TILL HÖRBY KOMMUNS BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM SAMRÅDSREDOGÖRELSE

(1)

SAMRÅDSREDOGÖRELSE

ANTAGANDEHANDLING 2017-06-22

T I L L H Ö R B Y K O M M U N S

B O S T A D S F Ö R S Ö R J N I N G S P R O G R A M

VÅRT HÖRBY

(2)

Samrådsredogörelse till Hörby kommuns bostadsförsörjningsprogram Antagandehandling 2017-06-22

Diarienummer: KS 2016/359

Projektägare: Kommunstyrelsen genom Åsa Ratcovich, samhällsbyggnadschef Projektledare: Mikael Wallberg, planering- och utvecklingschef

Författare, layout och illustrationer: Caroline Kroeker, strategisk planarkitekt

Arbetet med att ta fram programmet har skett i dialog och med hjälp av kommunens olika förvaltningar.

Beslut om antagande fattades av Kommunfullmäktige 2017-xx-xx, xx.

Beslut om samråd fattades av Kommunstyrelsen 2017-04-10, § 90.

Samråd hölls 19 april - 29 maj 2017. Inkomna synpunkter finns

sammanställda i Samrådsredogörelse till Hörby kommuns bostadsförsörjningsprogram.

Epost:

kommunen@horby.se Postadress:

Hörby kommun Kommunstyrelsen Ringsjövägen 4

(3)

Samrådsredogörelse

SAMRÅDSSFÖRFARANDE

Kommunstyrelsen beslutade 2017-04-10, § 90, att förslag till bostadsförsörjningsprogram för Hörby kommun, Hörby kommuns bostadsförsörjningsprogram, skulle ställas ut för samråd under perioden 2016-04-19 – 2017-05-29.

Under samrådstiden har myndigheter, statliga verk, regionala organ, grannkommuner, föreningar, allmänhet och andra med väsentligt intresse beretts möjlighet att yttra sig över planförslaget. Samrådshandlingen har funnits att tillgå i kommunens reception och på kommunens hemsida www.horby.se samt på Hörby bibliotek.

LÄSANVINSNINGAR

Under samrådstiden inkom 11 yttranden, vilka redovisas i sin helhet i denna samrådsredogörelse. Dock har inledningar och läshänvisningar utelämnats. Samtliga inkomna yttranden är en offentlig handling. I anslutning till vardera yttrande har kommunen besvarat och tagit ställning till de synpunkter som lämnats.

I samrådsredogörelsen besvaras endast de synpunkter som rör bostadsförsörjningen.

(4)

Innehållsförteckning

LÄNSSTYRESLEN 6

Länsstyrelsens synpunkter i sammanfattning 6

ÖVRIGA STATLIGA MYNDIGHETER OCH

STATLIGA FÖRETAG 10

Lantmäteriet 10

REGIONALA ORGAN UTÖVER

LÄNSSTYRELSEN 10

Region Skåne 10

KOMMUNER 16

Bromölla kommun 16

Eslövs kommun 16

Höörs kommun 17

Kristianstad kommun 17

Lunds kommun 17

HÖRBY KOMMUNS NÄMNDER OCH

FÖRVALTNINGAR 18

Byggnadsnämnden 18 Miljönämnden 18

Tekniska nämnden 18

PRIVATPERSONER 19

Tobias Thornberg 19

(5)

(6)

LÄNSSTYRESLEN

Enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen minst innehålla uppgifter om kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet, planerade insatser för att nå målen och hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för bostadsförsörjningen. Uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, marknadsförutsättningar och av bostadsbehovet för särskilda grupper. Med särskilda grupper avses de som av olika skäl har svårigheter att etablera sig på bostadsmarknaden.

Bostadsförsörjning handlar i grunden om att anpassa beståndet till ändrade förutsättningar. Ändrade förutsättningar kan bestå i att befolkningen ökar eller minskar men det kan även bestå i att den demografiska sammansättningen ändras. Riktlinjer för bostadsförsörjning ska redogöra för den kommunala planeringen av bostadsförsörjningen.

Riktlinjerna ska också vara underlag för kommunerna i deras uppgift att främja bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet i sitt arbete med planläggning.

Bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet fördes den 1 januari 2014 in i plan- och bygglagen (2010:900) som ett allmänt intresse som kommunerna ska främja.

