Justerandes sign Utdragsbestyrkande
KS § 167 Dnr KS/2019:535-003
Program för säkerhet i kommunens verksamhetslokaler
Beslut
Kommunstyrelsen beslutar att
1. upphäva ”Riktlinjer för säkerhetsrutiner i Strängnäs kommunhus”, beslutad av KS 2015-03-25 § 71, från och med 2020-09-28,
2. fastställa ”Program för säkerhet i kommunens verksamhetslokaler”
KS/2019:535-003 att gälla från och med 2020-09-28.
Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att
3. upphäva ”Riktlinjer för säkerhet i kommunens verksamhetslokaler”, beslutad av KF 2010-04-26 § 58, från och med 2020-09-28.
Beslutsgång
Ordföranden finner att det endast finns ett förslag till beslut och att detta blir kommunstyrelsens beslut.
Beskrivning av ärendet
Ärendet har initierats av förvaltningen.
Bestämmelserna för säkerheten i kommunens verksamhetslokaler fastställdes av kommunfullmäktige under 2010 och för säkerheten i kommunhuset av
kommunstyrelsen under 2015. Bestämmelserna är i behov av revidering samt strukturering så att beslut tas på rätt nivå.
Beslutet av kommunfullmäktige avseende program för krisberedskaps- och säkerhetsarbetet i Strängnäs kommun (KS/2019:371) ligger till grund för detta beslut om program för säkerhet i kommunens verksamhetslokaler som tas av kommunstyrelsen. Till programmet tillfogas tekniska anvisningar som beslutas av kommundirektör samt rutiner för samtliga verksamhetslokaler som beslutas av kontorschefer respektive kommunstyrelsens avdelningschefer och kopplas i LEX till programmet. På så vis skapas en spårbarhet och möjlighet att följa upp säkerhetsarbetet.
Programmet har tagits fram av säkerhetsenheten och Strängnäs Fastighets AB med stöd av en arbetsgrupp med representation från de olika verksamheterna.
Ekonomiska konsekvenser för kommunen
Beslutet medför inga omedelbara ekonomiska konsekvenser för kommunen. De ekonomiska konsekvenserna inträffar vid nybyggnation eller större om- och tillbyggnader av befintliga lokaler då hänsyn måste tas till dessa bestämmelser.
Justerandes sign Utdragsbestyrkande
Övriga konsekvenser
Beslutet medför inga övriga konsekvenser.
Uppföljning
Kansliavdelningen/säkerhetsenheten verkställer beslutet att gälla från och med 2020-09-28.
Uppföljningen sker efterhand samt i samband med den årliga redovisningen enligt programmet för krisberedskaps- och säkerhetsarbetet i Strängnäs kommun av säkerhetsenheten.
Beslutsunderlag
Tjänsteutlåtande, Program för säkerhet i kommunens verksamhetslokaler, 2020- 03-24
Styrdokument, Program för säkerhet i kommunens verksamhetslokaler, 2020- 03-24
Styrdokument, Program för krisberedskaps- och säkerhetsarbetet i Strängnäs kommun, 2019-08-30
Bilaga, Administrativa anvisningar vid upprättande av rutiner för säkerhet i Strängnäs kommuns verksamhetslokaler, 2020-06-18
Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Socialnämnden
Barn- och utbildningsnämnden
Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Teknik- och fritidsnämnden
Kulturnämnden Valnämnden
Krisledningsnämnden SEVAB Strängnäs Energi AB Strängnäs Fastighets AB Socialkontoret
Utbildningskontoret Samhällsbyggnadskontoret Teknik- och servicekontoret Kulturkontoret
Kansliavdelningen
Kommunikationsavdelningen Ekonomiavdelningen
HR-avdelningen
IT-och digitaliseringsavdelningen
Strängnäs kommun Nygatan 10 645 80 Strängnäs
Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00
www.strangnas.se Bankgiro 621-6907
Handläggare Karl-Arne Ahlqvist 0152-29188
Kommunstyrelsen
Program för säkerhet i kommunens verksamhetslokaler
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen beslutar att
1. upphäva ”Riktlinjer för säkerhetsrutiner i Strängnäs kommunhus”, beslutad av KS 2015-03-25 § 71, från och med 2020-09-28,
2. fastställa ”Program för säkerhet i kommunens verksamhetslokaler”
KS/2019:535-003 att gälla från och med 2020-09-28.
Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att
3. upphäva ”Riktlinjer för säkerhet i kommunens verksamhetslokaler”, beslutad av KF 2010-04-26 § 58, från och med 2020-09-28.
Beskrivning av ärendet
Ärendet har initierats av förvaltningen.
Bestämmelserna för säkerheten i kommunens verksamhetslokaler fastställdes av kommunfullmäktige under 2010 och för säkerheten i kommunhuset av
kommunstyrelsen under 2015. Bestämmelserna är i behov av revidering samt strukturering så att beslut tas på rätt nivå.
Beslutet av kommunfullmäktige avseende program för krisberedskaps- och säkerhetsarbetet i Strängnäs kommun (KS/2019:371) ligger till grund för detta beslut om program för säkerhet i kommunens verksamhetslokaler som tas av kommunstyrelsen. Till programmet tillfogas tekniska anvisningar som beslutas av kommundirektör samt rutiner för samtliga verksamhetslokaler som beslutas av kontorschefer respektive kommunstyrelsens avdelningschefer och kopplas i LEX till programmet. På så vis skapas en spårbarhet och möjlighet att följa upp säkerhetsarbetet.
Programmet har tagits fram av Säkerhetsenheten och fastighetsbolaget med stöd av en arbetsgrupp med representation från de olika verksamheterna.
Ekonomiska konsekvenser för kommunen
Beslutet medför inga omedelbara ekonomiska konsekvenser för kommunen. De ekonomiska konsekvenserna inträffar vid nybyggnation eller större om- och tillbyggnader av befintliga lokaler då hänsyn måste tas till dessa bestämmelser.
Övriga konsekvenser
Beslutet medför inga övriga konsekvenser.
Kansliavdelningen/säkerhetsenheten verkställer beslutet att gälla från och med 2020-09-28.
Uppföljningen sker efterhand samt i samband med den årliga redovisningen enligt programmet för krisberedskaps- och säkerhetsarbetet i Strängnäs kommun av säkerhetsenheten.
