Fakulteten för Samhälls- och livsvetenskaper
Åse Sunnercrantz
Utomhuspedagogik
Ta steget utanför de fyra väggarna
Outdoor Education
Take the steps outside the four walls
Examensarbete 15 högskolepoäng Lärarprogrammet
Datum: 11-06-09
Handledare: Christian Tyrfelt Examinator: Anders Broman
Abstract
The purpose of this essay is to see how teachers work and can work with outdoor education at school and in after-school recreation center. Also how the school schoolyard and school forest is shaped.
Teachers have been interviewed with the focus on outdoor education in schools. Teachers may to tell of believe the outdoor education is important. Teachers have different courses and experience of outdoor education.
Children’s groups range both in the size and the composition. Educators know the children work better when they not are in the classroom. The knowledge of outdoor education are insufficient in local, I interviewed the teachers.
Keywords: after-school recreation centre, outdoor education, schoolyard
Sammanfattning
Syftet med intervjuerna i arbete är att se hur pedagoger arbetar och kan arbeta med
utomhuspedagogik i fritidshemmen och skolverksamheten. Vidare är syftet med uppsatsen att se hur skolskog och skolgård är gestaltade, och om detta har en betydelse för
utomhuspedagogiken som bedrivs i fritidsverksamheten och i skolan.
I arbetet har pedagoger intervjuats med fokus på utomhuspedagogik och utemiljön i skolan.
Några av pedagogerna menar att utomhuspedagogiken är en viktig del i fritidsverksamheten, medans andra pedagoger inte har med det under dagen. Målen som skolorna har är inte specifika för utomhuspedagogik.
Pedagogerna har olika utbildningar och olika värderingar gällande utomhusverksamheten på fritidshemmen. En av pedagogerna som har utomhuspedagogik har en annan motivation men inte möjligheten att lära barnen om deras natur. En annan av pedagogerna som intervjuades menar att raster utgörs av utomhusverksamhet samt den fria leken.
Det som stoppat pedagogerna i sitt arbete i utemiljöerna är att de är för få pedagoger kontra barn i gruppen. Pedagogerna beskriver att de vill vara mer ute än vad de har med i sin planering. Pedagogerna menar att eleverna får chansen att samarbeta i utomhusmiljön bättre än i lektionssalarna. Kunskapen om utomhuspedagogik är bristande till stor del på de skolor som undersökts.
Nyckelord: fritidshem, utomhuspedagogik, skolgård
Förord
Jag vill framföra mitt tack till de pedagoger som varit med och gjort mitt examensarbete möjligt. Jag vill även tacka min handledare Christian Tyrfelt vid avdelningen för geografi och
turism vid Universitetet i Karlstad för allt stöd och engagemang i mitt arbete.
TACK!
Lidköping 2011-05-25 Åse Sunnercrantz
Innehållsförteckning
1. Inledning ...1
1.1 Bakgrund ...1
1.2 Problemformulering ...4
1.3 Syfte och frågeställningar ...4
2. Litteraturgenomgång...5
2.1 Styrdokument för fritidsverksamheten ...5
2.1.1 Skollagen ...5
2.1.2 Kursplaner och läroplanen ...5
2.1.3 Fritidshemmets uppdrag ...6
2.2 Ur och skur ...8
2.3 Utomhuspedagogik och didaktik ...9
2.4 Pedagogiska förutsättningar ... 11
3. Metod ... 13
3.1 Kommun och skol beskrivning ... 13
3.2 Val av metod... 13
3.3 Procedur ... 13
3.4 Urval ... 13
3.5 Reliabilitet och validitet ... 14
4. Empiri ... 15
4.1 Redovisning av intervju material ... 15
4.1.1 Pedagog på skola A avdelning 1 ... 15
4.1.2 Pedagog på skola A avdelning 2 ... 16
4.1.3 Pedagog på skola B ... 17
4.1.4 Pedagog på skola B ... 17
4.1.5 Pedagog på skola C ... 18
4.1.6 Pedagog på skola C ... 18
4.2 Samlat resultat av intervjuerna ... 19
5. Avslutande diskussion och slutsats ... 21
5.1 Diskussion ... 21
5.2 Slutsats ... 24
5.3 Framtida forskning ... 25
6. Källförteckning ... 26 Bilaga 1
1
1. Inledning
1.1 Bakgrund
Intresset för naturen har alltid legat mig nära om hjärtat. Jag är uppväxt och bor även nu i vuxen ålder på landsbygden, nära skog och mark. Jag har gått på tre olika landsbygdsskolor i vår kommun, där vi fick veta mycket om hur naturen är utformad.
Under mina tre och ett halvt år på lärarutbildningen med inriktning uteliv, hälsa och identitet, trodde jag att vi skulle få lära oss mer om naturen än vad vi fick. De borde lagt mer vikt på utomhuspedagogiken i fritidsverksamheten, så som t.ex. mossor, svampar, fåglar och träd.
Under veckorna på minverksamhetsförlagda utbildning hade jag turen att hamna på en skola som har mycket utomhuspedagogik, både i skolan och under fritidsverksamheten. De använde skolskogen, skolgården och närområdet för undervisning, de tog med sig matematiken,
svenskan, bilden och idrotten ut.
Deras åsikter var att ”det vi kan göra inne, kan vi även göra ute”.
Fritidsverksamhetens mellanmål åts ute på alla avdelningar, minst två gånger i veckan året runt. Både i ur och i skur. Jag upplevde att eleverna var mer friska på denna skola än på andra skolor runt om i kommunen. Jag var på en annan skola under min sista verksamhetsförlagd utbildning under våren 2011 då jag fick ta del av att varken skolan eller fritidsverksamheten inte använde sig av utomhuspedagogik alls.
Utomhuspedagogik för mig är att vara ute i naturen och ta vara på skogens olika möjligheter, att leka olika lekar med bakgrund från t.ex. matematik och svenska. Barnen får möjligheten att samarbeta i olika former, t.ex. mäta, hämta olika saker i skogen som väger olika mycket, sortera i olika storlekar mm. Leka alla lekar som går att leka inne i en idrottshall, att hjälpas åt att göra en hinderbana i skogen och sedan använda den även på lektionstid. Genom olika samarbetsövningar tränar pedagogerna barnens olika sinnen så som: samarbete, koordination, kondition, problemlösningar och mycket annat som hör till skogen och utomhuspedagogiken.
Det är därför viktigt att studera utomhuspedagogik för både barns och pedagogernas intresse.
Olika forskningar visar på en positiv framgång gällande utomhusvistelser. Tyvärr sker dagens undervisningar inne i skolans lokaler och i ett klassrum. Det finns inte så mycket forskning kring utomhuspedagogiken i fritidsverksamheten men jag som blivande pedagog hoppas att
2 det kommer under de närmaste åren. Jag hoppas att jag kommer kunna belysa lärare i
fritidsverksamhetens förutsättningar för utomhuspedagogik.
Jag hoppas även på att kunna bidra till en större förståelse för fritidsverksamheten och de pedagoger som arbetar med barn varje dag.
Genom att jag intervjuar och läser relevant litteratur om utomhuspedagogik får jag mer kunskap och kan sedan i mitt kommande yrke ge mer fokus på just detta ämne.
Det står att läsa i skollagen (14 kap§2) att fritidsverksamhetens uppdrag är att komplettera skolan och se till att stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid. Fritidshemmet ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap.
Genom detta skall varje barns olika behov och förutsättningar bemötas av professionella pedagoger och andra vuxna i skolverksamheten (Sveriges Riksdag 14kap§2).
Forskning visar att vi kommer ihåg 10 % av det vi läser
20 % av det vi hör 30 % av det vi ser 50 % av det vi hör och ser 70 % av det vi diskuterar 80 % av det vi upplever och
95 % av det vi lär ut till andra (Nynäshamns Naturskola 2007:11).
