1
Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Omvårdnad/Avdelningen för omvårdnad
Per-Olov Forsberg
Ann-Margret Ullström
Hur ambulanspersonalen erfar prio-1
körning ur ett arbetsmiljöperspektiv
How ambulance personnel experience
prion-1 runs from a work environment
perspective
Examensarbete 15 högskolepoäng
Specialistsjuksköterska inom ambulanssjukvård
Datum: 2011-02-03
Handledare: Christina Sällström
Jörgen Jansson
Examinerande lärare: Inger Johansson
SAMMANFATTNING (svensk )
Titel: Hur ambulanspersonalen erfar prio-1 körning ur ett arbetsmiljöperspektiv
Fakultet: Fakulteten för Samhälls- och livsvetenskaper, Karlstads universitet
Kurs: Examensarbete inom ambulanssjukvård, 15 hp
Författare: Per-Olov Forsberg Ann-Margret Ullström
Handledare: Christina Sällström Jörgen Jansson
Examinerande lärare: Inger Johansson
Sidor: 36
Månad och år för examination: Februari 2011
Svenska nyckelord: Arbetsmiljö, psykosocial, ambulansolyckor, trafiksäkerhet, kommunikation
Inthseåplöfljk
MKJoihjsdfrkjwerfjonwernhwwevfrowuoWUIÖEFGIOÖWUEHVFBG en kort men tydlig beskrivning av det huvudsakliga innehållet
Ne
Justerad och Godkänd. Datu
Introduktion: Ambulanspersonalens arbetsmiljö är varierad och den sträcker sig från en arbetsmiljö på
3
Examensarbetets engelska sammanfattning
ABSTRACT (English)
Title: How ambulance personnel experience prion-1 runs from a work environment perspective
Faculty: Faculty of Social and Life Sciences, Karlstad University
Course: Degree project in operation room nursing, 15 ECTS
Authors: Per-Olov Forsberg and Ann-Margret Ullström
Supervisor: Christina Sällström and Jörgen Jansson
Examinator: Inger Johansson
Pages: 36
Month and year for the examination: February 2011
Key words: work environment, ambulance accidents, psychosocial, communication
en kort men tydlig beskrivning av det huvudsakliga innehållet
Ne
Introduction: Ambulance personnel’s places of work are varied and range from working in the
4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION ... 5 Arbetsmiljö ... 5 Ambulanssjukvård ... 8 Uppdragsnivåer ... 8 Vårdmiljö ... 9
Psykosocial arbetsmiljö under prio-1 körning ... 10
Problemformulering ... 11 Syfte ... 11 METOD ... 11 Urval ... 11 Datainsamlingsmetod ... 11 Tillvägagångssätt ... 12 Dataanalys ... 12 Etiska överväganden ... 13 RESULTAT ... 15
Att erfara trygghet ... 15
Kontrollmöjlighet ... 15
Psykiska krav ... 16
Socialt stöd ... 16
Att erfara otrygghet ... 17
Kontrollmöjlighet ... 17 Psykiska krav ... 18 Socialt stöd ... 18 DISKUSSION ... 20 Resultatdiskussion ... 20 Metoddiskussion ... 23 Resultatets betydelse ... 25 Referenser ... 26 Bilaga 1 Intervjuguide
Bilaga 2 Till verksamhetschefen Bilaga 3 Till stationschefen
5
INTRODUKTION Arbetsmiljö
Arbetsmiljö handlar om förhållandena på arbetsplatsen inte bara om olyckor och farliga maskiner utan omfattar även saker som trivsel och organisation på arbetsplatsen. Det är viktigt med en god arbetsmiljö på arbetsplatsen för att personalen inte ska drabbas av ohälsa. En bra arbetsmiljö är positivt för företaget och kan bidra till både bättre produktivitet och ökad lönsamhet (SFS, 1977:1160). I arbetsmiljöbegreppet skiljer man på den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön. Med de fysiska faktorerna menas arbetsställningar, rörelser och kroppslig belastning medan de psykosociala faktorerna avser samspelet mellan individ och den omgivande miljön (Aasa & Wiitavaara, 2009). Idag finns regler och lagar som kontrollerar den fysiska arbetsmiljön och dessa regler och lagar syftar till att minimera skador på människans fysiska hälsa. Det kan dock uppstå problem som hotar den fysiska hälsan till exempel buller, dålig ventilation och olämpliga arbetsställningar. Arbetsmiljö är ett område där arbetsgivaren har huvudansvaret enligt Arbetsmiljölagen (1977:1160). Vissa risker kan inte helt elimineras och då är det viktigt att det finns goda instruktioner som medför att man hanterar farliga situationer på ett tryggt sätt. Arbetstagarna ska delta i arbetsmiljöarbetet genom att rapportera risker, tillbud, sjukdom, olycksfall samt föreslå åtgärder och lämna synpunkter på det som genomförts. Skyddsombudet är med vid planering och genomförande av arbetet samt vid undersökning av arbetsförhållandena, planering av åtgärder och årliga uppföljningar. Företagshälsovården kan anlitas vid undersökningar och riskbedömningar och för att föreslå åtgärder och utbilda personal (SFS, 1977:1160). Riskbedömningar görs kontinuerligt och genomförda åtgärder ska följas upp samt att tillbud ska rapporteras till arbetsmiljöverket. Arbetsgivaren ska se till att det finns rutiner för detta.
Den psykosociala arbetsmiljön handlar om arbetsförhållanden som skapar risker för den psykiska hälsan. Den ursprungliga definitionen av begreppet psykosocial miljö innebar att den psykosociala miljön omfattade kultur och förhållanden i människans omgivning som är av betydelse för både hennes psykiska hälsa och utveckling. Enligt Eklöf (2006) myntades begreppet psykosocial av Erik H Eriksson och är sammansatt av två ord som betecknar den psykiska och den sociala sfären i vårt mänskliga liv; den ena som en osynlig inre psykisk struktur, den andra som fokuserar samspelet människor emellan. Socialpsykologin har gett klara belägg för att vi inte är passivt styrda av vårt biologiska arv utan att människolivet är ett dynamiskt förlopp i vilken den sociokulturella miljön spelar en mycket viktig roll. Insikten om denna ömsesidiga påverkan mellan det inre psykiska tillståndet och det sociala samspelet det vill säga interaktionen har man försökt gestalta genom att föra samman båda begreppen till ett gemensamt begrepp (Theorell, 2003). Psykoanalytikern Erik H Eriksson (2004) betonade att det inte går att förstå människans handlingar och reaktioner utan att beakta hennes relationer till andra. Företagets psykosociala arbetsmiljö syftar på den osynliga "mjuka" delen av företagets organisation och inre funktionssätt som påverkar personalens välbefinnande. En bristfällig organisation kan till exempel framkalla stress hos personalen (Bolman & Deal, 2005).
6 behov, kultur och arbetsprestation” (Hanberger Westergaard, 2005 s.3). Den psykosociala arbetsmiljön innebär hur människan upplever sin arbetsmiljö och sina behov. Enligt Maslows (1954) teori delas människans behov in i fem områden som är hierarkiskt ordnande den så kallade behovshierarkin. Behoven är det fysiologiska behoven, trygghetsbehov, sociala behov, behov av status och prestige samt av självförverkligande (Rubenowitz, 2004). Om inte det fysiologiska grundläggande behovet är tillfredställt kommer inte människan sträva efter ett högre behov. Alla människor strävar efter att nå den högsta nivån och när de lägre behoven är tillfredsställda kan människan motiveras genom att vilja tillfredsställda de kommande behoven i trappan (Eriksson-Zetterqvist et al. 2005).