Beslutsunderlag
Tjänsteutlåtande, Säkerhet i kommunens verksamhetslokaler, 2020-03-24 Styrdokument, Program för säkerhet i kommunens verksamhetslokaler , 2020- 03-24
Styrdokument, Program för krisberedskaps- och säkerhetsarbetet i Strängnäs kommun, 2019-08-30
Bilaga, Administrativa anvisningar vid upprättande av rutiner för säkerhet i Strängnäs kommuns verksamhetslokaler, 2020-06-18
Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Socialnämnd
Barn- och utbildningsnämnd
Miljö- och samhällsbyggnadsnämnd Teknik- och fritidsnämnd
Kulturnämnd Valnämnd
Krisledningsnämnd SEVAB
SFAB
Socialkontor Utbildningskontor Samhällsbyggnadskontor Teknik- och servicekontor Kulturkontor
Kansliavdelning
Kommunikationsavdelning Ekonomiavdelning
HR-avdelning
IT-och digitaliseringsavdelning
Lena Mattsson Karl-Arne Ahlqvist
Säkerhetschef Säkerhetssamordnare
Myndighet: Kommunstyrelsen
Diarienummer: KS/2019:535-003
Ersätter: Riktlinjer för säkerhet i kommunens verksamhetslokaler beslutad av KF 2010-04-26 § 58 samt Riktlinjer för säkerhetsrutiner i Strängnäs kommunhus beslutad av KS 2015-03-25 §71
Gäller för: Alla nämnder, förvaltningen och bolag
Gäller fr o m: 2020-09-28
Gäller t o m: Tills vidare
Dokumentansvarig: Säkerhetsenheten
Uppföljning: Vid behov
Program för säkerhet i kommunens verksamhetslokaler
Grunder
Utvecklingen i samhället med fler händelser som innebär väsentliga skador och stora störningar i verksamheten har varit tydlig under flera år. Skadegörelsen på kommunala verksamhetslokaler i Strängnäs kommun belastar kommunen med betydande belopp årligen. Äldre och personer med funktionsvariationer har behov av stöd som ökar både genom att målgruppen ökar och att vårdbehovet för den enskilde växer. Målgruppen blir mer sårbar och kraven på att säkerställa att verksamheten kan upprätthållas ökar. Även skolans och förskolans sårbarhet ökar då behovet av att upprätthålla verksamheten är väsentlig i samhällets uppbyggnad. Om exempelvis förskolelokaler slås ut på grund av bristande säkerhet drabbas samhället av störningar i viktiga samhällsfunktioner och på arbetsmarknaden.
Medborgarnas förväntningar på att kommunen ska kunna upprätthålla
verksamhet ökar och toleransen för störningar är låg. Det är en väsentlig uppgift att se till att säkerheten är god och att förebygga störningar i våra
verksamhetslokaler.
Syfte
Programmet syftar till att ge en lämplig inriktning av säkerheten i våra
verksamhetslokaler så att målen i kommunens program för krisberedskaps- och säkerhetsarbetet i Strängnäs kommun (KS/2019:371), krav i lagar, förordningar och föreskrifter samt försäkringsgivarkrav kan uppfyllas.
Mål
Målet med programmet för säkerhet i verksamhetslokalerna är:
att bidra till en trygg och säker miljö för medarbetare, invånare, barn/elever, övriga brukare och besökare
att öka robustheten för kommunens verksamheter genom att uppfylla kraven på kontinuitetsplanering, dvs. att verksamheten alltid ska fungera.
att skydda kommunens verksamhet och egendom från skador på grund av brand, skadegörelse inbrott, stöld och långvariga elavbrott.
Kraven på säkerhet utgår bland annat ifrån Boverkets Byggregler, BBR och rekommendationer från Brandskyddsföreningen Sverige, SBF och vad avser skalskydd och inbrottslarm normer och riktlinjer från Stöldskyddsföreningen, SSF samt program för krisberedskaps- och säkerhetsarbetet i Strängnäs kommun.
Boverkets Byggregler utgör vad som av entreprenörer, byggherrar och
fastighetsägare brukar benämnas som ”myndighetskrav”. Programmet har dessa som grund men innehåller en utvidgning av Boverkets Byggregler.
Myndighetskraven har sin grund endast i en del av det första av de tre målen för säkerhet som anges ovan nämligen att bidra till en trygg och säker miljö och därmed att rädda liv men inga ytterligare trygghetsfaktorer. Exempelvis innebär myndighetskraven att de som befinner sig i lokalen ska kunna utrymma vid brandlarm, inte att larmet går till larmcentral som larmar ut räddningstjänst och ambulans. Det finns heller inga krav på att passersystem ska finnas som
möjliggör att verksamheten har kontroll på vilka som kommer in i byggnaden.
Andra delar av lagstiftningen (speciallagstiftning inom skola, vård- och omsorg, arbetsmiljölagen samt lagen om extraordinära händelser) ställer krav på
kontinuitetsplanering – att kommunens samhällsviktiga verksamheter alltid ska kunna upprätthållas. Arbetsmiljölagen innebär krav på en trygg och säker arbetsmiljö för medarbetare. Det tredje målet om att skydda kommunens egendom ingår inte heller i Boverkets Byggregler. Detta mål sammanfaller med kravet på att alltid kunna upprätthålla kommunens verksamhet men ska också uppfylla kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning.
När kommunen tecknar försäkringar för sina verksamhetslokaler är det ett starkt krav från försäkringsbolagen att kommunen har ett bra säkerhetsskydd för sina verksamhetslokaler och bedriver ett aktivt arbete med förebyggande åtgärder mot risker (risk management). Att investera i säkerhetsåtgärder är ett krav för god ekonomisk hushållning. Programmet för säkerheten i Strängnäs kommuns verksamhetslokaler syftar till att ta hänsyn till all lagstiftning som det är
kommunens skyldighet att följa. Programmet ska stödja verksamhetens ansvar, utgöra en garanti för kommunen att lagkrav uppfylls samt se till att det är kommunen som styr vilken säkerhet som ska gälla. Programmet gäller för kommunens alla verksamhetslokaler.
Omfattning
Programmet omfattar:
Skydd mot brand
Skydd mot skadegörelse
Skydd mot inbrott och stöld
Skydd mot hot och våldshändelser
Skydd mot långvariga elavbrott
Med ansvarig chef menas i programmet kontorschef, chef för KS-avdelning eller den som fått delegation eller fördelning av arbetsmiljöuppgifter och bolagschef med verksamhet även utanför kommunhuset.
Programmet ska tillämpas vid ny-, om- och tillbyggnation samt vid renovering/större underhållsinsatser i befintliga lokaler.
Programmet ska även användas som stöd vid riskbedömning och planering för säkerhetshöjande åtgärder i befintliga verksamhetslokaler.
Ansvarig chef eller den som fått delegation ansvarar för att säkerhetsåtgärder i verksamhetslokalerna följer programmet.
Strängnäs Fastighets AB ansvarar för att säkerhetsåtgärder projekteras och installeras i enlighet med programmet och beställarens krav.