Länsstyrelsens synpunkter i sammanfattning

Länsstyrelsen anser att Bostadsförsörjningsprogram för Hörby kommun är gediget, väl strukturerat och lättläst. Den demografiska utvecklingen är väl beskriven och den generella bedömningen av framtida bostadsbehov väl underbyggd.

Bostadsförsörjningsprogrammet redogör för kommunens arbete med och planering för bostadsförsörjning på ett tillfredsställande sätt. Bostadsförsörjningsprogrammet är även väl förankrat i nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för bostadsförsörjningen.

(7)

Länsstyrelsen menar att bostadsförsörjningsprogrammet kan tjäna på att ytterligare förtydliga planerade insatser för att nå uppsatta mål.

Länsstyrelsen finner det lämpligt att dokument som innehåller Riktlinjer för bostadsförsörjning också heter Riktlinjer för bostadsförsörjning eller att det går att utläsa ur dokumentets titel genom underrubrik eller liknande.

Kommunens ställningstagande

Bostadsförsörjningsprogrammet har kompletterats med att kommunen har för avsikt att bryta ner mål och riktlinjer till konkreta åtgärder som sammanställs i en åtgärdsstrategi för bostadsförsörjningsprogrammet. I åtgärdsstrategin är det tänkt att åtgärder, vem som är ansvarig för att åtgärderna genomförs, inom vilken tidsplan de ska genomföras samt hur åtgärderna ska följas upp ska redovisas.

Rubriksättningen på dokumentet har förtydligats och kompletterats med en underrubrik, Riktlinjer för bostadsförsörjning.

Länsstyrelsens synpunkter

Kommunens demografiska utveckling och bostadsbehov Kommunens demografiska utveckling och bostadsbehov är väl beskrivna. Bostadsförsörjningsprogrammet beskriver olika gruppers situation på bostadsmarknaden i nuläget och gör sedan en bedömning av framtida bostadsbehov.

Länsstyrelsen saknar en fördjupad analys av det föreliggande bostadsbehovet för vissa särskilda grupper men noterar att bostadsförsörjningsprogrammet adresserar frågan i mål och riktlinjer. Bostadsförsörjningsprogrammet beskriver även flyttrörelser inom, till och från kommunen på ett utförligt sätt som bidrar till förståelsen av hur bostadsbeståndet bäst kompletteras.

Analysen skulle tjäna på att redovisa inkomstfördelningen mellan män och kvinnor för att se om det påverkar efterfrågan på bostäder i relation till befolkningssammansättningen eftersom

(8)

skillnader i boendeform mellan könen har noterats i programmet.

Tillsammans skulle uppgifterna kunna motivera till resonemang kring hur jämställdhetsperspektivet integreras i frågor som rör bostadsförsörjning.

Dokumentet har kompletterats med en analys över

inkomstfördelningen mellan män och kvinnor samt om detta har någon påverkan över efterfrågan och tillgången på bostäder i kommunen.

Mål för bostadsbyggandet och utveckling av bostadsbeståndet Bostadsförsörjningsprogrammet presenterar 9 mål och har till respektive mål knutit riktlinjer. Dessa målområden svarar väl mot beskrivningen av kommunens demografiska utveckling och analysen av bostadsbehov. Länsstyrelsen ställer sig särskilt positiv till att målen spänner brett över kommunens arbete med bostadsförsörjning. Målen kommunicerar i sin helhet en förståelse för att kommunernas bostadsförsörjningsansvar sträcker sig över många förvaltningar och även involverar samverkan med externa aktörer. Mål 1 anger att Hörby kommun ska skapa förutsättningar för ett bostadsbyggande som svarar upp mot en befolkningstillväxt på 0.7% per år. Länsstyrelsen finner att målet för bostadsbyggande är väl underbyggt i befolkningsprognos och behovsanalys. Mål 3 beskriver förädling och förvaltning av befintligt bestånd som en viktig beståndsdel i arbetet med att tillgodose alla invånare i kommunen med en bostad. Mål 4 beskriver vikten av ett allsidigt och

funktionsblandat bostadsbyggande i alla områden. Tillsammans utgör mål 3 och 4 en god strategi för utvecklingen av det befintliga beståndet.

