Herrhagskolan och Karlstads skolmåltidsreform

(1)

Herrhagskolan och Karlstads

skolmåltidsreform

En studie om organiseringen för införandet av tillagade skolmåltider i Karlstads

folkskolor mellan år 1949 och 1954

A research study on the organisation of the introduction of cooked meals in

public schools in Karlstad between year 1949 and 1954

Andres Leonardo Inostroza

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Historia- HIGB01

10,5 hp

Handledare: Hans Olofsson Examinator: Anders forsell 2020-05-12

(2)

1 Inledning ... 1

1.1 Problemformulering ... 1

1.2 Syfte ... 2

1.3 Undersökningsfrågor ... 2

1.4 Forskningsläge ... 2

1.5 Metod ... 4

1.6 Material ... 5

1.7 Avgränsningar ... 6

1.8 Begrepp ... 6

1.9 Bakgrund ... 7

1.9.1 Från folkskolestadga till Herrhagskolan ... 7

1.9.2 Skolmåltidens historia ... 8

1.9.3 Karlstads första skolmåltider ... 10

2 Resultat ... 10

2.1 Skolmåltiden innan Karlstads skolmåltidsreform ... 10

2.2 Det växande barnantalet och skolmatsalarna ... 11

2.3 Stökiga matsalar ... 13

2.4 Samarbetet med näringslivet ... 14

2.5 En ny yrkesgrupp växer fram ... 16

2.6 De nya skolköken ... 17

2.7 Det nya ledarskapet ... 19

3 Avslutande ... 20

3.1 Sammanfattning ... 20

3.2 Diskussion och slutsats... 22

3.3 Bilagor ... 23

Käll- och litteraturförteckning ... 24

(3)

1

1. Inledning

1.1 Problemformulering

Denna uppsats är ett lokalhistoriskt arbete med en utbildningshistorisk inriktning. Uppsatsen undersöker de åtgärder respektive organisatoriska förändringar som folkskolestyrelsen i Karlstad utförde och genomgick mellan åren 1949 och 1954 för att ställa om den tidiga och fattiga

skolbespisningen från det tidiga 1900-talet till en enhetlig servering av tillagad näringsrik mat för folkskolans elever. Uppsatsen blir relevant i dagens mening eftersom den ska redogöra det historiska händelseförloppet som var införandet av riktiga och ordentliga skolmåltider åt barnen i Karlstads folkskola. Uppsatsen bidrar även med att utöka det utbildningshistoriska

forskningsläget på en lokal nivå i Karlstads kommun. Det generella argumentet till att detta syfte har en plats i historieforskningen är att uppsatsarbetet bidrar med samhällsteoretisk forskning ur ett historieperspektiv.¹

Skolmåltiden kan i många avseenden anses vara intressant att problematisera ur ett historiskt perspektiv eftersom det är lätt att tänka sig hur mycket dagens skolmåltidsverksamhet tas för givet av skolungdomar. Vi kan också sätta historien i kontrast med den paradoxala nutiden då det har pågått en trend bland skolungdomar i högstadiet och gymnasiet med att köpa godis, fika och läsk i närbutiker när det finns tillgängligt och oftast ett överflöd av skolmåltider varje lunchrast.² Utbildningshistorisk lokalhistoria som berör materiella aspekter i Karlstad kommun är inte i större utsträckning belyst med historisk forskning. Denna uppsats ska därför lyfta upp en aspekt av materiell lokalhistoria ur ett utbildningshistorsk perspektiv eftersom det är skolmatsalar och skolkök som ligger i fokus. Uppsatsen har också som mål att knyta den nationella

skolmåltidsreformen som tog sin start år 1946 med Karlstad kommun och skapa forskning som förklarar hur den nationella skolmåltidsreformen påverkade Herrhagskolan i centrala Karlstad.

1Florén, Anders & Ågren, Henrik, Historiska undersökningar: grunder i historisk teori, metod och framställningssätt, 2., [uppdaterade] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2006.

2 Samuelsson, Karin, ”Unga äter mer godis än någonsin”, Borås tidning 2/27 2011, https://www.bt.se/familjeliv/unga-ater-mer- godis-an-nagonsin/ (hämtad 2020-04-16)

(4)

2

1.2 Syfte

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Folkskolestyrelsen i Karlstad organiserade de

förändringar som krävdes för att börja servera tillagad mat till barnen i Herrhagskolan genom att utöka skolmåltidsverksamheten i en enhetlig fungerande verksamhet som skulle inkludera tillräckligt stora skolmatsalar, skolkök med utrustning och kompetent personal. Uppsatsen ska också undersöka hur man löste de problemen som folkskolestyrelsen ställdes inför under organiseringen och införandet av den tillagade skolmaten samt vilka åtgärder och beslut som togs.

1.3 Undersökningsfrågor

Uppsatsen kommer att besvara följande frågor i resultatavsnittet.

• Vilka problem och svårigheter beskrev Karlstads folkskolestyrelse under organiseringen för den utökade skolmåltidsverksamheten.

• Vilka metoder användes för att lösa eventuella svårigheter och problem angående lokaler för kök och matsalar som Karlstads folkskolestyrelse stötte på under organiseringen för den utökade skolmåltidsverksamheten.

• Varifrån kom den första tillagade skolmaten i Karlstad?

1.4 Forskninsläge

Litteratur som beskriver hur folkskolan i Sverige har utvecklats finns och har beskrivits utifrån olika perspektiv. Ulf P. Lundgren och Roger Säljö beskriver ur ett nationellt och mycket brett perspektiv hur de allra första svenska skolorna blev till i Lärande, skola, bildning, grundbok för lärare. Lundgren och Säljö förklarar att de kyrkliga husförhören som gjordes i varje svensk socken i början på 1700-talet var de första skolformerna i Sverige för allmänhetens barn.³

Lundgren och Säljö förklarar att folkskolestadgan var det beslut som togs år 1846 som satte regel för varje socken i Sverige att ha minst en såkallad folkskola som var den första typen av enhetlig skola för allmänhetens barn.

Skolmåltidens historia utifrån ett nationellt politiskt perspektiv är utförligt beskriven i Eva Gullbergs tryckta avhandling Det välnärda barnet: föreställningar och politik i skolmåltidens historia där politiska beslut, förslag och den nationella organisationen bakom händelseförloppet

3 Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.), Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare], 3., [rev. och uppdaterade]

utg., Natur & kultur, Stockholm, 2014, s.