Samråd ska ske mellan Strängnäs Fastighets AB och Strängnäs kommun genom respektive ansvarig chef eller den som fått delegation eller fördelning av
arbetsmiljöuppgifter. Avvikelser från programmet samt eventuella alternativa lösningar som uppfyller funktionskraven ska godkännas i samrådet.
Strängnäs kommun och Strängnäs Fastighets AB ska årligen genomföra skyddsronder i befintliga verksamhetslokaler där även säkerhetsfrågor ingår.
Kommunen ska representeras av ansvarig chef eller den som fått delegation eller fördelning av arbetsmiljöuppgifter. Brister och förslag avseende säkerhetsfrågor ska dokumenteras och rapporteras årligen till säkerhetschefen.
De säkerhetshöjande åtgärderna ska planeras och prioriteras. Detta ska ske i samråd mellan Strängnäs Fastighets AB och Strängnäs kommun genom
respektive ansvarig chef eller den som fått delegation, med stöd av säkerhetschef.
Programmet ska tillsammans med tekniska anvisningar från Strängnäs Fastighets AB utgöra grund för projektering av brand- och utrymningslarm, inbrottslarm, passersystem samt skalskydd i Strängnäs kommuns
verksamhetslokaler.
Vid projektering av brand-, utrymnings- och inbrottslarm, skalskydd, passersystem och reservkraft ska samråd alltid ske med dem som bedriver/
kommer att bedriva verksamhet i byggnaden. All projektering ska utgå från respektive verksamhets behov och de interna och externa flöden som finns i lokalerna. Alla larminstallationer ska vara byggda efter en riskanalys utförd på plats av ansvarig chef eller den som fått delegation eller fördelning av
arbetsmiljöuppgifter.
Larmcentraler som tar emot larm från kommunens brand- och
inbrottslarmanläggningar ska uppfylla kraven i norm för larmcentraler, SSF 136.
Larmorganisationen ska vara så ordnad att överföring av brandlarm till
larmcentral alltid ska ske direkt utan så kallad larmlagring, d.v.s. att personalen först ska kontrollera att larmet inte utlösts fel och att räddningstjänstinsats därmed inte behövs. En åtgärdsinstruktion för kommunen med bolag ska finnas med förutbestämd åtgärd för varje typ av larm. Åtgärder och kontaktpersoner anges i dokumentet ”Åtgärdsinstruktion Strängnäs kommun” som uppdateras efterhand vid förändringar av säkerhetsenheten. Brandlarm ska överföras till SOS Alarm för alla kommunala lokaler för att få omedelbar larmning av
räddningstjänsten. Inbrottslarm ska överföras till larmcentral för åtgärd enligt
”Åtgärdsinstruktion Strängnäs kommun”.
Överfallslarm ljuder antingen endast lokalt eller överförs till larmcentral utifrån resultat av riskbedömning i varje enskilt fall.
Ansvar
Ansvarig chef eller den som fått delegation ansvarar för att rutiner för säkerhet finns för kommunens samtliga verksamhetslokaler. Dessa registreras i respektive myndighet och kopplas i LEX till detta ärende (program). Åtgärder som vidtas ur arbetsmiljösynpunkt hanteras av den som fått fördelning av arbetsmiljöuppgifter.
I verksamhetslokaler där fler kontor/avdelningar bedriver verksamhet överenskommer dessa genom samverkan vem som ansvarar för rutinen.
Säkerhetschef handlägger rutiner för säkerhet i kommunhuset.
Strängnäs Fastighets AB ansvarar för att gällande regelverk tillämpas vid projektering, byggande av nya objekt samt större ombyggnationer genom tekniska anvisningar som kopplas i LEX till programmet. Strängnäs Fastighets AB kallar i dessa sammanhang kommunens säkerhetschef eller dennes ersättare till ett säkerhetsmöte för att säkerställa att hänsyn tagits till alla
säkerhetsaspekter. Ansvarar även för att fortlöpande kontrollera att gällande regelverk har följts och föreslår eventuella tekniska justeringar vid behov.
Skyddsbehov
De primära skyddsbehoven är:
Skydd av, medarbetare, invånare, barn/elever, övriga brukare och besökare mot skador på grund av brand, skadegörelse, inbrott och stöld, hot och våldshändelser samt långvariga elavbrott.
Skydd av verksamheten och kommunens verksamhetslokaler. Kommunen har ett lagstadgat ansvar att erbjuda barnomsorg och skolverksamhet, vilket innebär att verksamheten efter en skada ska kunna återupptas omedelbart efter ett avbrott, med ambitionen senast inom 48 timmar.
Äldreboende och boende för personer med funktionsvariationer har krav på en kontinuitetsplanering som innebär att verksamheten alltid ska fungera. Störningar och avbrott i verksamheten kan ske genom brand, inbrott, skadegörelse, hot och våldshändelser samt långvariga elavbrott.
Skydd av kommunens och fastighetsbolagets egendom i form av byggnader och inventarier.
Förskolor, skolor och sporthallar
Allmänna krav på lokalerna
Förskolor, skolor och sporthallar ska ha ett skalskydd som försvårar utvändig skadegörelse, intrång i lokaler med risk för stöld, invändig skadegörelse och brand.
Skalskyddet ska ges genom
passersystem med larmade dörrar
glaskrosslarm i alla lokaler med fönster under 4 meter i underkant från mark
rörelselarm i lokaler där skalskyddet behöver förstärkas på grund av stor risk för skadegörelse eller stöld
i förebyggande- och uppföljningssyfte kan kameraövervakning övervägas.
I förskolor och skolor ska larmöverföring ske över felövervakad kommunikation.
Samma larmsändare får användas för såväl brand- som inbrottslarmanläggning.
I de fall överfallslarm med larmöverföring installeras, får larmöverföring ske via samma larmsändare som brand- och inbrottslarm. Larmöverföring ska kunna ske till olika larmcentraler för brand- respektive inbrottslarm och överfallslarm. För samtliga larm ska åtgärdsinstruktion upprättas.
Brand
Den vanligaste brandorsaken i förskolor och skolor är anlagd brand. Två olika scenarier är vanliga varav det för förskolor är vanligast med det senare:
Anlagd brand inne i lokalerna under verksamhetstid.
Anlagd brand utomhus kvälls- och nattetid.
Bland övriga vanliga brandorsaker i skolor återfinns bland annat:
Elektriska fel i fasta och tillfälliga elinstallationer och i elektriska apparater.
Barns lek med eld
Glömda spisar
Fyrverkerier
Levande ljus Skydd mot brand
Ett systematiskt brandskyddsarbete ska finnas på varje enhet.
