9. Equations-teori, i sammandrag af J . O. Ny- cander. S t o c k h o l m 1 8 4 9 . 6 4 s i d o r 8:0. ( P r i s : 2 8 s k . b : k o ) .

tecken. T r y c k f e l e n i t e x t e n synas vara väl många. S l u t - o r d e n af företalet, u n d e r t e c k n a d t G. R. Rabe, l y d a sålun- d a : » O m detta l i l l a arbete skulle k o m m a att e m o t t a - gas m e d b i f a l l , ernår u l g i f v a r e n efter samma p l a n b e a r - b e t a flera a f de latinska författare, h v i l k a v a n l i g e n läsas i

våra s k o l o r . » p

9. Equations-teori, i sammandrag af J . O. Ny- cander. S t o c k h o l m 1 8 4 9 . 6 4 s i d o r 8:0. ( P r i s : 2 8 s k . b : k o ) .

H r N . har g j o r t ett sammandrag h u f v u d s a k l i g e n af 7:e o c h 8:e k a p . af Bourdon's Elemens d'algébre, och d e r - v i d i allmänhet m e d u r s k i l l n i n g framställt de delar a f e q u a t i o n s - t e o r i e n , s o m äro angelägna för d e m att känna, h v i l k a för praktiska ändamål önska lära sig att lösa n u - meriska e q u a t i o n e r . B o k e n är ämnad att begagnas för u n d e r v i s n i n g e n v i d t e k n o l o g i s k a i n s t i t u t e t . A t t hela d e n v i g t i g a t e o r i e n för de symelriska f u n k t i o n e r n a b l i f v i t f ö r - bigången k u n n a v i ej aldeles g i l l a ; i c k e h e l l e r att d e t nätta beviset för S t u r m s t e o r e m b l i f v i t u t e l e m n a d t , då sjelfva t e o r e m e t b l i f v i t anfördt. B o k e n b ö r d o c k b l i f v a en v ä l - k o m m e n h j e l p r e d a för h v a r o c h en, s o m v i l l inhämta de första g r u n d e r n a af den allmänna e q u a t i o n s t e o r i e n .

Bl.

10. Femte boken af Euclidis Element a Geo- metrice, med förklaringar och tillägg af H. A. Witt, Ph.

Mag., Konrektor vid Malmö h. lärdomsskola. L u n d , 1 8 4 9 . 8 6 s i d . 8:0. ( P r i s : 1 6 sk.). '

D e n n a b e a r b e t n i n g af proportionsläran utmärker sig g e n o m e l t e n k e l t beteckningssält o c h innehåller flera t i l l - lägg t i l l de E u c l i d e i s k a satserna. H r W . anför ett e n - k e l t bevis för S:e d e f i n . efter H i l l . B o k e n slutar m e d e n öfversigt a f de förut bevisade satserna samt en t i l l - lämpning a f proportionsläran v i d lösningen af åtskilliga p r o b l e m e r efter U n g e r . D e n ansluter sig i öfrigt n ä r - mast t i l l Björlings b e a r b e t n i n g af proportionsläran, o c h dess rediga uppställning g ö r d e n för u n d e r v i s n i n g e n

lämplig. „ .

11. Lärobok i Räknekonsten för begynnare, sär-

skilt lämpad för folkskolorna, af L . G. Linde. S t o c k h o l m ,

1 8 3 0 . 9 6 s i d . 8:0. ( P r i s : 2 4 sk. b:ko).

Uppställningen af denna lärobok, synes oss för f o l k - s k o l a n ändamålsenlig. D e n utgår från d e n åskådliga u p p - f a t t n i n g e n a f talen o c h innehåller flere utförda räknefrågor, h v a r i g e n o m den ger n y b e g y n n a r e n en tillräcklig a n v i s n i n g för verkställandet af de särskilta o p e r a t i o n e r n a . Sedan lärjungen v u n n i t färdighet att räkna m e d hela G C I I b r u t n a tal o c h inhämtat någon k ä n n e d o m o m proportionsläran för t a l , får han öfva sig a l l i e q u a t i o n s f o r m uppställa räknefrågor, o c h u n d e r denna f o r m lösa d e m , h v i l k e n ö f - n i n g , e n l i g t vår tanke, är lämplig, när d e n inträder v i d d e n t i d p u n k t , då, lärjungen förvärfvat d e n k ä n n e d o m o m t a l e n , s o m erfordras för d e n n a deras friare b e h a n d l i n g . B i h a n g e t innehåller några u p p g i f t e r för hufvudräkning, j e m t e de allmännaste g r u n d e r n a för bokföring. Det b i l l i g a p r i s e t ökar b o k e n s användbarhet för f o l k s k o l a n . $s.

