Unga Örnar i Norrbotten
Jack Haking Junggren
Historia, kandidat 2020
Luleå tekniska universitet
Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle
1 1 Sammanfattning
I denna uppsats har syftet varit att beskriva Unga Örnar i Norrbottens verksamhet under perioden 1955–1970. Det finns en kunskapslucka kring Unga Örnar i Norrbotten i den tidigare
forskningen. Det finns forskning om Unga Örnar kring friluftsliv och medborgarskap. Det finns även forskning om Arbetarnas bildningsförbund och IOGT som var andra organisationer med koppling till Unga Örnars Riksförbund. Genom mitt bidrag att skriva om Unga Örnar i
Norrbotten breddas bilden av Unga Örnars Riksförbunds verksamhet. Frågeställningarna var Hur bedrevs verksamheten inom Unga Örnar i Norrbotten 1955–1970? och Vad var huvudsyftet med deras verksamhet 1955–1970? Det fanns en distriktsstyrelse och lokalavdelningar som var en del av Unga Örnars Riksförbund som stod för värderingarna demokrati solidaritet och samarbete.
Verksamheten bedrevs genom aktiviteter av olika slag. Dessa var sommarläger, tonårsinriktade aktiviteter, studiecirklar, ledarutbildningar, friluftskurser och kurser för styrelsearbete. Det första huvudsyftet med verksamheten 1955–1970 var att locka tonåringar till aktiviteterna inom
distriktet och de lokala föreningarna genom forum grupper och studiecirklar. Det andra
huvudsyftet var att fostra ungdomar in i Unga Örnars Riksförbunds idéer och värderingar genom ledarutbildningar och aktiviteter av olika slag. Det tredje huvudsyftet var att fostra ledare inom Unga Örnar i Norrbotten. Källmaterialet har hanterats med en kvalitativ textanalys inriktad mot idé och ideologianalys.
Nyckelord: Unga Örnar, distriktsstyrelse, lokalavdelning, kurser, tonåringar, fostra, ledare
2 2 Abstract
In this paper, the aim has been to describe the Young Eagles in Norrbotten and the organization during the period 1955-1970. It was a knowledge on research on Young Eagles in Norrbotten in the previous research There is research on Young Eagles around outdoor life and citizenship.
There is also research on the Workers' Education Association and IOGT, which were other organizations related to the Young Eagle's National Association. Through my addition to writing about Young Eagles in Norrbotten, the picture of the Young Eagles National Association's activities is widening. The questions were How was the organization of Young Eagles in Norrbotten 1955-1970? and What was the main purpose of their organization? There was a district board and local departments that were part of the Young Eagles National Association which stood for the values of democracy solidarity and cooperation. The organization was conducted through activities of various kinds. These were summer camps, activities for teens, study circles, leadership education outdoor courses and courses for the board in the departments.
The first main purpose of the Young Eagles in Norrbotten from 1955 to 1970 was to attract teens to the activities within the district and to the local associations through forum groups and study circles. The other main purpose was to educate young people into the ideas and values of the Young Eagles National Association through leadership training and activities of various kinds.
The third main purpose was to encourage leaders in the Young Eagles in Norrbotten. The source material has been handled with a qualitative text analysis aimed at idea and ideology analysis.
Keywords: Young Eagles, district board, local department, courses, teens, encourage, leader
3 Innehållsförteckning
1.Sammanfattning………...………1
2. Abstract………..………...………..2
3. Inledning……….………4
4. Syfte och frågeställningar………...5
4.1 Avgränsningar ………...………...5
5 Metod ………...……..….…5
5.1 Källmaterial………...……6
6. Tidigare forskning………..……….7
7. Teoretisk ram ………..….11
8. Bakgrund ………...….14
8.1 Unga Örnars Riksförbund……….…………...….14
8.2 Samtida konkurrenter till Unga Örnars Riksförbund ……….15
8.3 Folkbildningen och ABF……… ……....16
9. Undersökning………...….18
9.1 Bildandet av Unga Örnar I Norrbotten ………...…18
9.2 1955-1956……….………..………….…...18
9.3 1957-1959 ………...…19
9.4 1960-1961 ………..20
9.5 1962–1966 ………....………..21
9.6 Erikslunds Unga Örnar och Brännbergs Unga Örnar i Boden……….………...22
9.7 1967………....……….24
9.8 1968-1969………...……....25
9.9 1970………...……….….26
10 Analys och slutdiskussion………....27
10.1 Hur bedrevs verksamheten inom Unga Örnar I Norrbotten 1955–1970? ………..……….….27
10.2 Vad var huvudsyftet med deras verksamhet?………...……….27
10.3 Återkoppling till det teoretiska ramverket och vidare forskning………....……..27
11. Käll och litteraturförteckning ………..…...30
11.1 Arkivmaterial………...….30
12 Bilagor………...34
4 3 Inledning
Distriktsorganisationen av Unga Örnars Riksförbund bildas i Luleå den 10 oktober. Den främsta pådrivaren var Arbetarnas bildningsförbund i Norrbotten med Alvar Lindqvist och Widar Östling i spetsen. Unga Örnar i Norrbottens avdelningar fanns i Båtskärsnäs och Kalix samt
Krongårdsringens avdelning i Luleå. Distriktets första ordförande blev Alvar Lindqvist. Antalet örnmedlemmar var 302.1
Under 1920 talet fanns det ett behov från socialdemokratin att rekrytera ungdomar i åldrarna 12–
15. Detta eftersom det fanns konkurrerande ungdomsrörelser i form av scouterna, söndagsskolan, SLU svenska landsbygdens ungdom och JUF Jordbrukare ungdomens förbund.2 Unga Örnar ville fostra demokratiska medborgare. Unga Örnar i Norrbotten bildades 1955.3 Det fanns målsättningar att bedriva verksamhet för barn med grundläggande värderingar som demokrati, solidaritet och samarbete.4 I denna uppsats kommer du att få följa med på en resa genom ett etablerande av Unga Örnar i Norrbotten från starten 1955 fram till 1970 för att se förändringen inom organisationen.
1 Folkrörelsernas arkiv Norrbotten. Norrbottens distrikt av Unga Örnar 15 år.
2 Sidebäck, Göran, (1992) Kampen om barnets själ: barn- och ungdomsorganisationer för fostran och normbildning 1850–1980, Carlsson, Diss. Stockholm: Univ., Stockholm., s 28, s 109–110, s 273.
3Folkrörelsernas arkiv Norrbotten. Arbetarnas Bildningsförbund Norrbottens distriktet verksamhetsberättelse för Norrbottens Unga Örnars distrikt 1955. Unga Örnars Norrbottens distrikt Norrbotten 831. Vol. 42. , s 2.
4 Sidebäck (1992), s 297.
5 4 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna uppsats är att beskriva Unga Örnar i Norrbottens verksamhet under perioden 1955–1970. Följande frågeställningar är centrala.
Hur bedrevs verksamheten inom Unga Örnar i Norrbotten 1955–1970?
Vad var huvudsyftet med deras verksamhet 1955–1970?
4.1 Avgränsningar
Unga Örnar i Norrbotten bildades 1955 därför har tidsperioden 1955–1970 valts för att Unga Örnar i Norrbotten hade 15 års jubileum 1970 och av praktiska orsaker var det en rimlig tidsperiod för att ge en helhet över organisationen. Orsaken till valet att börja 1955 är för att Unga Örnar i Norrbotten bildades 1955.
5 Metod
Jag har använt mig av en idé och ideologianalys vilket är en kvalitativ textanalys för att hantera källmaterialet bestående av protokoll och verksamhetsberättelser för Unga Örnar i Norrbotten mellan åren 1955–1970. Inom idé och ideologianalys är fokuset på hur idéer skapar
föreställningar hos människor om världen och samhället. Detta är relevant för min undersökning eftersom Unga Örnar i Norrbotten var en del av Unga Örnars Riksförbund som hade värderingar som Unga Örnar i Norrbotten även hade.
Dessa värderingar var deras syn på hur samhället skulle se ut och därför en utgångspunkt i verksamheten. Genom att studera protokoll och verksamhetsberättelser beskrevs deras idéer om organisationen. I nästa steg tolkades detta för att idéerna inom organisationen skulle hamna i fokus.5 Inom denna metod finns det en gren som kallas för en beskrivande idéanalys där frågan till materialet är vilka idéer som uttrycks i texten. Denna gren av idéanalysen används i
uppsatsen.6
Mats Lindberg har en modell för hur idéer ska analyseras i texter. I en text kan det finnas värdeutsagor beskrivande utsagor och föreskrivande/preskreptiva utsagor. Inom värdeutsagor uttrycks normativa ideal, målsättningar önskningar. Beskrivande utsagor fokuserar på
uppfattningar om hur saker och ting är. Beskrivningar av situationer och metoder för att
5Boréus, Kristina & Bergström, Göran (red.), (2018) Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys, Fjärde [omarbetade och aktualiserade] upplagan, Studentlitteratur, Lund., s 133–134.