Herzberg (1966) utvecklade två faktorteorin även kallad motivation-hygien teorin. Vad Herzberg frågade sig var: vad vill människor få ut av sina jobb? (Eriksson-Zetterqvist et al. 2005, s, 135). Herzberg kom fram till att de faktorer som styrde de positiva respektive de negativa aspekterna av en arbetares tillfredställelse var skilda från varandra. Herzbergs teori visar därmed att en arbetare utan positiva faktorer inte blir missnöjd utan likgiltig och att en arbetsplats utan negativa faktorer inte gör en individ motiverad (Robbins, 2000, s, 51). I Herzbergs (1966) undersökning kopplades positiva faktorer eller motivationsfaktorer samman med inre angelägenheter och det var dessa som Herzberg ansåg kunna motivera en arbetare. Exempel på motivationsfaktorer är: prestation, respekt från arbetskamrater, arbetet i sig, ansvaret och möjlighet till avancemang inom företaget. Motsatsen var de negativa faktorerna eller hygienfaktorerna. Dessa sammankopplades med de externa angelägenheterna och om hygienfaktorerna existerade eller var dåliga och negativa blev arbetarna missnöjda. Några exempel på hygienfaktorer är: företagspolicy, administrationen, chefskap, arbetstrygghet, lönenivå, arbetsmiljön och mellanmänskliga relationer (Eriksson-Zetterqvist et al. 2005, s, 135). Enligt Herzberg (1966) är faktorer som leder till en nöjd och motiverad arbetare inte samma faktorer som leder till missnöje, de två parametrarna ligger inte på samma kontinuum. Bristen på den ena faktorn påverkar inte den andra typen av faktorer. Status, trygghet i arbetet och förhållandet i arbetet som påverkar privatlivet är motivationsfaktorer som Herzberg lade till efter ytterligare forskning. McShane och Von Glinow (2005) ifrågasätter Herzbergs teori. De menar att teorin har kommit fram utifrån undersökningar utförda med en tveksam metod och att andra undersökningar med bättre anpassade metoder har kommit fram till att hygienfaktorerna inte alls är begränsade till det Herzberg kom fram till. Exempelvis menar de att omgivningen har en motiverande påverkan (McShane et al. 2005, s, 69). Eriksson-Zetterqvist et al. (2005) anser att Herzbergs undersökning känns förlegad på grund av att nya undersökningar har kommit fram med nya resultat. Exempelvis visar de nya rönen att både hygien- och motivationsfaktorer påverkar en individs motivation. Ett annat problem är att alla människor inte är lika, olika individer kan därför reagera på olika sätt inför likartade faktorer (Eriksson-Zetterqvist et al. 2005, s, 135). Denna kritik liknar den som har framförts mot Maslows teori och den eventuella stelhet som den skulle ha.
7 viss tid men kan även innefatta olika konflikter på arbetsplatsen. Hur individen upplever arbetsmängd kan göra stor skillnad i resultatet av arbetskrav. Karasek och Theorell (1990) menar att det andra måttet är kontrollmöjlighet eller beslutsrätt, vilket är handlingsfrihet när det gäller beslut. Om arbetskraven är höga och beslutsmöjligheterna är låga kan symtom på mental stress uppkomma. Spända arbeten skapas när de psykiska kraven är höga och kontrollmöjligheterna är låga. Den ökade psykiska aktiviteten skapar negativ energi vilket i sin tur skapar negativ stress och kan leda till hjärtsjukdomar. Aktiva jobb innebär att de psykiska kraven är höga men också att kontrollmöjligheterna är höga. Istället för att öka den psykiska aktiviteten negativt görs den istället till något positivt vilket kan användas till sin fördel. Individen gör ett bättre arbete när den känner att den tjänar något på de höga kraven och omvandlar stressen till något positivt (Karasek & Theorell, 1990). Avspända arbeten är när de psykiska kraven är låga men kontrollmöjligheterna över sitt arbete är höga. Passiva jobb är när möjligheten till kontroll över sitt arbete är lågt men individen har däremot inga psykiska krav. I detta område är inlärningen låg och utmaningar saknas i arbetet vilket innebär att individen inte utvecklas som person, detta leder till att produktivitet blir låg och det är en anledning till att denna typ av arbete kan innebära problem. Om det tredje måttet, socialt stöd från kolleger och chefer läggs till i modellen kommer den att få ytterligare en dimension. En dimension där idealet är en bra stödfunktion medans motsatsen kallas för den iso-spända situationen och ökar risken för sjukdom (Theorell, 2003).
Figur 1. Krav-kontroll-stöd modellen (Karasek & Theorell, 1990, s, 70).
8 Krav och kontrollmodellen (figur 1) handlar om relationen mellan yttre psykiska krav och möjligheter till kontroll eller beslutsutrymme samt stöd i den miljö människan befinner sig i. Karasek och Theorell (1990) tar upp stress som orsak till sjukdom, dessa är bland annat brist på egenkontroll, den egna makten och vardagsmakt. Andra orsaker är överstimulering eller understimulering av arbetsuppgifter samt för låga eller höga krav. Det ska finnas en balans mellan kraven inom de områdena, krav, kontroll och stöd. Balansen mellan dessa verkar hälsobefrämjande enligt Theorell (2003).
Ambulanssjukvård
Mycket har förändrats inom ambulanssjukvården de senaste decennierna såväl nationellt som internationellt. Denna utveckling som främst är av medicinsk och teknologisk natur, har gjort att ambulanssjukvården ändrat karaktär från att ha varit sjukhusets förlängda arm och en snabb transportservice till att bli en kvalificerad och självständig del av en akut vårdkedja (Wireklint-Sundström, 2005). Fokus inom ambulanssjukvården har legat och ligger på kompetenshöjning av personalen. Från att det har varit ambulanssjukvårdare i besättningen till att ambulansbesättningen ska bestå av minst en sjuksköterska. Detta är ett krav eftersom socialstyrelsen ändrade möjligheten att ge icke legitimerad personal delegering i att administrera läkemedel från och med oktober 2005 (Socialstyrelsen, 1999). Idag har också specialistsjuksköterskor inom ambulanssjukvård fått en betydande roll i ambulansorganisationen (Suserud, 2005) och i en del landsting krävs en vidareutbildad sjuksköterska i varje ambulans. I samband med kompetenshöjning av ambulanspersonal blev det på många håll i landet en stor förändring och det krävdes nyrekrytering av sjuksköterskor. Kravet på att köra utryckning med ambulansfordon är idag ett B-körkort (i vissa fall C-körkort när det gäller storbilsambulanser på vikter över 3,5 ton) samt en förarutbildning som skiljer sig mellan landstingen. Detta för att det idag inte finns någon enhetlig utbildning för utryckningskörning av ambulansfordon något som Lundälv (2006) påtalat. I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS 2009:10) står ”vårdgivaren ska även ansvara för att den hälso- och sjukvårdspersonal som ska framföra en ambulans har den kompetens som krävs för att på ett säkert sätt kunna utföra ett ambulansuppdrag”. Jämfört med den medicinska utbildningen är förarutbildningen en liten del trots att det är en stor del av arbetet. Det ställs stora krav på ambulansförarens körprestation och omdöme under prio-1 körning. Kännetecknande för en duktig prio-1 förare är inte bara att han kan manövrera sitt fordon bättre än normalföraren utan också förstår, värdesätter och accepterar de värderingar som gäller för god, effektiv och säker prio-1 körning. Vägverket har gett ut rekommendationer vad som en förarutbildning bör innehålla (Vägverket, 2008). Utbildningen syftar till att säkerställa att utryckningsförare inom ambulanssjukvården har sådana kunskaper och färdigheter att utryckningsföraren kan utföra sjuktransporter på ett trafiksäkert sätt så att patient eller medtrafikant inte utsätts för fara (Lundälv, 2006). Prio-1 körning är vid sidan av den egna specialiseringen en egen profession. Lundälv (2006) menar att fordonsmomentet är betydligt mer eftersatt än utbildningar för att förbättra omhändertagandet av patienter i utsatta situationer. Detta förhållande har varit under ambulansorganisationens uppbyggnad och råder än idag.
Uppdragsnivåer
Ambulansuppdrag består av tre olika nivåer beroende på hur brådskande uppdraget är, vilka benämns prio-1, prio-2 och prio-3. Definitionerna är hämtade från Socialstyrelsens riktlinjer (2001).
9 Innebär att patienten bedöms ha akuta livshotande symtom. Närmast tillgängliga ambulans utlarmas. Ambulanslarmet skall betraktas som trängande fall enligt SOS-operatörens bedömning. Ambulansens förare bedömer behovet av snabb körning till platsen och påkallande av fri väg med siren eller blåljus, med hänsyn till angelägenhetsgrad, lokala trafikförhållanden.
Prio-2 Brådskande ambulansuppdrag
Innebär att patienten bedöms ha akuta men ej livshotande symtom. Närmast tillgängliga ambulans tilldelas uppdraget. Detta skall normalt ej betraktas som trängande fall .
Prio-3 Ej brådskande ambulansuppdrag
Innebär att rimlig väntetid ej bedöms påverka patientens tillstånd. Sjuktransport vilken ej betraktas som trängande fall. Ambulans tilldelas uppdraget med beaktande av den totala beredskapen för trängande fall. I denna grupp återfinns patienter som transporteras till exempel mellan sjukvårdsinrättningar och sina hem.
