Snart ger sig världens första “smarta fartyg”
ut på sin jungfrufärd över Atlanten.
IBM och forskningsorganisationen ProMare har utvecklat en “AI-kapten” som ska göra det möjligt för den autonoma båten Mayflo- wer att korsa Atlanten på egen hand. Tanken är att båten ska ta någorlunda samma rutt som den ursprungliga Mayflower gjorde för 400 år sedan när den tog de första pilgrimerna från England till den nya världen i Amerika.
Det är inte första gången ett skepp som utger sig för att vara självkörande korsar At- lanten men Don Scott, CTO för Mayflower Au-
REDERIETS
LEDARPROGRAM
INTERNTIDNING FÖR OSS SOM ARBETAR I FÄRJEREDERIET
Nominera dig själv eller en kollega
Trafikverket Färjerederiet 185 21 Vaxholm
SMART FARTYG KORSAR
ATLANTEN MED AI-KAPTEN
På sluttampen
JULI 2021
NR
5.
tonomous Ship, säger att deras AI-kapten ska ha förmåga att klara av betydligt mycket mer avancerade situationer än vad andra lik- nande autonoma båtar har haft.
Fartyget, som är täckt av solceller, ska un- der överfarten bland annat studera havs- föroreningar och analysera plast som flyter runt i vattnet, samt observera havslevande däggdjur. Det faktum att det inte finns någon besättning ombord kan vara en fördel i den hårda väderlek som kan uppstå ute till sjöss, enligt Rosie Lickorish på IBM, som deltar i projektet.
– Att ha ett fartyg utan människor ger forskarna möjlighet att utvidga observations- området, säger hon.
Den självstyrande båtens resa har skjutits
Fakta Tekniken ombord
Skeppets AI-kapten har en roll som liknar en mänsklig kapten. Genom att ta in data från ett antal källor utvär- derar den ständigt sin rutt, status och uppdrag och fattar beslut om vad man ska göra härnäst. Kameror och digitala skanningssystem skannar horisonten efter faror, och strömmar av meteoro- logiska data avslöjar potentiellt farliga stormar. Maskininlärnings- och auto- matiseringsprogram säkerställer att besluten är säkra och i linje med kolli- sionsreglerna.
Små, lätta kantenheter (edge devi- ces) ger precis tillräckligt med lokal datakraft för att fartyget ska fungera självständigt, även utan anslutning el- ler fjärrkontroll. När en anslutning blir tillgänglig synkroniseras systemen med molnet, vilket möjliggör uppdateringar och dataöverföring
om världens första självstyrande fartyg hop- pas att “Mayflower 400” kan kasta loss från brittiska Plymouth inom kort. Färden går mot den amerikanska staden med samma namn, i Massachusetts på andra sidan Atlanten.
Förutsättningen är en gynnsam väderlek, och att brittiska myndigheter ger de tillstånd som krävs. I väntan på jungfruresan ligger båten – en 50 fot lång och nio ton tung tri- maran – och guppar i Plymouthsundet, där man bland annat har testkört en hydrofon som ska fånga upp valljud.
Resan över havet följer samma rutt som emigrantfartyget Mayflower 1620, och kom- mer att ta ungefär tre veckor.
På SVT Play kan du se en kortfilm om det självstyrande skeppet Mayflower. Sök på Ljusglimtar från nyhetsvärlden.
Rosie Lickorish på IBM del- tar i projektet tillsammans
AI-FARTYG korsar Atlanten MÖT EMMA
Sommarvikarie på Hönö TRIO TÄVLADE
i hackathon
Tipsa redaktionen
Vi tar gärna emot tips, synpunkter och idéer.
Skriv till oss på: sjovagen@trafikverket.se
!
INNEHÅLL
I HACKATHON
Nu är det sommar på riktigt. Tropisk hetta i flera dagar på raken och vatt- net har nått badtemperatur även för en badkruka som mig.
Coronasmittan är äntligen ordentligt på väg nedåt. Färre och färre hamnar på IVA eller sjukhus allt eftersom vac- cineringen rullas ut. Över 50 procent har fått en dos och över 30 procent har fått två doser och är färdigvaccinerade.
Vi fortsätter naturligtvis att tvätta hän- derna, hålla avstånd och stanna hem- ma vid förkylningssymtom. Det ser ljusare ut.
Men när den ena krisen tar paus dyker en annan upp. När jag skriver detta så röstas det om en misstroen- deomröstning mot Sveriges stadsmi- nister. Då är det bra att ha ett gediget och fungerande för- valtar- och de- mokratisystem.
Även om media exploderat så påver- kas vi som arbetar i en stor myndighet och rederi inte alls. Vi har våra direktiv, scheman och turlistor. Trots kriser fort- sätter färjorna trafikeras som vanligt.
Verksamheten har som vanligt haft sina incidenter. Ofta brukar vi hän- föra dessa till tekniska orsaker, men de senaste tillhör mer den mänskliga faktorn. Vi i rederiledningen funderar på vad vi kan göra bättre för att mini- mera risken att liknande saker händer igen. Köra färjor är komplext. Kompe- tens måste hållas fräsch, uppdateras och fyllas på. Detta är både arbetsgi- varens och den anställdes ansvar. Vi är sjömän, vi ska kunna hantera ordinarie och oväntade situationer. Och nästan alltid gör vi det.
Nu är det sommar. Dags för välbe- hövlig återhämtning efter ett konstigt pandemiår. Jag önskar er alla en riktigt skön sommar och ledighet.