I förskolor och skolor ska det finnas anordningar för tidig upptäckt av brand i byggnad samt utifrån anlagd brand. Brandlarm ska överföras till SOS Alarm för att alltid få omedelbar larmning av räddningstjänsten. Förskolor och skolor ska förses med utrymningslarm som aktiveras automatiskt samt med möjlighet till manuell aktivering.
Skadegörelse
Invändig skadegörelse sker dels under skoltid men även under annan tid, t.ex. då lokaler hyrs ut till externa nyttjare eller nyttjas för annan kommunal verksamhet, till exempel fritidsgårdsverksamhet. Utvändig skadegörelse sker framförallt kvälls- och nattetid och består oftast av klotter och glaskrossning.
Skydd mot skadegörelse
I förskolor och skolor ska det finnas anordningar (larm) för tidig upptäckt av glaskrossning samt invändig skadegörelse utanför verksamhetstid. Larmet ska vidarebefordras till larmcentral för åtgärd.
Inbrott
Inbrott sker framförallt kvälls- och nattetid. Stöldbegärlig egendom kan t.ex.
utgöras av bärbara datorer, bildskärmar, videoprojektorer, läkemedel samt kontanter. Även invändig skadegörelse och anlagd brand förekommer i samband med inbrott. Vid stöld av datorer finns även risk för förlust av information om data enbart har lagrats lokalt på hårddisken samt att sekretessbelagd information kan komma i orätta händer om denna inte har hanterats på ett korrekt sätt.
Skydd mot inbrott
I förskolor, skolor och sporthallar ska det finnas anordningar (larm) för tidig upptäckt av inbrott. Larmet ska vidarebefordras till larmcentral för åtgärd. I förskolor och skolor ska byggnadernas omslutningsytor utföras så att inbrott försvåras. Särskilt stöldbegärlig egendom ska utanför verksamhetstid förvaras så att tillgrepp försvåras. Passersystem ska installeras så att tillträde till och inom förskolor, skolor och sporthallar kan regleras. Lokaler med större mängd
stöldbegärlig egendom, t.ex. datasalar, ska utföras med mekaniskt inbrottsskydd så att tillgrepp försvåras.
Hot och våld
Det finns tendenser till att hot och våld i skolmiljön har ökat under senare år.
Förebyggande arbete mot hot och våld i förskole- och skolmiljön handlar till stor del om värdegrundsarbete, riskbedömning, rutiner och andra organisatoriska frågor och endast till en mindre del om tekniska skyddssystem.
Varje verksamhetslokal där behov finns ska i rutinerna ha åtgärder vid hot och våld. Den årliga enkäten med frågor kring bland annat kommunens vision, arbetsmiljö, hot och våld som utformas av HR-avdelningen tillsammans med information från KIA-systemet skapar en helhetsbild som grund för åtgärder.
Skydd mot hot- och våldshändelser
En riskbedömning ska utföras i varje enskilt fall i syfte att klargöra behovet av förebyggande åtgärder. Riskbedömningen ska även utmynna i metoder för inrymning av medarbetare och elever samt omfattningen av tillträdesskydd till skolbyggnader och inom byggnader med hjälp av passersystem m.m.
Långvariga elavbrott
Långvariga elavbrott med stor utbredning inträffar oftast vid extrema
väderhändelser. Geografiskt begränsade elavbrott kan inträffa vid av misstag avgrävda ledningar. Sabotage mot elnätet kan inte uteslutas.
Skydd mot långvariga elavbrott
Riskerna beaktas vid styrels-planeringen och reservkraftsplaneringen i
kommunen. Eventuella åtgärder vidtas med hänsyn till den prioritering som görs.
Boende för äldre och personer med funktionsvariationer samt verksamhetslokaler för vård- och omsorg
Allmänna krav på lokalerna
I äldreboenden, vårdbostäder och gruppboenden ska separata anläggningar installeras för brandlarm respektive
inbrottslarm/passersystem.
Sammanbyggda byggnader ska räknas som en byggnad.
Larmöverföring ska ske över övervakad ledning till bemannad larmcentral för åtgärd enligt larmplan.
För samtliga larm ska åtgärdsinstruktion upprättas.
I förebyggande- och uppföljningssyfte kan kameraövervakning övervägas.
Brand
De vanligaste brandorsakerna i äldreboenden är
Glömd eller av misstag påslagen spis
Rökning
Elektriska fel i fasta och tillfälliga elinstallationer och i elektriska apparater.
Levande ljus
Bränderna inträffar främst i de boendes egna lägenheter/rum, men även i gemensamma utrymmen.
Skydd mot brand
Boende för äldre och personer med funktionsvariation samt verksamhetslokaler ska ha ett skydd mot brand genom
ett utvecklat systematiskt brandskyddsarbete på varje enhet
tekniskt skydd för tidig upptäckt av brand
boendesprinkling i bostadsrum
larmöverföring av brandlarm till SOS Alarm
Boende för äldre och personer med funktionsvariation samt verksamhetslokaler ska ha ett skalskydd som hindrar skadegörelse och intrång i lokaler med risk för stöld. Skalskyddet ska ges genom
passersystem med larmade dörrar
glaskrosslarm i alla lokaler med fönster som är placerade med underdel under 4 meter från marknivå
rörelselarm i lokaler där skalskyddet behöver förstärkas på grund av stor stöldrisk
Utrymning ska kunna ske i boende för äldre och personer med funktionsvariation så att den enskilde boende själv genom nödutrymningsfunktion ska kunna
komma ut.
Skadegörelse
Skadegörelse är inte vanligt förekommande. När skadegörelse inträffar, sker det framförallt kvälls- och nattetid och består oftast av klotter.
Skydd mot skadegörelse
Inga generella krav för skydd mot skadegörelse.
Inbrott
Inbrott sker framförallt kvälls- och nattetid. Stöldbegärlig egendom kan t.ex.
utgöras av bärbara datorer, bildskärmar, läkemedel samt kontanter. Skadorna består i kostnader för reparationer på byggnaden, ersättning av stulen egendom, städning i berörda lokaler samt störningar i verksamheten. Vid stöld av datorer finns även risk för förlust av information om data enbart har lagrats lokalt på hårddisken samt att sekretessbelagd information kan komma i orätta händer om denna inte har hanterats på ett korrekt sätt.
Skydd mot inbrott
I del av byggnad som inte är dygnet-runt-bemannad ska det finnas anordningar (larm) för tidig upptäckt av inbrott. Larmet ska vidarebefordras enligt larmplan.
I äldreboenden, vårdbostäder och gruppboenden ska byggnadernas
omslutningsytor utföras så att inbrott försvåras, passersystem installeras så att tillträde till byggnaden kan regleras.