I Nynäshamns Naturskola (2007:11) finner jag en mycket bra och förstårlig jämförelse på varför elever och pedagoger skall vara ute i skolan, det står ”att sitta inne i ett klassrum och läsa om livet utanför är som att läsa en kokbok utan att få möjlighet att tillaga och äta maten”(Nynäshamns Naturskola 2007:11).
Genom att få vara utomhus ökar möjligheterna att få uppleva alla de olika sinnena, samarbeta och på ett helt naturligt sätt få frisk luft. När pedagogerna har utomhuslektioner kan de också finna flera sätt på att lära ut, genom att eleverna får uppleva det pedagogerna pratar om.
När pedagogerna och eleverna tillbringar lektioner ute i skogens miljö kan leken och de fysiska aktiviteterna bli ett naturligt inslag i inlärningen, så som alla naturvetenskapliga fenomen. Det är inte bara skolgården eller skolskogen som är vår natur, vi finner också det övriga samhället med alla olika samhällsfunktioner, företag, kulturevenemang m.m. som kan
3 erbjuda alla de olika upplevelser som eleverna kan få helt gratis. Det är bara utomhus som barnen och eleverna kan få en känsla för naturen.
I läroplanen för idrott och hälsa kan vi läsa att
”Genom undervisningen ska eleverna utveckla förmågan att vistas i utemiljöer och naturen under olika årstider och få förståelse för värdet av ett aktivt friluftsliv. Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om risker och säkerhetsfaktorer i samband med fysiska aktiviteter och hur varje person skall agerar i olika nödsituationer” (Skolverket 2011:51).
I artikeln Fritidshem – skolans blinda fläckar från april 2010 (Eneris, Esber, Stålnacke, Sundgren & Östberg 2010) går det att läsa att barnantalet i fritidsverksamheten har ökat och barngrupperna är stora. Författarna till artikeln menar att de pedagoger som arbetar i
fritidshemmen ofta får användas som resurs i skolan och deras egen planering för fritidsverksamhet blir lidande. Genom att barngrupperna blir större och större plus att pedagogerna inte får sin planering så blir barnen lidande och det är svårt att uppfylla sitt uppdrag. I en rapport som ligger till grund för denna artikel (Eneris m.fl. 2010) går det att läsa om att det finns exempel på stora barngrupper, att det är 125 barn i en och samma grupp och att det har anställts färre pedagoger i verksamheten. Trots denna kritik som rapporten har mot kvalitet i fritidshemmets verksamhet har politikerna inte prioriterat fritidshemmen ute i landet.
Snittet för barn på fritidshemmet i Sverige är 35 barn på 1,5 pedagoger, eller så går det att vända på det och säga 21,5 barn per pedagog på fritidshemmet. Det går att jämföra med förskolans verksamhet där det är 5,4 barn per heltidsanställd pedagog. Dessutom ökar barngrupperna varje år. Så här ser läget ut idag:
Antal inskrivna barn
Diagrammet visar hur många barn som gick i fritidshem åren 1975-2010.
I dag är 82 procent av alla 6-9-åringar och 15 procent av alla 10–12- åringar inskrivna i fritidshem. Det motsvarar 378 500 barn. Fritidshemmen har byggts ut mycket snabbt, framför allt för barn i de yngre skolåldrarna.
År 1997, tog fritidshemmen emot hälften av alla 7-9-åringar, år 1987 endast var fjärde (skolverket.se 2011-05-20).
Hur skall pedagogerna med dessa stora grupper barn kunna ta sig till skogen för att ha utomhuspedagogik under fritidsverksamheten?
4 1.2 Problemformulering
Problemformuleringen i detta arbete är att undersöka om och på vilket sätt utomhuspedagogik inte har samma innebörd i fritidsverksamheten som den traditionella inomhuspedagogiken samt om det finns otillfredsställande kunskaper om utomhuspedagogik som arbetsmetod hos pedagogerna i de undersökande skolorna.
1.3 Syfte och frågeställningar
Syftet med detta arbete är att se hur pedagoger arbetar och kan arbeta med utomhuspedagogik i fritidshemmen och skolverksamheten. Vidare är syfte med uppsatsen att se hur skolskog och skolgård är gestaltade, och om detta har en betydelse för utomhuspedagogiken som bedrivs i fritidsverksamheten och i skolan.
Mina frågeställningar är:
Vilken utbildning har pedagogerna som arbetar på fritidshemmen.
Hur använder fritidsverksamheten utomhuspedagogik i praktiken?
Hur är skolgård och skolskog utformad hos de valda skolorna?
5
2. Litteraturgenomgång
Det var svårt att hitta relevant litteratur som bara vänder sig mot fritidsverksamheten.
Jag valde att använda mig av den nya läroplanen som är gällande from HT-2011. Det är under den läroplanen som jag kommer att arbeta utifrån i mitt kommande yrke som lärare inom fritidshem. I läroplanen har jag också undersökt vad kursplanen säger gällande idrott och hälsa. Idrott och hälsa är ett ämne som i stor del kan bedrivas under fritidstiden och ofta tillsammans med utomhuspedagogiken. Jag har också undersökt vad allmänna råd och kommentar - för kvalitet i fritidshem säger om utemiljön på fritidshemmen.
Jag har använt mig av internet källor gällande artikel och skollagen från Sveriges Riksdag.
Jag har varit i kontakt med rektorn på en ur och skur skola i en annan kommun, från henne fick jag ett godkännande att använda mig av deras hemsida som en referens till mitt arbete.
2.1 Styrdokument för fritidsverksamheten
Det finns olika styrdokument som gäller fritidsverksamheten. Fritidshemmen har också sina lokala mål. Här under kommer styrdokument att behandlas.
2.1.1 Skollagen
I skollagen (2010:800) står det följande om fritidsverksamheten på kap 14:
”2 § Fritidshemmet kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och särskilda utbildningsformer som skolplikt kan fullgöras i.
Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov.
Fritidshemmet ska främja allsidiga kontakter och socialgemenskap” (Sveriges Riksdag).
2.1.2 Kursplaner och läroplanen Idrott och hälsa (Skolverket 2011:51).
Ämnet idrott och hälsa skall ge barn möjlighet att utveckla kunskaper om kroppens olika funktioner så som rörelse och ge intresset för kunskap om den fysiska aktivitetens inverkan på det egna välbefinnandet genom att vistas i naturen. Idrott och hälsa skall ge eleverna olika möjligheter att möta olika slags aktiviteter, utifrån allas olika svårigheter och förmåga.
Genom att planera, genomföra och värdera olika rörelseaktiviteter ger det eleven eget ansvar och även låta de få samarbeta och visa respekt åt andra.
6 Och genom att eleverna har idrott och hälsa på sitt schema låter pedagogerna eleverna
utveckla förmågan att vistas i utemiljö och natur under årets alla årstider, genom detta får eleverna förståelse för både vädret och friluftslivet. Eleverna får också i samband med olika fysiska aktiviteter agera i nödsituationer.
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola
kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,
har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället (Skolverket 2011:13f).
2.1.3 Fritidshemmets uppdrag
Arbetet i fritidshemmet (Skolverket 2007) skall fritidshemmet:
Komplettera skolan
Erbjuda meningsfull fritid
Barnens lek och skapande
Erbjuda stöd i barnens utveckling
Den sociala kompetensen och självständighet
Kost och fysiska aktivitet (Skolverket 2007:22ff)
Fritidsverksamheten skall komplettera skolan efter skoltid och under skolfria dagar och lov.
Fritidsverksamheten skall erbjuda andra aktiviteter än de aktiviteter som skolan erbjuder under skoltiden. Personalen inom fritidsverksamheten kan med sin egen kompetens tillföra ytterligare kunskap till skolan. Då är det fler barn i skolan som får ta del av kompetensen som fritidsverksamhetens pedagoger har (Skolverket 2007:22).