Lars Petter Holm leder Lunch- snacket, ett nytt program som du kan se i FLS.
3 Alexander, Liza och Ronald tävlade i Hackathon
4 Vinster med återvinning
5 Möt en kollega Emma, sommarvikarie 6 Sjöloggen med Utkiken Nya lås behövs, Hur blir det med restriktioner och hemarbete? med mera
7 Tellus kan få batteridrift 2022 9 Lunchsnacket med Lars Petter 10 Riskområden i Färjerederiet 10 HVO till Hönöleden 12 På Sluttampen Mayflower, det självkörande fartyget
Sommar, kriser och stabilitet
SJÖVÄGEN ÄR TRAFIKVERKET FÄRJEREDERIETS INTERNTIDNING
”Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt” är Färjerederiets vision. Pålitliga, engagerade, modiga och affärsmässiga är våra värderingar. Ansvarig utgivare: Erik Froste. Redaktör: Lena Wandrell Medverkande i detta nummer: Jan Öhlund, Annica Gustafsson, Kasper Dudzik. Design och layout: Form och event, Trafikverket. Tryck: BrandFactory. Omslagsbild: Operativ chef Ellen Norrgård Foto: Jan Öhlund. Mejla sjovagen@trafikverket.se. Sjövägen skickas till dig som är anställd i Färjerederiet. ISSN: 2001-4503
ERIK FROSTE
”
Det är mycket roligare än jag trodde att åka framoch tillbaka.”
Trio från Visingsöleden
Gustav Karlsson deltar i det nya riskarbetet.
9
Ett hackathon är ett marathon i att hacka, ta fram kreativa idéer under kort tid i grupp. Den 24–25 maj var det åter dags för Trafikverkets hack- athon. Denna gång digitalt.
När erbjudandet kom upp att ta två dagar tillsammans med andra entusiastiska kollegor och försöka hitta på innovativa förslag, var det många som tog chansen.
Detta var också första gången som hela Trafikverket bjöds in på Hack for Trafik- verket.
Från Färjerederiets sida tog Liza Eriks- son, Alexander Stjernborg och Ronald
delta. Deras idé var att skapa en miljö- plattform/portal för återvinning på intranätet.
I dagsläget finns inte någon gemensam portal att ta del av nya lösningar inom återvinning eller kunna skapa möjlighe- ter för att öka återvinningen. Trafikver- ket består av flera enheter som till stor del inte har insikt i varandras verksamhet och därmed inte heller delar sina nya lös- ningar och idéer.
– Vi tänkte att på trafikverkets intranät finns möjligheten att skapa en miljöplatt- form/portal där återvinningslösningen för olja samt andra lösningar kan läg-
kunna ta del av miljöförbättringar som kan genomföras på respektive enhet. Ett enkelt och lättillgängligt sätt att få infor- mation om nya lösningar, tjänster och produkter som kan användas inom de olika enheterna inom Trafikverket, säger Liza Eriksson som initierade projektet.
Hon läste om hackathon på intranätet, tänkte att det verkade vara en rolig grej att vara med i och frågade sedan Alexan- der och Ronald om de ville vara med och bilda team.
– Ronald hade en bra idé om att åter- vinna smörjoljor ombord. Det är viktigt
”Trots kriser fortsätter färjorna som vanlig”
10 5
FOKUS DIGITALISERING
Liza Eriksson, Alexander Stjernborg och Ronald Lillevars från Visingsö- leden deltog i Trafikverkets hack- athon med en idé om återvinning.
Emma Leffler, sommarvikarie
Emma var också i Vaxholm på simulator- anläggningen och gick introduktionsut- bildningen. Via digitala kurser gjorde hon också de olika Trafikverksutbildningarna.
– Jag tyck- er det är kul att det läggs tid och kraft på att nyanställda ska kunna jobbet, att man inte bara slängs in i verksamheten.
Hittills har jag jobbat två pass och det är mycket roligare än jag tänkt mig att åka fram och tillbaka. Det är verkligen inte långtråkigt, man får köra även som matros så man är trygg om man måste hoppa in för befälhavaren. Att få öva kon-
FOKUS DIGITALISERING
Emma Leffler
Sommarvikarie
Enligt avfallshierarkin är materialåtervin- ning den tredje mest gynnsamma avfalls- hanteringen för miljön. Genom att mate- rialåtervinna sparar du mer energi och resurser jämfört med att producera nytt material från jungfruliga råvaror.
Färjerederiet förbrukar årligen ca 85–
90 kubikmeter olja i form av smörjoljor till framdrivningsmaskiner ombord på de 41 leder som finns inom verksamheten.
På exempelvis Visingsöleden genererar ett oljebyte på en av färjorna på framdriv- ningsmaskinerna cirka 200 liter olja. Det- ta genomförs en gång per månad.
Den förbrukade oljan sugs idag upp i tankar som sedan transporteras till en anläggning i Halmstad. Där renas oljan i en anläggning och körs sedan till Tysk- land för ytterligare rening.
Det upphandlade avtalet som finns idag med ett företag, levererar i dagsläget inte någon återvunnen olja i retur.
Ett mål är att integrera ett system ombord på färjorna. En lösning på vägen är att genomföra ett samarbete med SKF i att kunna lämna oljan för återvinning till att ingå i ett kretslopp där vi får den i retur för användning.