Hot och våld
Både brukare och medarbetare kan drabbas av hot och våld. Varje
verksamhetslokal ska i rutinerna ha åtgärder vid hot och våld. En riskbedömning ska utföras i varje enskilt fall i syfte att klargöra behovet av åtgärder. Den årliga enkäten med frågor kring bland annat kommunens vision, arbetsmiljö, hot och våld som utformas av HR-avdelningen tillsammans med information från KIA- systemet skapar en helhetsbild som grund för åtgärder.
Skydd mot hot- och våldshändelser
Förebyggande arbete mot hot och våld handlar till stor del om riskbedömning, rutiner och andra organisatoriska frågor och endast till en mindre del om tekniska skyddssystem. Riskbedömningen ska även ge svar på omfattningen av tillträdesskydd till byggnader och inom byggnader med hjälp av passersystem.
Överfallslarm kan installeras där det enligt riskbedömningen är lämpligt. Signal kan antingen ges till bemannad plats i byggnaden eller överföras till larmcentral för åtgärd enligt larmplan.
Långvariga elavbrott
Långvariga elavbrott med stor utbredning inträffar oftast vid extrema
väderhändelser. Geografiskt begränsade elavbrott kan inträffa vid av misstag avgrävda ledningar. Sabotage mot elnätet kan inte uteslutas.
Skydd mot långvariga elavbrott
Särskilt boende för äldre ska vara förberedda för inkoppling av reservkraft för att kunna upprätthålla verksamheten även vid allvarliga störningar i
elkraftsförsörjningen.
Övriga verksamhetslokaler inom kommunen
Övriga ansvariga chefer, den som fått delegation eller den som fått fördelning av arbetsmiljöuppgifter svarar för att rutiner för säkerhet finns för respektive verksamhetslokaler varvid hänsyn tas till aspekter enligt tidigare i dokumentet redovisade lokaler. Säkerhetsenheten svarar för rutinerna i kommunhuset. Även dessa registreras och kopplas i LEX till detta ärende (program).
Förklaring av vissa termer och begrepp
I de tekniska anvisningarna som är kopplade till detta program finns förklaringar till vissa termer och begrepp som används.
Beslutad: 2019-11-18 § 261
Myndighet: Kommunfullmäktige
Diarienummer: KS/2019:371-003
Ersätter: Policy för säkerhetsarbetet i Strängnäs kommun, dnr KS/2006:241, samt Trygg och säker-riktlinjer för kommunens säkerhetsarbete, dnr KS/2017:672-003
Gäller för: Alla nämnder och förvaltningen samt kommunens bolag
Gäller fr.o.m. 2019-11-28
Gäller t o m: 2023-12-31
Dokumentansvarig: Säkerhetsenheten
Uppföljning: Vid ny mandatperiod
Program för krisberedskaps- och säkerhetsarbetet i Strängnäs kommun
Innehåll
Program för krisberedskaps- och säkerhetsarbetet i Strängnäs kommun...1
Innehåll...1
1. Övergripande mål och inriktning ...2
1.1 Organisation...2
1.2 Ansvar...2
2. Övergripande styrning av arbetet i kommunens kontor och bolag...3
2.1 Krisberedskap...3
2.2 Brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete ...4
2.3 Hot och våld ...4
2.4 Skydd mot olyckor...5
2.5 Egendomssäkerhet ...5
2.6 Personsäkerhet ...5
2.7 Brandsäkerhet ...5
2.8 Verksamhetssäkerhet ...5
2.9 Informationssäkerhet...5
2.10 Säkerhetsskydd ...6
3. Uppföljning...6
3.1 Krisberedskap...6
3.2 Brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete ...6
3.3 Hot och våld ...6
3.4 Skydd mot olyckor...6
3.5 Egendomssäkerhet ...7
3.6 Personsäkerhet ...7
3.7 Brandsäkerhet ...7
3.8 Verksamhetssäkerhet ...7
3.9 Informationssäkerhet...7
3.10 Säkerhetsskydd...7
4. Övergripande process för risk- och sårbarhetsanalys...7
4.1 Syfte och mål ...7
4.2 Arbetsprocess ...8
6. Planering ...10 1. Övergripande mål och inriktning
Strängnäs kommuns vision lyder ”Tillsammans och med invånarnyttan i fokus, skapar vi framtidens hållbara kommun i hjärtat av Mälardalen”.
Kommunen ska vara en trygg och säker plats att bo, verka och vistas i. Strängnäs kommuns krisberedskaps- och säkerhetsarbete omfattar planering,
genomförande och uppföljning av åtgärder som syftar till att förebygga, förhindra och begränsa skador på människor, verksamhet och egendom inom kommunens verksamhet. Säkerhetsarbetet ska bedrivas som en integrerad del av de dagliga arbetsuppgifterna inom kommunens kontor och bolag. Som en följd av detta program beslutar kommundirektören om Plan för hantering av extraordinära händelser samt utbildnings- och övningsplan, KS/2019:482-003, respektive Krisledningsplan för Strängnäs kommun 2019-2023, KS/2019:499-003 . I säkerhetsarbetet inryms kommunens krisberedskap. Kommunen ska ha en särskild organisation och plan för hantering av extraordinära händelser enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap som syftar till att
kommunen ska minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Därigenom ska kommunen också uppnå en grundläggande förmåga till civilt försvar. Kommunen ska analysera risk och sårbarhet, planera för att undvika eller minska, respektive kunna hantera följderna av en extraordinär händelse inom sitt geografiska områdesansvar, öva för olika krissituationer, samt genomföra rapportering.
Enligt lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) ska kommunfullmäktige anta dels ett handlingsprogram för förebyggande åtgärder till skydd mot olyckor och dels ett handlingsprogram för operativ räddningstjänst. Dessa båda
handlingsprogram kan samordnas till ett gemensamt handlingsprogram, vilket Strängnäs kommun har gjort.
1.1 Organisation
Kommunfullmäktige fastställer Program för krisberedskaps och
säkerhetsarbetet i Strängnäs kommun. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för krisberedskaps- och säkerhetsarbetet inom kommunen. Inom kommunförvaltningen har kommundirektören det yttersta ansvaret för att verksamheten följer fastställda styrdokument. Som särskild enhet inom kansliavdelningen finns säkerhetsenheten med säkerhetschef,
beredskapssamordnare samt trygghetssamordnare.
1.2 Ansvar
Respektive kontorschef/bolagschef ansvarar för säkerhetsfrågorna inom
kommunens olika verksamhetsområden. För kommunens krisberedskap och för kommunövergripande säkerhetsfrågor i övrigt ansvarar kommundirektören.
konsultativa insatser inom säkerhetsområdet med informationssäkerhet och säkerhetsskydd, krishanteringsområdet samt brottsförebyggande och
trygghetsskapande verksamheter liksom för ANDT-frågor. Eventuella direktiv, utöver kommunstyrelsens, och/eller åtgärder inom dessa områden, beslutas av kommundirektör, kanslichef eller säkerhetschef.