Vårdmiljö
Enligt Fridell (1998) så ingår det i vårdmiljöbegreppet hur patienten genom synupplevelser orienterar sig i miljön, förstår den och finner sig tillrätta. Miljön i sin helhet skall vara välfungerande och passa för sitt ändamål. ”Där det bedrivs hälso- och sjukvård skall det finnas den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att god vård skall kunna ges” (SFS 1982:763, 2 e §). En patientvänlig miljö är beroende av hur den upplevdes och inte bara på hur den ser ut men samtidigt är den fysiska vårdmiljön en summa av helheten (Douglas & Douglas, 2004). I den prehospitala vårdmiljön betonar Wireklint-Sundström (2005) behovet av att skapa ett vårdrum i den befintliga miljön. Ambulanspersonalens vårdmiljö varierar stort genom att platsen där patienten skall hämtas eller uppdraget utföras är unikt för varje vårdtillfälle. Vårdmiljön innefattar miljön på hämtplats och under transporten i ambulansen från det att ett uppdrag mottagits till dess att det slutförts (Wireklint-Sundström, 2005).
10 patienten skall omhändertas. Exempel på sådana platser är en olycksplats med risk för brand och skärskador, en lägenhet där det råder hotfull stämning eller prio-1 körning under svåra förhållanden (Sterud, Hem, Ekeberg & Lau, 2007). Ungefär var fjärde inrapporterad arbetsolycka inom alla yrken under senare år har inträffat i trafiken (Swedin, 2004). Risker med fordon på väg är alltså i betydande grad ett arbetsmiljöproblem och måste i arbetsmiljötillsynen betraktas som ett sådant.
Psykosocial arbetsmiljö under prio-1 körning
Ambulansföraren påverkas av stressiga situationer under körningen som kan leda till osäkra fordonsmanövrar, särskilt bland otränade förare (Lundälv, 2006). Flera studier visar samband mellan arbetsrelaterad stress och fysiska stressymtom såsom högre blodtryck och högre hjärtfrekvens hos ambulanspersonal under prio-1 körning än jämförbara yrkeskategorier såsom polisyrket och brandmannayrket (Shapiro, Jamner & Goldstein, 1993; Sterud, Hem, Ekeberg & Lau, 2008). Faktorer som kan påverka upplevelsen av stress för ambulanspersonal är ovissheten om vilka larm som kommer under arbetspasset. Ovissheten om vad ambulanspersonalen möter på olycksplatsen och i hemmet, omhändertagandet av patient och anhöriga samt vård under transport till sjukhus. Prio-1 körningen ingår som ett moment både ut till patienten men också med patient och anhörig i ambulansen in till sjukhus. Ambulanspersonalen ställs inför hot och våld situationer vilket medför att de upplever frustration både inför situationen men också över att de inte kan omhänderta patienten på ett adekvat sätt vilket skapar en känsla av otillräcklighet som kan skapa stress (Suserud, Blomqvist & Johansson, 2002). Enligt Sandman och Nordmark (2006) är etiska konflikter en del av ambulanspersonalen vardag. Konflikter kan innebära att ambulanspersonalen tvingas prioritera bland många skadade patienter samt initiera hjärtlungräddning på en svårt sjuk patient. Detta är situationer som kan framkalla stressreaktioner hos ambulanspersonalen då deras mål är att se till patientens bästa och värna om dennes integritet. Studier visar på att ambulanspersonal löper ökad risk att dö i förtid (Balarajan, 1989) eller att i arbetet bli skadad eller dödad i olyckor (Maguire, Hunting, Smith & Levick, 2002). Vidare har ambulanspersonalen en hög nivå av förtidspensioneringar på grund av medicinska orsaker (Rodgers, 1998).
Enligt Wireklint-Sundström (2005) är det viktigt att vara förberedd på att vara oförberedd. Ambulanspersonalen börjar bedömningen i ambulansen när uppdraget kvitteras från larmcentralen. I samband med att ambulanspersonalen får larmet och kvitterar uppdraget så påbörjas en mental förberedelse inför mötet med patienten. Ofrånkomligen skapar denna förberedelse en första bedömningen även om uppgifterna från larmcentralen är knapphändiga (Wireklint-Sundström, 2005). Vårdarna kan använda förberedelsen som en konkret planering med sin kollega, att vara beredd på uppdragets karaktär är speciellt viktigt för ambulanspersonalen vid det akuta vårdandet. Förväntan på en speciell händelseutveckling beskrivs av ambulanspersonalen som positiv stress, lite adrenalinpåslag och lite högre puls, vilket försätter vårdaren i en ”vårdande beredskap” (Wireklint-Sundström, 2005).
11
Problemformulering
Ambulanspersonal är utsatt för risker och den största risken är att allvarligt skadas eller dö i trafiken vilket kan skapa stress hos ambulanspersonalen. Stressen kan göra att ambulanspersonalen har svårt att förbereda sig vilket kan medföra svårigheter i omhändertagandet av patienten. Studier hur ambulanspersonalen upplever att åka prio-1 i trafiken på väg ut på uppdrag saknas. Den skadliga stressen hos ambulanspersonal som Sterud et al. (2008) och olycksstatistiken med utryckningsfordon inblandade som Lundälv (2006) uppmärksammat visar på behovet av ytterligare studier inom området.
Syfte
Syftet med studien är att beskriva hur ambulanspersonalen erfar prio-1 körning ur ett arbetsmiljöperspektiv.
METOD
Studien utfördes med en kvalitativ ansats. Kvalitativ forskning innebär att beskriva världen som den erfars av människor och företeelser studeras oftast som fenomen, i begreppets ursprungliga betydelse (Dahlberg, Dahlberg & Nyström, 2008). Data som analyseras med kvalitativ metod insamlas vanligtvis via observation, intervju eller som skriftligt material (Granskär & Höglund-Nielsen, 2008).
Urval
Urvalet är ett strategiskt urval och enligt Holme och Solvang (1997) görs det strategiska urvalet utifrån de teorier som är aktuella vid arbetets start. Inklusionskriterier var ambulanssjuksköterskor och ambulanssjukvårdare som hade arbetat heltid minst två år i utryckningstjänst. Två informanter önskades från varje station. Kontakt med verksamhetschefen i det aktuella landstinget togs och ett godkännande gavs för att gå vidare med intervjuer av ambulanspersonal i ett landsting i Mellansverige. Fyra ambulansstationer valdes ut och stationerna valdes utifrån storlek och geografiskt läge. Ambulansstationen som var störst har tre dygnsambulanser och två dagambulanser och har tillgång till sjukhus på orten. Två mellanstora stationer med två dygnsambulanser och den lilla stationen med en dygnsambulans fanns med i urvalet och dessa stationer har 65 km respektive 53 km till närmsta akutsjukhus. Urvalet av stationer gjordes för att fånga eventuella variationer mellan storstadsambulanser som har kortare körsträckor och mestadels stadstrafik och ambulanser på landsbygden med längre körsträckor och kör mestadels på landsväg. Kontakt togs med stationscheferna som tillfrågade ambulanspersonalen som fanns på plats vid aktuellt tillfälle om eventuell medverkan i studien. De första två som anmälde sig på varje station och stämde med studiens inklusionskriterier antogs till studien. Efter att antalet informanter som författarna efterfrågade (åtta personer) hade uppfyllts kontaktade författarna dessa via telefon. De första två intervjuerna var pilotintervjuer. I analysarbetet upplevde författarna att några intervjuer inte innehöll så mycket material och ytterligare två intervjuer genomfördes på en ambulansstation i ett angränsande län. Tillstånd, urval och inklusionskriterier utfördes i likhet med tidigare förfaringssätt. Denna ambulansstation bestod av två dygnsambulanser och var belägen på en ort med tillgång till akutsjukhus. Sammanlagt gjordes tio intervjuer. Informanternas ålder var mellan 35 och 50 år. Informanternas erfarenhet av ambulansyrket varierade mellan tre och 32 år och samtliga tjänstgjorde 100 %.