(5)

3

beskrivs och problematiseras.⁴ I Eva Gullbergs avhandling så förklaras det att den första typen av skolmåltid tog form av en bespisning i slutet på 1800-talet som en slags fattigvård i Sveriges olika socknar för att vårda de barn som kom från de allra fattigaste hemförhållanden och idén om skolmåltider alltid hade motstånd på den politiska fronten av konservativa aktörer som

argumenterade för att skolbespisning var en utgift som inte skulle behövas i utbildningen för Sveriges arbetarklass i en tid då Sveriges befolkning i allmänhet var fattigt.⁵ Eva Gullberg redogör den Svenska skolmåltidens utveckling från slutet på 1800-talet till mitten på 1900-talet och tar sitt avslut efter regeringsbeslutet 1946 som sa att Sveriges kommuner kunde ansöka om statsbidrag för att utöka sina skolmåltidsverksamheter, detta möjliggjorde en utökning och förbättring av Sveriges skolmåltidsverksamheter.⁶ Gullberg redogör även hur idén om

skolmåltiden i Sverige hade två olika ideologiska faser. Fokuset på den första fasen i början på 1900-talet var att skolmåltider skulle mätta barnen på ett effektivt och ekonomiskt sätt. Slutfasen efter 1940-talet såg skolmåltiden som en framtidsinvestering och fokuserade på att skolmåltiden skulle innehålla en varierad rationell kost för att bidra till barnens mentala och fysiska

utveckling.⁷

Skolinspektören Carl-Erik Carldén redogör hur Karlstads olika folkskolor har utvecklats från folkskolestadgan år 1842 till början på 1900-talet.⁸ I Carldéns litteratur så beskrivs när

Herrhagskolan byggdes och de lokalpolitiska anledningarna som fanns bakom det stora projekt som var bygget av Herrhagskolans.⁹

Den tidigare forskningen om hur Karlstad kommun tacklade frågan om den utökade

skolmåltidsverksamheten och vilka åtgärder som togs är obefintlig. Forskningen om skolmatens betydelse för elevernas undervisning är omfattande och beskrivs i många akademiska arbeten och rapporter. Examensarbetet Elever och skolmaten, Students and the school lunch skriven av Maria Lundgren Persson och Sofie Elofsson redovisar hur stor vikt skolmåltiden har för elevernas prestationer i klassrummet och hur elevernas humör och beteende förbättras efter att de har ätit efter skollunchen.¹⁰ Resultatet av deras studie visar på att elever i allmänhet blir lugnare och mer arbetsvilliga under lektionstid efter att de har ätit skollunch.¹¹ Forskningen angående dagens

4 Gullberg, Eva, Det välnärda barnet: föreställningar och politik i skolmåltidens historia, Carlsson, Diss. Linköping: Univ., 2004, Stockholm, 2004

5 Gullberg, 2004, s.154

6 Gullberg, 2004, s.159

7 Gullberg, 2004, s.83

8 Carldén, Carl E., Från fattigskola till skolpalats: folkskolans historia i Karlstad under fyra sekler, Lundkvist reklam, Karlstad, 1985.

9 Carldén, 1985, s.254

10 Elofsson, Sofie & Lundgren Persson, Maria, Elever och skolmaten – Students and the school lunch, examensarbete, Malmö Universitet, 2010, http://muep.mau.se/handle/2043/10059, (hämtad 2020-04-18)

11 Elofsson & Lundgren Persson, 2010, s.27

(6)

4

skolmåltider och skolmatsalsverksamhet är så pass omfattande att den skulle kunna delas in i olika forskningsämnen som skulle kunna hamna under kategorierna kommunalpolitik, samhällsvetenskap, utbildningshistoria och pedagogik.

1.5 Metod

Denna uppsats använder en kvalitativ hermeneutisk metod som har gjorts genom att koppla ihop och tolka källmaterialets olika delar som beskriver händelseförloppet som var införandet av tillagade skolmåltider i Karlstads folkskolor.¹² Min tolkning gick ut på lyfta information som jag hittat angående intressanta händelser och letat efter orsaker eller resultat till händelserna i

källmaterialet för att koppla dem och skriva ner hur dem förhåller sig till varandra. De intressanta händelserna som har letats efter har handlat om skolkök, fastigheter, lokaler, personal och

livsmedel till skolmåltidsverksamheten, specifikt till Herrhagskolan.

Texterna i källmaterialet har tolkats och knutits samman till en berättande resultatdel som besvarar uppsatsens forskningsfrågor. Under arbetsprocessen så har källmaterialet analyserats kronologiskt efter årtal för att knytas samman och hitta texter och information angående

verksamhet, skolkök, skolmatsalar och kontakter med lokala företag som beskrivits i rapporter, kvittenser, förslag och beslut för att skapa ett historiskt narrativ som presenteras i resultatdelen.

Även om siffror i form av årsbudgetar, priser och andra kalkyler har studerats och tolkats under uppsatsarbetet så kommer inte undersökningen vara kvantitativ för att inga komparativa

undersökningar av olika årtal, inköp eller budgetar har genomförbarts.¹³ Uppsatsen ska därför undvika att redovisa kvantitativt källmaterial i alltför stor utsträckning. Den mer kvalitativa informationen har fungerat mer som belägg för att stärka och belysa omfattningen på vissa händelser. Ytterligare så har uppsatsarbetet fokuserat på att hitta eventuella svårigheter och problem som omnämnts i källmaterialets texter. Detta görs för att belysa konkreta problem som ska problematiseras för att jag sedan ska leta efter information i källmaterialets texter som berättar hur eventuella problem och svårigheter löstes. Dessa problem och lösningar har fungerat som milstolpar under uppsatsarbetet för att enklare kunna konkretisera resultatet.

12 Infovoice. Hermeneutik. http://infovoice.se/fou/bok/kvalmet/10000012.shtml, (hämtad 2020-05-03)

13 Florén, Anders & Ågren, Henrik, Historiska undersökningar: grunder i historisk teori, metod och framställningssätt, 2., [uppdaterade] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2006, s.57

(7)

5

1.6 Material

Källmaterialet som har använts under uppsatsarbetet är folkskolestyrelsens i Karlstads

skolmåltidsnämnds protokollsböcker för sammanträden angående beslut och förslag mellan år 1949 och 1955 samt folkskolestyrelsens handlingar angående skolfastigheter mellan år 1938 och 1955. Dessa beslut och förslagsprotokoll som har undersökts är i sin helhet kvarlevor från sin tid som berättar vad aktörerna i sammanträdandena beslutade och föreslogs. Detta gör alltså att materialet agerar som primärkällor då de är autentiska med sin tid och sitt syfte. Källmaterialet har alltså skrivits av olika sekreterare under Karlstads folkskolestyrelses sammanträden mellan år 1949 och 1955 och är dokumentationer av förslag och de beslut som tas under sammanträdandet med relevanta bilagor. I dessa protokollsböcker så finns det även kvitton, beställningar och meddelanden från olika företag som dokumenterar köp och reklamationer. Det finns även meddelanden och brev från anställda eller elevers föräldrar i form av klagomål, ledighetansökan och uppsägningar.

Nackdelar med källmaterialet är att de inte beskriver eller förklarar hur förändringarna skedde på plats, källmaterialet förklarar alltså inte hur skolkökspersonalen hanterade problem på plats under sitt arbete eller hur enskilda lärare uppförde sig eller hanterade olika situationer under

skolmåltidsreformens gång på en mer individuell nivå. Källmaterialet som en berättande källa förklarar heller inte vad som försiggicks under sammanträdandet och mycket av det som sas under sammanträdandet utöver förslag, beslut, och viktigare ärenden finns inte dokumenterat.

Vad som hade förklarat dessa händelseförlopp vore dagböcker eller arbetsjournaler direkt från personalen som var på plats under skolmåltidsreformen.

Källmaterialet har under uppsatsarbetet uppfattats som mycket oberoende eftersom alla handlingar som reklamationer, kvitton och meddelanden från föräldrar eller lärarkollegor gällande beslut och förslag följer med i protokollsböckerna som bilagor.¹⁴ Detta gjorde att jag inte behövde studera andra typer av källor än protokollsböckerna för att försäkra mig om att det som skrivs i källmaterialet stämmer med verkligheten som var. Källmaterialet är i större

utsträckning en berättande källa med avseende på hur det används under uppsatsarbetet genom att jag har läst texterna för att få en förståelse av händelseförloppet som undersökts.