Miljöplattformen
Miljöplattformen ska i grunden fungera olika idéer och genom en flik om åter-
vinning på intranätet kan man enkelt samla kunskap, säger Liza
– Vår inriktning var miljö och åter- vinning riktat mot de smörjmedel och spilloljor som används ombord på våra fartyg och som idag går till återvin- ningsanläggningar i Sverige och Tysk- land. Tanken är att vi i princip ska ha ett slutet system där vi återanvänder oljor och kylvätskor, säger Ronald Lil- levars.
– Jag såg en film om en anläggning SKF tagit fram. Den renar smörjol- jor så att den produkt som kommer ut är renare än den som kommer in! SKF renar och tillsätter ämnen som gör smörjoljan bättre. Jag vet inte om denna anläggning går att sätta in ombord, men det är intressant att undersöka, säger Ronald.
Genom att återvinna oljor ifrån bil- färjorna på Färjerederiet och minskas miljöpåverkan på klimat och biologisk mångfald.
Hur det gick? Ja, trion gick inte till final men det var inte det viktiga. Det var mer att få en inblick i hur detta fungera- de och få lite mer idéer och inspiration till nästa år, menar de.
Laget som vann hade tagit fram en logistikplaneringsapp för för att minska deponi av stenmassor etc som blir efter järnvägs- och vägbyggen.
– Vi är en specifik bransch och det handlade ju mycket om järnväg och väg på Trafikverkets Hackathon. Alexan- der har en idé om vi kunde ordna något liknande internt på Färjerederiet. Ett eget sjöfartshackathon, där de som är intresserade kan träffas för att spåna fram idéer.
Man behöver inte vara IT-proffs för att delta i ett hackathon.
-Jag fick bredda mina kunskaper i att jobba i en miljö som jag vanligtvis inte arbetar i och sedan var det otroligt kul att få se och höra vad de andra presen- terade. Man insåg snabbt att man hade att göra med många väldigt engagerade människor, säger Ronald och fortsätter:
– Min bakgrund vad gäller datakun- skaper är begränsad så bara det var ett av skälen till att jag deltog. Och under den korta tid som detta varade så lärde jag mig mycket nytt. Om du får chan- sen, gå med! Det är ett gyllene tillfälle att få dela med dig av dina tankar och funderingar men också att få inspira-
del samt eventuellt en arkivdel. En gång om året så skulle en uppdatering göras för att säkerställa att aktuella produkter, tjänster och system visas. Vinsterna är bland annat:
- Förenklad information avseende genom- förda eller kommande miljöförbättringar inom Trafikverket.
- Ökade möjligheter till miljöförbättringar inom Trafikverket.
- Ökad integrering av miljöarbetet inom samtliga enheter inom Trafikverket Miljö- och ekonomiska vinster med oljereningen:
Genom att regenerera spillolja minskas behovet av jungfrulig olja och koldioxid- utsläppen reduceras med cirka 500 kilo CO2 -ekvivalenter per återvunnet ton olja.
Förorenat smörjmedel är en av de vanli- gaste orsakerna till att utrustningar have- rerar i förtid. En stor del av underhålls- kostnaderna kan spåras till smörjmedlet kvalitet vilket gör att korrekt smörjhan- tering är avgörande för lönsamheten. Och eftersom praktiskt taget alla industrima- skiner använder olja som smörjmedel, är verksamheten mycket sårbar för skiftande råoljepriser.
Emma Leffler studerar till sjökapten på Chalmers. Hon gick på gymnasiet på Öckerö i Göteborgs skärgård och åkte ofta med färjan på den tiden. Nu sommar- jobbar hon som motorman/matros. Hur kom det sig att hon sökte sommarjobb på Färjerederiet?
– Min sambo började jobba på Visingsö- leden och tyckte det var mycket lärorikt och trevligt. Sedan verkade de gula fär- jorna också som ett säkert jobb i pan- demitider. De går alltid. Tidigare har jag jobbat på passagerarbåtar i Svalbard och all turisttrafik har ju dragits ned på grund av Covid-19.
Själva ansökningsprocessen upplevde Emma som lång.
– Ansökan skulle in tidigt och det tog lång tid innan jag fick svar. Men sedan gick det fort. Samma dag som jag hade gjort on-linetester och blivit godkänd kunde jag boka in tid för en Skype- inter- vju. Det var tre personer som intervju- ade, en distriktschef, en från facket och en från HR. Jag fick svara på frågor om vem jag var, varför jag hade sökt och vilka leder som passade mig.
Emmas ansökan skickades vidare och hon fick en telefonintervju med distriktsche- fen för Visingsöleden.
– Den gick jättebra, men tyvärr hade de inte behov av en matros i sommar visa- de det sig. I stället skickades min ansö- kan vidare till Västkusten och jag pratade med distriktschefen Henrietta Johans- son om vart jag helst ville jobba. Jag sade att Hönö vore bäst, för det är enklast att ta sig till med kollektivtrafik men att jag också var öppen för andra leder.
Emma fick sedan åka till Hönöleden och intervjuades på plats.
– Det gick jättebra och jag fick kon- traktet via mejl och kunde signera direkt.
Sedan blev det DoE och eftersom det är fyra olika färjor på Hönöleden och en råkade ligga på varv tog det två veckor innan alla färjorna var avklarade. Man ska kunna varje enskild färja man ska
MÖT EN KOLLEGA
”Uppskattar att det läggs tid och kraft att lära sig jobbet”
I nuläget ser Emma färjejobbet som bra att ha vid sidan om studierna och även efter- åt då hon är hemma några veckor efter att jobbat till sjöss i perioder.