Datainsamlingsmetod
12 I föreliggande studie har intervjuer används som datainsamlingsmetod. Intervjuguiden bestod av semistrukturerade frågor där upplevelsen av prio-1 körning efterfrågades. Huvudfrågorna var: Beskriv hur du upplever prio-1 körning, berätta om händelser som påverkar upplevelsen av prio-1 körning samt beskriv dina möjligheter att påverka upplevelsen av prio-1 körning. Intervjuerna spelades in på kassettband, transkriberades och analyserades (cf. Wallen, 1996). Syftet var att beskriva och förstå de centrala teman som informanterna upplever och förhåller sig till (Kvale, 1997). I arbetet med att välja lämpliga frågor till intervjuguiden gjordes två pilotintervjuer (Kvale, 1997; Trost, 2005). Båda författarna var närvarande under pilotintervjuerna, en intervjuade och den andre satt tyst och lyssnade. Intervjuerna transkriberades och analyserades av båda författarna och resulterade i att intervjuguiden justerades och flera följdfrågor ställdes under följande intervjuer. Frågorna i intervjuguiden gjordes öppnare för att fånga mera information för att få ett rikare material. Informanterna fick mera tid att tänka efter och formulera svar. En inledande fråga lades också till för att få informanterna att slappna av och berätta vad ett prio-1 uppdrag var för honom/henne. Pilotintervjuerna användes inte i analysarbetet eftersom intervjuguiden förändrades efter provintervjuerna samt att intervjutekniken utvecklades. Enligt Kvale (1997) stärker pilotintervjuer instrumentets trovärdighet samt att intervjuarens förmåga att skapa ett tryggt och stimulerande samspel ökar.
Tillvägagångssätt
Informanterna kontaktades via telefon och informerades om studiens syfte och tillfrågades om intresse att delta. De informerades om att deltagandet var frivilligt, att de hade rätt att avbryta om de önskade utan att ange skäl och att materialet behandlas konfidentiellt. Inspelade kassettband kodas med nummer så att det inte kan relateras till enskild informant. Informanterna fick själva välja plats för intervjuerna som varade i 30 minuter upp till en timme. Alla intervjuerna utom en utfördes på informanternas respektive arbetsplats, en intervju genomfördes i den ena intervjuarens hem. Innan intervjun startade informerades informanten igen om studiens syfte och möjlighet till frågor gavs. Sju intervjuer genomfördes av författarna gemensamt det vill säga båda författarna var närvarande vid intervjuerna en av författarna ledde intervjun medan den andra författaren observerade. Resterande tre intervjuer gjorde författarna var för sig, en författare gjorde två intervjuer och den andra författaren gjorde en intervju. I kvalitativa studier grundar sig tillförlitligheten på hur trovärdig insamlingen av data och tolkningsförfarandet har varit (Lundman & Hällgren-Granheim, 2004). För att stärka tillförlitligheten transkriberade intervjuaren själv intervjuerna och båda författarna läste sedan transkriptionerna och lyssnade på intervjubanden. Båda författarna har reflekterat över materialet och en diskussion har förts om dess innehåll.
Dataanalys
13 Texten lästes upprepade gånger för att få en känsla av helheten, syftet var att få fram både det manifesta och latenta innehållet. Ord och meningar plockades ut som var relevanta till frågeställningarna och dessa ord och meningar utgör de meningsbärande enheterna. Med meningsbärande enheter menas ord och meningar som är relaterade till varandra genom sitt innehåll och sammanhang. De meningsbärande enheterna kondenserades i syfte att korta texten men ändå behålla hela innehållet. De kondenserande meningsenheterna kodades och grupperades i kategorier som återspeglar det centrala budskapet i intervjuerna. Dessa kategorier utgör det manifesta innehållet. Dataanalysen har genomförts av författarna tillsammans. För att tydliggöra dataanalysen ges följande exempel (Tabell 1).
Tabell 1 Exempel på analysprocessens olika steg
Meningsbärande enhet
Kondenserad meningsenhet
Kod Underkategori Kategori
Man kan inte säga att nån kör dåligt, det kan man inte tycker jag utan det är väl snarare att man har sagt att nu tycker jag att du får dämpa dig lite grann. Nu känns det som att det går väldigt fort.
Man kan inte säga att nån kör dåligt, det kan man inte tycker jag utan det är väl snarare att man har sagt att nu tycker jag att du får dämpa dig lite grann.
Man kan inte säga att nån kör dåligt Svårt att påverka Upplevd bristande kontroll i situationen
I analysarbetet har det manifesta och latenta innehållet analyserats var för sig. Graneheim-Hällgren och Lundman (2004) menar att en av frågorna när man utför en kvalitativ analys är att bestämma om dataanalysen ska fokusera på det manifesta eller latenta kontexten. Den kvalitativa innehållsanalysen kan genomföras på olika abstraktions- och tolkningsnivå (Graneheim-Hällgren & Lundman, 2004). Den manifesta delen i resultatet är en beskrivning som ligger nära den ursprungliga texten och det konkreta innehållet, här är abstraktionsnivån låg. I texten används begreppet arousal som förklaring till adrenalinpåslag, arousal = ett generellt fysiologiskt och psykologiskt tillstånd av aktivitet hos organismen som varierar på ett kontinuum mellan djup sömn och intensiv upprymdhet (Robazza, Bortoli & Nougier, 1998). Karasek och Theorells (1990) krav-kontroll modell har använts vid den deduktiva analysen. I det latenta innehållet har en högre abstraktionsnivå använts och även en tolkning av texten har gjorts. Det latenta innehållet kommer i resultatdelen att presenteras som ett tema detta för att särskilja det manifesta och latenta innehållet. En samstämmighet i analysarbetet har hos författarna uppnåtts och detta ökar resultatets trovärdighet.
Etiska överväganden
15
RESULTAT
Resultatet av induktiva analysen består av sex kategorier. Dessa är ”upplever kontroll i situationen”, ”tillit och trygghet till den andres förmåga”, ”upplever arousal i relation till uppdraget”, ”upplever bristande kontroll i situationen”, ”bristande tillit till den andres förmåga”, ”upplever stress i relation till prio-1 körning”.
Resultatet av den deduktiva analysen gav två huvudkategorier: att erfara trygghet, att erfara otrygghet. Ur resultatet av den latenta analysen har det framkommit ett tema: Kommunikation för säkerhet och välbefinnande.
Kategorierna som framkom i den induktiva analysen kunde i den deduktiva analysen relateras till varandra utifrån Karasek och Theorells (1990) modell om att hälsa i arbetet beror på kontrollmöjligheter, psykiska krav och socialt stöd. Analysen resulterade i huvudkategorin ”Att erfara trygghet” (se fig 2)
Att erfara trygghet
Upplevd kontroll i Upplevd arousal situationen i relation till uppdraget
Tillit och trygghet till den andres förmåga
Figur 2 Hälsodimension ”Att erfara trygghet”
Huvudkategorin ”Att erfara trygghet” innebär en hälsobevarande dimension som omfattar kategorierna ”Upplevd kontroll i situationen”, ”Upplevd arousal i relation till uppdraget” och ”Upplevd tillit och trygghet till den andres förmåga”.
Kontrollmöjlighet
Upplevd kontroll i situationen
De flesta informanterna upplevde att det känns tryggare att köra själv för då har man mer kontroll över situationen och kör efter egen bedömning och upplevd egen förmåga. Det gällde även om väglaget och trafiksituationen var besvärlig. Ett par informanter uppgav att de kunde tänka sig att överlåta körningen till någon de litade på vid extrema väderförhållanden men
Hälsodimension
Kontrollmöjlighet Psykiska krav
16 detta hade aldrig inträffat. Vid framförande av ambulansfordonet uppger flera av informanterna att de tänker på att köra mjukt och säkert så att kollegorna känner sig trygga. I samband med utryckningskörning är man medveten om riskerna. Väglag, årstid, tid på dygnet och medtrafikanter är yttre faktorer som påverkar körningen och informanterna anser att det är viktigt med en god framförhållning och att köra efter sin egen förmåga.
//” Jag försöker köra så att mina kollegor inte ska behöva vara rädda, tänker hela tiden på att köra så mjukt och säkert”//
//”Jag kör mycket hellre själv då har jag ju mera kontroll”//
Psykiska krav
Upplevd arousal i relation till uppdraget
Många informanter påtalade att larmets karaktär kan ge ett arousal (adrenalinpåslag). Vanligt förekommande larm som till exempel bröstsmärta gav sällan något större arousal. Däremot får man ofta ett arousal om larmet gällde ett barn eller trauma. Upplevelsen av ett arousal är inte relaterat till en negativ upplevelse utan står i relation till att informanten fokuserar och koncentrera sig på uppdraget och har en bättre förberedelse inför uppdraget. Tydlig information från SOS om adress, typ av händelse med mera som kunde göra att informanten har möjlighet att förbereda sig på vägen fram kunde verka lugnande. Några informanter uppger att de tänker mer på riskerna under prio-1 körning efter att de har arbetat ett antal år och att incidenter de varit med om också har påverkat deras körning.