14 Florén & Ågren, 2006, s.74

(8)

6

1.7 Avgränsningar

Källmaterialet som är Karlstads folkskolestyrelses skolmåltidsnämnds handlingar som används till uppsatsarbetet innehåller information angående alla folkskolorna i Karlstad. Eftersom källmaterialet innehåller så mycket information om flera olika folkskolor så kommer uppsatsarbetet att begränsa undersökningsdelen till enbart Herrhagskolans utveckling och organisation. Detta görs eftersom uppsatsarbetet skulle bli alldeles för omfattande om

organisationen av fler än en folkskolas skolmatsal och skolkök skulle undersökas. Avgränsningen till Herrhagskolan kommer däremot enbart att gälla resultat angående lokaler som skolmatsalar och skolkök. När det kommer till viktiga beslut och riktlinjer hos folkskolestyrelsen som

eventuellt påverkar alla Karlstads folkskolor så kommer dessa att redovisas. Det tidsintervall som uppsatsen analyserar görs utifrån två historiska brytpunkter som är år 1949 då organisationen och arbetet med Karlstads skolmåltidsreform började till år 1955 som är året efter att majoriteten av folkskolans barn fick ta del av skolmåltider och arbetet med lokaler och skolkök blev färdigt.¹⁵ År 1955 undersökts för att få en inblick på resultatet av organiseringen och eventuella problem som kvarstod.

1.8 Begrepp

Skolmåltidsreformen: arbetet och organisationen mellan år 1949 och 1954 för införandet av förbättrade, näringsrika och tillagade skolmåltider som skulle erbjuda barnen en varierad kost.

Det var det socialdemokratiska regeringsbeslutet 1946 som den nationella skolmåltidsreformen startade och senare blev färdigställd vid olika tillfällen i Sveriges olika kommuner beroende på de olika kommunernas arbete och organisering. Regeringsbeslutet tillät Sveriges kommuner att ansöka om statliga medel för att utöka och förbättra sina skolmåltidsverksamheter.

Oslo-Frukost: tidig skolmåltid bestående av mjukt bröd med enkelt pålägg tillsammans med ett glas mjölk.

15 Karlstads kommunarkiv, Karlstad stad 1863–1970, Skolstyrelsen 1911–1970, 236_A4:1, Skolmåltidsnämndens protokoll, 1949, paragraf 5, 236_A4:7, bilaga 4 till paragraf 17, Skolmåltidens protokoll, 1955.

(9)

7

1.9 Bakgrund

1.9.1 Från folkskolestadga till Herrhagskolan

I Karlstad så uppkom den första folkskolan år 1840, alltså två år innan den nationella folkskolestadgan som kom 1842.¹⁶ Den nationella folkskolestadgan innebar att varje

stadsförsamling och socken skulle ha minst en folkskola med minst en utbildad folkskollärare.¹⁷ Karlstads första folkskola från år 1840 var däremot ingen enhetlig folkskola enligt den svenska statens modell som kom efter 1842.

Det var inte förrän år 1843 som Karlstad stads folkskolor fick ett reglemente för allmän folkskola där de barn som deltog skulle få en kristlig medborgerlig bildning som även skulle ge en grund för intagning vid elementarskolan enligt statens modell för den enhetliga folkskolan.¹⁸ Karlstads folkskola försvann dmed den stora stadsbranden år 1865. Arbetet med att återuppbygga

skolverksamheten började år 1866 med att återupprätta tillfälliga baracker för att fortsätta bedriva folkskoleverksamheten.¹⁹

År 1872 så byggdes det en ny folkskola som kom att bli kallad gamla eller östra skolan. Senare så invigdes Tjäderskolan år 1892 i kvarteret tjädern som ligger vid dagens busscentral i centrala Karlstad.²⁰ Samtidigt under denna period så användes det en skolbarack i det lokala området Herrhagen som ligger till grund för bygget av Herrhagskolan som påbörjades år 1904 och blev invigd år 1907.²¹ Detta bygge av Herrhagskolan var en storsatsning av Karlstad stad eftersom byggnaden som planerades var av större art i form av yta och höjd jämfört med Karlstads tidigare folkskolor. Bygget av Herrhagskolan krävde även av Karlstad stad en större omfattande summa pengar jämfört med de tidigare folkskolorna, detta var något som Karlstad stad kunde finansiera på grund av den industriella kraftutveckling som Karlstad upplevde i början på 1900-talet.²²

16 Carldén, 1985, s.78

17 Carldén, 1985, s.67

18 Carldén, 1985, s.63

19 Carldén, 1985, s.118

20 Carldén, 1985, s.150

21 Carldén, 1985, s.258

22 Carldén, 1985, s.254

(10)

8

1.9.2 Skolmåltidens historia

Generellt sett kan man säga att den första skolbespisningen började i Sverige i slutet på 1800-talet i samband med olika föreningar och även socknarnas egen organisation som kallades för

fattigvården, dessa bespisningstillfällen var av lättare art och serverade inte mer än gröt och bröd där drygt en tiondel av Sveriges folkskolebarn fick möjligheten att delta.²³ I början på 1900-talet så var Sveriges folkskolors fokus när de gällde skolbespisning att servera måltider som bestod mestadels av potatis, mjölk och gryn, detta berodde på ekonomiska orsaker.²⁴ De få barn som hade möjlighet att delta i dessa bespisningstillfällen var de som enligt skolläkarna var i behov av det på grund av socioekonomiska och hälsoskäl.²⁵ Det allra första statliga initiativet kom år 1937 då det beslutades att skoldistrikt i landsbygden kunde ansöka om statliga bidrag för att utöka bespisningsverksamheten i folkskorna eftersom det kunde röra sig om längre avstånd mellan folkskolorna och barnens hem i Sveriges olika landsbygder.²⁶

Krigsvintrarna 1940 var en period av arbetslöshet och höjda priser på många konsumtionsvaror på grund av ransoneringar och bristen på arbetskraft och resurser, detta ledde till att det behövdes från statens sida att börja bevilja alltfler barn som skulle bespisas i folkskolverksamheten.²⁷ Denna utökning av skolbespisningen ledde till att i början på 1940-talet så fyrdubblades kostnaderna för Sveriges skolmåltidsverksamheter.²⁸ För att hantera en sådan omfattande förändring i Sveriges skolmåltidsverksamhet så skulle nya kök, skolmatsalar och en helt ny skolmåltidsverksamhet att skapas.

I Stockholm skedde utvecklingen snabbare än i resten av landet eftersom det planerades att redan år 1942 kunna bespisa runt 80 procent av Stockholms folkskolebarn, det dröjer däremot fram till år 1946 för att en sådan utveckling ska ske på grund av ekonomiska och politiska skäl.²⁹ Att det generellt sett är mindre folkskolebarn som blir serverade skolmat utanför Stockholm beror på den rådande dåliga ekonomiska situationen som Sveriges kommuner upplevde i början på 1940- talet.³⁰ Detta leder till diskussioner i riksdagen om att kommuner ska få rätt till statliga medel för att utöka sin skolmåltidsverksamhet för att på en front motarbeta den rådande negativa

socioekonomiska situationen runtom i Sveriges kommuner under 1940-talet.³¹ Det förekom även

23 Gullberg, 2004, s.12

24 Gullberg, 2004, s.75

25 Gullberg, 2004, s.52

26 Gullberg, 2004, s.79

27 Gullberg, 2004, s.141

28 Gullberg, 2004, s.142

29Gullberg, 2004, s.143

30Gullberg, 2004, s.151

31Gullberg, 2004, s.152

(11)

9

en mycket omfattande debatt om huruvida dessa nya skolmåltider som skulle erbjudas

folkskolebarnen skulle vara fria för barnen och finansierade med statliga och kommunala medel, ställningen för att folkskolebarnens skolmåltid skulle vara fria kom från det socialdemokratiska arbetarpartiet och motståndet från de borgerliga och konservativa partierna.³² År 1946 så röstas det igenom ett regeringsbeslut som är det nationella startskottet för den utökade skolmåltiden.