– Jag måste få in behörigheten och sedan vill jag prova olika delar av sjöfar- ten. Tror det är viktigt att man har erfa- renhet från andra håll. Flera jag jobbar med nu är fiskare och det är kul att få den bilden.
– Jag har verkligen fått ett gott välkom- nande. Alla hälsar på mig, det är mycket folk som jobbar här och alla är supertrev- liga. Det är bra klimat för att lära sig, man får fråga och de jag jobbar med är toppen, avslutar Emma.
Vinster med återvinning
FOTO: KASPER DUDZIK
Auditen/revisionen är en årlig besiktning av vår verksamhet i syfte att kontrollera ef- terlevnaden av ISM-koden.
– Från vår sida deltog utöver mig själv Kent Flat, Peter Sörensson, Claes Tyrén, Fredrik Almlöv, Åsa Nordström och Fredrik Skeppstedt. Transportstyrelsen deltog med tre personer och tonen var god med givande diskussioner om vår verksamhet, säger Mar- gus Pöldma, trafikchef.
– Inga större avvikelser hittades och vi fortsätter med vårt goda arbete, närmast fram till omcertifieringen som kommer att ske i god tid före 27 april 2022 då certifikatet
går ut. Jag vill tacka alla som varit med om att bidra så att vi når så fina resultat!
säger Margus.
Avvikelserna gällde några småsaker; en tvetydighet i en riktlinje, en gradering av en händelseavvikelse och ett tillbud som inte rapporterats till Transportstyrelsen.
SJÖLOGGEN
UTKIKEN
Visingsöfärjan Ebba Brahe körde in i pi- ren den i Gränna. Färjan togs ur bruk och för- des till varvet i Huskvarna. Passagerarbåten Christina Brahe sattes in som reserv under tiden Ebba Brahe var på varv.
Det var vid halvsjutiden på morgonen den 3 juni som färjan körde in i den norra delen av piren i Gränna hamn. Inga personer ska- dades vid kollisionen. Färjan besiktigades av Transportstyrelsen och Färjerederiet kom- mer att utreda orsaken till kollisionen.
Dagen efter, fredag den 4 juni på eftermid- dagen stannade båda maskinerna på Holmö- ledens färja Helena Elisabeth. Med hjälp av lots och sjöräddning kom hon säkert i hamn och passagerarna evakuerades. Leden stäng- de kl 18.00 på fredagen och Holmöleden trafikerades av en ersättningsbåt, en min- dre passagerarfärja, tills Helena Elisabeth åter kunde tas i trafik. Teknisk undersök-
ning pågår och utbildningsinsatser av teknisk art kring nautisk utrustning, maskiner och bränslesystem har genomförts.
I juli kommer den ordinarie färjan Capella tillbaka efter att ha gått igenom en stor re- novering. Hon har genomgått en livstidsför- längning av framdriftssystemet och är utrus- tad med en take-me-home-funktion som går på ett annat system, om det vanliga fram- driftssystemet skulle fallera.
En hel del tekniska förbättringar kommer även att ske med Helena Elisabeth vid det or- dinarie varvsbesöket i höst. Det är installation av dubbla stamfilter, byte av givartyp i dag- tank, installation av separata bränsleledningar till huvudmaskiner samt hjälpmaskiner.
Björn Persson går in som tillförordnad sek- tionschef för Holmöleden under Carl Ryd- markers tjänstledighet.
Årets ISM-revision klar
” Stena Lines nya Östersjöfärja Stena Lines nya Östersjöfärja, Stena Scandica, levererades fredagen den 18 juni vid en ceremoni på skeppsvarvet Sedef i Turkiet.”
dfly.no , 2021-06-21
”Problem med Svanesundsfärjan – igen Orust Ett tekniskt fel gjorde att Svane- sundsfärjan blev liggande vid kajen un- der fredagseftermiddagen. Det resulte- rade i att bilister valde bron och långa köer skapades.”
lokaltidningensto.se, 2021-06-19
”Nu får DFDS-färjorna i Köpenhamn landström
Entreprenadarbetet för att etablera en landströmsanläggning vid DFDS-termi- nalen i Köpenhamn är i full gång. Sats- ningen är ett samarbete mellan CMP och DFDS med Actemium.På kajen in- stalleras dessutom en fjärrmanövrerad kran för anslutning till färjan i respektive färjeläge.”
energipress.se, 2021-06-16
”Gotlandsfärja ska ligga i Västervik över sommaren
En reservfärja ska ligga vid Skeppsbro- kajen i Västervik över sommaren.
Om vädrets makter tillåter kommer färjan att anlända till Västervik i helgen.”
kindaposten.se, 2021-06-17
”Ingen kommunal projektgrupp för färjetrafik
Tjörn Kommunstyrelsen ställer sig inte bakom Magne Hallbergs, kristdemokrat och Åstolsbo, förslag om ett kommunalt engagemang för att säkra en tillgänglig och säker färjetrafik ut mot Åstol och Stora ...”
lokaltidningensto.se, 2021-06-17
”ForSea kommer att uppdatera färjan Tycho Brahe
... med världens största batteripack, för- länger fartygets livslängd och minskar utsläppen”
mynewsdesk.com, 2021-06-24
“Olja på vägen stör trafiken på E12 Det är problem i trafiken i båda riktning- arna på E12 mellan Färjeläge Holmsund och Holmsund. Orsaken är olja på vä- gen, uppger Trafikverket.”
vk.se, 2021-06-24 För att minska smittspridningen
och belastningen på vården gav regeringen den 22 december 2020 de statliga myndigheterna i uppdrag att vidta ytterligare åtgärder för att så många som möjligt av de anställda skulle kunna arbeta hemifrån.Upp- draget förlängdes den 12 maj att gälla fram till den 15 september 2021.