//”Ofta får man lite påslag om det är barn och trauma. Lugnar ner mig om jag är förberedd”//
//”Om man får t.ex. prio-1 bröstsmärta upplever jag det inte som någon adrenalinkick ….om man får ett hjärtstopp på barn….. Då drar kroppen igång mycket mer upplever jag”//
Socialt stöd
Tillit och trygghet till den andres förmåga
De flesta upplever att kollegan har god körförmåga och ett gott omdöme om farten anpassas efter yttre faktorer. Detta leder ofta till en känsla av trygghet. Flera informanter uppger behovet av att lita på sin kollega och dennes körförmåga för att känna sig trygg under ett prio-1 uppdrag. Detta också för att kunna förbereda sig på uppdraget. Vetskapen om hur vissa kollegor kör skapar redan innan en prio-1 körning en känsla av trygghet eftersom erfarenheten hos informanterna säger att de här personerna har god körförmåga och gott omdöme. När man åker med dessa personer kan det vara så att farten inte spelar lika stor roll eftersom man känner sig trygg med sin kollega.
//”de flesta tycker jag är ganska duktiga på att anpassa farten efter väglaget, vind och hur det ser ut runtomkring”//
17 En ytterligare huvudkategori som framkom i den deduktiva analysen var ”Att erfara otrygghet” som utifrån Karasek och Theorells (1990) modell innebär en ohälsodimension i arbetet. Huvudkategorin omfattar kategorierna ”upplevd bristande kontroll i situationen”, ”Upplevd stress i relation till prio-1 körning” och ”Upplevd bristande tillit till den andres förmåga” (se fig 3)
Att erfara otrygghet
Upplevd bristande Upplevd stress i
kontroll i relation till prio-1 körning
situationen
Bristande tillit till den andres förmåga
Figur 3 Ohälsodimension ”Att erfara otrygghet”
Kontrollmöjlighet
Upplevd bristande kontroll i situationen
När kollegan kör ambulansfordonet upplever vårdaren bristande kontroll i situationen. Vårdarens möjlighet att känna kontroll, att påverka, är enligt informanterna att säga till hur körningen upplevs men det är svårt eftersom det betraktas som ett känsligt ämne. Kritiken tas ofta emot av chauffören på ”fel” sätt. Chauffören går i försvar eller blir arg, därför låter många bli att säga något, man ”tiger och lider”. Möjligheten att kommentera körningen är lite lättare om det finns ”yttre faktor” att kommentera såsom halka, mörker eller risk för djur på vägen. Det ansågs även lättare att säga till dem som inte har så lång erfarenhet av arbetet inom ambulanssjukvården. Som ny inom ambulanssjukvården är det också svårt att säga till dem som har mer erfarenhet. En del informanter uppger att man på senare år har börjat prata om upplevelsen av prio-1 körning. Andra informanter menar att man pratar om prio-1 körning
Ohälsodimension
Kontrollmöjlighet Psykiska krav
18 men då handlar det mera om hastigheter, risker och praktiska detaljer och inte om hur det upplevs att åka prio-1. En del av informanterna uppger att de har blivit uppmanade av chefen att diskutera körningen detta för att utveckla körtekniken men också för att komma åt attityder kring framförandet av ambulansfordonet, men tyvärr görs detta inte i någon större utsträckning enligt informanterna. Samtliga informanter anser att det behöver diskuteras mera om hur det upplevs att åka prio-1 både för att utvecklas som chaufförer samt att lära sig ta hänsyn till den som sitter bredvid.
//”Man kan inte säga att nån kör dåligt, det kan man inte tycker jag utan det är väl snarare att man har sagt att nu tycker jag att du får dämpa dig lite grann”//
//” Oftast säger jag till då men det beror mycket på vem jag åker med, en del kan inte alls ta det och går i försvar eller blir arga och sura”//
//”Vi har börjat prata om sådana saker mer och mer för det behövs…uppmanade av chefen att säga vad vi tycker om körningen för att kunna utvecklas…”//
Psykiska krav
Upplevd stress i relation till Prio-1 körning
Flera informanter uppger att de påverkas av stress i samband med att de får ett prio-1 larm. De menar att prio-1 uppdrag i sig är ett stressmoment och att åka prio-1 där man utsätter sig för onödigt många risker gör att de mår sämre och får sämre hälsa. Även vetskapen om att det kan komma ett prio-1 larm kan skapa stress och under perioder har någon av informanterna valt att åka dagbil där ”risken” för att få åka prio-1 är liten vilket har upplevts som lugnare. Bristande information från SOS om till exempel patientens adress eller hälsotillstånd kan upplevas som stressade likaså är de risker som informanterna utsätter sig för i samband med utryckningskörning ett stressmoment.
//”Prio-1 är ju ett stressmoment”//
//”Utsätter oss för onödigt mycket risker, det känner jag är mycket stressande”//
Socialt stöd
Bristande tillit till den andres förmåga
19 //”Det finns några kollegor som man inte känner sig trygg med, då blir det ingen trevlig upplevelse att sitta bredvid”//
I analysen av det latenta innehållet i materialet framkom ett tema ”Kommunikation för säkerhet och välbefinnande
Kommunikation för säkerhet och välbefinnande
20
DISKUSSION
Diskussionen är uppdelad i en resultatdiskussion och en metoddiskussion. I resultatdiskussionen har författarna valt att utgå från Karasek och Theorells (1990) modell. Deras modell visar hur psykiska krav påverkar en anställd och vilken typ av inverkan en person har på sitt arbete (Karasek & Theorell, 1990). Resultatdiskussionen presenteras utifrån huvudkategorierna i det manifesta resultatet ”att erfara trygghet” och ”att erfara otrygghet”. Därefter följer temat ”kommunikation för säkerhet och välbefinnande” som framkom i det latenta resultatet. I metoddiskussionen diskuteras vald metod och resultat utifrån begreppen: tillämplighet, trovärdighet, överensstämmelse och noggrannhet.
Resultatdiskussion
Tidigare forskning saknas avseende upplevelser eller erfarenheter av prio-1 körning. Det finns däremot studier hur räddningspersonal påverkas av sin arbetsmiljö både fysiskt och psykiskt (Sterud, 2008). Föreliggande studie visar på behovet av att erfara trygghet under prio-1 körning för att uppleva välbefinnande. Tryggheten grundar sig i att ha kontroll över situationen och det upplevdes framförallt när man som ambulanspersonal själv framförde ambulansfordonet det vill säga att kollegan satt bredvid i passagerarsätet eller var bak i vårdarhytten tillsammans med patienten.
Karasek och Theorells (1990) modell är indelad i fyra olika arbetssituationer vilka är spända arbeten, aktiva arbeten, avspända arbeten och passiva arbeten. Med aktiva arbeten menar Karasek och Theorell (1990) att de psykiska kraven är höga men egenkontrollen är också hög. Informanterna i studien uppgav att de psykiska kraven upplevdes speciellt höga om larmet gällde till exempel trauma eller barn, detta gav arousal. Aktiva jobb innebär att den ökade psykiska aktiviteten görs till något positivt, vilket ambulanspersonalen kan använda till sin fördel. Ambulanspersonalen utför ett bättre arbete när de känner att de tjänar på de höga kraven och omvandlar arousal till något positivt vilket medför att de fokuserar på sina arbetsuppgifter på ett bättre sätt. Detta innebär bland annat att ambulanspersonalen kan ha full fokus på att köra prio-1 eller ta hand om svårt sjuka eller skadade patienter. Detta kan liknas med en idrottsman som använder arousal till något positivt för att göra ett bättre resultat. Frankenhaeuser (1997) stöder resonemanget med att arousal kan påverka arbetssituationen i både positiv och negativ bemärkelse. Ett ökat arousal är i första hand förknippat med negativa känslor av olust och hjälplöshet. Frankenhaeuser (1997) menar att människan kan stå emot en stressande situation på ett bättre sätt om personen mår psykiskt bra. När höga arbetskrav är förenligt med inflytande och frihet över arbetssituationen samt möjligheten till egna initiativ då har personen möjlighet att uppleva arbetsglädje och ”positiv stress”.
21 finns situationer då det under prio-1 körning ut till patient framfördes ambulansfordonet med sådan hastighet att det inte gick att tänka på något annat än trafiksituationen. Därmed finns det ingen tid för den mentala och medicinska förberedelsen inför uppdraget.
Arbeten som har höga psykiska krav men låg kontrollmöjlighet menar Karasek och Theorell (1990) att det leder till ”högstressjobb”. Detta resonemang kan överföras till att vara vårdare i ambulansen under prio-1 körning och inte känna tillit till den som kör. Den bristande tilliten beror på att hastigheten inte anpassas efter yttre faktorer, att chauffören har bristande körförmåga eller visar bristande omdöme.