12. Lärobok i Natur kunnigheten för folkskolor.

Försök af O. E. L . Dahm, Rektor. K a l m a r , 1 8 5 0 . 6 0 s i d . 1 2 : o . ( P r i s : 8 sk. b : k o ) .

H r D . säger: »dessa b l a d framträda u t a n anspråk på o r i - g i n a l i t e t , h u f v u d s a k l i g e n för att v i s a , h u r u l i t e n en b o k för f o l k s k o l o r måste vara. V i d l y f t i g a r e arbeten för sådana s k o l o r köpas ej, läsas ej, läras ej af d e m , för h v i l k a de äro ämnade, h u r u förträffliga de än äro.» H r D . har fått tillfälle att i sin l i l l a b o k m e d d e l a folkskolans elever nödvändiga o c h n y t - tiga u p p l y s n i n g a r o m ljuset, värmet, l j u d e t , l u f t e n , m a g n e - t i s m e n , e l e k t r i c i t e t e n , s t e n r i k e t , växtriket o c h d j u r r i k e t , samt i en k o r t sundhetslära v i d b o k e n s s l u t l e m n a d e m helsosamma o c h lärorika råd för deras f r a m l i d . D e t r i k a innehållet o c h b i l l i g a p r i s e t b ö r förskaffa b o k e n många läsare i n o m d e n krets, för h v i l k e n d e n b l i f v i t u t a r b e t a d .

13. Geometri och Li ne ar teckning, ulur åskåd-

ningen utvecklad, och för den första undervisningen utar-

betad af A. Th. Bergius. S t o c k h o l m , 1 8 5 0 . 1 2 8 s i d .

8:o, m e d träsnitt o c h 2 p l a n c h e r . ( P r i s : 1 R : d r b : k o ) .

Detta arbete t o r d e så väl t i l l p l a n s o m utförande

vara väl värdt en allmännare uppmärksamhet. E u k l i d e s '

E l e m e n t a , e l l e r någon på samma g r u n d e r u t a r b e t a d l ä r o -

b o k , begagnas ännu i n o m de flesta läroverk i vårt

l a n d v i d d e n första u n d e r v i s n i n g e n i g e o m e t r i . D o c k

har man småningom mera allmänt börjat inse, a l t d e n l ä r o -

m e t o d , s o m i e n l i g h e t härmed måste följas, f o r d r a r e t t

r e d a n m e r u t b i l d a d t förstånd, än s o m får förutsättas h o s

n y b e g y n n a r e n i de t i d i g a år, då detta ämne v a n l i g e n i s k o -

l o r n a ingår, o c h a l t d e n i följd d e r a f är m i n d r e t j e n l i g ,

alt på d e n n a ståndpunkt gifva en rätt k l a r insigt i g e o -

m e t r i e n s g r u n d e r . A t t d e n första u n d e r v i s n i n g e n i detta

ämne b ö r vara så p r a k t i s k , s o m möjligt, o c h a l t lärjungen

på åskådningens väg måste inhämta d e första b e g r e p p e n

d e r o m , i n n a n h a n går t i l l d e n strängt vetenskapliga b e v i s -

n i n g e n , medgifves a f de fleste, hvarföre m a n äfven såsom

en förberedelse t i l l E u k l i d e s v i d åskilliga s k o l o r infört

l i n e a r t e c k n i n g på f r i h a n d , samt d e r m e d förenat e n

framställning a f de vigtigaste g e o m e t r i s k a lärosatserna,

e h u r u u t a n bevis, såsom t . ex. efter E k m a n s l ä r o b o k i

g e o m e t r i e n . L i n e a r t e c k n i n g e n m e d f ö r v i s s e r l i g e n f ä r d i g -

h e t i h a n d e n o c h säkerhet i ögat; m e n o m äfven läraren

d e r u n d e r fäster n y b e g y n n a r e n s uppmärksamhet på de a l l -

männaste egenskaper h o s de f i g u r e r , s o m tecknas, samt

på åtskilliga förhållanden d e m e m e l l a n , så k a n h a n d o c k

ej göra denna u n d e r v i s n i n g rätt f r u k t b r i n g a n d e f ö r l ä r -