6 Göran, Kristina (2018), s 141.
6 förverkliga mål. Föreskrivande/preskreptiva utsagor innebär vad som är lämpligt i en viss
situation att handla utifrån.7 Dessa har jag utgått ifrån när jag gått igenom källmaterialet genom att beskriva det skrivna i källmaterialet utifrån dessa kategorier. I denna uppsats kommer Arbetarnas bildningsförbund i Norrbotten att förkortas med ABF, Unga Örnar i Norrbotten kommer ha förkortningen UÖ. Förkortningen kommer inte att användas i slutsatserna. Unga Örnars Riksförbund kommer att skrivas ut med det fullständiga namnet.
5.1 Källmaterial
Källmaterialet består av verksamhetsberättelserna och protokollen och de kommer ifrån
folkrörelsearkivet på Björkskatan i Luleå. Det som varit i fokus är vilka aktiviteter som distriktet och lokalavdelningarna i Norrbotten ansvarade för. Vidare har fokus legat på hur aktiviteterna beskrivits och motiveringen till att arrangera aktiviteterna. De är av olika slags sort vilket har tagits i beaktning. Anledningen till detta är för att få fram vilken slags verksamhet som Unga Örnar i Norrbotten hade mellan åren 1955–1970 och för att få fram beskrivningar av
aktiviteterna. Vidare ger motiveringarna mig svaret på vad huvudsyftet var med verksamheten.
Styrkorna källmaterialet är att det finns kontinuerligt med material varje år vilket ger en helhet över den valda perioden. Det finns en struktur i materialet hur de lägger upp
verksamhetsberättelserna med en tydlig indelning som gör att materialet går att kategorisera.
Protokollen ger möjligheten att få distriktets och lokalavdelningarnas beskrivning av deras verksamhet.
Svagheterna i källmaterialet är att det beskriver UÖ:s syn på sin egen verksamhet och inte innefattar synen från utomstående organisationer. I bakgrunden understryks det att det fanns andra organisationer inom ungdomsrörelsen genom kopplingar till ABF och Socialdemokraterna.
Detta för att visa att Unga Örnars Riksförbund var en del av större kontext och därmed UÖ eftersom dem tillhörde Unga Örnars Riksförbund. Det är av intresse att undersöka andra organisationers syn på Unga Örnar men det är inte inom ramarna för denna uppsats.
7 Göran, Kristina (2018), s 145.
7 6 Tidigare forskning
Doktorsavhandlingen “Folkbildning i rörelse Pedagogisk syn i folkbildning inom svensk arbetarrörelse och frikyrkorörelse under 1900 talet en jämförelse” av Lars Arvidsson behandlar folkbildningen inom arbetarrörelsen med fokus på studiecirklar inom arbetarrörelsen och frikyrkorörelsen under perioderna 1910–14, 1930–39, 1970–79. Syftet med avhandlingen är att ta hänsyn till utvecklingen inom samhället, folkrörelserna och folkbildningen. För att besvara frågeställningarna motiveras de valda tidsperioderna.
Till att börja med väljer han att beskriva den första perioden eftersom det fanns en möjlighet att söka bidrag för studiecirklar genom ett riksdagsbeslut som beskrev att ett riksförbund med minst 20 000 medlemmar kunde erhålla det. Den andra perioden motiverar han med att inga större bidragsreformer infördes men att det fanns möjlighet till bidrag för studiecirklar. Den tredje perioden motiveras med att det kom till en förordning om statsbidrag till
studiecirkelverksamhet.8
Detta är relevant tidigare forskning eftersom detta belyser folkbildningen inom arbetarrörelsen och frikyrkorörelsens studiecirklar som även var en del av Unga Örnars Riksförbund.9
Björn Lundberg har skrivit en doktorsavhandling vid namn ”Friluftsliv och medborgarfostran i scoutrörelsen och Unga Örnar 1925–1960”. Det han undersöker är hur friluftsliv praktiserades som metod för att forma medborgaren och vilken roll naturen som föreställd plats spelades i medborgarfostran inom Unga Örnar och scoutrörelsen.10 Avhandlingen delas upp i tre delar för att besvara frågeställningarna. Unga Örnar före 1939, Scoutrörelsen före 1939, Lägerliv och beredskapsarbete 1939–1945 och detta i båda organisationerna och Unga Örnar 1945–1960 och till sist Scoutrörelsen 1945–1960.11
När det gäller Scoutrörelsen före 1939 hade scoutrörelsen en scoutingmetod med syfte att skapa ett gott samhälle. Ett gott medborgarskap blev förverkligat genom civilt deltagande, förmedlande
8 Arvidson, Lars, (1985) Folkbildning i rörelse: pedagogisk syn i folkbildning inom svensk arbetarrörelse och frikyrkorörelse under 1900-talet - en jämförelse, LIBER Förlag/Gleerups, Diss. Stockholm: Univ. Malmö. , ss 7–12.
9 Arvidsson (1985), s 6.
10 Lundberg, Björn, (2018) Naturliga medborgare: friluftsliv och medborgarfostran i scoutrörelsen och Unga örnar 1925–1960, Arkiv förlag, Diss. Lund: Lunds universitet. , ss 27–29.
11 Lundberg (2018), s 7-8.
8 av nationell samhörighet och genom friluftslivets kroppsliga metoder som de kunde användas för att reglera och disciplinera sig själva.12 Under de första åren som Scoutrörelsen hade tältläger fanns det en skillnad mellan vad pojkarna och flickorna gjorde. Det var vanligt att flickor utförde trädgårdsarbete och sov inomhus vilket till skillnad mot pojkarna innebar att de sov i tält och utförde aktiviteter kopplat till vildmarksupplevelser.13
Scoutrörelsen under perioden 1945–1960 hade fortsatt metoden att bedriva medborgarfostran genom friluftsliv och lägerliv men förändringen var att demokrati fick en framlyft plats där patrullerande blev en övning i praktisk demokrati.14 Det blev mindre klyfta mellan pojkar och flickor eftersom flickorna fick göra det som pojkarna gjorde och år 1953 anordnades det ett gemensamt läger mellan båda könen.15
Före 1939 var Unga Örnars idéer om medborgarfostran kopplade till arbetarrörelsens bildningsideal där en av grundpelarna var medborgarskapet. Friluftslivet var viktigt för de hälsobringande effekterna för att det fanns en föreställning om att det var viktigt att ta hand om sin kropp.16
Medborgarfostran hos Unga Örnar ändrades under perioden 1945–1960 eftersom det fanns en föreställning om att det fanns sociala ungdomsproblem som innebar en rotlöshet i det
industrialiserade urbana samhället. Nu var det viktigt att medlemmarna skulle fostras i en anda av gemenskap, solidaritet och samhörighet med folkrörelser. Dagsaktuella frågor som rörde barn och ungdomar skulle medlemmarna engagera sig i.17
I uppsatsen ” Den bildade arbetaren en studie av den svenska arbetarrörelsens
bildningsföreställningar och bildningsideal under perioden 1905–1936” av Andreas Hornegård undersöks utbildning och utbildningsideal inom arbetarrörelsen och Arbetarnas
bildningsförbund. Den relevanta tidigare forskningen i denna uppsats är den del om Arbetarnas bildningsförbund som tillför till den tidigare forskningen eftersom ABF hade koppling till Unga
12 Lundberg (2018), s 97.
13 Ibid (2018), s 98.
14 Ibid (2018), s 265.
15 Ibid (2018), s 266.
16 Ibid (2018), s 143.
17 Ibid (2018), s 214.
9 Örnars Riksförbund. Organisationen hade kopplingen till arbetarrörelsen genom att de var
inflytelserika i bildningsarbetet och hade en grund i att använda skönlitteratur i bildningen.18 I masteruppsatsen ” Folkbildning i förändring en studie kring ABF:s och IOGT/NBV:s folkbildning från år 1894–1999” undersöks om omständigheter i samhället påverkade
organisationen Arbetarnas bildningsförbund. Det undersöks också kring om IOGT/NBV blev påverkade av att Arbetarnas bildningsförbund bildades De två uppsatsförfattarna kommer fram till att de inte påverkades av deras uppstart.19
En av anledningarna till att Arbetarnas bildningsförbund bildades 1912 var för att det antogs en bilioteksförfattning i riksdagen 1912 som gjorde att det blev möjligt att studieförbund kunde få bidrag om det tillhörde ett riksförbund med minst 20 000 medlemmar och hade bokinköp för minst 6000 kr. Oscar Olsson som var socialdemokrat och lärare startade upp studiecirklar 1902 inom IOGT nykterhetsrörelsen. Han hade boken som källa för diskussion i studiecirklarna där en grupp personer träffades varannan vecka eller en gång i månaden. Innan studiecirkeln skulle personerna som skulle delta ha läst boken för att kunna fördjupa sig i litteraturen. Inom
Arbetarnas bildningsförbund handlade studiecirklarna om att bilda arbetarklassen för att på ett demokratiskt sätt för att förändra samhället.20
Den litteratur som används är en bok av Göran Sidebäck vid namn ” Kampen om barnets själ”
som behandlar Scoutrörelsen Unga Örnar och relaterade ungdomsorganisationer. Tiden som avses är 1850 till 1980 och är av intresse för den tidigare forskningen eftersom Unga Örnar hade konkurrens av att locka ungdomar.