Karasek och Theorell (1990) menar att en låg kontroll i arbetet och en låg beslutsnivå inte bara kan leda till höga stressnivåer, utan även minskad lust till nyskapande i arbetet. Det blir även svårare att stå emot en stressande situation om man inte mår psykiskt bra och inte kan påverka sin arbetssituation (Frankenhaeuser, 1997). Resultaten visade att informanterna kände sig trygga när de framförde ambulansfordonet på egen hand, då hade de kontroll och kunde köra efter egen körförmåga. Som vårdare kände man sig trygg när man upplevde tillit till den som framförde ambulansfordonet. Det är viktigt att ambulanspersonalen känner sig trygga detta för att kunna skapa en bra första kontakt med patienten. Den första kontakten med sjukvården för en svårt sjuk eller skadad patient är oftast med ambulanssjukvården och denna första kontakt kan komma att spegla patientens upplevelse av hela vårdkedjan. För att få till stånd ett bra och tillitsfullt möte måste ambulanspersonalen kunna förmedla trygghet till patienten (Poljak, Tveith & Ragneskog, 2006; Johns, 1996; Hams, 1997) och det går inte om ambulanspersonalen själv är otrygg. Mannberg-Hedlund (2004) visade i en studie att om vårdare kan utföra ett lugnt och tryggt omhändertagande så skapar det förutsättningar för att minska patientens lidande och rädsla. Förutsättningarna för att skapa ett tryggt första möte med patienten kan äventyras genom att ambulanspersonalen upplevde sig otrygg med sin kollegas körning. Denna studie visar dock att informanterna kan fokusera på patienten när de väl anlänt till patienten trots att ambulanstransporten till patienten varit otrygg och besvärlig. Ambulansfordonet utgör en betydande del av ambulanspersonalens arbetsmiljö och en ambulans under utryckning är utsatt för betydande risker i trafiken vilket medför att utryckningsfordon är inblandade i olyckor. En svensk studie påvisar att ambulanspersonalen ansågs vara vållande till 80 procent av de olyckor där ambulans är inblandad (Lundälv, 2005). Internationella och nationella studier visar också på stora risker med utryckningskörning (Becker, Zaloshnja, Levick, Li, 2003; Eriksson & Werner, 2007; Petzäll, 2006). Debatten om trafiksäkerheten i ambulanssjukvården har blivit allt mer explicit. Det framkommer av resultatet att informanterna anser att det har börjat diskuteras trafiksäkerhet på arbetsplatserna men att det är sällan och väldigt allmänt.
22 nationell förarutbildning för utryckningsförare och varje landsting ansvarar själva för utbildning av ambulanspersonal. Lundälv (2009) är kritisk mot Socialstyrelsen i detta avseende, och menar att det ger utrymme för stora variationer och tolkningar. Lundälv (2006) menar att i utbildningssyfte så borde det ingå granskning av tidigare utryckningsolyckor. Enligt författarna till studien borde det under utbildningen kompletteras med senaste forskning inom området trafiksäkerhet, vilket möjliggör ytterligare vilja och mod att påverka arbetssätten i ambulanssjukvården. Arbetsledningen inom ambulansverksamheten bör lyfta in körningen i olika forum. Detta skulle medföra en mer tillåtande attityd och öppenhet kring utryckningsskörning vilket kan medföra att den enskilda medarbetaren kan lyfta problematiken med sin kollega. Dessutom så kan diskussionerna kring risktagande i trafiken leda till en ökad riskmedvetenhet hos den enskilda medarbetaren. Upplevelsen av saknad kontroll medför en otrygg situation vilket är svårt att prata om och som informanterna uttrycker så är det ett ”känsligt ämne”. Svårigheten med att förbättra situationen i verksamheten anser informanterna hör ihop med att man inte kan prata om hur man som vårdare upplever körningen. Flera andra studier visar att höga psykiska krav och bristande egenkontroll ger en ökad risk för bland annat hjärt-kärlsjukdomar, muskuloskelettala sjukdomar och även för funktionella mag-tarmbesvär (Theorell, 2003; Sterud, 2008). Informanterna vill eller vågar inte ta upp en diskussion om körningen och detta kan bero på en rädsla att det påverkar relationen till kollegan men kan också vara en förnekelse av sina egna känslor.
Enligt Lennér Axelsson och Thylefors (2005) är en förutsättning för att kritik ska bli konstruktiv och inte ett slag i luften att det finns något slags trygghet i relationen. Man bör ha klart för sig vad man vill uppnå med kritiken och vara väl förberedd, detta gäller särskilt känsliga eller besvärliga ämnen. Kritik om kollegans bilkörning ansågs av alla informanter vara ett känsligt ämne och även om man har en trygg relation till kollegan så hjälper det inte vid kommunikation om bilkörning. De som har en nära och i grunden bra relationer till varandra vill emellertid ogärna ”störa” dessa genom att vara kritiska. Man försätts i en lojalitetskonflikt och är orolig för att kontakten, ja hela relationen skall ”ta stryk” (Lennér Axelsson & Thylefors, 2005). Ska jag konfrontera? Enligt Lennér Axelsson och Thylefors (1996) beror det på om det fyller en positiv funktion eller ej. Det finns flera faktorer som måste tas med i beräkningen. Den goda konfrontationen ska helst tjäna båda parter, att säga vad jag vill innebär ingen garanti för att jag får som jag vill - men chanserna ökar. När vi är missnöjda med en varaktig situation har vi en moralisk, ibland också en formell skyldighet att konfrontera. I allmänhet är det bättre att konfrontera än att undvika en konflikt.
23 välbefinnande. Ansvaret för att diskussioner om prio-1 körning skulle komma igång på stationerna ansågs av informanterna ligga hos stationscheferna. Framförallt när det gäller att ge negativ kritik till enskilda personer. Även om det finns ett sådant ledaransvar menar Lennér Axelsson och Thylefors (2005) bör strävan vara att alla tar sin beskärda del av såväl positiva som negativa reaktioner.
Resultatet från den manifesta och latenta delen påverkar varandra genom att en bra kommunikation är nödvändig för att skapa möjlighet till en bra och trygg arbetsmiljö. Utan en bra kommunikation påverkas kontrollmöjligheten, det sociala stödet samt möjligheten att hantera de psykiska kraven.
Metoddiskussion
Kvalitativ innehållsanalys används för att identifiera variationer med avseende på skillnader och likheter i en text (Lundman & Hällgren-Granheim, 2008) och med det syfte studien har och efter diskussion med författarnas handledare föll valet på den kvalitativa innehållsanalysen. Ett problem med kvalitativ innehållsanalys är användningen av begrepp relaterade till kvantitativ tradition. Ett exempel är begrepp som gäller trovärdighet och som svar på frågan om hur trovärdigt ett resultat är används ofta validitet, reliabilitet och generaliserbarhet inom kvantitativ tradition. Motsvarande begrepp inom kvalitativ tradition är giltighet, tillförlitlighet och överförbarhet (Granskär & Höglund-Nielsen, 2008).
24 förändrades. Pilotintervjuerna kunde således inte användas i analysarbetet. Pilotintervjuer är enligt Kvale (1997) bästa sättet att öva intervjuteknik. Intervjuer av god kvalitet och innehållsrikedom anses vara avgörande för kvaliteten i kommande analysprocess (Kvale, 1997).