Noteras, i övrigt föranleder yttrandet inga åtgärder.

Planerade insatser för att uppnå uppsatta mål

Riktlinjerna knutna till de 9 målen spänner brett över kommunens arbete med bostadsförsörjning och adresserar många av de aspekter som berörs i arbetet för en god bostadsförsörjning. I en del fall är riktlinjerna utformade på ett sådant sätt att de kan läsas som tydliga insatser för att

(9)

nå uppsatta mål. I andra fall är de mer generellt hållna och beskriver att kommunens ska verka för viss förändring eller arbeta i viss riktning. Bostadsförsörjningsprogrammet skulle tjäna på att kompletteras med en sammanfattande redogörelse av planerade insatser, vem som är ansvarig för dess genomförande och inom vilken tidsram de ska genomföras. Med andra ord tydliggöra hur kommunen ska gå tillväga för att verka för- insatserna ska bli verklighet. En sådan redogörelse förenklar även uppföljning och betonar bostadsförsörjningsprogrammets enande och vägledande betydelse för kommunens arbete med bostadsförsörjning. Länsstyrelsen är mycket positiv till att en tvärprofessionell samverkansgrupp med aktörer från berörda förvaltningar ska bildas för att kartlägga det framtida behovet av olika boendeformer för utsatta grupper. (riktlinje knutet till mål 8. s. 20) Länsstyrelsen är av uppfattningen att det förvaltningsövergripande arbetet för bostadsförsörjning många gånger är det mest nytänkande och resurseffektiva.

Bostadsförsörjningsprogrammet har kompletterats med att kommunen har för avsikt att bryta ner mål och riktlinjer till konkreta åtgärder som sammanställs i en åtgärdsstrategi för bostadsförsörjningsprogrammet. I åtgärdsstrategin är det tänkt att åtgärder, vem som är ansvarig för att åtgärderna genomförs, inom vilken tidsplan de ska genomföras samt hur åtgärderna ska följas upp ska redovisas.

Detta yttrande har beslutats av enhetschef Kajsa Palo. I handläggning har även deltagit länsarkitekt Elisabet Weber och Hanna Sahlström Negash, föredragande.

(10)

ÖVRIGA STATLIGA MYNDIGHETER OCH STATLIGA FÖRETAG

Lantmäteriet

Lantmäteriet har inga synpunkter på bostadsförsörjningsprogrammet.

Noteras.

REGIONALA ORGAN UTÖVER LÄNSSTYRELSEN

Region Skåne

Region Skåne har ett samordnande ansvar för Skånes

utveckling, enligt Lag (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län. Detta ansvar innebär att utarbeta och fastställa en strategi för regionens utveckling och samordna insatser för genomförandet av denna samt att upprätta och fastställa planer för regional transportinfrastruktur. Region Skåne är också regional kollektivtrafikmyndighet i Skåne län, vilket innebär det politiska och ekonomiska ansvaret för den samhällsfinansierade kollektivtrafiken. Region Skåne utgör även en formell remissinstans enligt plan- och bygglagen (PBL) avseende översiktsplaner och enligt lagen om

kommunernas bostadsförsörjningsansvar avseende riktlinjer för bostadsförsörjning.

Genom Strukturbild för Skåne arbetar Region Skåne med att tydligare koppla samman det regionala utvecklingsansvaret och kommunernas översiktsplanering. Region Skåne har också ansvaret för regionala bedömningar av den ekonomiska utvecklingen samt prognoser över sysselsättning och befolkning.

Region Skåne tar därför årligen fram befolkningsprognoser för Skåne och dess kommuner, samt för Öresundsregionen.

Region Skåne yttrar sig över Hörby kommuns samrådsförslag till bostadsförsörjningsprogram utifrån ovanstående ansvar.

(11)

Region Skånes synpunkter

Region Skåne vill inledningsvis lyfta fram den höga kvaliteten på det allomfattande förslaget till bostadsförsörjningsprogram.

Det har ett brett anslag med nio uppsatta mål framtagna utifrån de demografiska analyserna, som följs upp av förslag på riktlinjer och insatser. Förslaget visar tydligt kommunens mål och viljeinriktning och tyder på ambitioner om ett aktivt strategiskt arbete med att försöka balansera tillgång och efterfrågan på bostäder i kommunen. Ambitionerna indikerar också ett tydligt kommunalt ansvarstagande för bostadsförsörjningen.