Kunskapsluckan är att det inte finns forskning kring UÖ. Det finns forskning kring Unga Örnar kring friluftsliv och medborgarskap men detta innefattar inte UÖ. Forskning finns kring ABF och IOGT som var andra organisationer med koppling till Unga Örnars Riksförbund. Genom mitt bidrag att skriva om UÖ breddas bilden av Unga Örnars Riksförbunds verksamhet. Då går det att
18 Hornegård, Andreas, (2008) Den bildade arbetaren En studie av den svenska arbetarrörelsens bildningsföreställningar och bildningsideal under perioden 1905–1936, Institutionen för ABM Biblioteks och informationsvetenskap. Uppsala: Univ., s 45–
46.
19Lena Wiktor, Sara Brissman, Sara, (2002) Folkbildning i förändring en studie kring ABF:s och IOGT/NBV:s folkbildning från år 1894-1999, Borås: högskola. , s 1.
20 Wiktor, Brissman Lena (2002), ss 29–37.
10 se deras perspektiv specifikt. Anledningen till att jag har valt perioden 1955–1970 är för att UÖ hade 15 års jubileum 1970 och av praktiska orsaker var det en rimlig tidsperiod för att ge en helhet över organisationen. Orsaken till valet att börja 1955 är för att UÖ bildades 1955.
11 7 Teoretisk ram
Max Weber fokuserade på maktsystem. Han jämförde olika maktsystem och kom fram till att alla civilisationer utvecklade byråkratiska organisationsformer med regler i en hierarki. Weber menade att byråkrati var maktutövning och med hjälp av den fick maktutövaren auktoritet.
Det läggs vikt vid att organisationen är ett instrument för makt.21 Det finns ofta en formell struktur som är innebär regler som gäller inom organisationen när det gäller styrning och arbetsdelning.22 Weber använde sig av den idealatypiska metoden vilket innebar modeller av verkligheten som skulle motsvara fenomen för att forskaren skulle ha ett verktyg för att analysera och sammanfatta fenomen i världen.23
Den vetenskap som Max Weber bland annat var inflytelserik inom var sociologi som innebär att förstå meningen i ett socialt handlande och genom detta klargöra orsaker till ett förlopp och dess verkningar. Handling menas med att det är ett mänskligt förhållningssätt där individen lägger in en subjektiv innebörd i sin handling.24
Webers sociologiska byråkratiteori är relevant att använda eftersom UÖ verkade i ett större sammanhang genom att Unga Örnars Riksförbund var över UÖ i en hierarki se Bild 1 där
fördelningen av makt var uppdelad. För att visa detta större sammanhang innehåller Webers teori en organisationsstruktur med en hierarki över vilka delar organisationen som har mest makt vilket är relevant för denna undersökning för att få en översikt över hierarkin i Unga Örnars Riksförbund.25 Med detta menas att Unga Örnars Riksförbund, UÖ och lokalavdelningarna inom UÖ var sammankopplade inom denna hierarki som Bild 1 visar.
Inom UÖ i Norrbotten fanns det en distriktsstyrelse och därför räknas UÖ som en organisation eftersom det fanns ett speciellt syfte. Det kallas för en organisationshandling när en styrelse väljs varje år och får tilldelat en legitim makt att representera organisationen. En fastställd ordning uppstår genom fri överenskommelse mellan individerna eller genom samtycke och föreläggande
21Bakka, Jørgen Frode & Fivelsdal, Egil, (2006) Organisationsteori: struktur, kultur, processer, 5., rev. Och aktualiserade uppl., Liber, Malmö. , s 23-24.
22 Bakka, Fivelsdal (2006), s 43.
23 Ibid (2006), s 46-47.
24Weber, Max, (1983) Ekonomi och samhälle: förståendesociologins grunder. 1 Sociologiska begrepp och definitioner.
Ekonomi, samhällsordning och grupper, Argos, Lund., s 3.
25 Bakka, Fivelsdal (2006), s 43-44.
12 där ledningens beslut accepteras av medlemmarna.26 Detta är relevant för min undersökning eftersom detta visar att UÖ enligt Webers teori är en organisation med organisationshandlingar.
Inom organisationen handlade personerna på olika sätt och de sätt som går att handla på enligt Webers teori är målmedvetet, traditionellt, värdebaserat och affektuellt handlande. Det sättet som källmaterialet visar på ett handlande är att verksamhetsberättelserna beskriver aktiviteter inom distriktet som bygger på att frivilliga krafter i form av ledare inom föreningarna
genomförde det som styrelserna hade bestämt skulle ske under året. Det blir tydligt att så har skett eftersom människors insatser nämns i materialet som indikerar att distriktet använde människor som resurser för att förverkliga visioner inom distriktet.
Bild 1
För att kunna analysera mina frågeställningar har Weber i sin teori ett sociologiskt sätt att se på vad en social handling är inom exempelvis en organisation.
26 Weber (1983), ss 34–36.
13 Ett målrationellt handlande innebär att en aktör förväntar sig handlingar från sin omgivning.
Människor används som medel för att nå upp till kalkylerande och rationella mål . Det avgör handlingens värde. Handlingen avgörs utfrån medel, syfte och sekundära verkningar. Vid val mellan olika handlingsalternativ kan det vara ett värderationellt övervägande. Handlingen blir mer irrationell desto mer värdeladdade plikter och bud som handlingen innebär.
Handlingsalternativs resultat kan vara målrationellt och medlen kan vara värderationella. Ett värderationellt handlande innebär att en handling har ett egenvärde i sig själv oberoende vad resultatet blir.
Ett affektuellt handlande bestäms av en persons specifika känslotillstånd. Ett strikt affektuellt handlande är även i gränslandet för vad som är en menningsfull handling. När det affektuella är medvetet kan det börja bli ett mål eller värderationellt handlande eller vara av båda sorterna.
Skillnaden mellan dessa är att ett värderationellt handlande har ett medvetet mål. Likheterna är att handlingen har ett värde i sig självt oavsett resultatet. Affektuellt är ett handlande som utgår från hämd njutning hängivenhet mm. Värderelaterat är att aktören ser det som sin plikt eller bud att utföra en handling.
Ett traditionellt handlande är en handling bestämt av traditioner och vanor. Det kan delas in i ett strikt beteende där imitationsreaktioner ingår och ligger på gränsen till vad som skulle kunna kallas för ett meningsfullt handlande. Många av människors vanor är av denna sort.
Vilken handling som finns i en organisation bestäms av vilket resultat som organisationen vill ha och vilken typ eller typer som handlingarna passar bäst in på.27 Inom social handlande är
sammanhanget viktigt för att förstå vilka som är iblandade i och vilka handlingar som utförs.28 I analysen ska undersökningens resultat tolkas utifrån Webers organisationsstruktur och
handlingstyper av socialt handlande.
27 Weber (1983), s 18-19.
28 Ibid (1983), s 6-7.
14 8 Bakgrund
8.1 Unga Örnars Riksförbund
Inom socialdemokratin fanns det ett behov av att rekrytera ungdomar i åldrarna 12–15 år under 1920 talet eftersom det fanns konkurrerande ungdomsrörelser där scouterna var en av
konkurrenterna. Åldersgruppen under 12 år inom socialdemokratin kallades för sagostunden. När barnen var över 15 kunde de ansluta sig till SSU socialdemokraternas ungdomsförbund. Efter SSU var det socialdemokratiska partiet (SAP) nästa steg att ansluta sig till.29 Verksamheten inom sagostundsrörelsen bestod av musik, sagor, visor, körsång, gymnastik och nationaldanser. 1928 fanns det 3000 medlemmar där de flesta kom från Malmö. Under 1933 var en vanlig del av verksamheten att ha musik, sång och folkdans.30 År 1944 gick sagostundsrörelsen upp i Unga Örnars Riksförbund.31
Det pågick diskussioner inom SAP hur en barnorganisation skulle utformas där diskussionen gällde huruvida organisationen skulle vara en politiskt kopplad till socialdemokratin eller vara en neutral organisation. Det fanns förespråkare för en socialistisk skolning och en sida som ansåg att barn under 15 år inte skulle utsättas för politisk påtryckning. I juni 1930 skapades det stadgar och bestämmelser för en ny barnorganisation som fick namnet Unga Örnar. Detta arbete låg SSU bakom som arbetade fram en grund för organisationen. Under maj 1931 fanns det ett tiotal avdelningar och Unga Örnars Riksförbund bildades formellt som en ungdomsorganisation under november 1931 under SSU:s kongress då organisationen hade växt till 25 avdelningar med 500 barn. Under perioden 1928–1931 tog Unga Örnar form som organisation.