Med den meningsfulla fritiden menas att fritidsverksamheten skall erbjuda alla barnen en rolig, trygg och stimulerande verksamhet under dagen. Pedagogerna skall utforma
verksamheten utifrån barnens olika åldrar, mognad, behov, intressen och erfarenheter. Det är viktigt att barnen får möjligheter att på olika sätt lära känna sin närmiljö och dess olika möjligheter, genom kontakt och samverkan med kommunens allmänna fritidsverksamhet för
7 barn och ungdomar. Även kultur och föreningslivet kan få barnen att väcka intresse att
utveckla olika intressen som då kan utövas efter skol- fritids tid och helger (Skolverket 2007:22f).
Genom att leka och skapa utvecklar barnen sitt eget lärande, det är viktigt att fritidshemmen varierar verksamheten av lekar, aktiviteter och skapande verksamhet som t.ex. musik, dans, teater, bild och form. När barnen leker förändrar och utvecklar de sitt tänkande genom samarbete och olika rollspel. I rollspelen får barnen utöva sociala roller och det lägger grunden till deras identiteter. I den fria leken behöver barnen hjälp, stöd och regler för att leken skall kunna fungera för alla barn. Fritidshemmet är en pedagogisk arena som lär barnen att alla är olika och att alla har olika åsikter (Skolverket 2007:23).
Pedagogerna på fritidshemmen är ett stöd i utvecklingen då genom att barnen utmanas i att utföra svårare uppgifter, fördjupa sin kunskap om sig själva och sin omvärld. Bedriva en verksamhet så att barnens utveckling och lärande sker hela dagen. Pedagogerna skall hjälpa barnen med att stärka självkänslan i att känna sig trygg i en grupp med många barn som det oftast är på fritidshemmen. Pedagogerna måste se till barnens olika förutsättningar och erfarenheter när de sätter upp mål för det enskilda barnet och gruppen (Skolverket 2007:23f).
Alla barn utvecklar sin självständighet olika, i allt högre grad utvecklar barnen en egen identitet och egna intressen oftast tillsammans med andra. Barnen behöver hjälp och stöd av pedagoger och andra vuxna men också ökade möjligheter att ta eget ansvar (Skolverket 2007:
24).
Alla barn har behov av att röra på sig, det är därför viktigt att fritidsverksamheten kan erbjuda tillfällen till fysiska aktiviteter. Genom dessa aktiviteter får barnen tillfälle att leka och vara kreativa. Kosten är viktig i dessa åldrar då alla behöver näringsrika mål under trivsamma former, det ger barnen en grundläggande god kost vana (Skolverket 2007:24).
Skolverkets lagar skall följas av all skolverksamhet kommunal, friskolor eller skolor som bedrivs av friluftsfrämjandets ur och skur program.
8 2.2 Ur och skur
Ur och skur är en profilering som bedrivs genom friluftsfrämjandet och skolor.
I Ur och Skur är ett helt eget sätt att bedriva skol- och förskoleverksamhet. Barnen är ute nästan jämt. I Ur och Skur helt enkelt. Pedagogiken bygger på en upptäckarglädje och en nyfikenhet som lär barnen att se sambanden i naturen. Men också att använda alla sina sinnen.
I Ur och Skur handlar om ett upplevelsebaserat lärande och friluftsliv för att uppnå läroplanernas mål (www.friluftsframjandet.se: 2011-06-09).
Den första ur och skur - förskolan öppnade i slutet av 80-talet och 2007 fanns det 190 registrerade förskolor och skolor som bedriver ur och skur. Efterfrågan på skolor med utomhuspedagogik och naturfokus verkar bara öka. Idag finns det femton skolor med ur och skur som sin inriktning och många skolor med natur och miljö som sin profil. Det är
friluftsfrämjandet som står bakom ur och skur, det är friluftsfrämjandet som godkänner om en skola får marknadsföra sig som ur och skur. Det måste vara minst en fjärdedel av personalen som har utbildning i denna pedagogik (www.tryggabarn.nu: 2011-04-29).
I Ur och Skur är Friluftsfrämjandet friluftsverksamheten för barn på heltid, med inriktning på barnomsorg, fritidshem och grundskola. Grundidén är att barns behov av kunskap, rörelse och gemenskap tillfredsställs genom vistelse i naturen (Drougge 2007:5).
Utomhuspedagogiks undervisning behöver inte vara knuten eller hänvisad till särskilda ämnen eller kunskapsfällt (Ericsson 2009:22).
För att få kalla sig ur och skur skola skall skolan och pedagogerna upprätta en arbetsplan för den enskilda skolan, de skall också följa de nationella styrdokumenten så som skollagen och läroplanen. I arbetsplanen skall det ingå vilka mål skolan har och hur målen skall uppnås (Drougge 2007:7).
9 På en ur och skur skolas startsida finner jag att läsa:
”På ROBINSON tror vi på upplevelser och friluftsliv som grunden för barns lärande. Ett av våra viktigaste mål är att barnen ska behålla lusten att lära genom hela skoltiden. Här kan man hitta en hel skola full av elever med röda mössor som är blodkroppar och levererar syre och näring till cellerna. En annan dag är vi stenåldersmänniskor iklädda jutesäckar som lagar lax i kokgrop och gör upp eld med flinta sten. Någon dag bygger vi syrgastuber och far ut i rymden. De flesta upplevelser äger rum i och med hjälp av naturen. Vi vill att barnen på vår skola lär känna naturen och därmed också lär sig att tycka om den. Det kommer att vara viktigt när dessa barn växer upp och ansvaret för vår jord ligger på dem. Då är det kanske inte tillräckligt med kompostering och sopsortering. Då behövs kunskaper för att lösa den tidens miljöproblem, men inte bara kunskaper utan också en vilja att göra det. Vi tror att det man känner och tycker om vill man också vara rädd om. Vi vill att barnen på vår skola ska lära känna och tycka om naturen, för att i framtiden kunna vara rädda om den. Därför är vårt arbetsverktyg FRILUFTSLIV istället för kompostkunskap” (www.robinson.nu 2011-05-05).
Det är inte bara friluftsfrämjandet som har stor kunskap om utomhuspedagogik, grunderna kom till för mycket länge sedan.
2.3 Utomhuspedagogik och didaktik
Utomhuspedagogikens rötter kommer från antiken, den idéhistoriska knutpunkten utgjordes av Aristoteles (384-322 f.Kr.). Aristoteles utgick från våra sinnen och praktiska erfarenheter av det verkliga. Det fanns också en annan man Jan Amos Comenius (1592-1670) som i sin undervisningslära, Dadactica Magna 1657 skriver att den gyllene regeln var att förvisa allt för alla sinnen, så långt det är möjligt. Det finns fler kända pedagoger som betonar betydelsen med utomhuspedagogik så som: John Dewey (1859-1952), Maria Montessori (1870-1952), Célestine Freinet och Ellen Key (1849-1926) (Dahlgren, Sjölander, Strid & Szczepanski 2007:17).
Ellen Keys reformpedagogik var uterummet en viktig kunskapsbildande miljö, skolan av idag har mycket att lära av både Key och Dewey.
”Att veta något innebär inte att alla automatiskt förstår.
Vi måste lära i naturliga sammanhang och bli berörda,
vi måste gripa för att begripa för att utveckla begreppsförståelse ” (Dahlgren m.fl. 2007:17).
Utomhuspedagogiken skall vara en del i den traditionella pedagogiken (den som sker mellan fyra väggar). Utomhuspedagogiken skall ses som en naturlig del av all undervisning i skolan
10 och naturen är en pedagogisk miljö där vi kan arbeta på olika sätt. Att vara ute i naturen ger barnen möjligheter att möta landskapet och ta tillvara på alla sinnen och helheten i den aktiva lärprocessen. Författarna till denna bok menar att naturen inte är en naturlig miljö för dagens barn. Utomhus miljön skapar olika utrymmen för rörelse och lärande där även kroppen sätter tankarna i rörelse (Brügge, Glantz & Sandell 2007:25f).