Båda författarna deltog vid de fem första intervjuerna där två var pilotintervjuer. En av författarna bar huvudansvaret för intervjun och den andra satt tyst och lyssnade. Vid nästa intervju bytte författarna arbetsuppgifter. Thomsson (2002) menar att det i de flesta fall är olämpligt att vara två eller flera intervjuare vid ett intervjutillfälle då informanten kan känna sig i underläge. Detta upplevdes inte som ett problem av författarna. Fördelen av att vara två vid de inledande intervjuerna upplevdes däremot positivt och lärorikt framförallt av den som satt passiv och kunde studera intervjuerna. Vid intervjuerna användes bandspelare. Ljudinspelning kan upplevas som obehagligt varför informanterna delgavs information i brev om att bandspelare skulle användas under intervjutillfället (Thomsson, 2002). Eftersom intervjuerna spelades in minimeras risken att förlora information dessutom finns då möjlighet att koncentrera sig på intervjun (Kvale, 1997). Någon gång upplevdes det att informanterna hade svårt att öppna sig och prata i början av intervjun men det blev bättre desto längre intervjun fortlöpte. Detta antogs av författarna att det berodde på att de intervjuade kände till vilka författarna var och deras erfarenhet inom ambulanssjukvården. Även en rädsla fanns för att det som sades skulle kunna peka ut specifika kollegor och även uppgiftslämnaren. Det upplevdes dock som att denna osäkerhet försvann efter ett tag då författarna påtalade att all information var konfidentiell. Några informanter hade lätt för att svara på frågorna och följdfrågorna blev få medan andra var kortfattade och det behövdes flera följdfrågor för att få uttömmande svar. Under samtliga intervjuer var det svårt att få informanterna att prata om känslor. Känslor nämndes kort och sedan pratades det mer om hur saker gick till och författarna fick föra intervjun tillbaka till ämnet och informanterna tillfrågas om känslor och upplevelser i olika situationer. I Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling står det att begreppet psykosociala faktorer i arbetsmiljön delvis är svårfångat. Genom att betrakta arbetsmiljö från psykologisk och sociala synvinklar kan psykosociala faktorer framkomma (Andersson, Hägg & Rosen, 2006).
Urvalet består av ett strategiskt urval. Detta innebar att personer tillfrågades på utvalda ambulansstationer om intresse att delta i studien. Stationscheferna tillfrågade personalen vid aktuellt tillfälle om deras intresse att delta i studien. De två första på varje station som anmälde intresse och uppfyllde inklusionskriterierna togs med i studien. I kvalitativa studier är det önskvärt att få en så stor variation som möjligt och de strategiska urvalen garanterar nära nog variation i urvalet (Trost, 2005). I studien genomfördes först åtta intervjuer (varav två var pilotintervjuer och exkluderades i studien) vilket ansågs vara tillräckligt att bygga resultatet på eftersom informanterna delade med sig av sina erfarenheter. Vid sammanställningen av datamaterialet var författarna osäkra om det insamlade materialet var tillräckligt uttömmande och beslutade att genomföra ytterligare två intervjuer för att berika resultatet. Dessa intervjuer analyserades och togs med i studien, därefter nöjde sig författarna med det insamlade materialet. Kvale (1997) menar att det inte är antalet informanter i en kvalitativ studie som är avgörande för resultatet utan det insamlade datamaterialet.
25 gånger för att etablera ett helhetsintryck och författarna sökte skillnader och likheter i informanternas utsagor. En av författarnas handledare läste det insamlade datamaterialet för att stödja analysarbetet och stärka studiens trovärdighet. När materialet var väl förtroligt för författarna så identifieras meningsenheter som kondenserades, abstraherades och benämns med en kod (cf. Lundman, Hällgren-Graneheim, 2008). Författarna anser att frågeställningarna är besvarade utifrån studiens syfte. Ambulanspersonalen som intervjuades bar den erfarenhet som författarna efterfrågade och delgav denna erfarenhet till författarna som analyserade och sammanställde detta i resultatdelen. Resultatet påvisar att det många gånger är otryggt att färdas i ambulansen under en prio-1 körning och det är något som borde lyftas fram och diskuteras i verksamheten.
Resultatets betydelse
26
Referenser
Aasa, U. & Wiitavaara, B. (2009). Ambulansorganisationen. I Suserud, B-O. & Svensson, L. (Red.) Prehospital akutsjukvård. 33-38. Stockholm: Liber AB.
Andersson, I., Hägg, G. & Rosen, G. (2006). Arbetsmiljöarbetet i Sverige 2004. En kunskapssammanställning över strategier, metoder och arbetssätt för arbetsmiljöarbete. Arbetslivsinstitutet och författare.Stockholm.
Angelöw, B. (2002). Friskare arbetsplatser. Lund: Studentlitteratur.
Arbetarskyddstyrelsen. (1998). AFS 1998:7. Arbetsmiljöverkets författningssamling. Arbetsmiljölagen. (1977). SFS 1977:1160. Stockholm: Riksdagen.
Balarajan, R. (1989). Inequalities in health within the health sector. BMJ: British Medical Journal. (299), 822-825.
Becker, L., Zaloshnja, E., Levick, N. & LI, G. (2003). Relative risk of injury and death in ambulances and other emergency vehicles. Accidents analysis and prevention. (35), 941-948. Bolman, L. & Deal, T. (2005). Nya perspektiv på organisation och ledarskap. Lund:
Studentlitteratur.
Dahlberg, K., Dahlberg, H. & Nyström, M. (2008). Reflective lifeworld research. Lund: Studentlitteratur.
Deacon, D., Pickering, M., Golding, P. & Murdock, G. (1999). Recearching communications a practical guide to methods in media and cultural analysis. London: Arnold.
Denscombe, M. (2000). Forskningshandboken - för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Douglas, C. & Douglas, M. (2004). Patient - friendly hospital enviroments: exploring the patients´perspective. Health Expect, (1), 61-73.
Eklöf, M. (2006). Psykosocial arbetsmiljö. Stockholm, Sverige: Sahlgrenska universitetssjukhuset .
Eriksson, E. (2004). The life cycle completed. Stockholm: Natur och Kultur.
Eriksson, I. & Werner, C. (2007). Ambulanspersonalens upplevelser av trafiksäkerheten i vårdutrymmet i vägburna ambulanser. Karlstad, Sverige: Magisteruppsats vid Avdelningen för omvårdnad, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Karlstads universitet, 2007. Eriksson-Zetterqvist, U., Kalling, T. & Styhre, A. (2005). Organisation och organisering. Malmö: Liber AB.
Frankenhaeuser, M. (1997). Kvinnligt, Manligt, Stressigt. Stockholm: Brombergs Bokförlag AB.
27 Graneheim-Hällgren, U. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and mesures to achive trustworthiness. Nurse Education Today, (24), 105-112.
Granskär, M. & Höglund-Nielsen, B. (2008). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso-och sjukvård. Lund: Studentlitteratur.
Hams, S. (1997). Concept analysis of trust: a coronary care perpective. Intensive and Critical Care Nursing, (13), 351-356.
Hanberger-Westergaard, S. (2006). Positiva utmaningar och otydliga roller- en studie om psykosocial miljö och arbetstillfredsställelse i svenska kyrkan. Studie, Göteborg:
Psykologiska institutionen Göteborgs Universitet.
Hertzberg, F. (1966). The motivation-hygiene theory. Cleveland and New York: The World Publishing Company.
Holme, I. M. & Solvang, B. K. (1997). Forskningsmetodik: om kvantitativa och kvalitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
Homburger-Eriksson, E. (2004). Den fullbordade livscykeln. Natur & Kultur Isaksson, L. & Ljungqvist, Å. (1997). Ambulanssjukvården. Stockholm: Liber AB. Johns, J. (1996). A concept analysis of trust. Journal of Advanced Nursing, (24), 76-83. Karasek, R. & Theorell, T. (1990). Healty work. New York: Basic Books.
Karlstads Universitet. (2002). Bevarande och gallringsplan för forskningsmaterial: Nr: 53/02. Kvale, J. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Langhelle, A., Lossius, H., Silfvast, T., Björnsson, H., Lippert, F. & Ersson, A. (2004). International EMS systems: the nordic countries. Resuscitation, 61 (1), 9-21.
Lennéer-Axelsson, B. & Thylefors, I. (2005). Arbetsgruppens psykologi. Stockholm: Natur och Kultur.
Lennéer-Axelsson, B. & Thylefors, I. (1996). Om konflikter. Falkenberg: Natur och Kultur. Lindof, T. (1995). Qualitative Communication Research Methods. Thousand Oaks,
California: Sage Publications, Inc.
Lundälv, J. (2005). Ambulanskrascher (EMVC) i internationell belysning - en litteraturgenomgång av fenomenet EMVC och en kunskapsöversikt av intresse för
skaderegistrering inom EMVC-området i Sverige åren 1990-2005. Scand J Resusc Emerg Med, (13), 148-158.
28 Maltén, A. (1998). Kommunikation och konflikthantering. Lund: Studentlitteratur.
Mannberg-Hedlund, C. (2004). Patienters upplevelse av landsvägsburen ambulanssjukvård i glesbygd. Luleå: Magisteruppsats vid Luleå Universitet institutionen för hälsovetenskap. Maslow, A. (1954). Motivation and personality. New York: HarperCollins Publishers Inc. McShane, S. & Glinov, M. (2005). Organizational Behavior. Nev York: McGraw-Hill/Irwin. Petzäll, K. (2006). Trafiksäkerhet vid ambulanstransporter. Falun, Sverige: Institutionen för hälsa och samhälle, Högskolan Dalarna, Falun, 2006.