j u n g e n , så länge d e n n e ej g e n o m o m e d e l b a r åskådning

b l i f v i t b e k a n t m e d de k r o p p a r , h v i l k a s y t o r nämde figu-

r e r föreställa, då h a n d e r e m o t mången gång känner leda

v i d d e t b l o t t mekaniska afbildandet. M e d d e n derpå

följande framställningen a f g e o m e t r i s k a satser u t a n bevis

har m a n sökt, att g e n o m en n a t u r l i g o c h lättfattlig o r d -

n i n g d e m e m e l l a n , b i b r i n g a n y b e g y n n a r e n i n s i g t i deras

i n b ö r d e s sammanhang, samt sålunda, a l l t efter s o m h a n f r a m -

s k r i d e r i vana o c h o m d ö m e , steg för steg göra b e h o f v e t o c h

nödvändigheten a f b e v i s n i n g gällande. M e n d e t är d o c k J a r a

värdt, att mången gång i n i n n e s l e x a n här göres t i l l h u f -

v u d s a k i stället f ö r d e n förståndsutveckling, s o m m e d

d e n n a m e t o d åsyftas, helst l ä r o b o k e n framställer b l o t t

satserna, o c h l ä r a r n e s biträde o a f b r u l e t fordras, o m ändamålet

i någon mån skall vinnas. H r Bergius h a r i sin lärobok, s å -

s o m oss synes, m e d u n d v i k a n d e af de här ofvan påpekade

b r i s t e r n a , lyckats v i n n a ändamålet m e d en sådan f ö r b e -

r e d e l s e . 1 d e n första k u r s e n , m e d ' h v i l k e n l i n e a r t e c k n i n g

är förenad, framställer författaren t i l l åskådning o c h b e -

8 3

t r a k t a n d e 1 4 enkla k r o p p a r . Dessa böra, e n l i g t hans a n - v i s n i n g i företalet t i l l b o k e n , vara förfärdigade a f träd, h v a r j e m t e h a n anser, att lärjungen må u p p m u n t r a s , att p ä p a p p eller annat t j o c k t p a p p e r utföra de a f b i l d n i n g a r , som framställa k r o p p a r n e s gränsytor, samt göra inskärnin- gar efter föreningslinierna d e m e m e l l a n , för att sålunda k u n n a s a m m a n v i k a p a p p e t o c h sammansätta d e k r o p p a r , h v i l k a s y t o r h a n e f t e r b i l d a t . E f t e r att först k o r t o c h l ä t t - f a t t l i g t hafva b e s k r i f v i t dessa k r o p p a r o c h deras e g e n s k a - per, förtydligar h a n framställningen d e r a f g e n o m en m ä n g d väl valda frågor o c h u p p g i f t e r t i l l n y b e g y n n a r n e s eget besvarande o c h lösande. Sålunda b l i r d e t första g e o - m e t r i s k a s t u d i e t ej allenast på i n t e t sätt tröttande, u t a n tvärtom i högsta g r a d nöjsamt o c h l i f v a n d e o c h i d e t e f - l e r t a n k a u på d e t mest åskådliga o c h l e k a n d e sätt f r a m - m a n a s , b i b r i n g a s en k l a r o c h t y d l i g u p p f a t t n i n g a f d e s t o r h e t e r , h v a r o m är fråga. I i n l e d n i n g e n t i l l a n d r a k u r - sen fästes lärjungens uppmärksamhet på s k i l n a d e n e m e l - lan d e n fysiska (verkliga) k r o p p e n , h v a r o m i d e t f ö r e g å - e n d e v a r i t fråga, o c h d e n g e o m e t r i s k a e l l e r m a t e m a t i s k a ( s o l i d u m ) . Sedan författaren h ä r i g e n o m förflyttat n y b e - g y n n a r e n från åskådningens o m r å d e i n p å föreställningens och på g r u n d häraf b l i f v i t i tillfälle att m e d d e l a h o n o m b e g r e p p o m yta, l i n i e o c h p u n k t , framställer han åtskilliga, de vigtigaste g e o m e t r i s k a lärosatser^ T i l l d e m anföras väl ej några b e v i s ; m e n på d e t de för lärjungen e j må få u t - seende a f en tillfällig sammanställning, tvingas h a n g e n o m t i l l h o n o m a f författaren stälda e n k l a f r å g o r , att sjelf påfinna sättet att verkställa u p p g i f t e r n a , samt upptäcka sanningen af de g j o r d a framställningarne i d e t a l t n ä m d e frågor leda t i l l b e g r u n d a n d e af satsernas i n b ö r d e s s a m - m a n h a n g o c h deras u t v e c k l i n g u r h v a r a n d r a . På d e l t a sätt b e h a n d l a d , måste u n d e r v i s n i n g e n i g e o m e t r i b l i f v a i h ö g g r a d f r u k t b r i n g a n d e samt e t t d e t bästa b i l d n i n g s m e - del r e d a n v i d det första inträdet i s k o l a n . T y på samma gång en sådan l ä r o m e t o d skänker b a r n e t , s o m h e l t o c h hållet b e f i n n e r sig på åskådningens ståndpunkt, e n r o a n d e sysselsättning, u t v e c k l a r o c h skärper d e n på e t t efter d e n n a ålder lämpadt sätt förståndets v e r k s a m h e t , då n ä m - l i g e n glädjen öfver d e upptäckter o c h segrar d e t u n g a