Det står att läsa om att begreppet utomhuspedagogik har många tolkningar, Linköpings universitet har fastställt att utomhuspedagogik är ett förhållningssätt som syftar till lärande i växelspel mellan upplevelser och reflektion grundat på konkreta erfarenheter i autentiska situationer så som t.ex.
att lärande rum även flyttas ut i naturen eller närliggande utemiljö
att växelspelet mellan fysiska upplevelser och litterär bildning betonas
och att platsens betydelse för lärande lyfts fram för barnen
(Brügge m.fl. 2007:26).
Syftet till utomhuspedagogik är att genom olika tematiska övningar och aktiviteter ute i närmiljön få kunskapen om barnens sinnen, färg, form, ljud, doft och stämningar som en förstärkning av inlärningsprocessen (Brügge m.fl. 2007:31).
Genom att använda sig av utomhuspedagogik i skolan kan det resultera i att eleverna får lust att lära sig om helheten i vår natur och närmiljö (Brügge m.fl. 2007:31).
I dagens skola så sker lärandet inne i klassrummen oftast i kontakt med en dator eller genom böcker, det är då utomhuspedagogiken är en viktig bas för elevernas kroppar som är i behov av rörelse och sinnelig erfarenhet liksom hjärnans stimulans.
För att kunna genomföra detta bör pedagogerna tänka på:
att se utomhusmiljöernas möjligheter till ett nytt lärande perspektiv
att pedagogerna arbetar i ett arbetslag med tematiskt och ämnesövergripande
att pedagogerna arbetar med tryggheter i att utemiljön blir klassrummet och läromedlet
att se utemiljön som det alternativ till klassrummet
och att lägga grunderna till ett friluftsliv i skolan och fritidsverksamheten (Brügge m.fl. 2007:27).
11 Genom att använda sig av utomhuspedagogik i skolan får eleverna möjlighet att uppleva med alla sina sinnen, diskutera och framförallt samarbeta på ett naturligt sätt ute i vår natur.
Det ökar delaktighet bland eleverna och lekar ute i skogen kan bli som en del av inlärningen (Nynäshamns Naturskola 2007:11).
Att skolgården kan fungera som en naturlig utemiljö beror naturligtvis på hur skolgården är utformad och på de olika aktiviteterna. Idealet är att hela kroppen skall aktiveras utifrån de möjligheter som finns i utemiljön. Det skall finnas olika aktiviteter som inbjuder till att sätta igång med springlekar, leka gömma, bollekar, balanslekar hopplekar och klätterlekar. Var skall barnen leka? Jagtøien, Hansen & Annerstedt skriver om klassrummet i förstahand sedan kommer trapphuset, gymnastiksalen och sist skolgården och skolans utemiljö (Jagtøien, Hansen & Annerstedt 2002:232).
Lagar, kursplaner, arbetssätt och grundare till utomhuspedagogik är ett måste men utan pedagogerna kan inte skolan bedriva de tematiska övningar och aktiviteter i utemiljön.
2.4 Pedagogiska förutsättningar
För att skolans utomhuspedagogik skall vara fungerande krävs det att alla arbetar åt samma håll. Barnen, pedagogerna, annan personal, skolledningen, vårdnadshavarna och andra vuxna måste ha samma värderingar gällande utomhusaktiviteterna på skolan (Lundegård, Wickman
& Wohlin 2004: 13).
I skollagen (2007:19f) står det att läsa om personalens kompetens gällande
fritidsverksamheten, det skall finnas personal med utbildning eller erfarenhet av barn med olika behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet. Personalens kompetens är
avgörande för kvaliteten i fritidsverksamheten, det är kommunens ansvar att personalen har en lämplig kompetens. Till kompetensen hör också att utveckla samspel i gruppen och stärka barns självkänsla samt kunna kommunicera med varje barn och dess föräldrar eller annan vuxen. Skollagen säger också att fritidsverksamhetens lokaler och utemiljö skall vara utformade för att pedagogerna skall kunna bedriva en god pedagogisk verksamhet utifrån varje barns behov och intresse.
För att kunna bedriva en resultatrik och pedagogisk verksamhet måste pedagogerna hela tiden uppdatera sina kunskaper och se naturens möjligheter (Brügge m.fl. 2007:30).
12 Kunskapen med allemansrättens grunder ligger idag på idrottslärarens ansvar, läroplanen för idrott och hälsa säger att eleverna skall kunna olika steg av allemansrätten åk1-3 grunderna, 4- 9 rättigheter och skyldigheter i naturen (Skolverket 2011:52ff).
13
3. Metod
I uppsatsen har den kvalitativa intervjun använts som metod. Urvalet bestod av sex pedagoger i fritidsverksamheten på tre helt olika skolor i en och samma kommun.
3.1 Kommun och skol beskrivning
Jag har använt mig av en kommun i Västergötland, kommunen är belägen nära skog, mark, berg och vatten. Innan jag gjorde mina intervjuer på de tre olika skolorna så läste jag igenom vad de tre skolorna hade skrivit på kommunens hemsida. Jag har med eget val valt tre skolor med olika bakgrunder när det gäller utomhuspedagogik.
En skola som har utomhuspedagogik som sin profil nära till skog och vatten.
En skola som inte använder sig av utomhuspedagogik alls vare sig i skolverksamheten eller under fritidsverksamheten trots att de har skog en bit bort.
En skola som ligger mitt inne i staden utan skog.
3.2 Val av metod
I mitt arbete har jag valt att göra min undersökning med hjälp av intervjuer med pedagoger.
Det är viktigt att kommunicera och ta del av pedagogernas verksamhet, då intervjuaren kan ställa följdfrågor till pedagogen. Oftast är det lättare att svara på en fråga där intervjupersonen får berätta istället för att skriva sina svar.
3.3 Procedur
Jag och pedagogen har suttit enskilt i ett arbetsrum under intervjun, vi har kunnat
kommunicera och diskutera mina frågor helt ostört. Pedagogerna har intervjuats en och en vid olika tillfällen. Pedagogen har inte fått frågorna innan utan först vid intervjutillfället.
Intervjuerna har spelats in till hjälp för mig under mitt skivande av detta arbete, det var jag mycket tydlig med att säga till pedagogen. Jag sa vid flera tillfällen att jag inte kommer att använda det inspelade materialet till något annat än mitt examensarbete.
3.4 Urval
Jag har valt att intervjua sex olika pedagoger som arbetar i fritidsverksamheten. Jag frågade om de skulle kunna tänka sig att svara på frågor gällande utomhuspedagogik på deras skola och i fritidsverksamheten (se bilaga 1). Genom att jag valde tre skolor som jag i förväg hade pratat med så visste jag lite om hur de bedrev sin verksamhet när det gäller
utomhuspedagogiken. Jag sa innan intervjun att jag inte kommer att använda vare sig
14 kommun namn, skolnamn eller pedagogens namn. Endast om det är en manlig eller kvinnlig pedagog och ålder.
Jag har både ringt till berörda pedagoger och varit på skolan och frågat om jag skulle kunna göra en intervju med pedagogerna.
Sex pedagoger som arbetar inom skolväsendet och fritidsverksamheten har fått 11 grundfrågor och några följdfrågor att svara på. Pedagogerna har inte tagit del av frågorna innan intervjun, risken finns att resultatet blivit annorlunda om de hade fått frågorna innan.
Jag har medvetet valt tre kvinnliga och tre manliga pedagoger för min intervju då jag vill se om det finns någon skillnad mellan deras värderingar med utomhuspedagogik. Det inspelade intervju materialet redovisas först var för sig under resultat. Efter resultatredovisningen av intervjuerna följer ett samlat resultat om hur pedagogerna använder sig av utomhuspedagogik på fritidshemmet.