Region Skåne vill särskilt lyfta fram hur programförslaget detaljerat redogör för det befintliga beståndet och på ett förtjänstfullt sätt lyckats redogöra för bostadsbehovet för särskilda grupper. Programförslaget kan tillsammans med den nyligen antagna översiktsplanen och andra kompletterande strategier som omnämns bli väl användbara verktyg i fortsatt planering och viktiga instrument för bostadsbyggandet i kommunen. Region Skåne följer med stort intresse kommunens fortsatta arbete.

Det regionala perspektivet

Region Skåne ser positivt på att programförslaget redovisar relevanta regionala strategier och samarbetsplattformar på ett tydligt sätt. För att stärka Skånes konkurrenskraft, höja sysselsättningsgraden och minska arbetslösheten finns behov av att kommunerna och Region Skåne arbetar med strategiska insatser på både kort och lång sikt, inom en rad politikområden.

Kollektivtrafik som binder samman Skåne, robust och

välplanerad infrastruktur samt en fungerande bostadsmarknad är avgörande faktorer för att stimulera rörligheten på

arbetsmarknaden och därmed uppnå en ökad produktivitet och konkurrenskraft.

I förslaget förs resonemang om kommunens roll i det flerkärniga Skåne och på den skånska bostadsmarknaden som ligger helt i linje med Skånes regionala utvecklingsstrategi Det öppna Skåne 2030 och Strategier för Det flerkärniga Skåne. Tillgången till en bra bostad är en viktig förutsättning för social hållbarhet genom att det ger

(12)

en grund för god livskvalitet och god hälsa. En väl fungerande bostadsmarknad är också av stor vikt för den ekonomiska utvecklingen, inte bara i den enskilda kommunen utan för regionen som helhet. Att säkerställa ett ökat bostadsbyggande och en långsiktig bostadsförsörjning i hela Skåne är en viktig framtidsfråga för regionen. För att utveckla och dra nytta av Skånes flerkärniga ortstruktur och för att nå målet om ett ökat och balanserat bostadsbyggande är det avgörande att den kommunala nivån också aktivt arbetar för detta. För Region Skåne är det därför glädjande att Hörby kommun ser sin roll i det regionala perspektivet och tar utgångspunkt i såväl sitt läge i det flerkärniga Skåne som i sitt läge med närhet till MalmöLundregionen och som en del av Skåne nordostsamarbetet.

I förslaget till bostadsförsörjningsprogram återges även nationella mål, såsom folkhälsopolitikens övergripande mål och de

målområden som bedöms som relevanta för bostadsplaneringen.

Folkhälsomyndigheten anger till exempel att vara trygg i närmiljön mäts genom att avstå från att gå ut ensam på grund av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad.

Förslagsvis kan målområdet Miljöer och produkter läggas till som relevant för bostadsplaneringen, eftersom boendemiljö även omfattar närmiljön utanför bostaden.

Programförslaget pekar bland annat ut ett målområde om att aktivt motverka boendesegregation. Detta genom att stimulera ett allsidigt och funktionsblandat bostadsbyggande i alla områden vad gäller olika

upplåtelseformer, lägenhetsstorlekar och hustyper. Riktlinjer för att uppfylla målet handlar bland annat om att nyproduktion ska sikta mot att förtäta i befintliga bostadsområden och att kollektivtrafiknära lägen ska prioriteras. Målsättningarna och riktlinjerna ligger helt i linje med ställningstaganden i Strategier för Det flerkärniga Skåne. Region Skåne ser att det är av största vikt att målsättningarna betonas i kommunens bostadsförsörjningsprogram. Även att Hörby kommun beskriver vikten av att kontinuerligt arbeta med att utveckla och förbättra busstrafiken i kommunen, genom bland annat regionalt superbusskoncept ser Region Skåne som mycket positivt.

(13)

Bostadsförsörjningsprogrammet har kompletterats med målområdet Miljöer och produkter under Nationell folkhälsopolitik.