Mellan 1928–1934 var det en strid om vilket innehåll som Unga Örnars Riksförbund skulle ha inom rörelsen, där det fanns röster från SSU och Unga Örnars Riksförbunds ledning som ville ha en opolitisk rörelse. Det fanns ett flertal röster inom SAP som ville att det skulle vara mer
politiskt.
I juni 1933 blev det förbjudet att bära uniform i och med uniformslagen som ville stävja nazister och andra uniformsklädda gruppers framträdanden. Uniformslagen innebar att det blev förbjudet att bära en politisk uniform som visade en politisk tillhörighet och om det hotade den allmänna ordningen.32
29 Sidebäck (1992), s 273.
30 Ibid (1992), ss 169–187.
31 Ibid (1992), s 198–199.
32 Lagen, Prop.1947: 100. Hämtad från Lagens hemsida. https://lagen.nu/prop/1947:100 Hämtad 2019-09-16, s 3.
15 Unga Örnars Riksförbund ville ha en örnuniform och bröt därför banden med socialdemokratiska ungdomsförbundet. Det blev en ändring av namnet 1933 till Scoutorganisationen Unga Örnar.
Arbetarnas bildningsförbund på riksförbundsnivå blev rådgivande inspektörer utan att ha något annat inflytande i Unga Örnar.33
Inom rörelsen fanns det en moralkodex som kallades för Örnlagen från 1931 som innebar reglerna att vara en god kamrat, att vara ärlig, vårda naturen och ta hand om sin kropp. Detta liknade scouternas regler. Se Bilaga 1 för utförlig örnlag. Målsättningsparagrafen kan liknas vid en värdegrund med regler som organisationen skulle följa.
Mellan åren 1933–1938 hette Unga Örnar Scoutorganisationen Unga Örnar och scouterna var förebild för organisationen. 1957 var Unga Örnars målparagraf:
Unga örnar är en barn och ungdomsorganisation med förankring i arbetarrörelsen. Dess uppgift är att samla de unga till en partipolitiskt och religiöst obunden fritidsverksamhet syfte att på
demokratisk grund fostra medlemmar till insatser i samhället, aktning för arbetet. Förståelse för kulturella värden och internationellt samarbete.34
Målsättningsparagrafen från 1980 hade lydelsen:
Unga örnars Riksförbund är en självständig barn-och ungdomsorganisation inom arbetarrörelsen och baserar sin verksamhet på de grundläggande värderingar demokrati, samarbete och
solidaritet. Unga örnars övergripande mål och uppgifter är att i demokratiska former bedriva en aktiv, konkurrensfri verksamhet bland barn, ungdom och vuxna präglad av solidaritet och samarbete, att förbereda de unga för insatser i samhällsarbetet. Att i samarbete med vän organisationerna tillvarata de ungas intressen i samhället. Att stimulera intresse för kultur och kulturskapande, att verka för jämställdhet mellan könen och för gemenskap och samverkan mellan generationerna, att verka för ett arbete och arbetsuppgifter värderas lika, att arbeta för ett samhälle med politisk, ekonomisk och kulturell demokrati, att verka för en värld i fred och för alla människors lika värde.35
8.2 Samtida konkurrenter till Unga Örnars Riksförbund
Unga Örnars Riksförbund var inte ensamma om att konkurrera om ungdomar. Scouterna,
söndagsskolan, SLU svenska landsbygdens ungdom och JUF Jordbrukare ungdomens förbund var ungdomsorganisationer som ville locka ungdomar till verksamheten. I denna passage beskrivs skillnader och likheter mellan Unga Örnars Riksförbund och konkurrerande organisationer för att belysa vilken syn respektive organisation hade.
33 Sidebäck (1992), ss 275–284.
34 Ibid (1992), ss 288–295.
35 Ibid (1992), s 297.
16 Likheterna mellan scouterna och Unga Örnars Riksförbund tog sig uttryck genom att scouting hade sin grund i att barn skulle vara ute i naturen och vårda den. Detta tog sig uttryck i
verksamheten med hjälp av scoutlagarna som innebar regler för hur en scout skulle uppföra sig.
Verksamheten var baseras på utomhusaktivitet genom att vandra och överleva i naturen.36
En skillnad var att syftet med scouternas organisation var att ungdomarna skulle vara pliktskyldiga mot gud och fosterlandet.37 Söndagsskolan var baserat på kristendomsundervisning på söndagar vilket var en skillnad. I övrigt fanns det inga likheter med Unga Örnar.38 SLU svenska
landsbygdens ungdom hade till syfte att ungdomar skulle känna kärlek till hembygden och
fosterlandet vilket var en skillnad. Likheter mellan dessa fanns inte.39 JUF Jordbrukare ungdomens förbund hade till syfte med sin verksamhet att ungdomen skulle känna kärlek till sin hembygd och till jordbruket. I övrigt fanns det inga likheter mellan deras organisation och Unga Örnars
organisation.40
8.3 Folkbildningen och ABF
Arbetarnas bildningsförbund var en organisation som hade som huvudsyfte att bilda folket genom studiecirklar. Det fanns två män som var inflytelserika inom folkbildning, den ena var
socialdemokrat och hette Oscar Olsson (1877–1950) och den andra var liberal med namnet Carl Cederblad (1886–1954). De hade gemensamt att båda var lärare och gjorde olika insatser för skola och folkbildning. Oscar Olsson gjorde sig känd genom att han administrerade bildningsverksamhet inom IOGT och var idégivare till studiecirkeln inom ABF.41 Oscar Olsson ansåg att befolkningen behövde bildning eftersom han hade gjort en utredning där han kommit fram till att värnpliktiga inte hade tillräckliga kunskaper och att det genom folkbildning skulle gå att fylla i dessa luckor.
Detta låg till grund för en utredning som gjordes i riksdagen 1944 där det fastslogs att
folkbildningen behövdes vid sidan av utbildningen i skolan. 1947 röstades det igenom i riksdagen att bland annat studiecirklar kunde få statsbidrag för att täcka en del av sin verksamhet.42
36 Sidebäck (1992), ss 46-49.
37 Ibid (1992), s 109-110.
38 Ibid (1992), s 28.
39 Ibid (1992), s 315–316.
40 Ibid (1992), s 313, 317.
41 Arvidson, Lars, (2004) Mellan rörelse och universitet folkbildning enligt socialdemokraten Oscar Olsson och liberalen Carl Cederblad, Mimer nationellt program för folkbildningsforskning. Linköpings: Univ., s 10-11.
42 Arvidsson (2004), ss 20–22.
17 Han ansåg att studiecirkeln var grundbulten i en folkrörelse som exempelvis ABF och att grunden för bildning skulle vara bokläsning som diskuterades i grupper och att andra aktiviteter skulle vara kompletterande. Carl Cederblad var av åsikten att bildning skulle vara för att berika sin
personlighet och självkänsla och att bildningen var något som följde med en hela livet. Han ansåg även att den skulle vara frivillig och vara en blandning av studiecirklar, föreläsningar, praktiska och teoretiska kurser mm. Han tyckte att de personer som var bildade hade ett demokratiskt ansvar att dela med sig av det till andra.43
43 Arvidsson (2004), ss 26–35.
18 9 Undersökning
9.1 Bildandet av Unga Örnar i Norrbotten
ABF i Norrbotten sammankallade organisationer inom arbetarrörelsen till ett möte 1953. Syftet var att diskutera etablerandet av UÖ och ledde fram till bildandet 1955.44
9.2 1955-1956
1955 var det ett sommarläger på Framnäs folkhögskola i Piteå med 109 deltagare. Detta lyftes fram som en framgång i verksamhetsberättelsen. Samma år var det en sång och lekledarkurs i Piteå.45 Det andra verksamhetsåretvar det en variation av aktiviteter, med en kurs i
ungdomspsykologi med ABF som medarrangör och kurser för ledare. Exempel på detta var en sångledarkurs, programledarkurs, solörnsledarkurs och en gymnastikledarkurs. 1956 var det en repris på sommarlägret i Framnäs.46
Det fanns under 1956 ett dokument där distriktsstyrelsen i UÖ formulerade ett dokument med förslag på lämpliga aktiviteter för olika åldersgrupper. Flickorna rekommenderades handarbete för att användas till teaterföreställningar, det förklarades att pojkar kunde lära sig att sy med hjälp av handledning från flickorna. Det fanns förslag inriktade mot tonåringar vilket kallades för tonårskunskap. Det var ett fokus på sexualhygien för pojkar och flickor. Detta innebar bland annat att pojkar skulle lära sig att raka sig och flickor sminka sig. För mer inriktning mot friluftsliv fanns förslag riktade mot utomhusaktiviteter. Andra sysslor som rekommenderades bestod av att klippa ur artiklar ur tidningar och med dessa skapa en egenkomponerad tidning.