Svaren jag fick under mina intervjuer var relevanta för mitt arbete. Pedagogerna fick frågan ställt av mig muntligt och sedan svarade pedagogerna. Svaren jag har fått av pedagogerna har jag haft med mig i hela arbetet när jag sökt information om utomhuspedagogik.
3.5 Reliabilitet och validitet
Frågorna och svaren ger en bild av hur pedagogerna arbetar och skulle vilja arbeta i
fritidshemmet på de tre skolor jag har varit och intervjuat. Om jag hade intervjuat rektorerna på respektive skolor hade jag fått andra svar än vad jag har tagit del av nu. Det är ändå pedagogerna som arbetar med barnen och i slutändan är det rektorns ansvar.
Alla intervjuer har gjorts på liknande sätt (reliabilitet), pedagogerna har svarat enskilt och inte fått frågorna innan intervjun. Svaren på frågorna jag ställt har i vissa fall lett till följdfrågor gällande ämnet.
Alla pedagoger har förstått mina frågor och svarat utifrån sin verksamhet.
Man kan diskutera hur mätnoggrannheten är i en intervju, om reliabilitet är hur allt material samlats in eller hur intervjuerna varierar. Reliabilitet betyder tillförlitlighet.
Betydelsen av ordet validitet är om man mäter det man avser att mäta, hur resultatet ger en sann bild av vad man har intervjuat (Johansson & Sveder 2010:83).
15
4. Empiri
4.1 Redovisning av intervju material
Här under kommer jag att redovisa resultatet av intervjuerna var för sig. Svaren på frågorna i intervjun är sammanfattad under varsin rubrik. Frågorna finns i Bilaga 1.
4.1.1 Pedagog på skola A avdelning 1
Pedagogen arbetar i ett arbetslag med fem andra pedagoger, två fritidspedagoger och fyra lärare i yngre åldrar och en förskolelärare. På denna avdelning finns det 34 barn inskrivna i fritidsverksamheten, ålder 6-9. Men det brukar vara mindre beroende på årstiden. Pedagogen är fritidspedagog med inriktning bild, äventyrspedagogik och idrott som pedagogen har läst till under sina 5 år på denna skola.
På avdelningen använder sig pedagogerna av utomhuspedagogik flera gånger varje dag, pedagogen har tillsammans med en annan pedagog skogsdagar under skoltid. Detta sker tre dubbel lektioner i veckan. Då de har delat in förskoleklassen, åk 1 och åk 2 i tre blandade grupper. Pedagogerna tar med sig gruppen till skolskogen, annan skog eller närliggande utemiljö. I denna miljö utövar de olika samarbetsövningar, lekar, ordlekar, räknelekar och hinderbanor beroende på grupp.
Under fritids tid är de mycket ute, förskoleklassen och åk 1 slutar 13:00 då är alla inne tills att åk 2 slutar 13:30. När alla har slutat har de en samling då de berättar om eftermiddagen. Efter samlig går de ut och är ute till mellanmål 14:45 sedan är det frivilligt att vara ute eller inne.
Är det fint väder efter mellanmål är alla ute.
Pedagogen säger: ”tre dagar i veckan går vi ut i skogen, alla raster är obligatoriska att vara ute och vi är även ute på eftermiddagen efter mellanmål alla dagar”.
Pedagogen skulle tro att det är 55-65% ute varje dag. Skolskogen finns ca 50 meter från skolan, den är avgränsad med cykelvägar där barnen vet hur långt de får gå. Men pedagogen tillägger att de skulle vilja ha en större skolskog. De använder skolskogen varje dag både under fritidstiden, under lärarledda lektioner och på raster. Skolgården på denna skola är inte optimal tycker pedagogen, skolan ligger i mitten och sedan är det öppna ytor på framsidan och fotbollsplan på ena kortsidan skolskogen finns på ett övre plan av skolgården. All
personal måste gå runt skolan för att se alla elever, det behövs många rastvakter. De använder sällan skolgården som en del i sin undervisning då de har skogsdagar.
16 När det gäller mål med utomhuspedagogik så har de skrivit tillsammans med eleverna att alla skall vara ute på raster oavsett väder och vind, går eleverna till skogen under rast måste en pedagog ta del av detta. När de har skogsdagarna skall alla vara ute i skolskogen eller närliggande utemiljö. Skolgården är mycket bra tycker pedagogen det finns gungor,
sandlådor, tennisplan, fotbollsplan, skolskog med hinderbana, klätterställning och öppna ytor för mer bollekar eller andra lekar. Skolgården är en blandning av asfalt, cementplattor, gräs, grus och skog. Pedagogen tyckte att det fattades en gräsplan, den som finns idag är av grus och när det regnar så bildas det mycket vatten på den och barnen blir leriga. Lokalerna som fritidsverksamheten är i på morgonen och eftermiddagarna är i tre klassrum och en hall med ett bord och soffa.
4.1.2 Pedagog på skola A avdelning 2
Den manliga pedagogen arbetar i ett arbetslag med fem andra pedagoger, en fritidspedagog och fyra lärare i yngre åldrar och två förskolelärare. Det är 30 barn inskrivna på denna avdelning, ålder 9-12. Pedagogen är i grunden musiklärare på gymnasiet men pedagogen tycker att det är mer intressant att arbeta med barn i yngre åldrar. På avdelning finns det ingen som har någon direkt utbildning när det handlar om utomhuspedagogik. Vi får leta och lära själva vi är ute om vädret tillåter annars stannar vi inne.
Under skoltiden är pedagogen resurs för en elev i svårigheter så planeringen får pedagogen ta som den blir. Arbetslaget har planering om veckan och hur de skall lägga upp
eftermiddagarna med diverse lekar ute, inne eller i gymnastiksalen. Men annars är de ute på skolgården eller skolskogen som ligger ovan skolan. De brukar vara ute efter mellanmål.
Barnen är mer ute än pedagogen själv, barnen är ute alla raster det är något som skolan har som ett mål. Sedan är de ute med sina lärare i skogen det handlar om ca 45-55 %.
Skolskog finns och används av barnen på raster men pedagogen går inte ut i skogen med barnen utan det gör två andra pedagoger i arbetslaget en eftermiddag i veckan. Skolan har ett mål att alla skall vara ute på rasterna. Skolgården är bra tycker pedagogen det finns olika aktiviteter att göra, de flesta spelar fotboll så en fotbollsplan till skulle vara bra. Lokalerna är inte optimala tycker pedagogen vi är i en genomslussning till klassrummen, skolan är inte byggd för fritidsverksamhet.
17 4.1.3 Pedagog på skola B
Pedagogen tillhör en grupp med sex andra pedagoger, tre fritidspedagoger, två lärare och en fritidsledare. Skolan har tre fritidsavdelningar en med barnen som går i förskoleklass och åk1, en avdelning med åk 2 sedan finns det en avdelning med de barn som går i åk 3 upp till 12 år.
Pedagogen arbetar på avdelningen med åk 2, de är 22 barn på avdelningen.
Pedagogen har en äldre fritidspedagogsutbildning utan någon specifik inriktning. Skolan och fritids samverkar under dagen med fritt arbete en lektion i veckan men pedagogerna är inte med under skoltiden då pedagogen inte vet om de går ut eller inte. Under fritidstiden får barnen bestämma själva om de vill vara ute eller inne. Är det barn som väljer att gå ut så är det alltid en pedagog som går ut. Pedagogen tycker att en del i fritidsverksamheten skall vara förlagd i skogen men alla skall vara eniga om detta. Under skoltiden är barnen ute på raster men under fritidstiden kan det finnas de barn som aldrig vill gå ut eller tvärt om, 10-25 %.