Vid den nya kungörelsens tillämpning skall följande iakttagas: 1. Skoldistrikt som under tid mellan den 1 juli 1946 och den 30 juni 1951 utspisar måltider bestående av a) Oslofrukost eller b) Välling, är berättigat till statsbidrag enligt denna kungörelse. Bidragsunderlaget enligt 4 § fastställdes därvid för varje sådan måltid till respektive 35 och 20 öre. Ersättning jämlik 5 § för bespisning, varom i föregående stycke sagts, skall likaledes bestämmas efter respektive 35 och 20 öre för måltid. Skolöverstyrelsen äger utfärda bestämmelser om vad som må förstås med Oslofrukost samt gröt eller välling. 2. Skoldistrikt, som anordnar

skolbarnsbespisning under tid mellan den 1 juli 1946 och den 30 juni 1951, är berättigat till statsbidrag enligt denna kungörelse, ändock att bespisningen icke står öppen för allabarn, vilka önska deltaga däri. I sådant fall ska bespisningen i första hand stå öppen för: a) Barn med lång skolväg, b) klenaeller sjuka barn, c) barn från hem med svag ekonomisk ställning samt d) barn, vilka icke kunna under frukostrasten erhålla en ur näringssynpunkt fullgod måltid i sina hem.³³

År 1946 regeringsbeslut menar alltså att folkskoledistrikt som redan serverar skolmåltid efter 1946 har rätt till statliga medel för att utöka sin skolmåltidsverksamhet och försöka bespisa samtliga barn som går i folkskolan. Däremot så begränsas denna bespisning av lokaler och dispenser så att det används ett system för att avgöra vilka barn som kan deltaga i skolmåltiden som prioriterar barn som har längre väg till skolan eller har ett sämre socioekonomiskt

hemförhållande.³⁴

32Gullberg, 2004, s.153

33 SOU 1945:47 s.245–246.

34 Gullberg, 2004, s.156

(12)

10

1.9.3 Karlstads första skolmåltider

I Karlstad så togs de första skolköken i bruk år 1897 i syfte med att ämnet huslig ekonomi infördes som var en segregerad undervisning i folkskolan för flickor där de skulle lära sig

”kvinnogöra” som var sysslor som att laga mat, städa och handla.³⁵ I dessa skolkök där huslig ekonomi undervisningen genomfördes så kunde flickorna, lärarna och andra folkskoleelever köpa den tillagade maten.³⁶ År 1909 så började fattigvården finansiera de första skolmåltiderna i Karlstad genom att servera frukostbespisning i form av välling och bröd till barnen som hade de sämre socioekonomiska hemförhållandena.³⁷

2. Resultat

2.1 Karlstad påbörjar skolmåltidsreformen

Regeringsbeslutet som togs år 1946 är startskottet för skolmåltidsreformen i Karlstad. Det är med regeringsbeslutet år 1946 som Oslo-frukost i större utsträckning börjas att serveras i Karlstads folkskolor. Oslo-frukosten som serverades i Karlstads folkskolor bestod i större utsträckning fram till år 1949 av ett glas mjölk, en mjuk och tre hårda smörgåsar där det tillkom messmör eller skivade morötter; det framgår då en diskussion om att denna typ av skolmåltid inte är tillräcklig, att den är för ensidig samt näringsfattig och borde förbättras för att gynna barnens både mentala och fysiska hälsa så att de orkar med skoldagarna.³⁸ Den 18 februari 1949 tas frågan om

serveringen av tillagade skolmåltider upp hos Karlstads folkskolestyrelses skolmåltidsnämnd.

Den riktiga planeringen av de tillagade skolmåltiderna tar sin början under Karlstads

folkskolestyrelses skolmåltidsnämnds sammanträdande den 20 december 1949 genom att ett beslut där kalkyler av kostnaden för tillagad mat i ett planerat centralkök och färdiglagad mat beställd från olika företag i Värmland jämförs.³⁹ Kalkyler som gjordes för att jämföra

kostnaderna mellan att tillaga egen skolmåltid i ett eget centralkök respektive att köpa tillagad mat från den privata sektorn berättar att kostnaden för serveringen av skolmåltider skulle bli billigare om skolmåltiden skulle tillagas i egen regi istället för att köpa färdiga rätter från den

35 Carldén 1985, s.207

36 Carldén 1985, s.209

37 Karlstads kommunarkiv, Karlstad stad 1863–1970, Skolstyrelsen 1911–1970, 236_A4:5, Skolmåltidsnämndens protokoll, §9, bilaga 4, 1953.

38 Karlstads kommunarkiv, 236_A4:1, §5, 1949.

39 Karlstads kommunarkiv, 236_A4:2, §10, bilaga 2, 1950.

(13)

11

privata sektorn genom företag.⁴⁰ Det är även år 1949 som en ny kommitté uppkom vars uppgift var att utreda frågor angående den eventuella och nya skolkökspersonalen som skulle anställas vid utökningen av skolbespisningsverksamheten.⁴¹

Det statliga socialdepartementet kom att vägleda skolmåltidsreformen genom att uppmana och ställa krav på Karlstads folkskolestyrelse med hjälp av skolinspektioner så att maten som serverades under och efter skolmåltidsreformen skulle fungera parallellt och komplettera hushållens måltider genom att servera en varierad kost utifrån statligt godkända matsedlar som skulle gynna folkskolebarnens hälsa. Socialdepartementet krävde att när folkskolorna i Karlstad började servera lagad mat att skicka in sina matsedlar tillsammans med kostnaderna för

måltiderna för att följa arbetet med skolmåltidsreformen och få en överblick på hur arbetet gick till i Karlstad.⁴² Det var även viktigt för Karlstad folkskolestyrelse att erhålla tydliga och bestyrkta uppgifter angående antalet barn som serverades skolmåltider och övriga uppgifter om verksamhetens kostnader så att Karlstads folkskolestyrelse förblev godtagliga för ansökan om statsbidrag enligt regeringsbeslutet från år 1946,vilket gjordes i större utsträckning år 1952 för underhållningen och införandet av nya skolkök och skolmatsalar i Karlstads folkskolor.⁴³

2.2 Det växande barnantalet och skolmatsalarna

Ett resultat av det ökade barnantalet som började gå i folkskolan under 1900-talets första hälft var att bespisningslokalerna inte blev större eller fler i ett jämt förhållande med det stegrande antalet barn i Karlstads folkskolor. Detta ledde till att det blev brist på plats och utrymmen för att bedriva bespisningsverksamheten.⁴⁴ Även om Herrhagskolan var Karlstads största folkskola med mest lokaler och utrymme så var detta ett problem även för Herrhagskolan.⁴⁵ Det antal barn som serverades skolmåltid i Herrhagskolan höll sig i medeltal vid höstterminen år 1949 runt 370 per dag innan folkskolestyrelsen löste de största problemen angående utrymme i skolmatsalarna.⁴⁶ För att lösa frågan om utrymmet bland skolmatsalarna i Herrhagskolan så togs förslaget fram att man skulle förflytta slöjdverksamhetens undervisningslokaler till en annexbyggnad som skulle

46 Karlstads kommunarkiv, Karlstad stad 1863–1970, skolstyrelsen 1911–1970, 236:1_F8:3, handlingar angående Herrhagskolan 1938–1955, Skolmåltidsnämndens protokoll, §2, 1949.

