tillgang till hё gtek―

nologi har detta lilla ttp fortfarande Overtaget.I grashOppomas spar f。 _巧 cr hungersnod och ttuk―

dom― en nog sa effektiv populationsbegransande

faktor fё r vtt art! Att detta kan fa fortga bcror framst pa politiska och tekniska brister i bekamp‐

ningen, aven Onl den stor del av forklanngen maste sё kas i den myckct langa tid grashoppOma utvccklats under.Chapman och Joem har tillsam―

mans med 18 kollegor sammanstallt en del av dagens kunskap om dessa ttur.BOken ar indclat i 16 kapitel med separata referenslistor innehal―

lande ca 1500 arbeten. Boken avslutas med sak- och artregister.

En.stor del av griishoppans liv iignas 6t fcidoin- tag. Atandet kan tyckas vara en enkel process, men 6r i sjiilva verket mycket komplicerat. Ftir att hitta rAtt viirdviixt har griishoppoma olika kemore- ceptorer som komplement till synen. Viixtens kva- litet och eventuella kemiska fcirsvar avgcir om den duger som fcida. En mAltids bcirjan och slut styrs

av en miingd faktorer, vilka skall garantera en optimal diet med b5sta niiringsinnehill.

Griishoppans omgivning skiftar snabbt frAn heta dagar till kyliga niitter, med inslag av tum- lande luftfrirder. Kroppstemperaturen regleras bl a via val av viloplats, orientering av kroppen i fcir- hflllande till ^solen, och avkylning. Vattenbalansen kan styras via val av vdrdvdxt, viitskeintag eller utscindring av dverfkidigt vatten. Fcirflyttning in- volverar olika typer av mekaniskt arbete som krii- ver olika mycket energi. F<ir att detta skall fungera optimalt stAr det hela under hormonell kontroll.

Det klassiska fasfenomenet hos vandringsgriis- hoppan regleras via ett komplext samspel mellan olika hormoner. De konkreta resultaten iir fciriind- ringar i morfologi, fiirg och beteende. Fiirgviix- lingar regleras iiven genetiskt.

Vegetationens sammansattning iir viktig fcir det territoriella beteendet och partnerval i ^samband

med reproduktionen. En miingd populationsregle- rande faktorer motverkar uppkomsten av obegrdn- sade jiittepopulationer. _Fcirutom akut matbrist och vanlig predation, fcirekommer t ex mikroorganis- mer som angriper djuren. Naturligtvis har griis- hopporna en arsenal av kemiskt fcirsvar mot vissa angripare.

Boken visar pi ett fciredcimligt siitt hur kom- plext och komplicerat en organisms liv kan vara reglerat, och hur till ^synes "enkla" beteenden styrs in i minsta detalj. Den iir sAledes en utmdrkt sam- manfattning civer griishoppomas liv; dven om inte allt tas upp - ^{t ex saknas} ett allment anatomiskt/

morfologiskt avsnitt. Presentationen av textmate- rial, figurer och tabeller ar utan anmerkning. Priset

ir acceptabelt med tanke pA bokens h6ga kvalitet.

Ulf Carlberg