Räddningstjänsten svarar för det förebyggande arbetet för skydd mot olyckor som kan leda till en räddningsinsats.
2. Övergripande styrning av arbetet i kommunens kontor och bolag Strängnäs kommun har en styrmodell utifrån vilken all verksamhet styrs.
Sveriges kommuner och landsting (SKL) har tecknat en överenskommelse1 med Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap (MSB), som reglerar
kommunernas ersättning för de uppgifter kommunerna har enligt lag
(2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH). Den ersättning som kommunen får från staten kallas för ”2:4 anslaget”. Överenskommelsen preciserar vidare statens förväntningar på hur uppgifterna ska genomföras i form av
målbeskrivningar och riktlinjer för hur verksamhet och ersättning ska följas upp.
2.1 Krisberedskap
1Överenskommelse om kommunernas krisberedskap SKL 12/6159, MSB 2012-5541
Politiken ansvarar och beslutar om
ett fåtal mål som är breda och övergripande på KF- och nämndnivå
mål formulerad som en strävan och inriktning för helheten, vad som förväntas uppnås
Inga målsatta indikatorer Förvaltningen ansvarar för
att via kontorsplan beskriva hur arbetet med att nå målen utifrån helheten ska gå till
att involvera medarbetarna närmast invånarna, i beslutet om aktiviteter för
verksamhetsutveckling.
sitt arbete med krisberedskap (detta dokument) och en plan för hantering av extraordinära händelser, samt en övnings- och utbildningsplan som fastställs av kommundirektör. Kommunen ska regelbundet analysera risker och sårbarheter, planera för att undvika eller minska konsekvenser av händelser, kunna hantera följderna av allvarliga eller extraordinära händelser, samt öva inför olika händelser som kan leda till en samhällsstörning i kommunen.
För krishantering och krisledning ska kommunen ha en krisledningsnämnd och en krisledningsstab. Krisledningsnämnden utses av fullmäktige, medan
kommundirektören utser krisledningsstaben. Krisledningsstaben kan utökas beroende av händelse. För krisledningsnämnden ska det finnas ett reglemente fastställt av kommunfullmäktige. Kommundirektör ansvarar för upprättandet av en operativ krisledningsplan.
Kommunen ska ha en samlad bild av risker, sårbarheter och planerade/
genomförda åtgärder inom företag, organisationer och myndigheter inom kommunens geografiska område som framgår av den för varje mandatperiod framtagna risk- och sårbarhetsanalysen (RSA).
Kommunen ska verka för samordning, planering, förberedelser och hantering av en extraordinär händelse inom kommunens geografiska områdesansvar.
Samordning ska därför ske tillsammans med statliga myndigheter, landstinget/
regionen samt organisationer och företag. Kommundirektör ansvarar för att ett lokalt krishanteringsråd upprättas, dess sammansättning och förberedelser.
Under mandatperioden prioriteras upprättande av detta krishanteringsråd, uppbyggande av stabsplats, informationssäkerhet, säkerhetsskydd,
kontinuitetsarbete, samt arbete med reservkraft.
I kommunens krisorganisation ska även en grupp för psykologiskt och socialt omhändertagande, kommunens krisstöd, ingå. Kommundirektören utser
ansvarig för kommunens krisstöd. Vid extraordinära händelser leds kommunens krisstödsarbete av chefen för vård och gemensamma insatser inom
socialkontoret. Socialchefen rapporterar till krisledande chef i krisledningsstaben under en pågående händelse.
2.2 Brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete
I syfte att utveckla samverkan mellan polis och kommun tecknar Strängnäs kommun och Polismyndigheten i Sörmland genom Lokalpolisområde Eskilstuna en samverkansöverenskommelse. Som en följd av detta tecknar Strängnäs kommun och Lokalpolisområde Eskilstuna ett eller flera årliga medborgarlöften som ska grunda sig på en gemensam lägesbild. Det brottsförebyggande arbetet, med särskild inriktning på ungdomar ska främst ske i den reguljära
verksamheten och samordnas i de lokala BRÅ-grupperna. För det
kommunövergripande och samordnade brottsförebyggande arbetet svarar centrala BRÅ. Vid behov justeras den gemensamma lägesbilden i detta forum.
värna om våra grundläggande demokratiska värderingar, bland annat genom att upprätta rutiner för hemvändare från IS-kontrollerade områden.
2.3 Hot och våld
Hot och våld är en arbetsmiljöfråga som även är del av enheternas ansvar inom sin respektive verksamhet. Särskilt utsatta verksamheter ska ha en särskild planering för hot och våld i sitt systematiska arbetsmiljöarbete. Säkerhetsenheten bidrar med råd och stöd i detta avseende.
2.4 Skydd mot olyckor
För det olycksförebyggande arbetet finns ett särskilt handlingsprogram som fastställs av kommunfullmäktige varje mandatperiod. Räddningstjänsten svarar för det förebyggande arbetet för skydd mot olyckor som kan leda till
räddningsinsats.
2.5 Egendomssäkerhet
Kommunen ska genom god planering aktivt förebygga, förhindra och begränsa effekterna av skador på kommunens egendom. Det ingår i varje verksamhets reguljära uppdrag att ansvara för att minska riskerna. Kommunen ska försäkra sin egendom och driva ett aktivt arbete för att minska risker och sårbarheter.
Säkerhetsarbetet ska ha ett kommun- och koncerngemensamt perspektiv.
Samordning ska ske av försäkringar, larm- och bevakningsfrågor, samt förebyggande åtgärder för hela kommunkoncernens verksamhet.
I försäkringsfrågor ska kommunen ha en intern säkerhetsfond för att utjämna skadekostnader. Den interna skadefonden ska balansera sitt resultat över årsskiftet inom ramen för eget kapital. Olagliga handlingar som begås av annan part, t.ex. inbrott, skadegörelse, mordbrand m.m., ska polisanmälas av respektive verksamhet. Oegentligheter som begås av anställd personal, t.ex. stöld,
förskingring, ovarsamt handhavande av kommunal egendom, eller misstanke om oegentligheter, ska polisanmälas av närmaste chef.
2.6 Personsäkerhet
Personsäkerhet är en integrerad del av enheternas ansvar inom sin respektive verksamhet. Särskilt utsatta verksamheter ska ha en särskild planering för personsäkerhet.