(14)

12

uppföras på Herrhagskolans tomt för att bygga om de gamla slöjdlokalerna till matsalar.⁴⁷ Den planerade utbyggnaden av Herrhagens skolmatsalsytor skulle innebära en ökning av det antal barn som kunde serveras skolmåltid från ungefär 370 till 750 per dag där det totala barnantalet från höstterminen år 1949 var 827 samt en ökning på skolmatsalsytan från 110 till 225

kvadratmeter.⁴⁸ Ett stort problem som uppkom var att på grund av bristerna i Herrhagskolans skolmåltidslokaler så blev det många barn som egentligen var berättigade skolmåltider utifrån regeringsbeslutet 1946 nekade den skolmåltid som de egentligen hade rätt till.Skolmatsalarnas otillräcklighet och dess konsekvenser i form av barn som blev nekade skolmåltider fick oftast ganska tydliga konsekvenser i form av upprörda föräldrar.⁴⁹

År 1952 så togs först förslaget upp om att använda sig av andra folkskolors skolmatsalar för att avlasta herrhagskolans lokaler. Barnen i fråga var de barn i Herrhagskolan som egentligen hade bra skäl till att få delta i skolmåltiden enligt regeringsbeslutet från år 1946 men som blev nekade på grund av platsbrist.⁵⁰

För att ett barn skulle få kunna delta i skolmåltiden så behövde målsman för barnet skicka in en ansökan där målsman skulle ge uppgifter hur långt barnet hade till skolan, hur ekonomin i hemmet såg ut och hur barnets hälsa var ur ett medicinskt perspektiv.⁵¹ Det var senare upp till skolläkaren och överläraren att godkänna ansökan om barnets rätt till skolmåltid.⁵²

Ett beslut år 1953 togs från folkskolestyrelsen att möjliggöra ett hundratal elevers att få delta i skolmåltiden genom att äta maten i Tingvalla folkskola.⁵³ Som ytterligare en lösning till problemet som var skolmatsalarnas utrymme var att år 1953 hyra en mindre församlingslokal som låg tvärs över gatan på Karlagatan 16 framför Herrhagskolan.⁵⁴ Det bestämdes år 1954 då den nya utökade skolmåltidsverksamheten var i full gång att elever som var sena till skolmåltiden eller sena till föregående lektioner inte fick deltaga i skolmåltiden.⁵⁵ Med de ombyggda gamla slöjdsalarna, församlingslokalen i Karlagatan 16 och Tingvalla folkskolas matsal så kunde barnantalet i Herrhagskolan som fick erhålla skolmåltid ökas till ungefär 85-90% efter år 1954.⁵⁶ Det rörde sig också om en diskussion på vilket sätt man skulle servera skolmåltiderna till barnen som fick delta i skolmåltiden. Diskussionen var mellan bordsservering eller barservering där

47 Karlstads kommunarkiv, 236_A4:1, §29, Karlstad, 1949.

48 Karlstads kommunarkiv, 236:1_F8:3, §2, Karlstad, 1949

(15)

13

bordsserveringen ansågs vara mer hygieniskt och barserveringen i stort sett var mera effektivt.

Alternativet bordsservering var en metod som föreslogs inför framförandet av de nya lokalerna och de nya skolköken att innan barnens ankomst till skolmatsalen ställa fram en portion i förväg.

Förslaget till denna metod avslogs då maten troligtvis skulle bli kall och mycket oaptitlig.⁵⁷ Barserveringen var i detta fallet att barnen fick hämta sin mat framme vid en bar där

bespisningspersonal serverade den. Det beslutades att barserveringen skulle råda i alla Karlstads folkskolor.⁵⁸

2.3 Stökiga matsalar

Ett mycket stort problem som förekom i Herrhagskolan och Karlstads andra folkskolor både innan och efter de nya skolmatsalarna var de stökiga och högljudda matsalarna som introducerade en ny roll för Karlstads lärarkår i folkskolan. Det behövdes introduceras en ny typ av

arbetsuppgift. Detta var vakthållningen av skolmatsalarna där den främsta uppgiften var att hålla ordning och reda bland barnen som deltog i bespisningen.⁵⁹ För att se till att folkskolans lärarkår var positiva och erbjöd sig till att utföra denna arbetsuppgift så fick lärarna ett arvode ovanpå sin ordinarie lön och senare så kunde lärarna få rätt till att bli serverade skolmåltider eller kräva kostersättning för den maten som läraren inte ville äta.⁶⁰ Det förekom även vid några tillfällen att mer engagerade lärare inte ville ha kostersättning eller mat för att de ansåg att uppfostran som bordsskick och förhållandesätt vid ett matbord tillhörde lärarnas arbetsuppgifter.⁶¹

En Diskussion dök upp om huruvida det skulle vara lärarens arbetsuppgift eller någon annan typ av personal som skulle utföra vakttjänstgöring i skolmåltiderna. Representanter från lärarkåren medgav att lärarna egentligen inte var skyldiga till att agera vakter i skolmatsalarna och endast de lärarna som frivilligt ville utföra vakttjänstgöring skulle behöva vara vakter i skolmatsalen.⁶² Folkskolestyrelsen skolmåltidsnämnd utsåg och erbjöd däremot studerande blivande lärare från Karlstads folkskoleseminarium tjänster som skolmåltidsvakter i Herrhagskolan mot fri kost utöver arvode.⁶³ Ytterligare ett problem som dök upp i mindre utsträckning i skolmatsalarna under skolmåltidsreformen var att vissa äldre folkskolelever som inte fick delta i skolmåltiden

57 Karlstad kommunarkiv, 236_A4:5, 1953, §19 och §2, bilaga 9, 1953.

58 Karlstad kommunarkiv, 236_A4:4, 1952, 1952-12-9.

59 Karlstad kommunarkiv, 236_A4:1, §17, bilaga 1, 1949.

60 Karlstad kommunarkiv, 236_A4:1, §9, 1949.

61 Karlstad kommunarkiv, 236_A4:5, §4, 1953

(16)

14

och ibland deras föräldrar försökte muta skolmåltidspersonalen med pengar för att eleven skulle få delta i skolmåltiden.⁶⁴ Denna mutning av skolmåltidspersonalen löstes genom att

folkskolestyrelsen på plats gav direktiv till skolmåltidspersonalen att det var strängt förbjudet att servera skolmåltid i utbyte mot pengar och kunde påverka skolmåltidspersonalens anställning om de ertappades ta emot mutor. Anledningarna till de stränga reglerna var de begränsningar som fanns i folkskolornas lokaler, skolkökens kapacitet och regeringsbeslutet från år 1946 som sa att skolmåltiderna skulle först och främst ges, samt i vissa fall begränsas till de barn som hade längst väg till skolan eller hade ett sämre socioekonomiskt hemförhållande.⁶⁵

2.4 Samarbetet med näringslivet

Karlstads folkskolestyrestyrelse beslutade att servering av lagad mat skulle i full utsträckning börja ske den 25 april 1950.⁶⁶ För att börja servera lagad mat i Herrhagskolan redan 1950 så behövdes det köpas in lagad mat från det lokala näringslivet eftersom de skolköken som redan fanns inte var tillräckliga eller redo för att bedriva den verksamhet som tillagningen av

skolmåltider på egen regi skulle innebära.⁶⁷ Karlstad folkskolestyrelse la upp en annons år 1949 angående anbud om färdiglagad mat för utspisning av skolmåltider för Karlstads folkskolor. Två företag svarade på annonsen och dessa var Värmlands slakteriförening i Kil och Enhetspris AB Epa. Karlstads Folkskolestyrelse valde att samarbeta med Värmlands slakteriförening med anledning av mera förmånliga priser och leveranser.⁶⁸ Värmlands slakteriförening i Kil förblev Karlstads folkskolors leverantör av lagad mat för utspisningen av skolmåltiden fram till år 1954 då Karlstads egna centralkök blev färdiga.⁶⁹