Trafikverket har sedan tidigare be- stämt att alla som kan arbetar hemi- från fram till 29 augusti och
att övriga restriktioner gäller till dess.
Ett nytt beslut kommer tas i vecka 34 beroende på hur situa- tionen utvecklas.
Ebba Brahe körde in i kajen i Gränna, en olyckshändelse orsakad av den mänskliga faktorn.
FOTO:ANETTE LINDFORS, MOSTPHOTOS.COM
Hemarbete och restriktioner Två tillbud i rad
FOTO: JAN BUSSMAN
UPPHANDLING UNDERHÅLL PÅ LED
Inköpsstrategin för upphandlingen är en god service för samtliga färjeleder och en sund konkurrens på marknaden. Därför är berörda leder indelade i fem upphandlings- områden: Norrbotten, Norrlandskusten, Öst, Fårösund och Syd. Indelningen är gjord uti- från hur leverantörsmarknaden ser ut och var i landet lederna ligger. Underlagen har också anpassats så fler typer av företag skall kunna lämna anbud.
Den 26 augusti ska anbuden vara inne och anbudsgivare kan ställa frågor till den 16 au- gusti. Det är viktigt att frågorna ställs i upp- handlingssystemet Kommers, för att alla ska kunna se de svar som ges. Inga frågor som rör upphandlingen får besvaras på an- nat sätt.
Om du får frågor från en leverantör, hänvi- sar du enklast till ansvarig upphandlare, Jac- queline Siegenthaler.
På grund av semestertider besvaras frågor i begränsad omfattning under juli månad och vecka 28 besvaras inga frågor.
Anbuden öppnas den 27 augusti och där- efter utvärderas anbuden och kontrakten tecknas så fort som möjligt. Målet är att de nya avtalen ska börja gälla den 1 oktober.
LÅSUPPDATERINGAR BEHÖVS PÅ FLERA HÅLL
I samband med att Trafikverket uppdaterat sina instruktioner gällande lås och skalskydd har Claes Tyrén och Mikael Ingemansson, Färjerederiets säkerhetsfunktion, reviderat rederiets instruktioner så de harmoniserar med Trafikverkets krav.
Som en del i arbetet har en låsinven- tering gjorts och den visar att vi behö- ver byta ett trettiotal lås på färjor och landanläggningar runt om i landet, för att leva upp till kraven.
– Det har varit ett omfattande arbete som har dragit ut på tiden. Men efter konstruktiv dialog med kollegor runt om i landet har vi kommit fram till en bra lösning, säger Claes Tyrén.
– Låsen som ska installeras måste hålla en viss nivå men får inte vara för avancerade, säger Mikael Ingemansson.
Gemensamt för lås på landanläggning och färja är att de ska ha läsare som kan läsa Trafikverkets taggar och fung- era i de miljöer där vi är verksamma.
Kodlåsen får inte vara uppkopplade mot internet, men programmering med por- tabel programmeringsenhet är tillåten.
Ska låsen monteras ombord på väg- färja så måste de tåla den miljö där de skall sitta, det vill säga på vissa leder klara av saltvattenmiljöer. De ska vara försedd med reservkrafts-/nödmat- ning och om installationen ska göras på en frigående färja måste den pri- mära gångdörren kunna öppnas från manöverplatsen.
Trafikverkets upphandlade leverantör, Telehantering, har tagit fram tre pake- teringar som möter våra krav och den första pilotinstallationen är beställd.
Målet är att alla lås som behöver uppgraderas ska vara utbytta innan slutet av 2021. De leder som har lås som idag inte uppfyller Trafikverkets krav kontaktas av rederiets inköpsko- ordinator Jan Öhlund, som hjälper till med beställningarna.
I takt med att låsens byts görs upp- följning genom att berörda DC/SC rapporterar in till Säkerhetsfunktio- nen när byte är utfört. När projektet är slutfört, rapporteras resultatet till re- deriets ledningsgrupp.
NYA FÄRJELÄGEN PÅ BLIDÖ Gällande byggnation av nya färjelägen för linfärjedrift på Blidöleden så har nu tre olika alternativ tagits fram som beslutsun- derlag. De olika alternativen är betongramp, hydraulläge eller pontonläge. De olika alter- nativen kommer nu att utvärderas.
För att hindra smittspridning har vi i Färjerederiet kvar alla restriktioner till 29 augusti. I vecka 34 kan nytt beslut tas.
Inga större avvikelser hittades vid årets ISM-revision, säger Margus Pöldma, trafikchef.
214
har läst den senast mest populära artikeln i FLS nyheter. Det var den om trion som deltog i hackathon, som du kan läsa en längre text
om i detta nummer.
Bäver som inspekterar på Lyrleden.FOTO: LABO LARSSON
INSPEKTION PÅ LYRLEDEN
Lars Petter Holm är bemanningsplane- rare men också vår nye programvärd i
”Lunchsnacket” som du kan se i FLS.