Skolan har ingen skolskog men en skog som ligger 15 minuter bort, pedagogen tycker att det skulle behövas en skog närmare så att det går att utnyttja bättre. Skolgården är asfalterad, det finns gräsytor med kullar och gungor. Fotbollsplanen används inte av skolan så mycket, det är en förening som äger den.
Fritidsverksamheten har inga egna mål när det gäller utomhuspedagogik.
Skolgården är bra men den skulle behöva ses över. Fritidsverksamheten är förlagd i egna lokaler där det också bedrivs annan ungdomsverksamhet under flera kvällar i veckan.
4.1.4 Pedagog på skola B
I arbetslaget som pedagogen arbetar i finns det tre fritidspedagoger och sju lärare. Pedagogen arbetar med barn från åk 3 och uppåt. Pedagogen är också en av fyra som bedriver
fritidsgården i samma lokal. Pedagogen har en relativt ny fritidspedagogsutbildning och en arbetserfarenhet sedan tio år med ungdomar. Pedagogen arbetar olika tider då pedagogen skall finnas på fritidsgården de kvällar de har öppet, pedagogen går ofta in i klasser då det behövs lite resurs.
Gruppen med barn är varierande från dag till dag men det är 30 barn inskrivna.
Utomhuspedagogik är inte det som har högst prioritet på skolan, tyvärr tycker pedagogen.
Pedagogen själv tycker att det är rofullt i skogen men det finns ingen skolskog här utan då måste de gå en bit, något som tar tid. Finns inget mål när det handlar om utomhuspedagogik och fritidsverksamhet. Barnen går in och ut som de känner för på skolgården, det finns
18 fotbollsplaner att använda som inte skolan äger, det finns en ”rink” som barnen kan spela landbandy, handboll, volleyboll eller fotboll på. Det finns konstgräs som ligger mellan skolbyggnaden och fritidsgården där de är på eftermiddagarna. Pedagogen saknar egentligen inget mer än en skog mer närliggande skolan.
Fritidsverksamheten är i egna lokaler, med musikrum, spelrum, karaoke rum och biljardrum.
Det är fritidsgård en del kvällar i veckan och utrymmena är mycket stora och bra.
4.1.5 Pedagog på skola C
Pedagogen arbetar i ett arbetslag med fyra andra pedagoger, två lärare och två
fritidspedagoger. Pedagogen själv är fritidspedagog med inriktning utomhuspedagogik, äventyrspedagogik och svenska 6-12 år. Barngruppen är liten det finns 12 barn inskrivna i åldern 6-9 år.
Utomhuspedagogik används endast på skolgården, då skolan är centralt belägen. Och skulle de behöva komma till en skog måste de ta buss, något som kostar pengar och det får de betala själva. Pedagogen säger: ”Vi är ute på alla raster och nästan under hela fritidstiden. Barnen behöver vara ute mer”. Pedagogen poängterar också att barnen kommer hem och sätter sig framför datorn eller tv:n. Det finns också de barn som kommer hem efter skolan slänger i sig mat eller ett mellanmål för att sedan åka till sina aktiviteter. Barnen leker inte ute när de kommer hem längre. Under en vanlig dag är de ute ca 50 %.
Skolan har ingen skolskog men skulle vilja ha det men det är helt omöjligt pga. att skolan är en gammal skola och det ligger bara gamla hus runt. Skolgården är asfalterad till 96 % det som inte är asfalt är en liten fotbollsplan i gräs. Pedagogen som har inriktningen
utomhuspedagogik tycker att det är frustrerande att inte kunna utöva lektioner i skogen utan att de får improvisera på skolgården. Skolgården är gammal och asfalterad pedagogen skulle vilja ha mer gräsytor och naturligtvis en skolskog. Mer aktiviteter så som klätterställning eller fler gungor. Fritidsverksamheten är under eftermiddagarna i en lektionssal, det är därför de är mestadels ute på skolgården.
4.1.6 Pedagog på skola C
Pedagogen arbetar i ett arbetslag med en lärare och tre fritidspedagoger. Pedagogen är förskollärare med inriktning idrott. Avdelningen är liten, det finns 15 barn inskrivna i åldern 9-12 år. Som förskollärare är pedagogen inne i förskoleklassen den tid pedagogen inte har fritidsverksamheten eller idrott med elever upp till åk 4.
19 Utomhuspedagogik finns inte på skolan men det finns pedagoger som har den utbildningen, skulle det vara utomhuspedagogik så är det ute på skolgården. Under fritidsverksamheten är de mestadels ute, de äldre eleverna spelar mycket fotboll och king. Alla raster är barnen ute och pedagogerna är rastvakter. Under en dag är de ute 50 % beroende på hur vädret är.
Lokalerna är inte gjorda efter stora barngrupper utan det är lektionssalar. Skolan har ingen skolskog men de skulle vilja inneha en för att kunna leda lektioner mer i praktiken.
Skolgården är en gammal och asfalterad skolgård med mycket öppna ytor. En liten
fotbollsplan i gräs och några gungor med sand under. Skulle pedagogen få bestämma om hur skolgården skulle utformas skulle pedagogen vilja ha mer gräs och mer aktiviteter som t.ex.
tennisplan, fler gungor, klätterställningar och mer sand ytor. Fritidsverksamheten finns i en lektionssal pedagogen skulle vilja ha mer yta så att alla kan vara mer inne.
4.2 Samlat resultat av intervjuerna
Alla tre skolor bedriver en fritidsverksamhet på olika avdelningar och indelat i olika åldrar.
Barnstorleken varierar mellan den minsta med 12 barn och i den största fanns 34 barn inskrivna. Det är inte barnantalet som avgör i dessa fall utan lokalerna och pedagogtätheten.
Avdelningarna var utformade olika när det gäller åldrar men alla skolorna hade barn från 6-12 år. De tre skolorna ligger olika beläget en vid skog och natur, en skola med skog en bit bort och en som inte har skog alls.
Några av pedagogerna hade en äldre utbildning och en del nyare. Det fanns pedagoger med utomhuspedagogik som sin inriktning men de kunde inte utöva det pga. av bristen av skog och närmiljö. Det fanns pedagoger med inriktning idrott som tycker att skogen är en fritidssyssla, men finns den inte så kan de inte utöva t.ex. hinderbanor.
Något som är en gemensam nämnare var att alla avdelningar på de tre skolorna var ute på rasterna, det som skiljde dem åt när det gäller att vara ute under dagen var att en del
avdelningar var mer ute på eftermiddagarna obligatoriskt än andra. Det varierade mellan 10- 50% under hela dagen. En del avdelningar var ute innan mellanmål och inne efter, andra var inne innan och ute efter mellan mål sen fanns det en skola som var mest ute men det berodde enbart på lokalerna som inte var utformade för större barngrupper.
20 Utomhuspedagogiken på de tre skolorna var mycket varierande, förmodligen beroende på hur de var belägna till skog eller inte. En skola hade skolskog precis utanför dörren en annan skola hade den en bit bort och det tog tid att gå sen var det skolan mitt i staden med bara asfalt runt sig. En av skolornas avdelningar hade utomhuspedagogik som sin profil något de
verkligen tog del av och utnyttjade, både i skolan och under fritidstiden. Den avdelningen var mer ute än inne och hade lektioner ute både i skogen och på skolgården.
När det kom till mål för utomhuspedagogik så fanns det skrivna mål av pedagogerna och eleverna tillsammans på några avdelningar, andra hade inget skrivet.
De flesta av pedagogerna saknade något på skolgården, det kunde vara aktiviteter eller skolskog som kom i fokus. En av skolorna saknade gräset som inte fanns och en annan saknade gräsplan för att komplettera en grusplan.
Lokalerna såg mycket olika ut. En skola hade egna fritidslokaler, några av avdelningarna hade lokaler tillsammans med lektionssalarna. En skola tyckte att de inte hade tillgång till någon fritidslokal alls.