Leveranserna av den lagade maten från Värmlands slakteriförening i Kil ansågs vara en tillfällig lösning inför de planerade centralköken som skulle byggas i de större folkskolorna i Karlstad eftersom priset för färdiglagad mat var dyr i jämförelse med om folkskolan skulle laga egen mat.⁷⁰ Det var inte bara mat som skulle köpas in utan det rörde sig även om stora mängder med möbler och kökstillbehör. Det köptes av folkskolestyrelsen mellan den 27 september 1949 och 23 november 1949 totalt 289 matkantiner för skolköken och isolerade behållare för leveransen av

64 Karlstads kommunarkiv, 236_A4:4, §92,1952.

65 Karlstads kommunarkiv, 236_A4:3 §92, 1952.

70 Karlstads kommunarkiv, 236_A4:4, bilaga 2, 1952.

(17)

15

mat från företagen J.R Andersson & Co AB, aktiebolaget Huzells järnhandel och aktiebolaget Metekro.⁷¹ Hundratals stolar och bord köptes in under skolmåltidsreformen för att användas vid de planerade nya skolmatsalarna, exempelvis 175 stolar från Tranås snickerifabrik AB.⁷²

Organiseringen och det ständigt ökade barnantalet i Karlstads skolmåltidsverksamheter krävde även modernare utrustning i de nya skolköken i form av diskmaskiner, kokapparater och

elektronisk utrustning efter att den tillagade skolmaten infördes. Storsatsningen på skolmåltiderna i Karlstads folkskolor gör sig ännu tydligare genom de dåtida moderna elektriska

ångkokargrytorna som köptes in år 1952 till de första skolköken från Getinge Mekaniska verkstad AB i Göteborg.⁷³ I Herrhagskolan så fanns det en diskmaskin redan innan skolmåltidsreformen men den var dessvärre av äldre modell och inte bra nog för den nya verksamheten så den behövdes underhållas innan de första skolmåltiderna från Värmlands slakteriförening började serveras år 1950.⁷⁴

Karlstads folkskolestyrelse kom att börja diskutera de nya el och gasledningarna som med införandet av de nya skolköken kom att behövas och huruvida man skulle slå om helt till elektricitet istället för gas.⁷⁵ Karlstads folkskolestyrelse kom att överväga att införskaffa sig det billigaste alternativet för el och gasledningar. Kilowatt/h priset som Karlstads elverk erbjöd folkskolestyrelsen ansågs vara alldeles för högt då man jämförde Kilowatt/h priset för andra städers elverk genom samarbete med representanter från Göteborg, Norrköping, Västerås,

Eskilstuna och Nyköping.⁷⁶ Utredningar ledde till att orsaken för det dyra priset per kilowattimme orsakades av den toppbelastning av elverket som rådde i Karlstad under början på 1950-talet.⁷⁷ Diskussioner uppkom angående att köpa el från vattenkraftverket Tåsan i norra Värmland men på grund av liknande distributionsförhållanden som Karlstads elverk hade så kunde inte Tåsans vattenkraft erbjuda lägre driftskostnader. Det slutade med att Karlstad folkskolestyrelse köpte både gas och elkraft från Karlstads stad, gas och elverk för sina nya skolkök.⁷⁸ Karlstads folkskolors matavfall blev ett problem som folkskolestyrelsen kom att upptäcka efter att den större mängden barn serverades skolmåltider och för att behandla det problemet så sökte sig

(18)

16

folkskolestyrelsen sig till en privataktör som drev en lokal verksamhet som hanterade avfall och sopor i Karlstad stad.⁷⁹

2.5 En ny yrkesgrupp växer fram

Redan med införandet av den lagade maten beställd från Värmlands slakteriförening i Kil år 1950 så upptäcktes det att arbetsbördan för de anställda i skolköken blev alldeles för stor så åtgärder för att underlätta de anställda behövdes tas som att förstärka personalstyrkan och utreda

personalens arbetsförhållanden.⁸⁰ De första åtgärderna inför organiseringen av den utökade skolmåltiden var införandet av en ny kommitté som hade som uppgift att utreda

skolmåltidspersonalens arbetsförhållanden.⁸¹

En första åtgärd med att underlätta skolmåltidspersonalens arbetsbörda var att förbereda vissa flickor i de högre klasserna att hjälpa till skolmåltidspersonalen med att duka av bord och andra enklare sysslor. Det var frivilligt för de äldre flickorna att delta med förmånen att de fick tillgång till den lagade maten om de inte vore berättigade från början, det var även viktigt och förbjudet att inte detta krockade eller tog upp undervisningstid.⁸² Som resultat av skolmåltidsreformen så växte det fram en ny yrkesgrupp i form av skolköksbiträden och kokerskor. Denna nya typ av kommunalarbetare växte i storlek och den typen av osäkrare anställningar i form av

deltidstjänster blev färre desto mer fastare anställda personal som krävdes eftersom den mera organiserade verksamheten krävde mer kompetent och professionell personal.⁸³ År 1950 så bestod Herrhagskolans skolmåltidspersonal av två kokerskor, fyra köksbiträden och två timavlönade köksbiträden som hade en mindre tjänst.⁸⁴

Den 1 oktober år 1951 så kom det en överenskommelse med Karlstads folkskolestyrelse och kommunalarbetareförbundet att det skulle anställas fler skolmåltidspersonal med avseende på det växande antalet barn som deltog i skolmåltiden.⁸⁵ Denna nya överenskommelse som betydde fler anställningar till kommunalarbetare var ett resultat av en avvikelse som rapporterades till

kommunalarbetareförbundet som skedde i Nederkalix kommun där antalet skolmåltidspersonal vid en period var alldeles för liten gentemot det stora arbetet som behövdes göras i Nederkalix

85 Karlstad kommunarkiv, 236_A4:4, §19, 1952.

(19)

17

skolkök.⁸⁶ Rapporten som kommunalarbetarförbundet skrev gjorde det tydligt och klart att fler skolmåltidspersonal behövdes anställas under 1950-talets början i Sveriges nya

skolmåltidsverksamheter. Utöver ett nytt anställningsavtal så introducerades en ny utbildning för personal som skulle anställas i Karlstads folkskolor i form av kurser som den kungliga

skolöverstyrelsen anordnade och bekostade.⁸⁷

Den 20 augusti 1952 så kom det en överenskommelse i samband med kollektivavtalet vid anställningen av skolmåltidspersonal som innebar övertidsersättning, sjuklön, semester, 48 timmars arbetsschema och sedan så fick de anställda som jobbade mer än 6 timmar per dag rätt att erhålla månadslön istället för timlön.⁸⁸ När centralköken blev klara och började tillaga egen mat år 1952 så ändrades och specialiserades skolmåltidsbiträdens arbetsuppgifter ytterligare ännu en gång eftersom det redan hade skett en övergång från Oslo-mackor till färdig mat från

Värmlands slakteriförening år 1950.⁸⁹ De anställda i Karlstads skolmåltidskök skulle då omskolas för att arbeta i modernare kök i en effektivare verksamhet som skulle klara av att servera egen tillagad mat till minst ungefär 400 elever per dag, och i Herrhagskolans fall minst 700 per dag.