Demografi och särskilda gruppers behov

Målen och riktlinjerna bygger på den demografiska

analysen som gjorts och som på ett fördjupat sätt beskriver befolkningsutvecklingen och det bostadsbehov den förväntas medföra. Region Skåne ser att programmet visar en hög ambitionsnivå, bland annat i beskrivningar och analyser av kommunens flyttrörelser och det befintliga beståndet.

Programförslaget tar utgångpunkt i två alternativa

befolkningsutvecklingar, den ena med en befolkningstillväxt på 1 procent och den andra på 0,7 procent. Region Skåne anser att Hörby kommun är något försiktiga i befolkningsprognoserna.

Enligt det högre alternativet om 1 procents befolkningstillväxt skulle kommunen år 2030 ha kommit att räknas till 17 365.

Enligt Region Skånes befolkningsprognos skulle Hörby kommun redan 2025 vara uppe i 17 459 invånare. Region Skåne vill i detta sammanhang informera om den befolkningsprognos som tas fram på regional nivå och som finns tillgänglig för kommunerna att använda om önskan finns.

Hörby kommun har i bostadsförsörjningsprogrammet valt att utgå från de prognoser som anges i kommunens översiktsplan, Översiktsplan 2030. I kommunens övergripande mål finns en politiks önskan om att ha en befolkningsökning på 1 procent per år. Under de senast tio åren har dock kommunen haft en genomsnittlig befolkningsökning på 0,5 procent per år. Därav har en befolkningsökning på 0,7 procent per år ansetts vara rimlig.

Programmet går på ett föredömligt sätt igenom behovet av bostäder för olika särskilda grupper. Flera målsättningar riktar sig till de som står utanför bostadsmarknaden och handlar bland annat om att utveckla det bostadssociala arbetet. De särskilda grupperna som beskrivs har inte bara de största utmaningarna på bostadsmarknaden, utan har även sämre hälsa och sociala

(14)

förutsättningar i övrigt. Att de särskilt beaktas i riktlinjer för bostadsförsörjningen är därför en utgångspunkt för att kunna nå målsättningar i den regionala utvecklingsstrategin, om att minska den ojämlika hälsan och öka den generella hälsan genom att utgå från hälsa och jämlikhet i beslutsfattandet.

Region Skåne ser positivt på att kommunen trycker på betydelsen av delaktigheten och medborgarnas möjlighet att påverka, bland annat i samband med renoveringar av det befintliga beståndet för att minska risken med ökad boendesegregering.

Detta är ställningstaganden som Region Skåne ser som viktiga för Skånes utveckling genom att invånarna ges grundläggande förutsättningar att efter egen förmåga forma sina liv och delta och bidra i samhället.

Ett av de nio målen handlar om Hörbybostäder AB:s aktiva roll som krävs för att klara ut bostadsförsörjningen. Att programmet bland annat lyfter vikten av att Hörbybostäder AB för en tydlig dialog med Hörby kommun om vilka bostadsbehov kommunen står inför, ser Region Skåne som mycket betydelsefullt för att kunna adressera de utmaningar som programmet lyfter.

Programmet lyfter utöver det allmännyttiga bolaget flera kommunala verktyg, som alla är centrala i arbetet med bostadsförsörjningen tillsammans med en politisk vilja.

Genomgången tyder på en medvetenhet och följer med intresse Hörby kommuns fortsatta arbete och faktiska användande av verktygen. Region Skåne vill exempelvis lyfta fram förslaget om den kommunala bostadsförmedlingen som mycket intressant.

Region Skåne ser även att det är av stor betydelse att framhålla vikten av ett integrerat arbete, där såväl förvaltningar inom kommunen som det kommunala bostadsbolaget och andra aktörer arbetar i ett nära samarbete för att hantera komplexiteten med att tillgodose kommunens behov.

Planberedskap och markberedskap

Region Skåne ser positivt på att kommunens översiktsplan nyligen tagits fram och att kommunen arbetar samman de två planinstrumenten. På så vis kan riktlinjerna för

bostadsförsörjning få direkt koppling till markanvändning och prioritering av utbyggnadsordning. Programförslaget saknar

(15)

nu en närmare beskrivning av var utbyggnad ska ske. Region Skåne ser det som viktigt för helheten att det sker en koppling mellan analys av behov från bostadsförsörjningsprogrammet och utbyggnadsprioriteringen i översiktsplanen.