Teknik, musikkvällar studiecirklar och reparation av cyklar mm var förslag på andra former av aktiviteter där UÖ hade en önskan att lokalavdelningarna skulle hitta strategier för att attrahera tonåringar till studiecirklarna. 47
Tillsammans med ABF ordnades det en kurs i ungdomspsykologi som beskrevs vara för ungdomens bästa. I likhet med föregående år ordnades det en kurs i ungdomspsykologi
44 Folkrörelsernas arkiv Norrbotten. Arbetarnas Bildningsförbund Norrbottens distriktet verksamhetsberättelse för Norrbottens Unga Örnars distrikt 1955. Unga Örnars Norrbottens distrikt Norrbotten 831. Vol. 42.
45 Folkrörelsernas arkiv Norrbotten. Unga Örnars Norrbottens distrikts Verksamhetsberättelse 1955. Unga Örnars Norrbottens distrikt Norrbotten 831. Vol. 42.
46 Folkrörelsernas arkiv Norrbotten. Unga Örnars Norrbottens distrikts Verksamhetsberättelse 1956. Unga Örnars Norrbottens distrikt Norrbotten 831. Vol. 42.
47 Folkrörelsernas arkiv Norrbotten. Norrbottens Unga Örnars distrikt storgatan 46 tel. 193111 Luleå den 4 jan. 1956 till örnavdelningarna. Unga Örnars Norrbottens distrikt Norrbotten 831 B11b. Vol. 5.,s 1
19 tillsammans med ABF med syftet att jobba för ungdomens bästa. I slutordet i
verksamhetsberättelsen för 1956 beskrevs det att verksamheten behövde ha ett fokus på Unga Örnars idéer och att tonåringarna behövde attraheras till distriktet till nästkommande år.
Relationerna med arbetarrörelsen och deras organisationer behövde förbättras med.48 9.3 1957-1959
Sommarlägret på Framnäs folkhögskola arrangerades och det var intensivt och varmt. Därtill hade lokalavdelningarna i distriktet börjat med att arrangera läger. Avdelningar i Kalix och avdelningen Klubbgärdet i Luleå ordnade med läger och tillhörande utflykter med ansvaret utomhusaktiviteter. Studiecirklarna hade målet att vara stimulerande och allsidiga. Det skulle vara lockande för tonåringar att syssla med studiecirklar och att detta skulle lyckas låg på avdelningarna. För att bli ledare fanns det krav 1958 där kravet var ett naturligt intresse för att leda barngrupper. Distriktets avdelningar hade ett ansvar gentemot ledarna genom att arrangera kurser för att stimulera ledarens intresse och utveckling.49
I Kiruna, Kalix, Munksund anordnades dockteater och de andra hade hobbykvällar kring ämnen som hobbytips, lek, sång, uppläggningar av avdelningarnas arbete, läger, och Unga Örnars idé, organisation och studieverksamheten med beskrivelsen att vara lämpliga för tonåringar.UÖ beskrev i slutordet för 1958 att kraften organisationen skulle vara den samlande för
framåtsträvande ungdom.
Vidare beskrevs det att ledarbrist hade varit ett faktum och att detta var skadligt för
verksamheten. Förslaget för att åtgärda detta var att föräldrakontakterna behövde förbättras och att fler ledarutbildningar behövde komma till. Genom aktiviteten i distriktet fostrades
ungdomarna in i idébildningen för Unga Örnar. Verksamhetsplanen för 1959 löd att föräldrarna behövde ha ett större intresse och uppmuntran för deras barns medlemskap i UÖ och att föräldrar och föreningsrelationen behövde förbättras.50
Lägren var under året ett sommarläger i Luleå på Brändön med ett 60 tal medlemmar och ledare.
Andra aktiviteter under året var två sångledarkurser, kurser inom ekonomi och kassörsysslor. I
48 Folkrörelsernas arkiv Norrbotten. Unga Örnars Norrbottens distrikts Verksamhetsberättelse 1956. Unga Örnars Norrbottens distrikt Norrbotten 831. Vol. 42.
49Folkrörelsernas arkiv Norrbotten. Unga Örnars Norrbottens distrikts Verksamhetsberättelse 1957. Unga Örnars Norrbottens distrikt Norrbotten 831. Vol. 42..
50Folkrörelsernas arkiv Norrbotten. Unga Örnars Norrbottens distrikts Verksamhetsberättelse 1958. Unga Örnars Norrbottens distrikt Norrbotten 831. Vol. 42..
20 likhet med föregående år var det brist på lokaler och ledare, detta förklarades ha orsakat färre studiecirklar.
I slutordet för året beskrivs det att skolningen för ledare med praktiska och elementära uppgifter behövde genomsyras av vad Unga Örnar hade för värderingar och idéer.51
9.4 1960–1961
Tillsammans med ABF anordnades det två kurser 1960 där den ena var en sångledarkurs och den andra kursen behandlade ungdomsfrågor. Distriktet hade under året en konferens med temat ” Arbetarrörelsen och ungdomen under 1960 talet”.
Sommarlägret för 1960 skedde inte eftersom det inte fanns intresse från lokalavdelningarna men det var aktivitet under året där det bland annat var aktiviteter inom, musik, sång, teater, förenings och samhällskunskap, metall och träslöjd mm.52 I slutordet för 1960 beskrevs det att vissa
avdelningar hade haft en bättre verksamhet än andra och att motgångar i avdelningar kunde vara en orsak. Det lyftes fram att distriktet skulle vara en stöttande kraft för att rätta till detta. Under året var det ledarbrist och även brist på lokaler. Under nästkommande år lyftes det fram att banden med arbetarrörelsen behövde stärkas.53
Under 1961 hade distriktet kurser tillsammans med ABF. Det var kurser med en prägel av att beröra samhället. Under dessa kurser deltog avdelningarna inom distriktet. Förutom kurser var det sommarläger och utflykter.Studiecirklar genomfördes i avdelningarna där ämnena var samma som året 1960 med tilläggen lekverksamhet och ung stil. I slutordet för 1961 stod det att en viss stabilitet har blivit i organisationen genom att ledarskolningen varit framgångsrik vilket hade stärkt ungdomsrörelsen.54
51Folkrörelsernas arkiv Norrbotten. Unga Örnar Norrbottens distriktet vår verksamhet 1959. Unga Örnars Norrbottens distrikt
Norrbotten 831. Vol. 42.
52 Folkrörelsernas arkiv Norrbotten. Unga Örnar Norrbottens distriktet vår verksamhet 1960. Unga Örnars Norrbottens distrikt Norrbotten 831. Vol. 42., ss 2-4.
53 Folkrörelsernas arkiv Norrbotten. Unga Örnar Norrbottens distriktet vår verksamhet 1960. Unga Örnars Norrbottens distrikt Norrbotten 831. Vol. 42. s 5–6.
54 Folkrörelsernas arkiv Norrbotten. Unga Örnar Norrbottens distriktet vår verksamhet 1961. Unga Örnars Norrbottens distrikt Norrbotten 831. Vol. 42.
21 9.5 1962-1966
Lägerverksamheten under 1962 var beläget på Brändön och lägret kallades för Bergslagslägret.
Lägrets deltagare var personer från avdelningarna Arvidsjaur, Boden, Kalix, Bergviken,
Malmudden och Örnäset Falken i Luleå. Inom lokalavdelningarna var aktiviteterna studiecirklar inom olika ämnen. Exempelvis förenings och samhällskunskap, musik och sång, teater, metall och träslöjd, modellbygge, bordtennis, foto och målning, sömnad, korgflätning, stickning och handarbete, ung stil, friluftsverksamhet och lekverksamhet. I slutordet för 1962 stod det att det var viktigt att sprida Unga Örnars idéer och arbete i organisationen.55 1963 genomfördes en hobbyledarkurs tillsammans med SSU i Norrbotten och en ungdomsledarkurs tillsammans med Jokkmokks ABF.