2.6 De nya skolköken

Att ställa om Herrhagskolans skolmåltidsverksamheten från servering av mackor i form av Oslo- frukost till en verksamhet som serverar mat från Värmlands slakteri i Kil till omkring 700 elever där maten skulle värmas, förvaras i kantiner och kokas i kokapparater och slutligen till en verksamhet som lagade mat i egen regi så krävdes det helt nya kök som skulle vara någorlunda moderna med sin tid. Som resultaten i tidigare avsnitt har beskrivit så har införandet av nya skolkök inneburit ett samarbete med Karlstads näringsliv genom inköp av utrustning.

Genom att år 1949 föreslå införandet av ett centralkök i Herrhagskolan som skulle byggas under Herrhagskolans marknivå så planerades det möjligheterna för Herrhagskolans egna centralkök.

Detta centralkök skulle förse Herrhagskolans behov och ett flertal andra folkskolor i centrala Karlstad. Detta teoretiska centralkök i Herrhagskolan var ett av Karlstads folkskolestyrelses förslag på lösningar på uppgiften som var införandet av skolmåltider tillagade i egen regi.⁹⁰

89 Karlstad kommunarkiv, 236_A4:4, §59, bilaga 2. 1952

90 Karlstads kommunarkiv, 236:1_F8:3, 1949.

(20)

18

Denna plan om Herrhagskolans egna centralkök kom däremot inte att fullgöras förens mer modernare tid. Efter 1952 kom Karlstads folkskolor inklusive Herrhagskolan att förses med mat tillagad i en folkskola från de första centralköken i Västerstrand och Tingvalla folkskola.⁹¹ Maten som serverades i den nya skolmåltiden följde matsedlar som enligt statliga krav skulle vara varierade och näringsrika, exempel på en matsedel från höstterminen 1953 visar att maten som tillagades varierade mellan köttbullar och potatis med sås till vitkålspudding med fläskkorv.⁹² De nya skolköken tillsammans med de olika lösningarna angående skolmatsalar gjorde att efter 1954 så kunde mellan 85 till 90 procent av Karlstads folkskolebarn att serveras skolmåltider.⁹³ Värmlands slakteriförening kom inte mer att förse Karlstads folkskolor med tillagad mat efter att Norrstrandskolans centralkök byggdes klar 1954, men fortsatte mellan år 1952 och 1954 att leverera mat till de skolor som inte Västerstrandskolan och Tingvallaskolan levererade måltider till.⁹⁴ Diskussionen kom att behandlas år 1952 huruvida man skulle transportera maten från de nya centralköken till Herrhagskolan som skulle förses med skolmåltider.⁹⁵

För att lösa frågan om transporter för mat mellan centralköken och skolorna så blev det billigaste och bästa alternativet att köpa en egen skåpbil och utöver detta hyra fordon vid behov av

Karlstads transportorganisations byggnadskontor.⁹⁶ Det var alltså Karlstads stads egna fordon som skulle användas för transporterna av skolmaten. Utifall det skulle krävas en sådan transport så att Karlstad stad inte kunde tillgodo fordon så hade det gjorts klart för personalen i

Herrhagskolan och de andra folkskolorna att de kunde hyra fordon från privata aktörer. Det gjordes även upp med Herrhagskolans vaktmästare att han skulle agera chaufför om behovet skulle uppstå.⁹⁷

Det visade sig att Karlstads folkskolestyrelse sänkte kostnaden för varje portion skolmåltid med 24 procent efter att man började tillaga egna skolmåltider i centralköken från att köpa in mat från Värmlands slakteriförening.⁹⁸

92 Karlstad kommunarkiv, 236_A4:5, §57, bilaga 4, 1953. (Se bilaga 1 i 3.3).

93 Karlstads kommunarkiv, 236_A4:7, §17, bilaga 4,1955.

(21)

19

2.7 Det nya ledarskapet

Hela den organisatoriska processen som har beskrivits i föregående sidor har krävt ett utökat ledarskap innanför skolmåltidsverksamheten eftersom skolmåltidsreformen egentligen skapade en helt ny gren i en redan väldigt omfattande verksamhet som var folkskolan. Karlstads

folkskolestyrelse hade redan en skolmåltidsverksamhet innan skolmåltidsreformen började.

Denna skolmåltidsverksamhet var mycket mindre organiserad och hade inte dedikerad

arbetspersonal som kunde jobba i ett modernare kök eller i en verksamhet som skulle ansvara för ett sådant omfattande jobb som beredningen och tillagningen av skolmåltider åt folkskolans elever var.⁹⁹

Från början så var det Karlstads folkskolestyrelses skolmåltidsnämnd som hanterade frågor som rörde den tidiga bespisningen av de det lilla antal barn som fick äta i skolan i början på 1900- talet. Efter att organiseringen för den utökade verksamheten som innebar större beställningar av varor och måltider från den privata sektorn, kostnadskalkyler och anställningar samt utbildning av skolmåltidspersonal så märkte folkskolestyrelsen att det fattades en sakkunnig ledning samt normer och struktur för arbetet för i skolmåltidsverksamheten.¹⁰⁰

Karlstads Folkskolestyrelse beslöt år 1950 att införa en ny chefsposition som skulle ansvara och leda arbetet för skolmåltidens organisering. Det ansågs viktigt att personen i fråga skulle vara erfaren som personalansvarig i ett storkök och efter dåtida könsnormer även att personen skulle vara en kvinna med anledning av att hela personalen i skolmatsalarna och köken var kvinnor.¹⁰¹ Titeln för skolmåltidsverksamhetens chefsposition var skolmåltidsföreståndarinna. På grund av skolmåltidens ganska omfattande organisering så innebar det för skolmåltidsföreståndarinnan väldigt mycket merarbete som gick ut över arbetsdagarna. Skolmåltidsföreståndarinnan fick en övertidskompensation för det merarbete som gjordes efter ordinarie arbetstid.¹⁰² Karlstad skolmåltidsverksamhet hade samma skolmåltidsföreståndarinna hela skolmåltidsreformen som i praktiken varade mellan 1950 till 1954 och såg en ökning från ungefär 1500 barn per dag som serverades skolmåltid till runt 4000 barn per dag.¹⁰³

(22)

20

3. Avslutande

3.1 Sammanfattning

Resultaten visar på att de problemen som aktualiserades för Karlstads folkskolestyrelse var mycket tydliga, konkreta och var lätta att sätta i en kontext för att problematiseras. Resultaten visar på att det generellt sett fanns två stora problem under skolmåltidsreformen. Det första problemet och svårigheten som resultatavsnittet beskriver är frågan om lokaler och bristen på utrymme i Herrhagskolans skolmatsalar. Resultatdelen beskriver att bristen på utrymme och lokaler påverkade antalet barn som kunde bespisas i Herrhagskolan på ett sätt som gjorde att barn som egentligen vore berättigade till skolmåltiden enligt regeringsbeslutet år 1946 inte fick delta i skolmåltiden. Herrhagskolan löste detta problem år 1953 med att använda och hyra Tingvalla folkskolas skolmatsal respektive församlingslokalen på Klaragatan 16, Karlstad samt att flytta den tidigare slöjdverksamheten till en annexbyggnad på Herrhagskolans tomt för att göra om de gamla slöjdlokalerna till matsalar för att utöka skomatsalytan.