21
5. Avslutande diskussion och slutsats
I detta arbete har jag utifrån syftet att se hur pedagoger arbetar och kan arbeta med
utomhuspedagogik i fritidshemmen och skolverksamheten. Vidare syfte med uppsatsen är att se hur skolskog och skolgård är gestaltade, och om detta har betydelse för
utomhuspedagogiken som bedrivs i fritidsverksamheten och i skolan.
Mina frågeställningar var:
Vilken utbildning har pedagoger som arbetar på fritidshemmen.
Hur använder fritidsverksamheten utomhuspedagogik i praktiken?
Hur är skolgård och skolskog utformad hos de valda skolorna?
De pedagoger som jag intervjuade hade olika utbildningar och olika erfarenheter när det gäller utomhuspedagogik. Genom mina intervjuer har jag förstått att utomhuspedagogiken beror mycket på pedagogernas utbildning, arbetssätt och tänkande i utomhuspedagogik. En av pedagogerna som jag intervjuade hade tagit utomhuspedagogiken som grund i alla sina ämnen, pedagogen är fritidspedagog i grunden men har även bild och idrott schemalagt under dagarna. Pedagogen sa vid intervjun att ”vara ute på idrotten året runt får eleverna att må bra och de är inte lika spralliga under lektionerna”.
Det är något jag tycker stämmer jag har lagt märke till att de barn som inte är ute när de kommer hem är mer uppe i varv i skolan, till skillnad på de barnen som är mer ute. Jag har själv barn som nu är i tonåren, men när de var mindre så var de mer ute de hade inga problem med att sova eller varva ner. Nu när de är större och inte är ute och ”leker” så har de svårare att varva ner när kvällen kommer.
I diskussionen nedan kommer jag utifrån svaren från intervjuerna sammankoppla empiri med teori till en diskussion.
5.1 Diskussion
Jag har i detta arbete lagt fokus på utomhuspedagogikens grunder på hur viktigt det är att vara ute. Jag har också lagt fokus på hur pedagogerna kan eller har leda lektioner utomhus oavsett väder och vind. Jag tycker det är viktigt att barnen och pedagogerna är utomhus mer än bara på rasterna. När skolan är slut så går oftast barnen hem och sätter sig med läxor eller framför tv och dator. I bästa fall kanske barnen har en idrottsaktivitet vid en till två tillfällen i veckan.
Men i genomsnitt är alla barn ute för lite.
22 När pedagogerna har utomhusaktiviteter under skoltiden så får barnen kunskap om vår natur och hur naturen fungerar. Barnen får tillfälle att samarbeta mer spontant än att sitta inne i ett klassrum och samarbeta om ett ämne. Jag tror att stora delar av utomhuspedagogiken handlar om kunskapen för pedagogerna och hur stora barngrupperna är idag. Det är oftast lättare att ta med en grupp barn ut i skogen och låta barnen ha fri lek. Visst kan den fria leken ge mycket, men var kommer skolverkets mål in i den fria leken. När pedagogerna är ute i skogen med barngrupperna så brukar de oftast ha en genomgång om t.ex. allemansrätten. När pedagogerna som jag intervjuade ger barnen den kunskapen ute i skogen, där allt om allemansrätten finns ger det både barnen och pedagogen mer innehållsrik kunskap och feedback.
Jag har själv under en av mina perioder på den verksamhetsförlagda utbildningen haft en genomgång i skogen om allemansrätten, då barngruppen verkligen lyssnade, frågade och diskuterade med varandra och med oss pedagoger. Efter den genomgången hade jag en annan lektion med den andra delen av gruppen, vi var inomhus där vi hade samma innehåll och fick nästan inga frågor eller någon feedback från barnen. Barnen varken frågade eller diskuterade med varandra utan de tog in det vi pratade om men inget mer. Där fick jag upplevelsen att en sådan genomgång skall vara ute i naturen. Detta har tills den nya läroplanen kom oftast legat på fritidspedagogens ansvar men fr.o.m. HT-11 så är det idrottslärarens ansvar, läroplanen i idrott och hälsa säger att eleverna skall kunna:
Åk1-3 • Allemansrättens grunder
Åk 4-6 • Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten Åk 7-9 • Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten (Skolverket 2011:52ff).
När de utvalda fritidshemmen som ingår i undersökningen har utomhusverksamhet är väldigt olika i kommunen, många av fritidshem tycker att tiden skall vara fri och att fritidstiden skall ge barnen möjligheter till den fria leken. Många har en eller två dagar i veckan med
organiserad lek där barnen själva får bestämma om de vill vara med, det tycker jag är en ide som borde tas in mer i verksamheterna. På en av skolorna som jag var och intervjuade pedagoger på hade de en hinderbana i skogen som de ofta utnyttjade på fritidstiden. Då alla går till skogen och sedan är det frivilligt att vara med på hinderbanan, men oftast är alla med.
Det stärker barnens motorik och kroppen fysiskt, men också samarbetet ökar.
23 Det jag funderar på är om klassrummet är en lämplig plats att leka på. Oftast förknippar man klassrummet till att lära sig att läsa och skriva, att sitta vid sin bänk och räcka upp handen om man vill säga något. Så varför skall man då förvränga barnen med att det även är tillåtet att leka inne i klassrummet? Som det står att läsa i Jagtøien 2002 att:
Skolans utemiljö skall fungera för eleverna både när de är ute i undervisning och när de är ute på rast. För att detta skall fungera ställs krav både på hur skolgården är utformad och på hur de olika aktivitetsområdena är placerade i förhållande till varandra. Dessutom kräver en god lekmiljö att den pedagogiska personalen förstår barns och ungdomars behov av fysisk utveckling (Jagtøien m.fl. 2002:232f).
Det är helt klart att skolgården skall vara en inspirations källa till olika aktiviteter och de olika möjligheterna skall ligga till grund för den fysiska miljön, så att barnen får mer att göra på både raster och fritids efter skoltid. Som pedagog kan man ha övningslekar med olika redskap utan att det blir idrott av leken, men det får barnen att röra mer på sig. På så sätt får man även med de barnen som inte har några fritidsaktiviteter, alla gör så gott de kan. Det är en styrd lek som ger mer än den fria leken.
Barnen kan hitta olika material ute i naturen för sin lek, barnen behöver inte alltid leksaker för att få en lek att fungera. Jag tänker tillbaka till mig själv då vi lekte mycket ute i skogen, vi hade olika slags marknader med saker som vi hade tillverkat själva. Som t.ex. att stenar kunde vara olika slags smycken att barr kunde vara nålar och mossan var tyg. Det är bara sin egen fantasi som kan stoppa en.
I en ur och skur skola har pedagogerna utomhuspedagogiken som sin grundpelare men den är inte knuten till något särskilda ämnen. Det handlar mer om att kunna se verksamheten som ett läromedel. Alla barn lär sig på olika sätt och om pedagogerna genom att variera sitt arbete med att vara inne kontra ute så får barnen mer praktisk utomhuspedagogik.
Utomhuspedagogiken är ett viktigt redskap till den klassrums styrda lektion. Det man kan se i skolorna är att lusten till att lära ökar genom undervisningen ute i det fria även att det
motiverar barnen att lära sig mer.
Jag blev mycket inspirerad av hur man bedriver en ur och skur skola, då jag fick kontakt med en skola och dennes rektor började jag fundera på varför inte utomhuspedagogik finns på
24 schemat, det kanske är framtiden. Att få den möjligheten att få vara ute i Sveriges alla olika årstider och att få kunna ta del av naturens alla möjligheter.
Att som ledare och pedagog bestämma sig för att lämna rummets fyra väggar och gå över tröskeln ut i en omgivning som saknar begränsningar, det är för många en ovan och främmande tanke. Ändå blir helheter och sammanhang långt mer tydliga i naturen (Ericsson 2009:16).