Lägerverksamheten bestod under året av ett sommarläger vid namn Storölägret med deltagarna från avdelningarna. Övriga kurser var lek och sång och kurser i mötesteknik på orterna i Piteå, Jokkmokk, Kalix Haparanda, Övertorneå Malmberget Kiruna och Luleå.
1963 genomförde Bodens Unga Örnar tre aktiviteter. Den första hade namnet ”En kväll kring lägerbålet” bestående av lek sång och eldning. Den andra var en aktivitet med namnet ”På resa med hemligt mål” och den tredje ” Tillsammans igen” med lägerbål och grillning och lekar.56 I slutordet för 1963 stod det att det hade varit ett framgångsrikt år med nya avdelningar som hade tillkommit under året och det hade blivit fler ledare.57
1964 på Framnäs folkhögskola arrangerades det en ledarkurs med syftet att utbilda ledare med liten erfarenhet inom UÖ. På friluftslivsfronten anordnades det med en friluftslivskurs med ett trettiotal deltagare från avdelningarna. En tonårskurs anordnades med syftet att uppmärksamma tonåringar. På den kreativa fronten skedde en kurs vid namn skapande lek med temat färg och form tillsammans med Jokkmokks ABF. Det var kurser för att utbilda ledarna inom distriktet där
55 Folkrörelsernas arkiv Norrbotten. Unga Örnar Norrbottens distriktet vår verksamhet 1962. Unga Örnars Norrbottens distrikt Norrbotten 831. Vol. 42.
56 Folkrörelsernas arkiv Norrbotten. Sommarprogram för Boden-Överluleå Unga Örnar 1963. Norrbottens distrikt Norrbotten 831 B11b. Vol. 5.
57 Folkrörelsernas arkiv Norrbotten. Till örnavdelningarna Luleå den 13 november 1963. Norrbottens distrikt Norrbotten 831 B11b. Vol. 5.
22 två av dem hette ” Mål och metod” och Ungdomsledaren.58 Under året hade distriktet 2
veckoslutskurser på Framnäs folkhögskola. De hade fem kortare kurser som var en tonårskurs, kurs för kassörer, kurs för sekreterare. tonårsledarkurs, och en kurs inom tekniska hjälpmedel.59 9.6 Erikslunds Unga Örnar och Brännbergs Unga Örnar i Boden
Erikslunds Unga Örnar hade ett program för våren 1965 över deras aktiviteter. Indelningen bestod av en åldersklassificering från 8–17 år och en tonårsgrupp med andra aktiviteter och aktiviteter för de allra minsta. 1965 hade åldrarna 8–10 anpassade aktiviteter med syfte att sjunga, leka, och ha aktiviteter kring sparsamhet. Det förekom även studiebesök och besök på badhus.60 Åldersgruppen 10–12 fick vara ute på utflykter, besöka klädaffärer. Sång och lek var inslag i deras aktiviteter.61 Åldrarna 11–12 år hade liknande aktiviteter med sång och dans.
Första hjälpen och orientering var aktiviteter dessa barn fick göra.62 För åldrarna 12–17 var sysslorna på schemat sång, lek, teater och sminkning för teatersammanhang.63 För tonårsgruppen var det på schemat hygien, sminkning, sund kost, gymnastik och friluftsliv.64 För de allra yngsta barnen var det teckning av olika djur.65 I nov 1965 hade Brännbergs ett samarbete med i Piteå då de sjöng umgicks, fikade och dansade.66
Brännbergs Unga Örnar hade olika grupper för sin verksamhet 1966. De hade en mellangrupp för åldrarna 8–9 år, en liten grupp avsedd för åldrarna 5–7 år. Den minsta gruppen hade
planerade aktiviteter under olika teman som besök på badhuset och studiebesök på polisstationen i Boden. Sång och lek var även aktiviteter som var anpassad till åldern.67 I mellangruppen var det
58 Folkrörelsernas arkiv Norrbotten. Unga Örnar Norrbottens distriktet vår verksamhet 1964. Unga Örnars Norrbottens distrikt Norrbotten 831. Vol. 42., ss 2-4
59 Folkrörelsernas arkiv Norrbotten. Unga Örnar Norrbottens distriktet vår verksamhet 1965. Unga Örnars Norrbottens distrikt Norrbotten 831. Vol. 42., ss 2-7.
60 Folkrörelsernas arkiv Norrbotten. Program för hösten 1965 åldersgrupp Erikslunds Unga Örnar 8–10 år. Norrbottens distrikt Norrbotten 831 B11b. Vol. 5.
61 Folkrörelsernas arkiv Norrbotten. Program för hösten 1965 åldersgrupp Erikslunds Unga Örnar 10–12 år. Norrbottens distrikt Norrbotten 831 B11b. Vol. 5.
62 Folkrörelsernas arkiv Norrbotten. Program för hösten 1965 åldersgrupp Erikslunds Unga Örnar 11–12 år. Norrbottens distrikt Norrbotten 831 B11b. Vol. 5.
63 Folkrörelsernas arkiv Norrbotten. Program för hösten 1965 åldersgrupp Erikslunds Unga Örnar 12–17 år. Norrbottens distrikt Norrbotten 831 B11b. Vol. 5.
64 Folkrörelsernas arkiv Norrbotten. Program för hösten 1965 Erikslunds Unga Örnar tonårsgrupp. Norrbottens distrikt Norrbotten 831 B11b. Vol. 5.
65 Folkrörelsernas arkiv Norrbotten. Program för hösten 1965 Erikslunds Unga Örnar för de allra yngsta. Norrbottens distrikt Norrbotten 831 B11b. Vol. 5.
66 Folkrörelsernas arkiv Norrbotten. Brännbergs Unga Örnar Månadsmöten verksamhetsåret 1965–1966. Norrbottens distrikt Norrbotten 831 B11b. Vol. 5.
67 Folkrörelsernas arkiv Norrbotten. Program för lilla gruppen hösten 1965 Brännbergs Unga Örnar. Norrbottens distrikt Norrbotten 831 B11b Vol. 5.
23 schemalagt med besök på polisstationen, naturutflykter, orientering och besök på brandstationen i Boden. Sång lek och dans var inslag.68
Erikslunds Unga Örnar hade ett program för olika åldrar 1966 för barn mellan 8 till 12 år och en tonårsgrupp. För åldrarna 8–10 år bestod aktiviteterna av bland annat sång och lek, besök på en skofabrik, skidåkning och utflykter.69 För åldrarna 10–12 år var det både inomhus och
utomhusaktivitet planerade. Skidutflykt, utflykter i skogen och is vett. En inomhusaktivitet de hade var mötesteknik där barnen fick testa att vara ledamöter i en styrelse.70
I åldrarna 11–12 år var en kategori av aktiviteter kopplat till vård av naturen. En av dessa träffar som avdelningen hade under året avhandlade naturskydd med en föreläsare från
naturskyddsföreningen. Inom temat naturen var det en föreläsning om fåglar i skog och mark som föredrogs av en ornitolog. Namnet på denna träff kallades för ” Vi snackar fåglar”.
Det genomfördes en praktisk övning för att lära känna fåglars läten vilket under en träff var tjäder och orrspel. Andra aktiviteter inom friluftsliv togs sig form av skidutflykter. Under ett skollov 1966 genomfördes en vecka i fjällen med medlemmarna inom lokalavdelningen.71 I tonårsgruppen var fokus på områden som sparande, fackföreningsverksamhet,
folkrörelseverksamhet, kommunalpolitik, friluftsteori och teater. Till att börja med var det en träff där en person från sparbanken hade ett föredrag om hur det gick att spara pengar. En annan träff handlade om vad en fackförening höll på med. För att lära barnen detta höll en
fackföreningsman ett föredrag om detta. Från socialdemokratiska arbetarpartiet berättade
partiombudsmannen från Norrbotten om folkrörelsens betydelse. När det gällde kommunalpolitik var det en träff med temat ” Varför bryr sig ingen om vad vi unga säger”, med en föreläsning med kommunala politiker från Boden. Andra aktiviteter inom Erikslunds Unga Örnar var teater.72
68Folkrörelsernas arkiv Norrbotten. Program för mellangruppen hösten 1965 Brännbergs Unga Örnar. Norrbottens distrikt Norrbotten 831 B11b Vol. 5.
69 Folkrörelsernas arkiv Norrbotten. Program för våren 1966 8-10 år Erikslunds Unga Örnar. Norrbottens distrikt Norrbotten 831 B11b Vol. 5.
70 Folkrörelsernas arkiv Norrbotten. Program för våren 1966 10-12 år Erikslunds Unga Örnar. Norrbottens distrikt Norrbotten 831 B11b Vol. 5.
71 Folkrörelsernas arkiv Norrbotten. Program för våren 1966 11-12 år Erikslunds Unga Örnar . Norrbottens
distrikt Norrbotten 831 B11b Vol. 5.