Bostadsförsörjningsprogrammet har kompletterats med en beskrivning om var kommunen har för avsikt att utveckla nya bostadsområden.

I programförslaget nämns att det finns byggrätter i äldre detaljplaner som av olika anledningar har blivit inaktuella och att det är osäkert hur mycket av detaljplanerna som kommer att kunna färdigställas. Kommunens uppfattning är även att de detaljplaner som rör fritidsbebyggelse med mindre byggrätter inte kommer att färdigställas, vilka utgör större delen av

planberedskapen. Här vore det önskvärt med ett resonemang om hur kommunen avser hantera detta. Inaktuella detaljplaner och långa planeringsprocesser tas i debatten upp som ett av hindren för bostadsbyggande.

Kommunen har för avsikt att upphäva de detaljplaner som kommunen anser vara olämpliga att bebygga.

Programförslaget hänvisar till flera strategiska dokument som kommunen tagit fram eller planerar att ta fram. Bland annat finns kompletterande riktlinjer för markanvisningar och exploateringsavtal och en marknadsstrategi som ska ha nära koppling till den kommande näringslivsstrategin. Hörby kommun belyser inte i vidare utsträckning kopplingen mellan bostadsförsörjning och näringslivsutveckling och hur bristen på bostäder kan hämma utvecklingen i kommunen. Sammantaget ser Region Skåne att programförslaget skulle vinna på att beskriva denna koppling, betydelsen som näringslivet har ur ett attraktivitetsperspektiv och näringslivets delaktighet i samhällsutvecklingen. Även en beskrivning av relationen mellan bostadsförsörjning och näringslivsutveckling utifrån den utmaning som stora delar av näringslivet själva lyfter, kompetensförsörjning för att företagen skall kunna fortsätta att växa, kan vara värt att lyfta i programmet.

(16)

Kapitlet Framtida behov har kompletterats med en beskrivning om hur förhållandet mellan näringslivsutvecklingen och bostadsförsörjningen i

kommunen påverkar varandra, och hur bristen på bostäder kan hämma utvecklingen.

I handläggningen av detta ärende har Skånetrafiken samt avdelningen för regional utveckling genom enheten för miljö, enheten för samhällsanalys, enheten för samhällsplanering och enheten för näringsliv och arbetsmarknad deltagit.

KOMMUNER

Bromölla kommun

Bromölla kommun har inga synpunkter på förslaget.

Noteras.

Eslövs kommun

Kommunledningskontoret har granskat samrådshandlingen och har inga specifika synpunkter på samrådshandlingen.

Syftet med bostadsförsörjningsprogrammet är att belysa vilket behov och vilken efterfrågan av olika boendeformer kommunen står inför samt redovisa hur kommunens befintliga bostadsområde ska utnyttjas och utvecklas. Det är Hörbys vision att det ska finnas bostäder för samtliga invånare i Hörby kommun. Enligt Hörbys översiktsplan 2030 finns ett övergripande mål om en befolkningstillväxt på 0,7 procent per år.

Bostadsförsörjningsprogrammets mål är att skapa förutsättningar för ett bostadsbyggande som svarar upp mot detta.

Beslut

Eslövs kommun ställer sig positiv till Hörbys samrådsförslag till bostadsförsörjningsprogram.

(17)

Noteras.

Höörs kommun

Höörs kommun avser inte att yttra sig över Hörby kommuns bostadsförsörjningsprogram.

Noteras.

Kristianstad kommun

Hörby kommun har tagit fram samrådsförslaget ”Riktlinjer för bostadsförsörjning” som översänts till Kristianstad kommun för remissyttrande. Syftet med bostadsförsörjningsprogrammet är att belysa vilket behov och vilken efterfrågan av olika boendeformer kommunen har samt att redovisa hur kommunens befintliga bostadsområden ska utnyttjas och utvecklas. I samrådsförslaget redovisas bland annat kommunens nio målområden med riktlinjer och kommunens ansvar och verktyg.

Varje kommun ska enligt lag ta fram riktlinjer för

bostadsförsörjning i kommunen. Kristianstad kommun har nu tagit del av förslaget. Programmet visar Hörby kommuns målsättning för bostadsförsörjningen med en tidshorisont som sträcker sig till 2030.