2.7 Brandsäkerhet
Kommunens verksamhetsfastigheter ägs eller hyrs till största delen av Strängnäs Fastighets AB. Det åligger SFAB att ansvara för brandsäkerhet i dessa fastigheter och för att brandlarm finns och fortlöpande testas. Varje verksamhet ansvarar för att ha en utrymningsplan för den eller de fastigheter där verksamheten bedrivs och för att utrymningsövningar genomförs.
2.8 Verksamhetssäkerhet
Kommunen ska genom god planering aktivt förebygga, förhindra och begränsa effekterna av skador i kommunens verksamheter. Det ingår i varje verksamhets
ansvarsförsäkring med tillhörande rättsskyddsförsäkring för att kunna hantera ansvar mot annan part och därmed ha en säker och trygg hantering av sitt ansvar.
Kommunen ska överlämna ärende, där annan part är drabbad, till försäkringsbolag.
2.9 Informationssäkerhet
Kommunen hanterar stora mängder information om enskilda individer, företag, sekretessbelagda ärenden, stora ekonomiska värden etcetera. Verksamheterna ansvarar för att detta kan ske så att informationen hanteras på ett tryggt och säkert sätt och i enlighet med personskyddslagen (GDPR) med flera lagar.
2.10 Säkerhetsskydd
Kommunen är ålagd att sörja för att säkerhetsskyddslagen (SFS 2018:585) följs.
Kommunen ska undersöka vilka uppgifter i deras verksamhet som ska hållas hemliga med hänsyn till Sveriges säkerhet och vilka anläggningar som kräver ett säkerhetsskydd med hänsyn till Sveriges säkerhet eller skydd mot spioneri, sabotage, terroristbrott och andra brott som kan hota verksamheten. Resultatet av denna undersökning (säkerhetsanalys) ska dokumenteras. Hos kommunen finns en säkerhetsskyddschef som även är säkerhetschef som utövar kontroll över säkerhetsskyddet.
3. Uppföljning
För kommunens säkerhetsarbete ska finnas följande styr- och
planeringsdokument som tas av kommunfullmäktige varje ny mandatperiod:
- Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap - Handlingsplan skydd mot olyckor
- Handlingsprogram räddningstjänst
I Strängnäs kommun har handlingsplan skydd mot olyckor och handlingsprogram räddningstjänst slagits ihop i ett dokument.
Det ska också anges hur respektive plan ska följas upp.
Som uppföljning och underlag för den fortsatta utvecklingen av kommunens säkerhetsarbete ska skador, incidenter och andra ur säkerhetssynpunkt relevanta händelser rapporteras till säkerhetschefen, bland annat förändringar i hur
egendom, personal, elever och brukare, samt verksamhet ska försäkras. Detta ska sammanställas och följas upp enligt nedan:
3.1 Krisberedskap
Efterhand som planer fastställs administreras dessa i dokumenthanteringssystemet (LEX).
3.2 Brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete
Det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet följs upp fyra gånger per år i centrala BRÅ.
Årlig redovisning över i KIA-rapporterade händelser ska lämnas av kommunens kontor och bolag till säkerhetsenheten.
3.4 Skydd mot olyckor
Enligt handlingsprogram skydd mot olyckor.
Årlig rapport över skadehändelser och ekonomisk redovisning över kostnader till följd av brand, inbrott och skadegörelse, årlig redovisning av kommunens
försäkringsåtgärder, kostnader och ersättning samt årlig redovisning av vilka åtgärder som vidtagits för att förebygga skada och hur arbetet bedrivs, ska lämnas av kommunens kontor och bolag till säkerhetsenheten.
3.6 Personsäkerhet
Årlig redovisning över förebyggande åtgärder, särskilda rutiner, hotbild och händelser ska lämnas av kommunens kontor och bolag till säkerhetsenheten.
3.7 Brandsäkerhet
Årlig redovisning ska lämnas till säkerhetsenheten av Strängnäs Fastighets AB för att brandlarm finns och att de är fortlöpande testade och godkända, och av
kommunens kontor och bolag att utrymningsplan finns för den eller de fastigheter där verksamheten bedrivs och att utrymningsövningar har genomförts.
3.8 Verksamhetssäkerhet
Årlig redovisning över förebyggande åtgärder, särskilda rutiner, hotbild och händelser ska lämnas av kommunens kontor och bolag till säkerhetsenheten.
Årliga löpande kostnader för förebyggande åtgärder samt kostnader för skada som drabbat verksamheten ska redovisas. Försäkringsmäklaren analyserar och förmedlar skadestatistik från försäkringsbolag.
3.9 Informationssäkerhet
Årlig systematisk uppföljning av informationssäkerhet avseende arkiv och
personuppgiftsbehandlingar genomförs enligt riktlinjer vid tillämpning av GDPR.
Vid begäran om utlämnande av handlingar ansvarar nämnderna för att menprövning görs innan utlämnande enligt OSL eller speciallagstiftning. För detta finns rutin för utlämnande av allmän handling.
3.10 Säkerhetsskydd
Årlig redovisning lämnas över vilka byggnader som belagts med
tillträdesbegränsningar. Årlig redovisning lämnas över vilka befattningar som inplacerats i säkerhetsklass.
4. Övergripande process för risk- och sårbarhetsanalys 4.1 Syfte och mål
Syftet med risk- och sårbarhetsanalysarbetet är att öka medvetenheten och kunskapen hos beslutsfattare och verksamhetsansvariga om hot, risker och sårbarheter inom det egna verksamhetsområdet, samt att skapa ett underlag för egen planering. Offentliga aktörers risk- och sårbarhetsanalyser bidrar till att ge en bild av de risker och sårbarheter som finns i samhället i stort.
krisberedskapsområdet och bidrar genom detta till att minska samhällets sårbarhet och ökar förmågan att hantera olika typer av samhällsstörningar.
Målet med risk- och sårbarhetsanalysen är att få en samlad bild av de risker gällande extraordinära händelser som kan inträffa i kommunen och hur detta påverkar verksamheten. Kommunen ska identifiera och värdera risker, sårbarheter och kritiska beroenden inom sitt geografiska område.
Genom risk- och sårbarhetsanalysen ska kommunen få förutsättningar att verka för att:
Olika aktörer i kommunen samverkar och uppnår samordning i planerings- och förberedelsearbetet
De krishanteringsåtgärder som vidtas av olika aktörer under en sådan händelse samordnas
Information till allmänheten under sådana förhållanden samordnas Målet är också att ge åtgärdsförslag för att ge möjlighet till ökad robusthet och redundans i den egna verksamheten. Kommunens risk- och sårbarhetsanalys utgör även ett viktigt underlag för de analyser som genomförs på regional och nationell nivå.
4.2 Arbetsprocess
Arbetet med kommunens risk- och sårbarhetsanalys genomförs enligt en arbetsprocess som övergripande kan struktureras utifrån ett antal olika steg.