Det andra stora problemet var hur personalen i de redan existerande skolköken blev överbelastade och inte riktigt var förberedda på den nya verksamhetens omfattande arbete på grund av en

bristande ledning. Resultatdelen beskriver att bristen på både skolmåltidspersonalen och ledningens arbete inte var planerad för och förberedelser inför dessa svårigheter var svaga om inte obefintliga.

Ett mindre problem som förekom under skolmåltidsreformen var de stökiga skolmatsalarna som krävde att lärare agerade som matsalsvakter. Vaktfrågan kunde lösas med att erbjuda lärarna arvode och även deltidsanställa studerande från lärarseminariet i Karlstad. För att hantera dessa omnämnda svårigheterna på ett effektivare sätt så inrättades chefspositionen:

skolmåltidsföreståndarinnan, som ansvarade för personalen och hela verksamheten som var skolkök och skolmatsal. Eftersom det var krav på att skolmåltidsreformens nya chefsposition:

skolföreståndarinnan, hade erfarenhet i ledning av storkök så kunde organiseringen och arbete ske mycket smidigt.

För att få fram ordentliga skolmåltider baserade på matsedlar som skulle innehålla en varierad kost så börjades färdig mat köpas in från Värmlands slakteriförening i Kil år 1950. Den första enhetliga och ordentliga skolmåltiden i form av maträtter serverade enligt en matsedel kom från Värmlands slakteriförening i Kil.

(23)

21

Alla Karlstads folkskolor blev levererade måltider fram tills år 1952 då de två första centralköken blev byggda i Tingvalla och västerstrandskolan. Efter år 1952 så levererades skolmåltiderna från Värmlands slakteriförening till de mindre folkskolorna som inte erhöll skolmåltider från

centralköken. År 1954 efter det sista centralköket blev byggt så upphörde Värmlands

slakteriförening att förse de mindre folkskolorna i Karlstad med måltider. Priset per varje portion skolmåltid sänktes även med 24 procent efter att folkskolorna lagade egen mat i egen regi.

Maten från centralköken var tillagad på plats och blev en bättre ekonomisk lösning än att köpa mat från näringslivet som mycket dyrare. Resultatet och materialet visar även att Herrhagskolans planerade centralkök inte blev klar under perioden mellan åren 1949 och 1955. Herrhagskolan fick alltså vara bland dom folkskolorna som blev levererad mat från Västerstrandskolan,

Tingvalla folkskola och Norrstrandskolan. När centralköken blev byggda år 1954 så kunde 85 till 90% av alla skolors barn delta i skolmåltiderna, inklusive Herrhagskolan

En djupare analys av källmaterialet som användes i uppsatsarbetet för införandet av tillagad mat åt folkskolebarnen I Karlstad är att kopplingar kan dras till idén om det svenska folkhemmet som socialdemokraterna byggde upp i Sverige i början på 1900-talet och regeringsbeslutet från 1946 stärker att det är barnen från de mest socioekonomiskt svaga hemförhållandena som ska

prioriteras för deltagande av skolmåltiden då det rådde platsbrister i skolmatsalarna innan verksamheten gjordes om för att servera nästan alla folkskolebarn. Källmaterialet som användes under uppsatsarbetet gav inga svar på när exakt alla skolbarn i Karlstad fick tillgång till fria skolmåltider. Detta betyder alltså att det måste ha tagit ytterligare några år för Karlstad att kunna servera exakt alla barn med fria skolmåltider.

(24)

22

3.2 Diskussion och slutsats

Oavsett om ett centralkök i Herrhagskolan inte byggdes under skolmåltidsreformen så beskriver fortfarande resultatet som anskaffades från källmaterialet att skolmåltidsreformen kan tolkas som en succé. Denna slutsats kan dras eftersom ungefär 85 till 90 procent av folkskolebarnen i

Karlstads folkskolor inklusive Herrhagskolan kunde serveras skolmåltider efter år 1954.

Karlstads skolmåltidsreform var inte en succé bara på grund av det höga barnantalet som kunde serveras utan även kvalitén på maten var en enorm förbättring eftersom maten som började att serveras redan år 1950 med hjälp av Kils slakteriförening var ordentliga måltider. Detta är

mycket tydligt eftersom måltiderna innan skolmåltidsreformen från 1949 bestod av Oslo-mackor, välling, gröt och mjölk.

Den tidigare forskningen om skolmåltidsreformen har inte behandlat Karlstad kommun och hur folkskolornas ledning förhöll sig till skolmåltidsreformen samt hur reformen faktiskt

genomfördes i Karlstad. Denna uppsats har med arbetet av källmaterialet vidgat forskningsläget om den nationella skolmåltidsreformen genom att redogöra hur Karlstad kommun och dess folkskolestyrelse genomförde reformen på lokalnivå. Jag skulle själv vilja rekommendera

framtida forskningar om skolmåltidsreformen ur en annans skola perspektiv eller en djupdykning i organiseringen för införandet av de tre centralköken som byggdes mellan år 1952 och 1954.

Som Gullbergs resultat visar på nationell nivå att den andra skolmåltidsreformen som tog sin plats i slutet på 1940-talet hade en drivande samhällsideologisk tanke att skolmåltiden skulle vara till för att erbjuda eleverna i folkskolan rationella måltider med varierad kost som skulle vara en framtidsinvestering. Vi kan även ser hur Herrhagskolan som var Karlstads storprojekt enligt Carldéns litteratur blev lite överskuggad av de senare byggda skolorna som Tingvalla folkskola, Norrstrand och Västerstrandskolan eftersom lokalerna i dessa skolorna var modernare och fick senare agera som centralkök för Karlstads folkskolor. Herrhagskolan var alltså en välbehövlig storsatsning som blev färdigbyggd 1907 men senare slutade att vara i rampljuset när de nyare folkskolorna byggdes och togs i bruk.

(25)

23

3.3 Bilagor

Bilaga 1: Matsedel, höstterminen 1953.

(26)

24

Käll-och litteraturförteckning

Otryckta källor

SOU 1945:47

Karlstads kommunarkiv

Karlstads kommunarkiv, Karlstad stad 1863–1970, Skolstyrelsen 1911–1970, 236_A4:1, Skolmåltidsnämndens protokoll, 1949.

Karlstads kommunarkiv, Karlstad stad 1863–1970, Skolstyrelsen 1911–1970, 236:1_F8:3, Handlingar angående Herrhagskolan, 1938–1955.

Internetreferenser

Elofsson, Sofie & Lundgren Persson, Maria, Elever och skolmaten – Students and the school lunch, examensarbete, Malmö Universitet, 2010, http://muep.mau.se/handle/2043/10059. (hämtad 2020-04-18)

Samuelsson, Karin, ”Unga äter mer godis än någonsin”, Borås tidning 2/27 2011, https://www.bt.se/familjeliv/unga-ater-mer-godis-an-nagonsin/ (hämtad 2020-04-16)

(27)

25

Litteratur

Carldén, Carl E., Från fattigskola till skolpalats: folkskolans historia i Karlstad under fyra sekler, Lundkvist reklam, Karlstad, 1985.

Florén, Anders & Ågren, Henrik, Historiska undersökningar: grunder i historisk teori, metod och framställningssätt, 2., [uppdaterade] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2006, s.55.

Gullberg, Eva, Det välnärda barnet: föreställningar och politik i skolmåltidens historia, Carlsson, Diss. Linköping: Univ., 2004, Stockholm, 2004.

Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.), Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare], 3., [rev. och uppdaterade] utg., Natur & kultur, Stockholm, 2014