sinnet får tillfälle att s j e l f göra v i d h v a r j e steg på d e n

nya bana, det belrädt, eggar vetgirigheten, o c h i n g i f v e r håg och krafter t i l l förnyade ansträngningar. Då d e r j e m t e , med afseende på d e n praktiska n y t t a n , e l t större antal e x e m p e l b l i f v i t gifna t i l l uträkning af y t o r s o c h k r o p p a r s innehåll, så synes oss denna l ä r o b o k ej allenast v a r a e n h ö g s t lämplig i n l e d n i n g t i l l e t t v i d a r e f o r i s a t t m a t e m a t i s k t s t u d i u m , u t a n äfven e n väl afpassad o c h f u l l k o m l i g t t i l l - räcklig k u r s för f o l k s k o l o r o c h f o l k s k o l e s e m i n a r i e r . E n sak, s o m för öfrigt här ej b ö r l e m n a s obemärkt, e h u r u det, b l o t t r ö r b o k e n s y t t r e , ar, att b r e d v i d h v a r j e sats äro de dithörande figurer, för lättare öfversigts s k u l l , stälda, äf- v e n s o m att de m e d största n o g g r a n h e t äro utförda, samt, för att vara m e r a i ö g o n e n fallande, b e t e c k n a d e m e d h v i t a gränslinier på svart b o t t e n . V i k u n n a , på g r u n d af våra här o f v a n . framstälda åsigter, ej underlåta a l t u t t a l a vår lifliga ö n s k a n , a l t h v a r o c h e n , s o m nitälskar f ö r ifrågavarande ä m n e , måtte taga närmare k ä n n e d o m o m

delta arbete. w .

Berättelse om det allmänna Svenska Läraremötet, hållet i Stockholm den 19, 20, 21 och 22 Juni 1849. Enligt upp- drag utgifven af P. E. Svedbom, Mötets Sekreterare.

Stockholm 1 8 3 0 . X X X I , 6 8 , 6 3 och 1 6 7 sid. 8 » . ( P r i s : 1 R:dr 4 0 sk. b:ko).

Länge vänlad h a r berättelsen o m d e t första allmänna

svenska läraremötet n u visat sig i t r y c k . Skälen l i l l d e t så fördröjda p u b l i c e r a n d e t äro i i n l e d n i n g e n framstälda af u t g i f v a r e n . - » E h u r u s e k r e t e r a r e n , h e t e r d e t , haft a l l m ö d a o s p a r d att få denna berättelse så snart s o m möjligt g e n o m t r y c k e t o f f e n t l i g g j o r d , h a r d e t likväl icke stått i hans m a k t att u t g i f v a d e n förr, dels emedan stenografer—

na, s o m v i d d e allmänna s a m m a n k o m s t e r n a o c h u t i afdel—

n i n g e n för elementarskolväsendet å t o g o sig att föra d i s k u s -

s i o n s - p r o t o k o l l e t , i anseende t i l l andra göromål först flera

månader efter mölet haft tillfälle att aflemna sina a n t e c k -

n i n g a r fullständigt u l s k r i f n a , dels emedan enskilta l e d a -

möter, h v i l k a sedermera, på begäran, fält sina y t t r a n d e n