Det är en ny idé som vi testar under en period. Tanken är att första fredagen i månaden kommer ett nytt avsnitt där Lars Petter Holm bjuder in eller flera gäs- ter och diskuterar aktuella ämnen. Det kan vara interna gäster men också exter- na. Ursprungligen kommer Lars Petter från Notodden i Telemark, men flyttade till Oslo direkt efter gymnasiet och till Stockholm för fem år sedan.
– Lars Petter, du kallas numera för rederiets egen Skavlan, hur kommer det sig att du verkar trivas så bra som pro- gramledare?
– Jag har ett förflutet inom media-och tv-branschen. Jobbade inom den i olika roller direkt efter gymnasiet och fem år fram. Då kombinerade jag det med att job- ba deltid på järnvägen i Norge. Till sist tog det intresset över och jag började heltid på järnvägen. Jag arbetade en hel del med olika fackliga frågor och kom in i schema- arbetet och blev intresserad av det.
Efter tio år inom järnvägen i Norge sökte han för fem år sedan arbete som bemanningsplanerare i Färjerederiet.
Lars Petter Holm
breddar registret
PÅ FÄRJELEDEN VI I REDERIET
Hur var det att flytta till Stockholm efter Oslo?
– Jag hade bott i Sverige när jag var ny i tv-branschen men då flyttade jag hit med ett norskt tv-team och kände ingen från början här. Men jag fick kontakter här som jag har kvar, så steget var inte så stort.
Lars Petter gillar att bredda sig i yrkes- livet som man kan se av hans tidigare erfarenheter. Därför passar rollen som programledare i Lunchsnacket honom perfekt.
– Det är roligt att kunna kombinera intressen, som sjöfart och att intervjua människor. Att låta olika personer kom- ma till tals, både inom och utom rederiet så att inte bara samma alltid pratar utan att man lyfter fram flera. Det är ett enkelt
och det är kort, max 10–12 minuter. Det ska ge intressant information på ett underhållande sätt, säger han.
När han arbetade med tv var ett av pro- grammen det föga kända ”Let’s dance på is”.
– Det slog inte i vare sig Norge eller Sve- rige, skrattar han. Men han gjorde även reality-tv, dokumentärer och sommar- talkshow, men då bakom kulisserna som produktionsledare.
Men snart dyker Lars Petter upp på svensk tv. Han ska vara statist i nya säsongen av Solsida. Så spana in avsnittet där Mickan fyller 40 år så kanske ni ser vår käre norrman!
– Jag har inga skådespelarplaner men tycker det är kul att hålla kontakten med tv-branschen, säger han.
Lars Petter Holm på innergården i Vaxholm där de två första avsnitten av Lunchssnacket spelades in.
Efter sommaruppehållet återkommer vi med nya spännande gäster men redan nu kan du se de två första avsnitten som hittills pro- ducerats: Erik Froste, rederichef och Micca Andersson, befälhavare i avsnitt 1. Där pra- tades det om allt från FRI 19 till Eriks hemliga huslighetstalang.
I avsnitt 2 tog Lars Petter reda på vem Johanna Allert, digitaliseringschef egentligen är och Mia Selén HR-partner diskuterade kvinnors roll i sjöfarten.
Elva FOI-projekt och två nya på gång
Just nu är Färjerederiet involverat i elva olika forsknings- och innovations projekt (FOI). Några av dessa blir klara under året så vi fyller på med nya allteftersom intres- sant projekt dyker upp. Nu har vi två till som kanske blir av. Allt handlar om att respektive forskningsportfölj är villig att finansiera dem eller inte.
Den normala processen för att ansöka om FOI anslag är flera steg. Man börjar med en så kallad TG0-ansökan. Det är en kortare beskrivning av vad forskning- en omfattar, vilka olika företag, lärosäten och myndigheter som är partners samt en grov uppskattning av hur mycket pengar man söker. Om portföljens styrelse tycker din TG0-ansökan låter intressant ska du komma in med en mer detaljerad ansö- kan, en så kallad TG2 ansökan. Då hand- lar det om en mer detaljerad beskrivning av hur projektet är upplagt och respektive projektparts budgetar.
Transportsystemen står inför nya Drygt tre år efter att laddhybridfärjan Tel- lus sattes i trafik över Gullmarsleden kan den komma att göra skäl för namnet. Det skriver Lysekilsposten som intervjuat Fredrik Almlöv, vår teknik- och miljöchef.
Fredrik berättar att målet är att installa- tionerna för laddning av färjans batterier ska påbörjas sommaren/hösten 2022.
Sommaren 2019 sattes Tellus i trafik över den 1850 meter långa Gullmarsleden mellan Finnsbo och Skår. Då introducera- des den som Sveriges första laddhybrid- färja. Som hybridfärja kan den även dri- vas konventionellt med diesel, vilket den gjort hittills, ganska precis två år efter att den började gå i trafik. Snart kommer den åter kunna gå på HVO vilket minskar kli- mateffekterna avsevärt.
Tekniken för att ladda färjan har inte varit tillräckligt utvecklad för att kunna ladda Tellus vid en laddstation i land. Arbe-
som möjliggör en högre grad av automa- tion. Inom flyg, väg- och spårbunden tra- fik har automation och dess konsekvenser studerats för att kartlägga vilka effekter en högre grad automation får för operatö- ren samt systemet i sin helhet. Liknande initiativ börjar nu tas inom sjöfarten där kunskap kring moderna fartyg och hur dessa fartyg påverkar besättningens orga- nisation och arbetsuppgifter måste ana- lyseras.