Lunds kommun

Lunds kommun avstår från att yttra sig i ärendet.

Noteras.

(18)

HÖRBY KOMMUNS NÄMNDER OCH FÖRVALTNINGAR

Byggnadsnämnden

Byggnadsnämnden har inget att erinra mot ”Hörby

kommuns Bostadsförsörjningsprogram”, daterad 2017-04-10, samrådshandling.

Noteras.

Miljönämnden

Miljönämnden har inget att erinra mot ”Hörby kommuns Bostadsförsörjningsprogram”, daterad 2017-04-10, samrådshandling.

Miljönämnden ser positivt på riktlinjerna angående att det vid byggnation ska eftersträvas miljömässigt hållbara och resurssnåla lösningar samt att hållbara och energieffektiva lösningar ska väljas.

Noteras.

Tekniska nämnden

Tekniska nämnden har inget att erinra mot ”Hörby kommuns Bostadsförsörjningsprogram”, samrådshandling daterad 2017-04- 10, samrådshandling.

Noteras.

(19)

PRIVATPERSONER

Tobias Thornberg Skattekraft

Hörby kommun har under alla år varit en kommun som legat långt under riksgenomsnittet i skattekraft. Därmed är också Hörby en kommun som årligen får statsbidrag/utjämningsbidrag för att kompensera för att Hörby har låg skattekraft.

Källa (SCB): http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/

sv/ssd/START__OE__OE0101/SkatteKraft/table/

tableViewLayout1/?rxid=646d23e8-7e1b-4047-932c- 27ff3f9ee573

Att långsiktigt som kommun vara beroende av statliga

utjämningsbidrag är problematiskt på många sätt, bl.a. då man sätter sig i beroendeställning gällande regler för skatteutjämning.

Hörbys målsättning måste vara att ta sig upp till en skattekraft motsvarande 100% för att undvika framtida problem.

Skolresultat

När det gäller skolresultaten i Hörby kommun så ligger även dessa under genomsnittet i landet. (Källa: Skolverkets tabeller för meritvärdet för Åk9 i samtliga landets kommuner.) Hörby ligger 2015 på ett genomsnittligt meritvärde på 208 och landets genomsnitt är ca 217. Under samtliga år 2012-2015 ligger Hörby under genomsnittet för landet.

Hörby har en tradition av låg utbildningsgrad bland föräldrarna vilket gör att även barnen inte har en studievana, och kanske inte då heller får tillräckligt stark motivation att studera från sina föräldrar.

Hörbys målsättning borde absolut vara att kortsiktigt ta sig över riksgenomsnittet, samt långsiktigt leverera elever med skolresultat en bra bit över riksgenomsnittet. Detta för att kunna attrahera nyinflyttande, samt stärka skattekraften med allt fler invånare med akademiska studier i bagaget.

(20)

Synpunkter på bostadsförsörjningsprogram

Givet förutsättningarna att Hörby har en klart lägre skattekraft och skolresultat än riksgenomsnittet, så är det ytterligt förvånande att kommunen tar fram ett bostadsförsörjningsprogram som tydligt uppmanar till produktion av bostadstyper som varken kommer gynna skattekraften eller skolresultaten, och dessutom adderar ekonomisk risk i byggnationen.

Statistiken talar sitt tydliga språk, kommuner med nästan uteslutande eget ägt boende som villa eller bostadsrätt har högre skattekraft, bättre skolresultat samt upplevs av inflyttande som en mer attraktiv kommun. Samtliga dessa är parametrar som Hörby behöver förbättra.

Formuleringar av denna typ måste tas bort för att

kommunens inriktning ska främja nuvarande invånare (sid 15)

”Bostadsutbudet i kommunen består idag till övervägande del av småhusbebyggelse men genom att planera för ett varierat bostadsutbud kan kommunen bidra till att motverka boendesegregation och skapa balans på bostadsmarknaden, vilket främjar kommunens arbete med en hållbar utveckling.”