Utifrån MSB:s vägledning fördelas risk- och sårbarhetsanalysen i följande steg:
Metod, riskidentifiering, riskanalys, riskutvärdering, förmågebedömning, sårbarhetsanalys, resultat och fortsatt arbete (MSB, 2011).
Arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen genomförs utifrån FOI:s metod för risk- och sårbarhetsanalys, FORSA-modellen. FORSA-modellen har använts som utgångspunkt vid genomförandet av verksamhetsspecifika analyser av
kommunens egen verksamhet.
Rapporten av risk- och sårbarhetsanalysarbetet använder sig av skalor och matriser som återfinns i FORSA-modellen samt MSB:s vägledning för risk- och sårbarhetsanalys. Rapporten är strukturerad utifrån de steg för arbetsprocessen som redovisats ovan.
Utifrån de oönskade händelser som tagits fram har ett antal risker identifierats och bedömts i förmåga att hantera dessa risker lokalt per kontor och i förvaltning.
I riskanalysen analyseras de identifierade riskerna utifrån sannolikhet och konsekvens. Sannolikheten är ett mått på hur troligt det är att en viss oönskad
oönskade händelsen.
Vid bedömningar av risker utifrån sannolikhet och konsekvens finns alltid en viss grad av osäkerhet. Hur osäker en bedömning är beror på ett flertal olika faktorer vilket innefattar bland annat vilket underlag som funnits tillgängligt vid
bedömning av risken och vilken erfarenhet personerna som utför bedömningen har.
Baserat på den bedömning som genomförts utifrån sannolikhet och konsekvens görs en samlad riskvärdering av varje identifierad risk. Riskvärderingen görs genom att multiplicera sannolikheten med konsekvensen, vilket ger ett riskvärde.
Den samlade riskvärderingen genomförs med stöd av en riskmatris.
Riskmatrisen ger en översikt av riskernas värdering i förhållande till varandra och illustrerar även vilka risker som skattats högst och lägst samt spannet
däremellan. Riskmatrisen som används återfinns i MSB:s vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser (2011) samt i FOI:s modell för risk- och sårbarhetsanalys (FORSA-modellen 2011).
Sårbarhet betecknar hur mycket och hur allvarligt samhället eller delar av
samhället påverkas av en händelse. Graden av sårbarhet bestäms av förmågan att förutse, hantera, motstå och återhämta sig från den aktuella händelsen.
I arbete med att göra en sårbarhetsanalys för kommunen tas stöd i det som framkommit genom riskanalysen och den samlade riskvärderingen. Genom analys av riskernas konsekvenser för kommunen och dess geografiska område kan slutsatser dras om sårbarheter och brister i förmåga. Sårbarhetsanalysen grundar sig även på bedömningar av förmågan i samhällsviktig verksamhet som framkommit genom verksamhetsspecifika analyser.
5. Geografiskt områdesansvar
Enligt LEH och Överenskommelse om kommunernas krisberedskap 2019-2022 har kommunen ett geografiskt områdesansvar som innebär att kommunen ska verka för att samverkan sker med externa aktörer som bedriver samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område.
Kommunen ska även samordna informationen vid en samhällsstörning, extraordinär händelse eller höjd beredskap. Härvid ska kommunen:
• ta initiativ och vara sammankallande till att aktörer som bedriver samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område ges möjlighet att samverka i syfte att uppnå samordning av förberedelser inför och åtgärder under en extraordinär händelse,
• ta initiativ till att en samlad lägesbild tas fram i samband med en extraordinär händelse och ta initiativ till att aktörerna som ska hantera händelsen kan få en samstämd uppfattning om vad som hänt, vilka åtgärder som vidtagits och de åtgärder som behöver samordnas,
samordnas. Kommunen ska se till så att 113 13, krisinformation.se, har information om kommunens informationskanaler och att viktigt meddelande till allmänheten (VMA) kan sändas via anläggningar för utomhusvarning genom att ljudsändare underhålls,
• verka för att årligen under krisberedskapsveckan öka invånarnas krismedvetenhet i samverkan med andra relevanta aktörer,
• verka för att under en extraordinär händelse kunna stå värd för en inriktnings- och samordningsfunktion (ISF) på lokal nivå, genom ett lokalt krishanteringsråd, i syfte att samordna olika aktörers åtgärder,
• verka för att allmänheten har kännedom om den enskildes ansvar, vid störningar och höjd beredskap.
6. Planering
Kommunen ska för varje ny mandatperiod ta fram en plan för hantering av extraordinära händelser samt en utbildnings- och övningsplan.
Därutöver ska kommunen ta fram planer för åtgärder som föreslagits i risk- och sårbarhetsanalysen där planering av informationssäkerhet, säkerhetsskydd, kontinuitetsplanering samt planering för reservkraft särskilt lyfts fram.
För det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet ska
samverkansöverenskommelsen med polisen revideras under mandatperiodens första år och nya medborgarlöften tas fram årligen. En lokal ANDT-strategi ska tas fram grundad på den av länsstyrelsen framtagna regionala strategin med anpassning till kommunens lokala förhållanden.
Strängnäs kommun Nygatan 10 645 80 Strängnäs
Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00
kommunstyrelsen@strangnas.se www.strangnas.se
Bankgiro 621-6907
Handläggare Karl-Arne Ahlqvist Tel. 0152-291 88
Sändlista
Administrativa anvisningar vid upprättande av rutiner för säkerhet i Strängnäs kommuns verksamhetslokaler
1. Skapa ett ärende (hos din registrator) som heter ”Rutin för säkerhet i xxx”
med ärendetyp 003. Samverka med SFAB angående benämning av lokalen och geografisk belägenhet. Fyll i lokalens namn vid ”xxx”.
2. Skapa och registrera rutinen i ärendet.
3. Rutinen ska vara av handlingstypen styrdokument och döpas till samma som ärendet.
4. Via boxen ”kopplade ärenden” i LEX, lägg till KS/2019:535.
5. Under rubriken i rutinen; lägg in följande text:
Uppgiften grundad på beslut KS/2020-08-26 §xx och gäller fr o m 2020-09-28 6. I rutinen ska minst följande rubriker finnas:
Skydd mot brand
Skydd mot skadegörelse
Skydd mot inbrott och stöld
Skydd mot hot och våldshändelser
Skydd mot långvariga elavbrott
Skydd mot……… verksamhetsspecifika händelser/behov
Karl-Arne Ahlqvist Säkerhetssamordnare Sändlista:
Kontor
KS-avdelningar Kommunala bolag Som orientering:
Kommundirektör Säkerhetschef
Samtliga registratorer