85 % av vår kommunikation är inte verbal, utan den ses via våra olika sinnen (Dahlgren 2007:10).
För att kunna använda alla sina sinnen och kunna återkoppla det som står i läromedlen måste man ta sig ut utanför klassrummet. Kunna känna, lukta, se och höra naturen prata för att förstå hur den fungerar. Men att inte kunna ta del av naturens möjligheter är ett stort dilemma. En av skolorna jag var och intervjuade pedagoger på har ingen skolskog, de har en asfalterad gård och lite aktiviteter på gården. Dilemmat på denna skola var att de inte hade några direkta lokaler att ha fritidsverksamheten i och en som pedagogen sa, tråkig skolgård. Hur får man eleverna till att förstå naturens olika budskap, lära in ute är som en dröm som inte kan bli uppfylld.
5.2 Slutsats
Barngruppens storlek har en viss betydelse för hur pedagogerna bedriver utomhuspedagogik på fritids. När lektionssalarna, hallarna och avdelningarna blir för trånga för att kunna bedriva en god verksamhet, förflyttas barnen ut och verksamheten med dem. Med en stor barngrupp är det svårt att ha överblick på alla, så även utomhus. Alla avdelningar har olika
sammansättningar när det gäller ålder, elever med olika behov och lokaler.
Efter att veta hur barngrupperna ser ut sätts det in det antalet pedagoger som skall arbeta i gruppen. Det finns ännu inga direkta riktlinjer för hur många barn som en pedagog skall ansvara för. Det är då barngrupperna i fritidsverksamheten blir stora.
2010 gick det i genomsnitt 21,5 barn på en årsarbetare i fritidshem (en årsarbetare har antagits arbeta 40 tim/vecka). Det är nästan tre gånger så många som 1980 då antalet var 7,4
(Skolverket.se 2011-05-20).
För att kunna bedriva en givande utomhuspedagogik bör alla i arbetslaget ha en gemensam grund att stå på. Pedagogerna måste kunna planera, organisera, genomföra och utvärdera
25 aktiviteterna. Grunden för utomhuspedagogik ligger i pedagogernas utbildning och kunskap, kunna hjälpa varandra i sin egen kunskap få andra pedagoger intresserade av andras ämnen.
För att alla barn skall få en meningsfull och lärorik utomhusvistelse krävs såväl den fria leken som organiserade lekar. De organiserade lekarna hjälper barnen att samarbeta, få en
erfarenhet och kunskap om skogen och närmiljön. Genom den organiserade leken får barnen en erfarenhet som de kan ta med sig och använda i den fria leken.
Skolgården är oftast en blandning av gräsytor, asfaltering, sandlådor och annan
stenbeläggning, det kan ha stor betydelse i hur lekar kan utföras beroende på hur skolgården är organiserad. Och inte kunna ta del av en skog för barnen är oftast ett stort bekymmer, men det kan också finnas skolor som har skolskog och som inte utnyttjar den till
utomhuspedagogik på fritids. Utan att de är på skolgården om de är ute. Skolgården kan bli tråkig för fritidsbarnen när de inte får någon variation på sin lekmiljö.
För att pedagogerna skall kunna bedriva utomhuspedagogik i fritidsverksamheten, måste de få mer hjälp med vägledning, utbildning, styrning och personaltäthet från skolledningen och kommunen. Skolorna tillsammans med kommunen bör se över sina mål och
utvecklingsområden när det gäller fritidshemmen. Genom detta så får pedagogerna en riktlinje som blir tydligare och enklare att följa och då kan alla pedagoger dra åt samma håll. För att kunna ha utomhuspedagogik i fritidsverksamheten och skola behövs det fler utbildade pedagoger i utomhuspedagogik. Skolgårdar och skolskogar behöver mer utformade
attraktioner än vad som finns idag på de flesta skolor. Pedagogen skall våga ta med sig elever ut i skogen även om det inte finns någon direkt utbildning i utomhuspedagogik. Det finns oftast mer erfarenhet än vad man tror. Pedagogerna skall se hela barnet hela dagen.
5.3 Framtida forskning
Utomhuspedagogik är ett ämne jag brinner för, det skulle finnas med på skolschemat, varför inte flytta ut ämnen i skog och utemiljö. Jag skulle i en framtida studie vilja fördjupa mig i skillnaden mellan skolverkets skrifter och vad olika rektorer säger om utomhuspedagogikens grunder.
26
6. Källförteckning
Litteratur
Brügge Britta, Glantz Matz & Sandell Klas (2007). Friluftslivets pedagogik – för kunskap, känsla och livskvalitet. Stockholm: Liber AB
Dahlgren Lars Owe, Sjölander Sverre, Strid Jan Paul & Szczepanski Anders (2007).
Utomhuspedagogik som kunskap – närmiljö blir lärmiljö. Polen: Studentlitteratur
Drougge Susanne (2007). I ur och skur i skolan – En handledning från friluftsfrämjandet.
Hägersten: Handledning
Ericsson Gunilla (2009). Lära ute – Friluftsfrämjandets handledning i att ledan och lära barn i och om naturen genom friluftsliv och upplevelser. Hägersten: Handledning
Jagtøien L Greta, Hansen Kolbjørn & Annerstedt Claes (2002). Motorik, lek och lärande.
Göteborg: ZetterQvist Tryckeri AB
Lundegård Iann, Wickman Per-Olof & Wohlin Ammi (2004). Utomhusdidaktik.
Studentlitteratur: Lund
Nynäshamn Naturskola (2007). Att lära in ute året runt. Falun: Research Center
Skolverket (2007). Allmänna råd och kommentarer – kvalitet i fritidshem. Stockholm: Fritzes
Skolverket (2011). Lgr11 - Läroplanen för grundskola, förskoleklass och fritidshemmet 2011.
Stockholm-Västerås: Edita
27 Internet
Fagerström Åsa. Trygghansa. Trygga barn. Ur och skur
http://www.tryggabarn.nu/1-ar/foraldraskap/forskola-och-dagmamma/friskare-barn-i-ur-och- skur/fakta-om-ur-och-skur/
hämtad 2011-04-29
Friluftsfrämjandet. Ur och skur
http://www.friluftsframjandet.se/for_barn/iurochskur hämtad 2011-06-09
Nilsson Lisa (Rektor). I ur och skur Robinson
http://www.robinson.nu/Startsida/tabid/36/Default.aspx hämtad 2011-05-05
Skolverket. Efterfrågade mått – Fritidshem.
http://www.skolverket.se/sb/d/1675/a/24468 hämtad 2011-05-20
Sveriges Riksdag. Skollagen (SFS 2010:800)
http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=2010:800 hämtad 2011-04-20
Artikel
Eneris Katarina, Esber Magie, Stålnacke Ulf, Sundgren Per & Öberg Lisa. Fritidshem – skolans blinda fläck. Svenska dagbladet 2010-04-26.
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/fritidshem-skolans-blinda-flack_4617083.svd hämtad 2011-04-30
Bilaga 1
1. Ålder och kön på pedagogen?
2. Hur ser ert arbetslag ut?
3. Antal barn i barngruppen och ålder på barnen?
4. Vad har du som pedagog för utbildning, inriktning?
5. Hur använder ni er av utomhuspedagogik i skolan och i fritidsverksamheten?
6. Hur stor del av dagen tillbringar ni utomhus i procent?
7. Har ni skolskog?
7a. (om det inte finns) Har ni önskat en skolskog, eller finns det andra lösningar gällande en skolskog?
7b. (om det finns) Använder ni er av skolskogen? Hur, När och Varför?
8. Använder ni er av skolgården som en del av er undervisning?
9. Finns det mål med utomhuspedagogik i er verksamhet? Vilka?
10. Saknar du något på skolgården? Vad och varför?
11. Hur ser era fritidsverksamhetslokaler ut?