72 Folkrörelsernas arkiv Norrbotten. Program för våren 1966 tonårsgruppen Erikslunds Unga Örnar. Norrbottens distrikt Norrbotten 831 B11b Vol. 5.
24 Inom distriktet var det en friluftsledarkurs, jazzbalett, sångkurs och en praktisk kurs kring
organisation.73 I Örnviken i Gammelstad hölls det två läger i distriktets regi. Första lägret var i juni där det var ett 20 tal deltagare från Harads-Bodenträskfors avdelningen. Det andra var ett tonårsläger som hölls i augusti. Ett 30 tal tonårsörnar var med på detta läger och de avdelningar det gällde var Arvidsjaur, Boden-Överluleå, Munksund och Piteå. Avdelningarna i Tornedalen arrangerade ett läger med deltagare från Svanstein, Pajala bland annat. I Arjeplog på orten Slagnäs ordnades det med ett läger av Arvidsjaur och Arjeplog där 32 örnar var med från Arjeplog, Arvidsjaur och Bodenträskfors. Piteåkretsen ordnade ett läger med 80 deltagare med namnet ”Regnläger” där Klubbgärdet, Munksund, Piteå, Strömnäs, Ängesviken och Öjebyn deltog. Kortare utflykter och läger ordnades av bland annat Arvidsjaur där en skidutflykt genomfördes.Under året var det ett antal ledarutbildningar med olika inriktningar.
I kategorin riktat mot friluftsliv var det en friluftsledarkurs och en sångkurs. Mer riktat mot organisation var det kurserna målsättning och metoder, Organisationsfrågor kring Unga Örnar.
En kurs hade namnet ”vårt ansvar för ungdomsfostran”. Det förekom även studiecirklar. I slutordet stod det att Unga Örnar hade ett fostrande arbete bland ungdomar och barn.74 9.7 1967
Under året var det kurserna friluftsledarkurs, ordförandekurs, lekteater, specialledarkurs, skapande lek och kurser som var anpassade för styrelser och ledarutbildningarna för att fostra ledare inom organisationen. Andra kurser som var under året bestod av en praktisk
organisationskurs, gruppledarkurs, kurs för kassörer och sekreterare. Under året var det olika kurser av olika karaktär med bland annat ett tonårsforum med tonåringar från Boden, Luleå, Piteå där temat för diskussionen var u-landsfrågor. Diskussionskvällar i cirkelform skedde runt i avdelningarna och något som de flesta avdelningar hade var en städdag där de städade på gator och torg. Lägerverksamheten bestod av att Piteåkretsen hade ett sjörövarläger med inslag av att åka båt i skärgården under tre dagar och bo på en ö i Piteå. Det var även ett läger på Fårön i Piteå för de yngre barnen. Arvidsjaur och Arjeplog ordnade tillsammans ett läger för barn i Arjeplog.75 I slutordet för 1967 stod det att det hade varit en ökning av ledarutbildningar och att det hade
73 Folkrörelsernas arkiv Norrbotten. Unga Örnar Norrbottens distriktet vår verksamhet 1966. Unga Örnars Norrbottens distrikt Norrbotten 831. Vol. 42.
74 Folkrörelsernas arkiv Norrbotten. Unga Örnar Norrbottens distriktet vår verksamhet 1966. Unga Örnars Norrbottens distrikt Norrbotten 831. Vol. 42. , ss 4–8.
75 Folkrörelsernas arkiv Norrbotten. Unga Örnar Norrbottens distriktet vår verksamhet 1967. Unga Örnars Norrbottens distrikt Norrbotten 831. Vol. 42. , ss 3–9.
25 varit en varierad kvalitet bland avdelningarna och att det troligtvis berodde på att de inte haft de ekonomiska resurserna som krävdes.76
9.8 1968–1969
Det var fokus på ledarutbildningar med inriktningen på styrelsearbete med teman som organisation gruppsykologi och mötesteknik 1968. Avdelningarna hade kurser med fokus på lekteater Norrbottens natur och barn och ungdomspolitiska frågor. Det fanns i listan av kurser ett tonårsforum med temat tonåringen som konsument och reklamens inverkan på ungdomar.77 Bodenörnarna hade ett läger på tre dagar och Edefors och Älvsbyn hade ett läger i Örnviken utanför Luleå. Avdelningen Jokkmokk hade ett läger. Arjeplog och Arvidsjaur hade ett läger.
Tornedalen hade med de finska Unga Örnarna ett gemensamt läger på Rörudden i Luleå. Piteå ordnade med sitt får och sjörövarläger som tidigare år. Det beskrevs som ett väl ordnat läger.78 Under året var det studiecirklar i avdelningarna.79 I slutordet för 1968 står det beskrivet att ledarutbildningar hade varit bra för organisationen.80
Det var ett stort fokus på utbildning för ledare under 1969 med en föreningsledarkurs där ABF samverkade med UÖ. Andra kurser inriktade mot ledare var en ungdomsledarkurs, örnledarkurs, kassör och sekreterarkurs. Kurser för medlemmarna var en tonåringskurs, tonårsforum,
musikkurs och en kurs kring aktuella ungdomsfrågor. Tonåringskursen handlade om jämlikhet.
Lägren under 1969 bestod av ett som var i Uleåborg med avdelningarna Pajala Svanstein, Haparanda, Kalix som arrangörer. Ett läger ordnades av Jokkmokk och de hade ett gynnsamt läger med bra väder. Bodenträskfors, Harads Älvsbyn hade ett läger i Örnviken i Luleå där det var 65 deltagare med 15 ledare. Det var bra väder med bad och lägret erbjöd lekar skogsrundor och tältande under lägret. Det var mycket uppskattat av deltagarna.
76 Folkrörelsernas arkiv Norrbotten. Unga Örnar Norrbottens distriktet vår verksamhet 1967. Unga Örnars Norrbottens distrikt Norrbotten 831. Vol. 42. s 14.
77 Folkrörelsernas arkiv Norrbotten. Unga Örnar Norrbottens distriktet vår verksamhet 1968. Unga Örnars Norrbottens distrikt Norrbotten 831. Vol. 42., s 4
78 Folkrörelsernas arkiv Norrbotten. Unga Örnar Norrbottens distriktet vår verksamhet 1968. Unga Örnars Norrbottens distrikt Norrbotten 831. Vol. 42., ss 4-9.
79 Folkrörelsernas arkiv Norrbotten. Unga Örnar Norrbottens distriktet vår verksamhet 1968. Unga Örnars Norrbottens distrikt Norrbotten 831. Vol. 42., s 11.
80 Folkrörelsernas arkiv Norrbotten. Unga Örnar Norrbottens distriktet vår verksamhet 1968. Unga Örnars Norrbottens distrikt Norrbotten 831. Vol. 42., s 18.
26 Avdelningar i Piteå ordnade med två läger. Det första lägret kallades för sjörövarlägret som var ett läger på tre dagar på fårön med aktiviteter och utflykter. Under året var det studiecirklar och avdelningsmöten.81
I slutordet för 1969 påpekades det att det hade varit färre medlemmar än föregående år men att det var ett naturligt inslag i en organisation som var uppbyggd på frivilliga insatser. Det beskrevs att för nästkommande år var det viktigt med att Unga Örnars idéer och värderingar skulle stå i fokus i hela organisationen.82
9.9 1970
I distriktet var det ledarkurser med syftet att utbilda ledare. Det var en ungdomsledarkurs, sång och lekledarkurs, föreningsledarkurs och en örnledarkurs. Det var ett tonårsforum med temat jämlikhet. Inom avdelningarna ordnades det med kurser som syftade till att tonåringar skulle diskutera frågor som var relevanta för dem. Nästa steg inom detta var att de skulle träffas i ett tonårsforum för att utbyta tankar med varandra. Lokalt ordnade avdelningarna med läger utflykter och studiecirklar. På Seskarö var det ett läger med svenska deltagare från Älvsbyn, Båtskärsnäs, Pajala, Svanstein, Haparanda och deltagare från norra Finland. Jokkmokk och Gällivare arrangerade ett läger som var välbesökt med inslag av friluftsliv. I Piteå var det läger på fårön och sjörövarlägret som tidigare år. Bodenkrets hade i augusti ett läger på fritidsgården Rörudden med 70 deltagare. Inom avdelningarna för övrigt var det utflykter. Det var även studiecirklar och avdelningsmöten.83 I slutordet för 1970 stod det att de idéer och värderingar som Unga Örnar hade skulle genomsyra hela verksamheten.84
81 Folkrörelsernas arkiv Norrbotten. Unga Örnar Norrbottens distriktet vår verksamhet 1969. Unga Örnars Norrbottens distrikt Norrbotten 831. Vol. 42., ss 5-14.