Man ska komma ihåg att just det faktum att vi har så stor del av bebyggelsen som eget ägd, är just anledningen att det finns tendenser till stigande skattekraft (i % av landet) under de sista 5-10 åren i Hörby. Ingenting talar för att kommuner med stort antal hyresrätter (exempel Landskrona, Hässleholm, Malmö) har utvecklats år rätt riktning under de senaste åren. Snarare tvärt om har antalet hyresrätter tillgängliga varit ett rejält sänke för dessa kommuner under lång tid, med sjunkande skattekraft år från år (i

% av landet).

Listan kan göras lång på kommentarer i texten som fullständigt missar målet att Hörby kommun faktiskt behöver stärkas (inte ytterligare sänkas). Här kommer mer felaktigheter från sidan 15 ”Genom nyproduktion, av i huvudsak hyresrätter, kan kommunen uppmuntra till flyttkedjor som kan bidra till att billigare bostäder frigöras i det befintliga bostadsbeståndet, vilket gynnar debutanter på bostadsmarknaden samt hushåll med lägre inkomst.”

På vilket sätt kommer nyproduktion av i huvudsak hyresrätter för hushåll med lägre inkomst göra att Hörby kommun stärker sin skattekraft ? eller stärker sina skolresultat ?

(21)

Slutsats

Min absoluta övertygelse är att kommunen med detta

bostadsförsörjningsprogram, binder ris åt egen rygg, och om det byggs i huvudsak hyresrätter så har vi skattebetalare i kommunen en dyster framtid att se fram emot med ytterligare skattehöjningar och allt sämre skolresultat i framtiden.

Statistiken talar sitt tydliga språk, kommuner med nästan uteslutande eget ägt boende som villa eller bostadsrätt har högre skattekraft, bättre skolresultat samt upplevs av inflyttande som en mer attraktiv kommun.

För att Hörby kommun ska kunna ta steget upp till en

genomsnittlig skattekraft och genomsnittliga skolresultat så måste det under lång tid endast byggas boende i Hörby kommun som är eget ägt, dvs egna villor alternativt bostadsrätter.

Riskerna med att bygga egna hyreslägenheter ska inte heller underskattas. Byggfusk och fel metoder lägger en orimligt hög risk på ägaren, i detta fall kommunen, vilket Hörby kommun bör vara ytterligt väl medvetna om vid det här laget (http://www.

skd.se/2016/12/10/notan-for-fuskbygget-over-atta-miljoner- kronor/)

Att endast upplåta mark för egen villa, alternativt bostadsrätt, har även som fördel att kommunen inte riskerar att hamna i denna typ av oväntade framtida kostnader.

Jag uppmanar er att göra om bostadsförsörjningsprogrammet från början och sätta samman en plan som faktiskt gagnar kommunens nuvarande invånare.

Bostadsbristen i Sverige är idag ett problem som Sveriges samtliga kommuner arbetar för att motverka. Enligt Boverkets Bostadsmarknadsenkät från 2016 nämner 95 procent av landets kommuner att behovet av mindre bostäder är stort. I huvudsak bedöms efterfrågan på hyresrätter vara störst.

Uppemot 80 procent av Hörby kommuns befolkning bor i småhus med äganderätt, en mycket högre andel än snittet för Skåne. Den goda tillgången till småhus är en av

(22)

anledningarna till att kommunen eftersträvar att planera för fler hyresrätter för att på så sätt uppnå ett varierat bostadsbestånd. För att Hörby kommun ska utgöra ett attraktivt alternativ på bostadsmarknaden är det av stor vikt att kommunen har en god planberedskap, där befintliga och nya invånare kan erbjudas olika bostadstyper som exempelvis marklägenheter, radhus, hyreshus eller småhus. Genom att planera för ett varierat bostadsutbud tillgodoser kommunen att det finns bostäder som är anpassade för alla grupper i samhället.

Val av upplåtelseform vid nybyggnation bestäms till stor del av tillgång och efterfrågan i kommunen. Nyligen genomförda undersökningar visar att efterfrågan på bostadsrätter är begränsad. Delvis beror detta på de generellt låga priserna på småhus, vilket gör att nybyggda bostadsrätter inte är ekonomiskt fördelaktiga på samma sätt som i storstadsregioner med högre huspriser.

(23)

(24)

Hörby kommun Ringsjövägen 4 242 80 Hörby Epost: kommunen@horby.se

Telefon vxl: 0415-37 80 00 Hemsida: www.horby.se