Poljak, A., Tveith, J. & Ragneskog, H. (2006). Omvårdnad i ambulans-den första länken i vårdkedjan. Vård i Norden, 26 (1), 42-45.
Robazza, C., Bortoli, L. & Nougier, V. (1998). Physiological Arousal and Performance in Elite Archers: A Field Study. European Psychologist, 3 (4), 263-270.
Robbins, S. (2000). Essentials of Organizational Behavior. New Jersey. l: Prentic- Hall, Inc. Rodgers, L. (1998). A five year study comparing early retirements on medical grounds in ambulance personnel with those in other groups of health service staff Part II: Causes of retirements. Occupational Medicine, 48 (2), 119-132.
Rubenowitz, S. (2004). Organisationspsykologi och ledarskap. Lund: Studentlitteratur. Sandman, L. & Nordmark, A. (2006). Ethical conflicts in prehospital emergency care. Nursing Ethics, (6), 13.
Setterlind, S. (2004). Den hälsosamma arbetsplatsen. Från analys till åtgärd. Karlstad: Stress Management Center AB.
Shapiro, D., Jamner, L. & Goldstein, I. (1993). Ambulatory stress psycho-physiology: the study of "compensaratory and defensive counterforces" and conflict in a natural setting. Psychosom Med 1993. (55), 309-323.
Socialstyrelsen. (1982). Hälso- och sjukvårdslagen. SFS 1982:763. Stockholm: Socialdepartementet.
Socialstyrelsen. (2001). Riktlinjer - Ambulanssjukvårdens termer och begreppsdefinitioner. Stockholm: Garnitionstryckeriet.
Socialstyrelsen. (1999). Socialstyrelsens föreskrifter om läkemedelshantering inom ambulanssjukvård. Stockholm.
Socialstyrelsen. (2009). SOSFS 2009:10. Socialstyrelsens föreskrifter om ambulanssjukvård, 6 kap. Ansvar för ambulansuppdrag . Stockholm, Sverige: Socialstyrelsen.
29 Sterud, T., Hem, E., Ekeberg, O. & Lau, B. (2007). Occupational stress and alcohol use: A study of two nationwide sample of operational police and ambulance personnel in Norway. Journal of Studies on Alcohol and Drugs, 68 (6), 896-904.
Suserud, B. (2005). A new profession in the pre-hospital care feld-the ambulance nurse. Nursing in Critical Care, 10 (6), 269-271.
Suserud, B.-O., Blomquist, M. & Johansson, I. (2002). Experiences of threats and violence in the Swedish ambulance service. Accident and Emergency Nursing, (10), 127-135.
Swedin, P. (2004). Arbetsmiljöverkets i Växjö avsiktsförklaring för ökad trafiksäkerhet. Växjö: Arbetsmiljöverket.
Theorell, T. (2003). Psykosocial miljö och stress . Lund: Studentlitteratur. Thomsson, H. (2002). Reflexiva intervjuer. Lund: Studentlitteratur. Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Wallen, G. (1996). Vetenskapsteori och forskningsmetodik. Lund: Studentliteratur.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. [Elektroniskt]. Tillgängligt: http://www.vr.se/.
Vinberg, S. (2009). Vinberg, Effekter av humankapitalinvesteringar i företag och organisationer. FFRU-rapport. Östersund: Statens folkhälsoinstitut.
Wireklint-Sundstöm, B. (2005). Förberedd på att var oförberedd. Växjö: Doktorsavhandling, University Press.
30 Bilaga 1 Intervjuguide Bakgrund
Berätta om ett prio-1 uppdrag
Berätta om dina uppgifter under prio-1 körning
Beskriv hur du upplever prio-1 körning
Berätta om händelser som påverkar upplevelsen av prio-1 körning
Beskriv dina möjligheter att påverka upplevelsen av prio-1 körning
Sammanfattning
31
Bilaga 2
Till verksamhetschefen
Vi är två studenter som läser specialistsjuksköterskeutbildningen med inriktning ambulans vid Karlstads Universitet. Vi håller nu på med examensarbetet. Syftet med studien är att undersöka ambulanspersonalens erfarenheter under prio-1 körning. Studien kan komma att belysa behovet av en förändrad arbetsmiljö i samband med prio-1 körning.
Sjuksköterskor och ambulanssjukvårdare kommer att intervjuas angående deras upplevelser av prio-1 körning. Vi behöver totalt sex informanter. Intervjuerna kommer att göras på tre ambulansstationer i Mellansverige. Stationerna har valts utifrån storlek och geografiskt läge. Vårt önskemål är att intervjua två personer på varje station. Vi kommer att ta kontakt med stationscheferna för mer information och för att få hjälp att välja informanter. Intervjuerna kommer att spelas in på band för att senare analyseras. Vår förhoppning är att intervjuerna ska ske under januari- februari 2009. Studien beräknas vara klar i juni 2009.
Vi önskar ett godkännande för att få fortsätta med datainsamling till studien.
Handledare till uppsatsen är universitetslektor Cristina Sällström och universitetsadjunkt Jörgen Jansson, Karlstads universitet.
Finns några oklarheter eller frågor så tag gärna kontakt med Ann-Margret Ullström eller Per-Olov Forsberg.
Ann-Margret Ullström Per-Olov Forsberg Sjuksköterska Sjuksköterska Amb. Kr-hamn Amb. Kr-hamn
32
Bilaga 3
Till stationschefen
Vi är två studenter som läser specialistsjuksköterskeutbildningen med inriktning ambulans vid Karlstads Universitet. Vi håller nu på med examensarbetet. Syftet med studien är att undersöka ambulanspersonalens erfarenheter under prio-1 körning. Studien kan komma att belysa behovet av en förändrad arbetsmiljö i samband med prio-1 körning.
Sjuksköterskor och ambulanssjukvårdare kommer att intervjuas angående deras erfarenheter under prio-1 körning. Vi behöver totalt sex informanter. Intervjuerna kommer att göras på tre ambulansstationer i Mellansverige. Stationerna har valts utifrån storlek och geografiskt läge. Vårt önskemål är att intervjua två personer på varje station. Intervjuerna kommer att spelas in på band för att senare analyseras. Vår förhoppning är att intervjuerna ska ske under januari- februari 2009. Studien beräknas vara klar i juni 2010.
Vi kommer att kontakta er för att få Er hjälp med att identifiera lämpliga informanter.
Tillstånd för studien har inhämtats hos verksamhetsansvariga för ambulanssjukvården.
Handledare till uppsatsen är universitetslektor Cristina Sällström och universitetsadjunkt Jörgen Jansson, Karlstads universitet.
Finns några oklarheter eller frågor så tag gärna kontakt med Ann-Margret Ullström eller Per-Olov Forsberg.
Ann-Margret Ullström Per-Olov Forsberg Sjuksköterska Sjuksköterska Amb. Kr-hamn Amb. Kr-hamn
33 Bilaga 4 Förfrågan angående deltagande i vetenskaplig studie
Under våren kommer vi att genomföra en intervjustudie. Syftet är att beskriva ambulanspersonalens erfarenheter under prio-1 körning. Studien kan komma att belysa behovet av en förändrad arbetsmiljö i samband med prio-1 körning. Sjuksköterskor och ambulanssjukvårdare kommer att intervjuas angående deras upplevelser av prio-1 körning. Vi behöver totalt sex informanter. Intervjuerna kommer att göras på tre ambulansstationer. Vårt önskemål är att intervjua två personer på varje station. Intervjuerna kommer att spelas in på kassettband för att senare analyseras. Resultatet av intervjuerna kommer att avidentifieras, bearbetas konfidentiellt enligt personuppgiftslagen. Din medverkan är frivillig och du kan när som helst avbryta ditt deltagande i studien utan närmare motivering. I resultatet kommer inte stationens namn eller enskild person att identifieras.
Handledare till studien är universitetslektor Christina Sällström och universitetsadjunkt Jörgen
Jansson
Du tillfrågas härmed om deltagande i denna studie. Ytterligare information lämnas av Ann-Margret Ullström och Per-Olov Forsberg
Ann-Margret Ullström Per-Olov Forsberg Sjuksköterska Sjuksköterska Amb. Kr-Hamn Amb. Kr-Hamn avek@live.se peo-63@hotmail.com 070-6806361 070-4147310
Med vänlig hälsning Ann-Margret Ullström och Per-Olov Forsberg
Jag har tagit del av informationen och ger härmed mitt samtycke för deltagande i studien.