82 Folkrörelsernas arkiv Norrbotten. Unga Örnar Norrbottens distriktet vår verksamhet 1969. Unga Örnars Norrbottens distrikt Norrbotten 831. Vol. 42., s 19.
83 Folkrörelsernas arkiv Norrbotten. Unga Örnar Norrbottens distriktet vår verksamhet 1970. Unga Örnars Norrbottens distrikt Norrbotten 831. Vol. 42., ss 5-12.
84 Folkrörelsernas arkiv Norrbotten. Unga Örnar Norrbottens distriktet vår verksamhet 1970. Unga Örnars Norrbottens distrikt Norrbotten 831. Vol. 42., s 17.
27 10 Analys och slutdiskussion
Undersökningens syfte var att beskriva verksamheten under perioden 1955–1970. Två
frågeställningar formulerades för att uppfylla syftet. Frågeställningarna kommer att besvaras i kronologisk ordning. Empirin i denna uppsats kommer att analyseras utifrån Webers
sociologiska byråkratiteoriteori. I slutet finns förslag på vidare forskning.
10.1 Hur bedrevs verksamheten inom Unga Örnar i Norrbotten 1955–1970?
Verksamheten bedrevs genom aktiviteter av olika slag. Dessa var sommarläger, tonårsinriktade aktiviteter, studiecirklar, ledarutbildningar, friluftskurser och kurser för styrelsearbete.
10.2 Vad var huvudsyftet med deras verksamhet?
Det första huvudsyftet med verksamheten 1955–1970 var att locka tonåringar till aktiviteterna inom distriktet och de lokala föreningarna genom forum grupper och studiecirklar. Det andra huvudsyftet var att fostra ungdomar in i Unga Örnars Riksförbunds idéer och värderingar genom ledarutbildningar och aktiviteter av olika slag. Det tredje huvudsyftet var att fostra ledare inom Unga Örnar i Norrbotten.
10.3 Återkoppling till det teoretiska ramverket och vidare forskning
Teorin som har använts i denna undersökning är Webers sociologiska byråkratiteori som är relevant att använda eftersom UÖ verkade i ett större sammanhang i förhållande till Unga Örnars Riksförbund som hade idéer och värderingar fastslagna i organisationen. Inom Webers teori är det sociala handlandet inom organisationer centralt och därför kommer Webers kategorisering av olika slags social handlande att appliceras på frågeställningarna i denna uppsats. De sociala handlingstyper som används är målrationellt, värderationellt, affektuellt och traditionellt handlande.
I den första frågeställningen gestaltade sig det målrationella handlandet genom resurserna det vill säga ledarna och personer inom lokalföreningarna. Resurserna användes som medel för att arrangera sommarläger för olika åldrar eller tonårskurser. Ett sommarläger syftade till att gynna ungdomar och deras intressen.
Exempel på detta var 1955 då det var ett sommarläger på Framnäs folkhögskola i Piteå med 109 deltagare. 1959 var det ett sommarläger i Luleå på Brändön med ett 60 tal medlemmar och ledare. Det värderationella var att personerna inom lokalföreningarna och ledarna såg till att sommarlägret blev verklighet.
28 När det gäller tonårskurser var målet att locka tonåringar till verksamheten i UÖ. Detta är
ytterligare ett exempel på ett målrationellt handlande. Andra aktiviteter som användes för att nå andra mål var studiecirklar, ledarutbildningar, friluftskurser och kurser för styrelsearbete.
Ledarutbildningarna hade målet att utbilda ledare inom den lokala verksamheten och är också ett målrationellt handlande. Exempel på detta är Erikslunds Unga Örnar som anordnade olika aktiviteter för olika åldrar inom deras lokala verksamhet bland annat hade de 1966
ledarutbildningar. Kurser för styrelsearbete syftade till att utbilda personerna inom
lokalavdelningarna kring viktiga delar i styrelsearbetet. Exempel på det är 1967 då det inom UÖ anordnades med kurser kring styrelsearbete vilket är ett målrationellt handlande. Friluftskurser syftade till att ungdomar skulle vara ute i skog och mark. Exempel på detta är att Erikslunds Unga Örnar hade utflykter i skogen för åldrarna 10–12 år 1966. Studiecirklar syftade till att medlemmarna inom lokalavdelningar skulle diskutera tillsammans. Exempel på detta inom lokalavdelningarna var att 1957 ordnades det med studiecirklar inom UÖ. Friliftskurser och studiecirklar var målrationellt handlande.
Det värderationella är lokalavdelningarnas resurser i form av ledare och personerna inom avdelningen samt deras genomförande av studiecirklar, tonårsgrupper och tonårsforum. I verksamhetsberättelsen 1956 exempelvis beskrevs det att tonåringar behövde lockas till verksamheten i UÖ. Exempel på tonårskurser var 1967 då det ordnandes med ett tonårsforum med tonåringar från Boden, Luleå, Piteå där temat för diskussionen var u-landsfrågor.
Det traditionella handlandet fanns inom lokalavdelningarna genom att de tog för en vana att arrangera återkommande. aktiviteter.
I källmaterialet har inte personers känslotillstånd uttryckts därför har det affektuella handlandet inte hittats.
I den andra frågeställningen är det tre huvudsyften. I det första huvudsyftet var det målrationella handlandet att arrangera studiecirklar så som tonårsforum och tonårsgrupper för att locka
tonåringar till UÖ.
I det andra huvudsyftet var det målrationella handlandet att arrangera ledarutbildningar och aktiviteter av olika slag inom UÖ för att fostra ungdomar in i Unga Örnars Riksförbunds idéer och värderingar som var värderingarna demokrati, solidaritet och samarbete.
29 Det tredje huvudsyftets målrationella handlande var att fostra ledare inom UÖ. Att fostra ledare inom UÖ innebar att se till att nya ledare kom in i organisationen. UÖ tolkade Unga Örnars Riksförbunds idéer och använde den tolkningen till att fostra ledare inom UÖ.
De tre huvudsyftena är inte värderationella eftersom arrangerandet av aktiviteter var
värderationellt. Det traditionella handlandet fanns genom att organisationen byggde på dessa tre huvudsyften. Det fanns inget affektuellt handlande inom huvudsyftena eftersom källmaterialet inte beskrev personers känslotillstånd.
Inom den tidigare forskningen har fokus legat på folkbildning friluftslivet och medborgarskapet.
I denna undersökning har fokus legat på organisationen UÖ vilket vid en framtida forskning skulle vara intressant att utvidga eftersom det finns källmaterial efter 1970 och undersöka vad som hände i verksamheten efter det. Det skulle vara intressant att lyfta perspektivet från
Norrbotten och jämföra med Unga Örnar i andra delar av Sverige för att se om det fanns likheter och skillnader mellan organisationerna.
30 11 Käll och litteraturförteckning
11.1 Arkivmaterial Öppna arkiv
Folkrörelsernas arkiv Norrbotten. Arbetarnas Bildningsförbund Norrbottens distriktet verksamhetsberättelse för Norrbottens Unga Örnars distrikt 1955. Unga Örnars Norrbottens distrikt Norrbotten 831. Vol. 42.
Folkrörelsernas arkiv Norrbotten. Unga Örnars Norrbottens distrikts
Verksamhetsberättelse 1955–58. Unga Örnars Norrbottens distrikt Norrbotten 831. Vol. 42.
Folkrörelsernas arkiv Norrbotten. Norrbottens unga örnars distrikt storgatan
46 tel 193111 Luleå den 1 nov 1956 till örnavdelningarna. Unga Örnars Norrbottens distrikt Norrbotten 831 B11b. Vol. 5.
Folkrörelsernas arkiv Norrbotten. Norrbottens Unga Örnars distrikt storgatan 46 tel. 193111 Luleå den 4 jan. 1956 till örnavdelningarna. Unga Örnars Norrbottens distrikt Norrbotten 831 B11b. Vol. 5.
Folkrörelsernas arkiv Norrbotten. Unga Örnar Norrbottens distriktet vår verksamhet 1959–70.
Unga Örnars Norrbottens distrikt Norrbotten 831. Vol. 42.
Folkrörelsernas arkiv Norrbotten. Norrbottens distriktet av Unga Örnar Storgatan 46, tel. 193, ABF Luleå 17/3 59. Unga Örnars Norrbottens distrikt Norrbotten 831 B11b. Vol. 5.
Folkrörelsernas arkiv Norrbotten. Aktuellt senaste nytt från distriktet och förbundet 1961. Unga Örnars Norrbottens distrikt Norrbotten 831 B11b Vol. 5.
Folkrörelsernas arkiv Norrbotten. Sommarprogram för Boden-Överluleå Unga Örnar 1963.
Norrbottens distrikt Norrbotten 831 B11b. Vol. 5.