De två projekten där Färjerederiet är med i ansökningsprocessen är:
Spektrum
Frågeställningen är om passagerarnas säkerhet kan upprätthållas när besätt- ningen ombord minskar? Bakgrunden är att allt i samhället automatiseras och det är rimligt att tro att även sjöfarten kom- mer göra detta. Men hur ska detta gå till på passagerarbåtar, hur ska man kunna
vid till exempel grundstötning, maskin- haveri eller evakuering? Vi själva byter från flottar till MES-system, detta är en typisk åtgärd. Våra nybyggen kommer ha möjlighet att fjärrstyra brandsprutan.
Men vad mer finns det att göra? Vad behö- ver man göra?
Drift och operation av smarta fartyg Frågeställningen i detta projekt hand- lar om vilken sorts kompetens kommer vi behöva i framtiden när det kommer smar- ta fartyg? Projektet ska kartlägga vilka krav som ställs på drift och organisation när fartygsflottan ställs om till smar- ta fartyg. Fokus för projektet är hur de nya systemen som används i smarta far- tyg påverkar arbete och rutiner för såväl besättningen ombord som personal på land. Systemen väntas ställa nya krav på bemanning, säkerhet, arbetsuppgifter och behov av träning/utbildning samt över- vakning och fjärrdrift på land.
tet har pågått med att utveckla laddtek- niken som vi tidigare beskrivit i Sjövä- gen. Avsikten är att det ska räcka med ett stopp på cirka tio minuter för att färjan ska laddas fullt upp.
Nu har arbetet med teknikutveckling för laddning av hybridfärjan kommit så långt att man kan ge en tidshorisont för när detta kan förverkligas.
Färjerederiet har ett projekt igång som jobbar på en upphandling av automatisk laddning av batterierna på Tellus från elnätet iland.
– Målet är att installationerna ska påbörjas sommaren/hösten 2022 och att vi då även kan starta upp systemen för att justeras in under senare delen av hösten, säger Fredrik Almlöv till Lysekilsposten.
Hösten 2022 kan äntligen Tellus laddas i land, om allt löper på som det ska. FOTO: KASPER DUDZIK
Tellus kan få batteridrift
under hösten nästa år
Nominera dig själv eller en kollega!
Nu drar vi igång tredje omgången av Färjerederiets ledarprogram!
Anmäl eller nominera er själva eller era kollegor. Urvalet görs baserat på potential och ambition att vilja utvecklas och bidra
till utvecklingen av verksamheten.
Deltagarna utbildas under drygt ett år för att kunna täcka upp för sektions- och distriktschefers frånvaro men även för distriktstekniker eller vara resurser inom olika projekt och dylikt.
Efter utbildningen arbetar deltagarna inom flera olika distrikt och det kan före- komma en del resor, alltså behöver en viss flexibilitet finnas.
Tidigare ledardeltagare finns idag representerade i våra chefsgrupper, både permanent och som interimslösningar.
Vill du veta mer eller har frågor är du väl- kommen att kontakta Ellen Norrgård på ellen.norrgard@trafikverket.se
Sista ansökansdag är den 15 augusti.
Intresseförfrågan hittar du i Operativas rum i FLS, under Ledarprogram. I FLS nyheter kan du se en kort film där Ellen berättar om ledarprogrammet.
VI I REDERIET OMBORD
Minnesord
Pär Olofsson
21 oktober 1953–14 maj 2021
Frigående befälhavaren Pär Olofsson på Hemsöleden gick hastigt bort i sömnen den 14 maj.
I hamn, i ro, för alltid saknad Kollegorna på Hemsöleden
TILLSVIDAREANSTÄLLDA JUNI
Mikael Karlsson, motorman/matros, Hönöleden
Leif Nylund, befälhavare lin, Röduppleden Joakim Fast, botorman/matros, Aspöleden Fadi Sulaiman, befälhavare lin, Hemsöleden JULIEddie Sörensson,
befälhavare fri, Hönöleden AUGUSTI Dan Hilbertsson, motorman/matros, Visingsöleden I förra numret av Sjövägen berättade vi om
arbetet med att ta fram ett enklare arbets- sätt för riskhantering i Färjerederiet. En viktig del i det arbetet är att testa det nya arbetssättet innan det implementeras i verksamheten.
Till vår hjälp har vi i projektgruppen satt samman en pilotgrupp som består av distriktschefer, skyddsombud och sjögå- ende personal som under en testperiod arbetar utifrån framtagen riktlinje och nya mallar.
Gustav Karlsson, distriktschef Syd och Jonas Abrahamsson, distriktschef Hönö är med i pilotgruppen.
De tycker att den nya riktlinjen kring riskhantering gör att riskhanteringen blir lättare att förstå, både varför den ska göras men även hur den ska göras, och framför allt, att alla riskhanteringar ham- nar i ett dokument på en plats i FLS.
-Detta framgår med tydlighet i rikt- linjen. Jag tror att detta innebär att våra medarbetare kommer att hitta de aktuella riskbedömningarna (idag finns det inte bra system på detta), säger Gustav
Arbetsmiljö
När det handlar om riskbedömning i arbetsmiljön brukar man definiera det som sannolikheten för att ohälsa eller olycks- fall ska uppstå och följderna av detta. Att en risk uppstår beror oftast på mänskliga och tekniska faktorer i kombination med hur saker och ting är organiserade.
Miljö
För att ständigt förbättra vårt miljöarbe- te för att uppnå en hållbar utveckling och minskad miljöpåverkan är det viktigt att arbeta med att hantera miljörisker. Detta för att förhindra olyckor, utsläpp och förore- ningar som medför negativ miljöpåverkan.
Säkerhet
I Färjerederiet ser vi säkerhet som ett sam- lat begrepp för funktioner och aktiviteter som syftar till att förebygga och hante- ra risker för och konsekvenser av tillbud, olyckor, uppsåtliga (antagonistiska) hand- lingar och övriga händelser som kan leda
Riskhantering – del 2
Gustav Karlsson, distriktschef Syd är med i gruppen som testar det nya ar- betssättet med risk- hantering.
Enkäten om
digitalisering färdig
Som ett led i årets tema “digitalisering”
har vi genomfört enkätundersökningar där vi som jobbar på rederiet får uppskatta vår egen digitala mognad. Resultaten från undersökningen ska ligga till grund för planeringen av framtida utbildningar.
Under april och maj gjordes den under- sökning som riktade sig mot våra sjögå- ende- samt varvs- och verkstadspersonal.
Undersökningen är avslutad och vi fick totalt 257 svar, vilket ger ett bra underlag för vidare analys.
Två av tre svarade att de känner till att årets tema är digitalisering och mer än hälften känner sig inspirerade av temat.
Generellt sett anger de som svarar att de känner sig bekanta med våra verksam- hetsnära system som FLS, FRAS, AMOS och Heroma. Det är också bland dessa system som intresset för att lära sig mer är som störst.
– En sak som är väldigt bra är att många anger att de kan tänka sig att delta i olika digitaliseringsprojekt, säger Jan Öhlund, en av dem som är involverad i arbetet runt digitaliseringstemat och fortsätter:
– Vi har spännande projekt på gång som behöver engagemang från er som jobbar i den operativa verksamheten, men efter- som undersökningen är anonym vet vi inte vilka ni är. Därför vill jag uppmana dig som vill delta att meddela ditt intresse till din chef eller till mig så sammanställer vi en lista på intresserade att kontakta när vi har lämpliga projekt på gång.
Mejla: jan.ohlund@trafikverket.se
Ellen Norrgård, operativ chef, drar snart igång det
Riskområden i Färjerederiet
Kvalité
Handlar om att hantera risker och möjlig- heter kopplade till organisationens förut- sättningar och mål.
Om vi inte lever vi upp till uppsatta krav, mål och avtal som våra kunder och ägare förväntar sig av oss skulle det i sin tur kunna medföra en negativ påverkan på vårt varumärke Färjerederiet/Trafikverket.
Genom att identifiera och arbeta pro- aktivt med risker inom dessa områden på ett tidigt stadium ökar vi förutsättningar- na för en säker och god arbetsmiljö, miljö, säkerhet och kvalité i vår verksamhet.
Målet med det nya arbetssättet är att på ett enkelt och tydligt sätt utveckla arbetet med riskhantering i Färjerederiet och att det ska var lätt att hitta dessa i vårt led- ningssystem FLS.
Implementeringen av det nya arbets- sättet kommer att påbörjas under hös- ten.
FOTO: KASPER DUDZIK
HVO till Hönöleden
Färjerederiet ingår nu nytt avtal med Q-Star om leveranser av HVO100 till Hönöleden. Avtalet gäller från och med den 1 juli fram till 31 december 2022 med möjlighet till förlängning i tre omgångar, som längst till 30 juni 2025.
– Vi har använt HVO 100 på Hönöle- den sedan 2017 och har goda erfarenhe- ter, säger Peter Peterberg, Färjerederi- ets miljösamordnare.
– Det är stabilt att lagra, ger inga beväxningar i bränslesystemet och dessutom går det bra att blanda med vanlig diesel, om det skulle behövas.
Förutom kraftigt minskade utsläpp av växthusgaser, minskar även utsläpp av partiklar och kväveoxider när HVO100 ersätter diesel som drivmedel.
De tycker att det även är lätt att ta till sig information från andra färjor och leder i och med att detta dokument kom- mer få en standardiserad plats i FLS.
– Just att samla alla risker i ett doku- ment gör att det blir lättare att hålla reda, men även att läsa genom och göra sig känd med de identifierade riskerna på arbetsplatsen, menar Jonas.
– Sen kommer det även bli lättare att lägga till nya risker och att man då und- viker dubbletter, samt vid revidering så finns allt på en och samma plats. Förbätt- ringsförslag kommer säkert under resans gång, men just
nu så tycker jag att nya mal- len är enkel och tydlig, säger Gustav.
Fakta HVO
n HVO är ett drivmedel för dieselmotorer som tillverkas med råvaror som vegetabi- liska oljor och eller slaktavfall från anima- liska fetter.
n Råvarorna processas och behandlas med väte i fabrik för att möta kraven en- ligt bränslestandarden EN 15940.
n Skillnaden mot dieselstandarden är främst att densiteten är lägre, ca 780 kg/
m3 mot 820 kg/m3 hos diesel.
n Råvarorna är inte fossila vilket betyder att utsläppen av koldioxid kopplas till ett kretslopp. Reduktionen av växthusgaser är ca 85 procent när HVO 100 används som drivmedel i stället för diesel.
n Energiinnehållet är något lägre än die- sel, men det kompenseras av att cetan- talet, bränslets villighet att antända, är högre.
FOTO: KASPER DUDZIK
